Organisation Inledning

1 Organisation 2014 Inledning DHR fyller innevarande år 90 år. Sedan starten 1923 har vi byggt vår organisation på en traditionell folkrörelsemodell som präglas av formella beslutsvägar och ett formellt arbetssätt. Nya tider utmanar de idéburna organisationerna, och därmed även DHR, på många plan. Det behövs förnyad inriktning, utvecklad verksamhet och inte minst förnyade möjligheter för alla våra medlemmar att påverka och delta. Många menar att ideellt engagemang och föreningskänsla tillhör en svunnen tid. Sådana tankegångar blir dock i det stora perspektivet rejält missriktade. Föreningstanken lever i hög grad. Det stora antalet föreningsmedlemskap i befolkningen är ett tydligt drag hos den svenska ideella sektorn. Det finns heller inte mycket som stöder tesen att människors engagemang, kunskaper, vårt sökande efter mening eller vår vilja att påverka skulle vara mindre idag jämfört med förr. Att det däremot finns en stor skepticism mot de gängse formerna och organisationsmönstren i föreningssverige är dock uppenbart. Det behövs nya lösningar för att hitta den gamla föreningskänslan, för att inspirera till möjligheten att tillsammans påverka och förändra. I detta underlag ger vi förslag till förändringar i organisationen och till ändrat arbetssätt som kan föra DHR stärkt in i framtiden. Vi är övertygade om att ett starkt DHR, där medlemmarnas engagemang tas tillvara och ges större tyngd i verksamheten, på ett kraftfullt sätt kan verka för ett samhälle där personer med nedsatt rörelseförmåga blir fullt delaktiga och jämlika. Därmed lägger vi grunden för ett modernt DHR, som kommer att leva och må gott samt vara berett att kämpa för lika rättigheter, så långt in i den kommande nya 90-årsperioden som det behövs. I vårt utåtriktade arbete framhåller vi i DHR människors lika värde, möjligheter och rättigheter samt behovet av ett tillgängligt samhälle. På samma sätt ska vi inom DHR sätta medlemmen i fokus. Våra medlemmar och särskilt nöjda medlemmar är förbundets mest värdefulla tillgång. Föreliggande organisationsöversyn avser att förbättra den enskilde medlemmens förutsättningar för medinflytande, påverkan och deltagande i lokala och/eller rikstäckande aktiviteter. Medlemmen måste känna trygghet att utåtriktat kunna agera som DHR-medlem och det måste bli tydligt att det är förbundets vilja att synas genom sina medlemmars aktiviteter. Sammanfattningsvis vill vi med detta förslag lägga grunden för ett modernt DHR,

2 fokusera på den enskilde medlemmens förutsättningar i organisationen samt öka legitimiteten för våra medlemmar att själva agera rättighetspolitiskt i DHRs namn. Läsanvisning Detta dokument är uppbyggt så att varje avsnitt börjar med en inledande text med bakgrund till föreslagen förändring och vilken typ av förändring förbundsstyrelsen vill åstadkomma med sina förslag. Därefter följer förbundsstyrelsen förslag i punktform. Avsnittet avslutas sedan med en reflektion över möjliga konsekvenser både positiva och negativa av förslagen. Medlemskap och tillhörande medlemsavgift Medlemskap Det finns en samstämmighet om att vi DHR-medlemmar i första hand ska vara verksamma i och således medlemmar i den avdelning som ligger närmast den ort där vi bor. Det ska dock vara möjligt att genom ett aktivt val välja att vara medlem i en annan avdelning, än den geografiskt närmast liggande, alternativt välja att endast inneha ett så kallat riksmedlemskap utan att vara medlem i en avdelning. Till skillnad från idag ska man också kunna vara med i flera avdelningar samtidigt och betala endast en medlemsavgift till förbundet. Principiellt ska det gå att vara medlem i obegränsat antal avdelningar, men för varje avdelning måste eventuell medlemsavgift till avdelningen betalas. Avdelningarna kommer som tidigare ha möjlighet att besluta om att ta ut en egen medlemsavgift. Medlem som väljer att ha medlemskap i flera avdelningar väljer en avdelning som huvudavdelning. Medlem med medlemskap i flera avdelningar har rösträtt i samtliga av dessa avdelningar men bara en röst i förbundssammanhang. På förbundsnivå räknas en medlem endast en gång oavsett hur många avdelningar personen har medlemskap i. Förbundsstyrelsen föreslår också att en del av den medlemsavgift som uppbärs av förbundet ska överföras till avdelningarna, i stället för som det är idag då en del överförs till distrikten. På så sätt vill förbundet stödja den verksamhet som är närmast den enskilde medlemmen. Det är till den av medlemmen valda huvudavdelning som en del av förbundets medlemsavgift tillfaller. Enligt förslaget kan en medlem välja att bli medlem i enbart förbundet, ett riksmedlemskap. Eftersom en så kallad riksmedlem valt bort medlemskapet i avdelningen, kan han/hon heller inte delta i verksamhet som anordnas av avdelning eller distrikt. Riksmedlemmar kan dock väljas till ombud för förbundsmötet och de

3 kan också rösta fram ombud till förbundsmötet. De kan även delta i nätverk som anordnas av förbundet och bedriva intressepolitik i DHRs namn. För att undvika att medlemmar av kostnadsskäl väljer enbart ett riksmedlemskap istället för att även ha ett eller flera avdelningsmedlemskap, föreslås medlemsavgiften till förbundet vara 100 kronor högre för riksmedlemmar än för medlemmar som har ett eller flera avdelningsmedlemskap. För befintliga medlemmar blir det ingen förändring i medlemskapet om inget aktivt val görs, de fortsätter vara medlemmar i sina nuvarande avdelningar. Från och med årsskiftet 2013/2014 kommer de, precis som nya medlemmar, kunna välja att vara med i flera avdelningar för en förbundsavgift eller välja att byta till riksmedlemskap. Förbundsstyrelsens förslag om medlemskap DHR-medlem blir medlem i den avdelning som är geografiskt närmast till bostadsorten, om inget annat önskas. DHR-medlem ska kunna välja att ha medlemskap i flera DHR-avdelningar, men betalar endast en medlemsavgift till förbundet. Eventuella medlemsavgifter till avdelningar betalas för varje avdelning. DHR-medlem som har medlemskap i flera DHR-avdelningar ska välja en huvudavdelning för sitt medlemskap. En del av förbundets medlemsavgift tillfaller denna huvudavdelning. DHR-medlem är fullvärdig medlem och har rösträtt i alla DHRavdelningar som denne har medlemskap i. Genom ett aktivt val kan DHR-medlemmen välja att bli medlem i förbundet direkt, utan medlemskap i DHR-avdelning. Detta direkta medlemskap i förbundet ska benämnas riksmedlemskap. Person som väljer ett riksmedlemskap kan inte delta i avdelnings- eller distriktsverksamhet. DHRs förbundsstyrelse har rätt att bestämma villkoren för hedersmedlemskap och beviljandet av förtjänsttecken samt att utse och tilldela dessa.

4 Möjliga konsekvenser av förslagen Från ett antal DHR-avdelningar har det framförts en oro att införandet av ett riksmedlemskap skulle minska intresset för medlemskap i avdelningarna. Med föreslagen modell, med en högre medlemsavgift till förbundet för riksmedlemmar, kommer argumentet att medlemmar väljer riksmedlemskap av ekonomiska skäl att försvinna. Därutöver krävs det en aktiv handling av den enskilde för att välja riksmedlemskapet. Detta bidrar till att det inte finns någon större risk för ett minskat intresse för inträde i avdelningarna. I andra funktionshinderförbund där det är möjligt att vara medlem direkt i förbundet har bara 2-5 procent av medlemmarna valt denna möjlighet. Samtidigt öppnar dock införandet av ett riksmedlemskap upp möjligheten för våra medlemmar att engagera sig i DHR utifrån sina egna förutsättningar och preferenser, helt i enlighet med förbundsstyrelsens ambition att sätta medlemmen i fokus. Förslaget att medlemmar inte ska behöva betala mer än en medlemsavgift till förbundet, om medlemskap önskas i flera avdelningar, kommer att påverka förbundet ekonomiskt i mycket begränsad omfattning. I dagsläget är det färre än 50 medlemmar som väljer att vara med i flera avdelningar och därmed betalar fler förbundsavgifter, Föreningen för kortvuxna undantaget. Det troliga scenariot är att flera avdelningar kommer få fler medlemmar bland de som idag, på grund av dubbla förbundsavgifter, avstår från engagemang i flera avdelningar. Medlemsavgift DHR har under de senaste åren tappat medlemmar, som ett försök att kompensera inkomstbortfallet har medlemsavgiften höjts i omgångar. Vi kan konstatera att de inkomster som en höjd medlemsavgift inbringat har varit viktiga för förbundet som helhet. Efter förra förbundsmötet har förbundsstyrelsen dock fått många synpunkter på att den senaste höjningen av medlemsavgiften varit för kraftig. Samtidigt har medlemstappet bara fortsatt. Förbundsstyrelsen har lyssnat på kritiken och som ett första steg rabatterades medlemsavgiften för 2013. Som ett troligt resultat av detta har vi under våren sett tendenser på att medlemstappet äntligen avstannat. Under året har medlemsavgiften analyserats noga och förbundsstyrelsen gör bedömningen att det finns utrymme för ytterligare sänkningar utan allt för stort inkomstbortfall. Genom att ytterligare sänka avgiften vill vi nå ett läge som är i nivå med vad andra förbund tar ut i medlemsavgift. Förbundsstyrelsen vill även göra det ekonomiskt lättare för hela familjer att bli DHRmedlemmar och vill därför ändra familjemedlemskapet så att det införs en gemensam medlemsavgift som, utöver huvudmedlemmen, omfattar alla som är folkbokförda på samma adress. Samtidigt vill vi göra det ekonomiskt mer

5 fördelaktigt för de medlemmar i Förbundet Unga Rörelsehinder som faller för ålderssträcket att förbli medlemmar i DHR. Detta gör vi genom att de får betala den reducerade inträdesavgiften för sitt DHR-medlemskap första året efter att de uppnått Unga Rörelsehindrades åldersgräns. Förbundsstyrelsens förslag om medlemsavgift För enskild DHR-medlem som också är medlem i DHR-avdelning är medlemsavgiften till förbundet 275 kronor per år för 2014 och 2015. Inträdesåret är medlemsavgiften till förbundet 140 kronor och avgiften ska i sin helhet tillfalla den DHR-avdelning som medlemmen väljer som huvudavdelning. När någon blir medlem 1 november eller senare på året täcker inträdesavgiften även följande års medlemskap. Från och med medlemskapets andra år tilldelas huvudavdelningen 25 kronor per medlem och år av medlemsavgiften till förbundet. För DHR-medlem som väljer ett riksmedlemskap är medlemsavgiften 375 kronor per år för 2014 och 2015. Riksmedlem betalar en inträdesavgift på 240 kronor. För den som blir riksmedlem 1 november eller senare på året täcker inträdesavgiften även följande års medlemskap. DHR-medlemmar som byter till ett riksmedlemskap betalar följande år full medlemsavgift för riksmedlemmar, 375 kronor. Familjeavgiften för 2014 och 2015 är 100 kronor och omfattar samtliga DHR-medlemmar, utöver huvudmedlemmen, som är folkbokförda på samma adress. Medlem i Förbundet Unga Rörelsehindrade, som uppnår deras åldersgräns, betalar 140 kronor i medlemsavgift första året de blir enbart medlemmar i DHR. Beloppet tillfaller i sin helhet den DHR-avdelning som medlemmen väljer som huvudavdelning. Medlem i Förbundet Unga Rörelsehindrade, som uppnår deras åldersgräns och väljer att bli riksmedlem, betalar 240 kronor första året som enbart DHR-medlem.

6 Möjliga konsekvenser av förslagen Med en sänkt medlemsavgift och förändringar av reglerna för vilka som omfattas av familjemedlemskapet, finns det en förhoppning om att medlemstappet inom DHR avstannar och att vi på längre sikt börjar öka i medlemsantal. Ekonomiska effekter av föreslagen sänkning av medlemsavgiften finns redovisat i bilaga 1. Avdelningar och distrikt samt riksföreningar För att säkerställa att DHR även i framtiden har möjlighet att påverka på såväl nationell, landstings/regional och kommunal nivå behålls en organisationsmodell med tre nivåer. Avdelningarna Vi i DHR ska finnas nära våra medlemmar och då är det naturligt att avdelningarna finns kvar och har ett bestämt geografiskt verksamhetsområde, precis som idag. För att bättre spegla verkligheten ska det av våra stadgar framkomma att avdelningarna, förutom att bedriva rättighetspolitiskt arbete även kan bedriva social- och kamratstödjande verksamhet. Vi har valt att använda begreppet kamratstödjande i förslaget för att få en koppling till vår historia och bildandet av DHR 1923. Vi anser att det bör bli enklare att vara förtroendevald i en avdelning än det är idag och det bör ställas lägre formella krav på en avdelningsstyrelse, samtidigt som både föreningsdemokratin och möjligheten för avdelningen att söka bidrag bibehålls. Några förslag i denna riktning är att det ska räcka med tre personer i styrelsen oavsett storlek på avdelningen, att kraven på valberedningen skulle kunna minskas och att formkraven för ett medlemsmöte tas bort. Det finns också många förenklingar som inte kräver stadgereglering som förenklad bokföring, förbättrad kontakt med studieförbunden och samarbete avdelningar emellan. Avdelning med begränsad verksamhet Möjligheten till begränsad verksamhet infördes på förbundsmötet 2009, som ett sätt att kunna bedriva verksamheten i en avdelning på sparlåga i upp till tre år. Tanken var att underlätta en nystart av avdelningen om det dessa år tillkom nya engagerade medlemmar. En avdelning med begränsad verksamhet har också en positiv effekt på förbundets ekonomi, jämfört med om avdelningen läggs ner. Införandet av möjligheten till begränsad verksamhet har visat sig vara en relativt framgångsrik åtgärd. Av de tolv avdelningar som hittills beviljats begränsad verksamhet har två återgått till att ha full verksamhet.

7 För närvarande är det distriktsstyrelserna som fått ta ansvar för avdelningarna med begränsad verksamhet, något som förbundsstyrelsen nu föreslår inte ska fortsätta. Istället föreslår vi att den medlemsmässigt största avdelningen, som geografiskt gränsar till avdelning som ansöker om begränsad verksamhet, övertar ansvaret. Vilken avdelning som får ansvaret utses av förbundsstyrelsen i samband med att avdelningen av förbundsstyrelsen beviljas begränsad verksamhet. Den avdelningen som blir ansvarig får en schablonersättning på 5 000 kronor per verksamhetsår. Förbundsstyrelsens förslag om avdelningarna I DHRs stadgar framkommer det att avdelningarna ska ha som ändamål att bedriva huvudsakligen rättighetspolitisk verksamhet tillsammans med social- och kamratstödjande verksamhet. Det är möjligt med en avdelningsstyrelse på endast tre personer oavsett storlek på DHR-avdelningen, under förutsättning att firmatecknarna är två i förening. Valberedningen kan bestå av endast två ledamöter. Inget protokollskrav vid medlemsmöte förutom då ekonomiska beslut fattas av mötet. Den medlemsmässigt största avdelningen, som geografiskt gränsar till avdelning som blivit beviljad begränsad verksamhet, övertar förvaltningen av och ansvaret för avdelning med begränsad verksamhet. Avdelning som ansvarar för annan avdelning med begränsad verksamhet får för detta arbete en schablonersättning på 5 000 kronor per verksamhetsår. Möjliga konsekvenser av förslagen Förändringarna för avdelningarna är små i och med förslaget Organisation 2014. Avdelningarna kommer även fortsättningsvis vara grunden i DHRs organisation. Förslaget kommer också spegla verkligheten bättre, då den kamratstödjande verksamheten stadgeregleras. Många av de tänkta förenklingarna för avdelningarna är dock inte stadgereglerade utan kan successivt införas under kommande förbundsmötesperiod, med stöd från förbundet. Lösningen att en närliggande DHR-avdelning utses att ta ansvar för en avdelning med begränsad verksamhet är den enda tänkbara för närvarande, i och med att vi föreslår en förändrad roll för distrikten. Denna nya roll kommer av allt att döma leda till en ökad arbetsbelastning för den ansvariga avdelningen, som dock ska

8 kompenseras av att den får en ekonomisk ersättning för arbetet. Alternativet vore att avskaffa möjligheten till begränsad verksamhet för avdelningar, men vi framhåller att denna möjlighet är för värdefull för att avskaffas, både sett till vad som har skett rent verksamhetsmässigt men också utifrån de ekonomiska aspekterna för förbundet i sin helhet. Distrikten Distrikten ska utvecklas genom att deras verksamhet koncentrerar sig på rättighetspolitiskt arbete och på att bedriva kursverksamhet. Det rättighetsbaserade arbetet ska inrikta sig på landstings- och regionala frågor. Det ska vara frivilligt för avdelningarna att ansluta sig till samarbetet inom distriktet och därmed få del av den kursverksamhet och det påverkansarbete som distriktet jobbar med. Väljer avdelningen att stå utanför distriktssamarbetet, kan den heller inte skicka deltagare till de kurser distriktet anordnar eller förvänta sig att få regelbunden information om vad som händer på landstingsnivå. I linje med andra förslag i detta dokument för att förenkla det administrativa arbetet, föreslår förbundsstyrelsen att distrikten ska kunna välja mellan två olika vägar för sitt arbete och framförallt för val av förtroendevalda. 1. Ett traditionellt arbetssätt, med ett årsmöte som består av ombud från de i samarbetet deltagande avdelningarna som genomför sedvanliga val till styrelse och andra förtroendeuppdrag samt beslutar om ansvarsfrihet och kommande verksamhetsplan. 2. Ett förenklat arbetssätt, utan årsmöte där de avdelningar som ingår i samarbetet på sina årsmöten utser varsin representant till en styrgrupp för distriktet. Avdelningarna kan tillsammans själva välja om representanterna ska ha en mandatperiod på ett eller två år. Det är sedan upp till styrgruppen att välja en sammankallande, kassaförvaltare och om det är aktuellt, en personalansvarig inom sig. Styrgruppen får till uppgift att organisera påverkansarbetet och kursverksamheten. Dess uppgift är också att upprätta en verksamhetsplan och ekonomisk berättelse, som återrapporteras till de avdelningar som deltar i distriktssamarbetet. Vi föreslår att det ska vara helt valfritt för alla distrikt att själva välja det av dessa två arbetssätt som passar dem bäst. Eftersom en förutsättning för att distrikten ska kunna söka om landstingsbidrag ofta är att en revisionsberättelse kan bifogas med ansökan tillsammans med verksamhetsberättelse, ekonomisk berättelse och översiktlig verksamhetsplan,

9 föreslår vi att det på förbundsmötet väljs en pool av distriktsrevisorer, som får till uppdrag att granska verksamheten och avge en revisionsberättelse för de distrikt som har valt det förenklade arbetssättet. Inom vissa landsting finns det också krav på att ett årsmötesprotokoll ska bifogas till ansökan, vilket kan utesluta användandet av det förenklade arbetssättet för dessa distrikt. Eftersom att det finns en pågående diskussion om hur landsting och regioner ska utformas i framtiden, bör det i våra stadgar inskrivas en möjlighet för distrikten att ändra verksamhetsområde och namn från distrikt till region om så önskas. Förslagsvis är det förbundsstyrelsen som beslutar om verksamhetsområde och namn, efter en ansökan från distriktets styrelse eller distriktets styrgrupp. Förbundsstyrelsens förslag om distrikten DHR-distriktet har som ändamål att bedriva rättighetspolitiskt arbete i landsting och regioner Det är frivilligt för avdelningar att ansluta sig till ett distriktssamarbete. Om så önskas av de avdelningar som ingår i ett distriktssamarbete kan distrikten även genomföra kurser och konferenser. Skrivningar i DHRs stadgar bidrar till att det är enkelt att förändra distriktens geografiska upptagningsområden och att genomföra ett namnbyte från distrikt till region. Distrikten kan välja mellan ett traditionellt och ett förenklat arbetssätt för sin verksamhet. Möjliga konsekvenser av förslagen Distriktens uppgifter kommer att förtydligas och utvecklas, med fokus på rättighetspolitiskt arbete och utbildning av medlemmarna. Samtidigt avlastas distrikten från den oklara samordningsrollen. Arbetet inom distrikten kan också bli mer kraftfullt, då det i stadgan öppnas för möjligheten att skapa större regioner av distrikten samt att lättare anpassa upptagningsområdet efter eventuellt kommande förändringar av landstingen. Om det blir det allt för många hopslagna distrikt kan det dock få en negativ påverkan på förbundets ekonomi. Om få avdelningar väljer att ingå i ett distriktssamarbete så finns det också en risk att detta kommer att drabba den regionala kursverksamheten och det rättighetspolitiska arbetet. Distrikt som idag

10 känner att den samordnade uppgiften fungerar väl, kan uppleva förslaget som en försämring eftersom den samordnande rollen lyfts bort från dem. I dagens distrikt har det visat sig vara en framgångsfaktor om varje avdelning har en representant i distriktsstyrelsen. Kommunikationen har då förbättrats och avdelningarna känner sig mer delaktiga i distriktsarbetet. De distrikt som i framtiden väljer det förenklade arbetssättet tror vi också blir framgångsrika i sitt arbete, eftersom varje avdelning som deltar i samarbetet garanteras en egen representant i distriktets styrgrupp. Genom att samtliga avdelningar utser en representant till styrgruppen minimeras även problemet med att rekrytera distriktsstyrelsemedlemmar, ett problem som flera distrikt haft svårigheter att lösa de senaste åren. Vår bedömning är att med det förenklade arbetssättet utan årsmöte och med en styrgrupp så minskar det administrativa arbetet för distrikten. Samtidigt ökar inslaget av representativ demokrati då styrgruppen består av personer som är representanter för avdelningarna. Det kan dock också vara så att avsaknaden av ett årsmöte minskar sammanhållningen inom distriktet, då mötet ofta är en naturlig samlingspunkt. Riksföreningar Med hjälp av till DHR anslutna riksföreningar kan vi nå ut med vårt rättighetspolitiska engagemang utanför den traditionella DHR kretsen, samt även växa som förbund och därmed möjliggöra en ännu bättre verksamhet. Även om det finns risk att riksföreningar gör DHRs verksamhet spretig så är bedömningen att fördelarna överväger. Ett sätt att skapa närmare band mellan förbundet och anslutna riksföreningar är att dessa tydligare än idag måste acceptera DHRs stadgar och ändamål och att en tydligare rapportskyldighet införs för dem. Storleken på eventuellt verksamhetsbidrag till riksföreningar och hur detta fördelas ska också anges klarare än idag.

11 Förbundsstyrelsens förslag om riksföreningar DHR är öppet för riksföreningar som är villiga att ställa sig bakom DHRs ändamålsparagraf. Riksföreningarna kan ha egna stadgar så länge de inte strider mot DHRs stadgar. Riksföreningarna har en rapportskyldighet över sin verksamhet till DHRs förbundsstyrelse. Riksföreningarna har möjlighet att söka ett verksamhetsbidrag från DHR av årligen för ändamålet budgeterade medel. Möjliga konsekvenser av förslagen På kort sikt kan nya riksföreningar som ansluter sig till DHR öka förbundets medlemsantal och på längre sikt kommer de kunna bidra med nya erfarenheter och kompetens inom vårt förbund. Samtidigt finns det en risk att vi med olika riksföreningar, som en del av förbundet, får ett mer spretigt DHR som saknar en tydlig linje i sitt påverkansarbete. Nätverk Som ett komplement till avdelningarnas arbete ska DHR ha nätverk för både funktionshinderpolitiska och organisatoriska frågor. Nätverkens roll skrivs in i våra stadgar. Nätverkens antal och deras inriktning beslutas av förbundsmötet genom skrivningar i verksamhetsprogrammet. Ett lämpligt antal nätverk på förbundsnivå är tre till fem stycken. Nätverken ska främst ha en rättighetspolitisk inriktning, men finns behovet kan de även ha andra målsättningar med sitt arbete. För att säkerställa att nätverken fungerar över tid ska varje nätverk ha en förbundsstyrelseledamot som ansvarig. Den ansvariga i förbundsstyrelsen för ett visst nätverk kommer också ha tillgång till en kansliresurs.

12 Förbundsstyrelsens förslag om nätverk I DHRs stadgar står inskrivet att förbundet ska ha nätverk och att inriktningen på dessa och deras antal ska framkomma i verksamhetsprogrammet som beslutas av förbundsmötet. Antalet nätverk bör vara mellan tre till fem. Varje nätverk har en ansvarig i förbundsstyrelsen. Tonvikten på arbetet i nätverken bör ligga på rättighetsbaserad funktionshinderpolitik men de kan även ha inriktning på organisatoriska frågor eller ha en speciell målgrupp som till exempel det tidigare föräldranätverket. Nätverken bör ha en fysisk träff per år. Varje nätverk ger en årlig rapport till förbundsstyrelsen över hur arbetet har bedrivits under föregående år. Möjliga konsekvenser av förslagen Olika nätverk har under lång tid funnits som en del av DHRs verksamhet. Skillnaden mot tidigare är att i och med detta förslag stadgeregleras nätverken och deras inriktningar beslutas på förbundsmötet som en del av verksamhetsprogrammet. Nätverken kommer på detta sätt att de får större tyngd och mer plats i förbundets verksamhet. De kommer därmed att kunna fånga upp medlemmar som har intresse för en specifik fråga, något som gör att förbundet kommer att kunna driva ett bättre påverkansarbete med större kompetens. Samtidigt finns det en risk att ett ökat nätverksarbete kommer att ske på bekostnad av den traditionella kursverksamheten. Förbundsmöte Förbundsstyrelsen föreslår att förbundsmötet genomförs vartannat år i stället för vart fjärde år som det är idag. Att hålla förbundsmöten vartannat år gör det möjligt för DHRs högsta beslutande organ att mer frekvent ta ställning till de förändringar som sker med allt snabbare takt i samhället och som ofta påverkar livsvillkoren för våra medlemmar. Samtidigt blir det möjligt att snabbare ta upp en diskussion om frågor som debatteras flitigt internt inom förbundet för eventuella nya beslut. En typisk sådan fråga är medlemsavgiften. Vi tror också att förbundsmöten som hålls med endast två års intervall, kan bidra till en mera livlig debatt bland medlemmarna i avdelningarna och leda till en större iver för medlemmarna att vilja påverka förbundets verksamhet.

13 För att ta vara på de fördelar som ett förbundsmöte vartannat år kommer att medföra, vill förbundsstyrelsen skapa ytterligare förutsättningar för ett mer dynamiskt möte med ett öppnare debattklimat med intensiva diskussioner. För att nå detta mål bör antalet ombud på mötet minska från dagens 75. Det finns även praktiska och ekonomiska argument för att minska antalet ombud när vi ska ha tätare förbundsmöten. Förbundsstyrelsen föreslår därför en minskning av antalet ombud med en tredjedel till 51. För att ytterligare göra förbundsmötena mera entusiasmerande vill förbundsstyrelsen också se att nya arbetsformer tas fram för själva förbundsmötet. Exempel på sådana arbetsformer kunde vara att i högre grad arbeta med olika utskott under mötena. Förbundsstyrelsen föreslår även att själva processen för val av ombud till förbundsmötet förnyas. Ombuden ska väljas genom direktval där samtliga medlemmar i DHR kan rösta. Valet sker genom elektronisk röstning via internet eller som röstning per brev. Vi är övertygade om att ett dylikt röstningsförfarande engagerar betydligt fler medlemmar i valet av ombud till förbudsmötet. Erfarenheter från andra ideella organisationer visar också att det blir en jämnare könsfördelning och större åldersspridning bland ombuden med ett direktval. En annan positiv effekt är att ombuden ofta känner ett större personligt ansvar för besluten som fattas på förbundsmötet om de valts direkt av medlemmarna. För att säkerställa en geografisk spridning av ombuden ska tio valkretsar fastställas. Valkretsarna bildas av geografiskt närliggande län med ett sammanlagt medlemsantal mellan drygt 1 200 och knappt 1 500 medlemmar (2012 års siffror). Varje valkrets får fem eller sex ombud, beroende på antalet medlemmar inom valkretsens geografiska område. Ett undantag utgör Västra Götalands län som på grund av sin storlek blir uppdelat i två valkretsar. Den tionde valkretsen är inte geografiskt begränsad utan består av medlemmarna i DHRs i dagsläget enda riksförening FKV. På grund av att antalet medlemmar i FKV inte är flera än dryga 350 får denna valkrets inte fler än ett ombud. Om det i framtiden blir så att ytterligare riksföreningar ansluter sig till DHR, bildar dessa en gemensam valkrets och får det antal ombud som är står i relation till riksföreningarnas sammanlagda antal medlemmar. Även om det nu läggs ett förslag om antal ombud för varje valkrets behöver inte ombudsfördelningen vara densamma inför varje förbundsmöte. Eftersom det ständigt sker förändringar i medlemsantalet kommer det även att inför kommande förbundsmöten ske förändringar i antal ombud för de olika valkretsarna. Antalet ombud per valkrets ska alltid spegla fördelningen av antalet medlemmar i valkretsarna året innan förbundsmötet. En av förbundsmötet utsedd valkommitté ska i god tid inför varje förbundsmöte fastställa antalet ombud per valkrets.

14 I bilaga 2 ges förbundsstyrelsens förslag till utformning av valkretsar och antal ombud som väljs från varje valkrets, enligt medlemssiffror från 2012. En annan viktig punkt i förnyelsen av valet av ombud är att det ska vara öppet för alla medlemmar att kandidera till att bli ombud. Det är till den av förbundsmötet utsedda valkommittén som man nominerar ombudskandidaterna. Kommittén gör sedan en sammanställning av kandidaterna, placerar in dessa i de olika valkretsarna på basen av kandidaternas bostadsort och tar fram kandidatlistor för varje valkrets. Vid själva valet kan samtliga DHR-medlemmar lägga en röst på max lika många ombudskandidater som det fastställda antalet ombud i den valkrets där medlemmen har rösträtt. Sin rösträtt har medlemmarna i den valkrets där medlemmarna är bosatta. Det är sedan valkommittén som fastställer valresultatet när valet avslutats och kungör vilka ombud som blivit valda. Då förbundsmötena kommer att hållas vartannat år finns det inte längre någon anledning att hålla representantskapsmöten. Förbundsstyrelsen anser därför att representantskapet ska avskaffas.

15 Förbundsstyrelsens förslag om förbundsmötet DHRs förbundsmöte genomförs vartannat år i stället för vart fjärde år. Antalet ombud på förbundsmötet minskas till 51. Nya arbetsformer för själva förbundsmötet tas av förbundsstyrelsen fram till förbundsmötet 2015. Ombuden till förbundsmötet väljs genom direktval av DHRs medlemmar. För att säkerställa en geografisk spridning av ombuden skapas tio valkretsar. Det är öppet för alla DHR-medlemmar att kandidera till att bli ombud. Samtliga DHR-medlemmar har rösträtt vid ombudsvalet i den valkrets där de är bosatta. Varje DHR-medlem kan lägga sin röst på max lika många ombudskandidater som det fastställda antalet ombud i den valkrets där medlemmen har rösträtt. En av förbundsmötet utsedd valkommitté sköter det praktiska kring valet av ombud samt fastställer valresultatet. Representantskapet avskaffas. Möjliga konsekvenser av förslagen Alla medlemmar som vill ska kunna ställa upp och kandidera som ombud till förbundsmötet och med införandet av direktval är tanken att våra medlemmar ska känna sig mer delaktiga i att kunna påverka DHR. Erfarenheter från andra ideella organisationer som infört direktval visar att det blir en bättre blandning av ombud när det kommer till ålder, erfarenheter av organisationen och jämställdhet mellan könen. Tio stycken valkretsar säkerställer den geografiska spridningen av ombuden. Ett förbundsmöte vartannat år möjliggör för DHR att snabbare ta ställning i aktuella frågor. Tätare förbundsmöten möjliggör att på ett bättre sätt kunna följa upp tagna beslut och se om de har fallit väl ut.

16 Risken finns att tätare förbundsmöten tillsammans med andra förslag gör att andra delar av förbundets verksamhet kan behöva prioriteras bort. Förbundsstyrelsen kommer under kommande mandatperiod arbeta för att hitta användarvänliga tekniska lösningar, som underlättar arbetet och minskar arbetsbördan kring ett förbundsmöte. Ett direktval av ombud till förbundsmötet gör att avdelningarna och distrikten inte självklart kommer att ha egna representanter på förbundsmötet, vilket kan vara problematiskt när det gäller förankring av förbundsmötets beslut. Här gäller det att valda ombuden tar sitt ansvar och informerar om vad som hände på förbundsmötet. Det kan också bli så att personer som har ett högt förtroende inom DHR kommer att ha en större chans att bli valda som ombud, framför helt okända kandidater. Räknat per år beräknas ett förbundsmöte som hålls vartannat år kosta ungefär lika mycket som dagens förbunds- och representantskapsmöte tillsammans, då ombuden minskas till 51, kombinerat med att färre ombud gör det lättare att hitta billigare lokaler och bidrar till att mötet kan genomföras på kortare tid. Förbundsstyrelsen I enlighet med ambitionen att skapa ett mer dynamiskt förbundsmöte med intensiva diskussioner genom ett minskat antal ombud, anser vi det likaså vara nödvändigt att minska antalet ledamöter i förbundsstyrelsen. Att DHR minskat som organisation motiverar också att vi ser över förbundsstyrelsens storlek. En stor styrelse kan lätt bli ineffektiv och vi vill genom att minska antalet ledamöter ge framtidens styrelse goda förutsättningar till ett aktivt och effektivt arbete, där samtliga kommer att känna sig involverade i förbundets styrning. Olika studier visar på att det optimala antalet styrelsemedlemmar med tanke på gruppdynamik och effektivitet ligger på mellan fem och sju. Vi föreslår därför att DHRs förbundsstyrelse ska bestå av sju ledamöter istället för dagens elva. För att bibehålla en kontinuitet i styrelsearbetet i och med de tätare förbundsmötena vartannat år, anser vi det samtidigt vara viktigt att styrelsens ledamöter väljs på fyra år och att endast hälften av styrelseplatserna besätts på varje förbundsmöte. Förbundsmötet 2013 kommer att utgöra ett undantag, eftersom vi då måste välja tre ledamöter på fyra år och tre på två år. Förbundsordföranden kommer dock även i fortsättningen att väljas på varje förbundsmöte och alltså ha en mandatperiod på två år.

17 Förbundsstyrelsens förslag om förbundsstyrelsen DHRs förbundsstyrelse består av sju ledamöter Mandatperioden för ledamöterna är fyra år, i längst åtta år Ett saxningssystem införs där hälften av ledamöterna väljs på varje förbundsmöte Förbundsordförandens mandatperiod är två år, i längst åtta år Möjliga konsekvenser av förslagen Främsta anledningen till en minskad förbundsstyrelse är att arbetet kommer bli mer effektivt. En bieffekt är att det också kommer att leda till en besparing för förbundet med en mindre förbundsstyrelse. En minskning med fyra ledamöter leder till en besparing på uppskattningsvis 300 000 kronor. I en mindre förbundsstyrelse kommer ledamöterna att behöva arbeta mer och ta ett större individuellt ansvar än idag. Detta kan förhoppningsvis göra uppdraget än mer engagerande och attraktivt. Samtidigt kommer förbundsstyrelsen, med reducerat antalet ledamöter, att bli känsligare för avhopp och för situationer där ledamöter av någon orsak inte kan delta i arbetet under en längre tid. I mångt och mycket är det väldigt slitsamt att vara förbundsordförande och vi gör därför bedömningen att det är lättare att åta sig uppdraget som förbundsordförande om man vet att man binder sig för en tvåårsperiod i stället för en fyraårsperiod. Nackdelen kan bli att en mandatperiod på två år kan bli väl kort. Särskilt en nyvald förbundsordförande hinner knappt komma in i arbetet innan det är dags för omval. Stöd till organisationen Åtminstone under de närmaste åren kommer förbundskansliet inte ha resurser till att anställa mobila ombudsmän. Istället ska förbundskansliet inrikta sig mer generellt på att stödja avdelningar och distrikt samt skapa ett närmare samarbete med de lokalt anställda ute i landet. Ett nätverk bildas för alla lokalt anställda och personalansvariga i avdelningarnas och distriktens styrelser eller styrgrupper. Tanken med nätverket är att utbyta erfarenheter och få ett tätare informationsutbyte mellan förbund och avdelningar/distrikt. Också i detta nätverk ska en ledamot från förbundsstyrelsen utses som ansvarig. Modellen med ett kontaktmannaskap där varje förbundsstyrelseledamot håller närmare kontakt med verksamheten inom ett par distrikt måste utvecklas i den förnyade organisationen. Större fokus på att stötta avdelningarna inom ramen för

18 detta kontaktmannaskap ska övervägas. I och med att en ny organisationsstruktur införs för DHR, där medlemmen på ett tydligt sätt lyfts fram i fokus, måste framtidens förbundskansli vara rustat för dessa förändringar. Ett helhetsgrepp på förnyelsen är nödvändig där vi förutom organisationen i stort och förbundsstyrelsen även ser över kansliets funktion och arbetsuppgifter. Ett mål bör vara att mer av kansliets resurser på ett slagkraftigt sätt riktas mot att stödja avdelningar och distrikt i deras arbete. Ett utvecklat administrativt stöd, där mycket av det material som avdelningar och distrikt behöver i sitt dagliga arbete går att ladda ner från hemsidan eller på annat sätt förmedla till dem, bidrar också till att förbättra stödet. En förnyad hemsida, med nya förenklade lösningar för avdelningar och distrikt att föra fram sin information på egna hemsidor, kommer också att vara en del av det stöd till organisationen som förbundet kommer att prioritera under kommande år. Förbundsstyrelsens förslag om stöd till organisationen Ett nätverk för anställda och personalansvariga inom hela organisationen skapas. Nätverket har till syfte att utbyta information och kunskap samt skapa närmare band mellan de olika delarna inom DHR. Förbundsstyrelsens kontaktmannaskap till verksamheten på olika håll i landet ska utvecklas. Förbundskansliets funktion och arbetsuppgifter ses över med målet att ge mera stöd till avdelningar och distrikt i deras arbete Möjliga konsekvenser av förslagen Förslaget till en ny organisation kommer ställa förändrade och nya krav på förbundsstyrelsen och förbundskansliet. Då distriktens samordnade roll försvinner kommer fler uppgifter att ske i samarbete mellan avdelningarna och förbundet. Det medför att vissa omprioriteringar kommer att behöva göras i förbundets verksamhet, som att kontakten med avdelningarna utökas på bekostnad av viss kursverksamhet och funktionshinderpolitiskt arbete. Förbundsstyrelseledamöterna kommer i större utsträckning än idag behöva utföra uppgifter och ta operativt ansvar för olika frågor. Fördelen är att förbundsstyrelsen och förbundskansliet kommer närmare avdelningarna och medlemmarna och i förlängningen skapar vi på detta sätt ett tydligare DHR.