Hur jag tänker innan jag trycker på knappen? Lasse Alexandersson

Relevanta dokument
Fotografering med digital systemkamera

KAMERANS TEKNISKA DETALJER

Digitalkamera. Fördelar. Nackdelar. Digital fotografering. Kamerateknik Inställningar. Långsam. Vattenkänslig Behöver batteri Lagring av bilder

Året närmar sig sitt slut så nu tittar vi på hur man fotar nyårets fyrverkerier!

Grundläggande om kameran

Rätt exponering. Välkommen till kompromissernas värld. Mätmetoder

Objektiv. Skillnad i egenskaper mellan objektiv med olika brännvidder (småbild)

Att måla med ljus - 3. Slutare och Bländare - 4. Balansen mellan bländare och slutartid - 6. Lär känna din kamera - 7. Objektiv - 9.

Grundläggande om kameran

Fotografera. Camera obscura (latin; mörkt rum) Camera Obscura

Digital bild & sportfiske. Lektion 1:1/5 Kameran funktioner och hur man exponerar rätt

Fotografera. Camera obscura (latin; mörkt rum) COPYRIGHT DAHLQVISTDESIGN 1. Camera Obscura

Fotografera mera! Carita Holmberg

DEL 1 SYSTEMKAMERANS ABC. Kameraskola: Lär dig använda din systemkamera Fotograf Pär Persson

Programval. Automatiska val Alla de programvalen neråt, CA och nedåt till vänster sett är alla olika typer av autolägen.

Modellfoto utanför studion

Bättre ljus i bilderna. Ytterligare inställningar för en digital systemkamera

LJ-Teknik Bildskärpa

Lär känna din kamera. Karl Mikaelsson Oscar Carlsson October 27, 2012

Välkomna till. Westerqwarn. den 17 augusti 2018

Fotovandring i Ho ga-kusten

LABORATION nr 1 Landskapsfoto & kamerastudie

Först: Digitalfoto Fackuttryck. Programvredet. Vad betyder allt på programvredet? Kameran (forts).

Några viktiga begrepp och funktioner för kamerakontroll.

Skarpt och rätt exponerat. Grundläggande inställningar för en digital systemkamera

sid 34 Kamera & Bild

Grundläggande funktioner. 1. Skärpa 2. Exponering 3. Blixt eller inte 4. Megapixlar och utskrift 5. Zoom. 6. Vitbalans 7. Hur man väljer upplösning

Fotovandring i Skuleskogen

Innehållsförteckning. Introduktion

1. Kameran 2. Ljus 3. Motiv 4. Kommunikation 5. Att ta bra bilder 6. Studio

Exponera mera AV STEFAN OHLSSON I PRAKTISK TEKNIK

Tekniker - IXUS 300 HS

En överblick över tekniken bakom fotografering...

En samling exempelfoton SB-900

Enkel produktfotografering Setup

Fotografera under vattnet. Likheter och olikheter

LJUSSHOW FÅNGA NATTENS

SIXTOMAT F2. Exponeringsmätare för Blixt- och Befintligt Ljus

Hej, vart beställde du din fotobok? Vilka av alla 50 mm objektiven är bäst?

Tekniker - PowerShot A1200 och PowerShot A2200

12 FOTOPROJEKT UTOMHUS

Innehåll. 1 Digitalkameran Redigera bilder Hämta och visa bilder Retuschera bilder...57

Ljusskrift i mörkret

Tekniker PowerShot G16, PowerShot S120, PowerShot SX170 IS och PowerShot SX510 HS

POWER TO YOUR NEXT STEP Fånga varje tillfälle

Fokus. Mirjam HY, Hovåsskolan F- 9, Hovås

Pressmeddelande. Eleganta och avancerade: IXUS 130 och IXUS IXUS 130 IXUS 105

Fina bilder med kompakt kamera Få ut maximal funktionalitet ur din kompakta automatiska kamera

ljuskänsliga, proffsiga kompaktkameran

Ackridering/press-pass

Laboration 4, TNGD10 Rörliga medier

Ljus och färg - Lite teori

Photometry is so confusing!!!

Smartare kamera. - iphone-app med det lilla extra LAJKA-GUIDE

HUNDFOTOGRAFERING MED GLÄDJE ÅSA JAKOBSSON

Foto och Bild - Lab A

KTH Teknikvetenskap. Foto-lab 1. Fotografering med ateljékamera. Kurs: SK2380, Teknisk Fotografi

Training Business Professionals LEWRÉN KOMPOSITION FOKUS / OFOKUS / DJUP LJUD RÖRELSE ÖVERGÅNGAR SUPPORTDOKUMENT FILMPRODUKTION

EF-S55-250mm f/4-5.6 IS STM

KTH Teknikvetenskap Fotografi-lab 2

Pressmeddelande. Hög hastighet, stort intryck Canon ger dig prestanda och stil med den nya IXUS 300 HS

Bättre Bilder 1 Träff 4 Blixt Skärpedjup Medveten oskärpa Ljus och Bildkomposition. Bildgruppen PRISMA

kapitel elva EN LJUSKÄLLA, DRAMATISK FRAMTONING Dramatiskt sidoljus

I AM YOUR 1 NIKKOR FINDER

Exempel på tentamensfrågor i Kursdelen Fotografi och Bild. OBS! Såvida inte annat sägs, motivera alla svar och förklara alla införda beteckningar!

Vad är ZOOM? Så är det dock inte!

EF-S18-55mm f/ IS STM

fångar Eva våren Eva Blixmans fotoblogg är minst sagt välbesökt upp

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, , 9-13, FB51

POWER TO YOUR NEXT STEP

Fredag kväll: Måla med ljus

Pensionär efter 41 år i Postens tjänst Vice ordf (kd) i kultur- och fritidsnämnden Tyresö Föreningsaktiv i Seniornet, Lions, Kd, EFS

Kvalitetsmått: Skärpa

bilder för användning

FÖRORD. //Gustav, Rush Clothing

Bildredigering i EPiServer & Gimp

POWER TO YOUR NEXT STEP

Bemästra din kamera. En fotokurs av Peter Wemmert

Brusreducering och Skärpning av bilder. Kalle Prorok Okt 2010

digital UV-FOTO När man nu äger den utrustning eller hyrt den digital UV-FOTO från idé till bild för amatörer Del 1. Grunderna

EF-S60mm f/2.8 MACRO USM

Travfotografering. Naturfotografering och reportagebilder

Lätt att fotografera med IS! Objektiv med Image Stabilizer (bildstabilisator) ger bättre resultat

Att fotografera digitalt

Handledning för fotografering av ditt semesterboende

EF85mm f/1.2l II USM SWE. Bruksanvisning

Nissin Japan Ltd., Tokyo Nissin Marketing Ltd., Hong Kong

Vägledning till bättre bilder

Slutartid: 1/25 SEk bländare: f/22 ISO: 100 brännvidd: 102 MM fotograf: SCOTT KELBY

Redan när fotoindustrin stod på sin. mörkerfoto

Kom igång med din systemkamera

Tillämpad fysik Kjell Carlsson Foto-Lab 4

lärarhandledning version 1.0

Fototeknik 2D - fortsättning digitalt. Olle Bjernulf Nov 2004

Innehåll. 1 Digitalkameran Redigera bilder Hämta och visa bilder Retuschera bilder...57

Bild- och videoteknik. Adi & Mak Omanovic Föreläsning 2 - Inspelning

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i SK1140, Fotografi för medieteknik , 8-13, FB54

Transkript:

Hur jag tänker innan jag trycker på knappen? Lasse Alexandersson

Hur jag tänker innan jag trycker på knappen? Bländare = Skärpedjup Slutartid = Öppettid ISO = Förstärkning

Hur jag tänker innan jag trycker på knappen? Vi vill ha oskarp bakgrund Få objektet att framträda Klara ett långt avstånd Bländare = Skärpedjup Vi vill inte använda blixt Dåligt med ljus Korta ner slutartiden Slutartid = Öppettid Fånga en snabb rörelse Skapa effekter Dåligt med ljus Få objektet att framträda ISO = Förstärkning

Ett exempel..

Bländare 1 1,4 2 2,8 4 5,6 8 11 16 22 Bländare: F/7,1 - Tid: 1/1000 sec - ISO: 100

Bländare Bländare: F/9 - Tid: 1/640 sec - ISO: 200 Bländare: F/6,3 Tid: 1/160 sec ISO: 100

Slutartider Bländare: F/16 - Tid: 1/10 sec - ISO: 100

ISO (massa ISO) Bländare: F/5 - Tid: 1/15 sec - ISO: 1600

Det här med bländare, slutartid och ISO är inte det enklaste. Vad betyder orden och vad gör de för något. Detta är en guide för dig som vill ta nästa steg i ditt fotograferande. Vill du gå ifrån det automatiska läget på kameran till de lite mer avancerade halv-automatiska lägena eller till och med manuella läget är detta en guide för dig. Du kanske till och med plåtar på de halvautomatiska lägena men inte vet vad bländaren, slutaren och ISO:t gör eller betyder, fortsätt då att läsa! Den här bilden är tagen på 300mm med en bländare på f/5,6 och slutartid 1/500 sek. Bakgrunden blir oskarp eftersom gluggen har en lång brännvidd och jag plåtat med f/5,6. Först och främst vill jag säga (så det inte blir några missförstånd) att när man säger stor bländare manar jag ett litet bländarvärde. Tvärtom blir då liten bländare stort bländarvärde. Stor bländare = f/2,8 Liten bländare = f/22 För att få den perfekta bilden med korrekt exponering (bild som varken är för ljus eller för mörk) måste du lära dig förhållandena mellan bländare, slutartid och ISO. Du måste få alla de tre att passa ihop för att få den perfekta bilden. För stor bländare eller får lång slutartid resulterar i en utfrätt (överexponerad bild). Tvärtom blir bilden underexponerad (för mörk) om slutartiden är för kort eller bländaren för liten. Bländaren och slutartiden bestämmer även hur mycket av bilden som hamnar i fokus samt om ett rörligt objekt blir oskarpt eller inte. Om sedan ISO kommer in i bilden blir allt ännu knöligare. Vi tar en sak i taget. Hänger du inte riktigt med? Fortsätt ändå att läsa, jag kommer förklara allt det knöliga hör nedanför. Då kör vi! Vad är bländare och slutartid? Det är bländaren så som slutartiden som avgör hur en bild blir till genom att bestämma hur mycket ljus som får släppas in till kamerans sensor. Vid större bländare (mindre bländartal) kommer det in mer ljus till kamerans sensor. Tvärtom vid liten bländare (stort bländartal) når mindre ljus sensorn under exponeringstiden (tiden som slutaren står öppen). Detta kan liknas med en trädgårdsslang och en brandslang. Brandslangen representerar f/2,8 medans f/22 representeras av trädgårdsslangen. Du ska fylla en liten pool som vi säger är kamerans sensor. Vilken slang går fortast att fylla polen med? Jo såklart brandslangen och bländaren med f-talet 2,8. Diametern på brandslangen är mycket större än trädgårdsslangen och därför går det fortare att fylla poolen med brandslangen. Bländare med f-tal 2,8 har större öpning än f/22 och fyller då kamerans sensor snabbare med ljus. Om du inte förstår, läs allt en gång till och fundera lite extra när du läser. Om du läst biologi fungerar detta ungefär som en iris. Om du har en systemkamera fick du med ett objektiv när du köpte kameran. Oftast ett 18-55 f/3,5-5,6. Vad betyder de sista siffrorna? Det är så att när du fotograferar vid 18mm kan du som största bländare använda f/3,5. Vid 55mm kan du som max använda största bländaren f/5,6. Sedan finns det normalgluggar som har ett konstant bländartal på 2,8. Alltså vid 18mm är största bländaren på f/2,8 och vid 55mm f/2,8 (de är oftast väldigt dyra). Illustration av Digitallife.se Det gäller att testa sig fram för att lära sig. Det kan man nuförtiden göra med dagens digitalkameror. Bilderna kostar ingenting att ta som de gjorde förr i tiden. Det är så jag har lärt mig det mesta av det jag kan. Genom att testa mig fram och sedan kolla på resultatet och dra slutsatser därifrån. Vi säger att vi går ut en eftermiddag och ska fotografera en väg med bilar. Använd bländarprioritet på din kamera och zooma ut fullt, till 18mm för att kunna använda f/3,5. Slutartiden (tiden som slutaren står öppen och släpper in ljus, kallas också exponeringstid) blir då runt 1/250 sek (slutaren står öppen och släpper in ljus i 1/250 sekund). Bilarna och omgivningen är i fokus och blir skarpa. Du zoomar sedan till 55mm för att du vill komma närmare bilarna och får då f/5,6. Slutartiden för bilden blir 1/125 sek och du börjar se att bilarna inte är jätteskarpa som de var i bilden innan. Sedan väljer du f/8 och får en slutartid på 1/60 sek. Nu kanske du inte ens kan handhålla kameran eftersom det uppstår skakningsoskärpa på grund av att dina händer skakar. Bilarna ser också ut som streck på bilden. Man kan använda detta på ett väldigt häftigt sätt genom att panorera (guide för att lära dig panorera) med bilen. Den här bilden är tagen med f/4,0 och slutartiden 1/200 sek.bakgrunden blir suddig eftersom jag har panorerat med motivet. Bländaren avgör också hur stort skärpedjup bilden får. Alltså hur stor del som hamnar i fokus. Vid stor bländare blir skärpedjupet kortare och vid mindre bländare blir skärpedjupet längre. Det är därför f- talet 2,8 (eller mindre bländartal) alltid är bäst för att få kort skärpedjup och i mörka miljöer när man vill ha in mer ljus i kameran. Vi tittar på bilden här intill. Längst ner är två röda streck. De symboliserar kameran. Framför kameran syns ett ljusgrått och ett mörkgrått fält. Det ljusa symboliserar bilden och det mörka var skärpa och fokus finns. Vi säger att den första bilden är tagen med bländare 5,6 och den bilden till höger med f/22. Vi kan då dra slutsatsen att på den bilden till vänster med f/5,6 är skärpedjupet kort. Tvärtom på den andra, den bilden till höger med f/22. Där är skärpedjupet långt. Vissa av er funderar säkert på varför man inte alltid plåtar på den största bländaren hela tiden. Då är det så här, jag ska ge er några exempel. Vid sport vill du ibland frysa motivet och ha en suddig bakgrund, då är stor bländare att föredra. Ibland vill du skapa en bild med fart, då är en mindre bländare att föredra eftersom du vill ha en längre exponeringstid. Vid landskapsfotografering vill du att största delen av bilden ska bli skarp, då är en liten bländare att föredra, oftast mellan f/11-f/16 eller f/22 osv. Den här bilden är tagen med f/11 och 1/100 sek. Detta leder till att hela bilden blir skarp. Vad är ISO? ISO är en av de viktigaste inställningarna du kan göra ute på fältet. Det är för att du ej kan redigera bruset som uppstår i Photoshop i efterhand (iallafall inte på ett bra sätt). ISO eller ASA som det hette på filmens (analoga kamerans) tid bestämmer ljuskänsligheten på kameran. Vid lågt ISO-värde får bilden bäst kvalité, vanligtvis är lägsta ISO-talet 100 på Canon kameror och 200 på Nikon. Vid högra värden blir kamerans sensor känsligare för ljus vilket är bra om du vill ta skarpare bilder i dåliga ljusförhållanden. Dock blir bilderna pixligare, brusigare och grynigare som följd av höjda ISO-värden. Kvalitén på bilderna blir märkbart sämre ju högra ISO du ställer in på kameran. Framtidens kameror kommer få bättre och bättre ISO egenskaper som ger bättre kvalité på bilderna på höga ISO-tal. Akta dig för att ta bilder med automatisk ISO, att kameran väljer ISO själv efter vad den ser. Detta kan leda till sämre bilder. Utgå från ISO 100 (200 på Nikon) på manuellt läge och öka ISO:t efterhand. Hoppas du har lärt dig någonting och att du tar det där lilla extra klivet i ditt fotograferande efter du läst detta. Du får gärna kommentera nedan vad du tycker om min lilla guide och om du tycker att jag har missat att ta upp något.