1 Avdelningen för risk- o sårbarhetsreducerande arbete Skydd av samhällsviktig verksamhet Bo Gellerbring 010-240 5144 bo.gellerbring@msb.se Inriktning för prioritering av elanvändare i Styrel-planeringen MSB-51.1
2 Innehållsförteckning Inriktning för prioritering av elanvändare i Styrel-planeringen... 1 Innehållsförteckning...2 Kortfattad bakgrund...3 Generellt om samhällsviktig verksamhet...3 Identifiering och prioritering av samhällsviktig verksamhet...4 Samhällsviktiga elanvändare prioritering i händelse av kortsiktig elbrist...5 Sekretess och informationssäkerhet...8 Grunder för länsstyrelsens beslut...10 Bilaga 1... 13 Exempel på samhällsviktig verksamhet... 13 Bilaga 2... 15 Begreppsförklaringar sekretess... 15 Bilaga 3... 17 Utdrag ur tillämplig lagstiftning... 17 Tryckfrihetsförordningen (1949:105)... 17 Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)... 17 Offentlighets- och sekretessförordning (2009:641)... 19 Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap... 20 Lag om skydd för företagshemligheter (1990:409)... 20 Säkerhetsskyddslag (1996:627)... 20
3 Kortfattad bakgrund MSB har fått i uppdrag i regleringsbrevet för 2010 att inom ramen för Styrel 1 - projektet under 2010 utarbeta ett inriktningsdokument för elprioritering. Uppdraget innebär att MSB tillsammans med Energimyndigheten och Svenska kraftnät och i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Svensk Energi och andra berörda myndigheter och aktörer genom inriktningsdokumentet ska ge underlag för bedömning av i vilken prioriteringsordning som begränsning eller avbrytande av överföring av el till elanvändare ska ske i händelse av förutsedd eller plötsligt uppkommen kortsiktig elbrist. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet i december 2010. Denna förslagsutgåva är främst avsedd att användas vid den Styrel-utbildning för kommuner, länsstyrelser och elnätföretag som Energimyndigheten kommer att bedriva under 2010. Dokumentet i sin slutliga form ska därefter utgöra underlag för prioritering av elanvändare inom ramen för Styrel-planeringen från 2011 i kommuner, länsstyrelser, landsting och elnätföretag. Framtagandet av dokumentet följer en särskild projektplan. Till projektet har knutits en arbetsgrupp och en referensgrupp i vilka ingår närmast berörda myndigheter och andra aktörer. Prioritering av elanvändare Energimyndigheten har föreslagit följande övergripande inriktning för prioritering av elanvändare: De elanvändare som ska prioriteras högst är de som har så stor betydelse för befolkningens liv, hälsa och samhällets funktionalitet samt grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet samt mänskliga fri- och rättigheter, i enlighet med målen för Sveriges säkerhet, att de inte bör kopplas från vid elbrist. Denna inriktning tillsammans med de övergripande målen för Sveriges säkerhet ligger till grund för de riktlinjer för identifiering av samhällsviktig verksamhet och den inriktning för prioritering av elanvändare som MSB redovisar i detta dokument. Generellt om samhällsviktig verksamhet Vissa verksamheter är av särskild betydelse för befolkningens liv och hälsa samt samhällets funktionalitet och är därför nödvändiga eller mycket väsentliga för samhällets förmåga att förebygga, motstå och hantera extraordinära 1 Planeringssystem för styrning av el till prioriterade och möjlighet till frånkoppling av oprioriterade elanvändare.
4 händelser och kriser. Varje sådan samhällsviktig verksamhet bör därför vara så robust att den alltid kan fortgå, åtminstone på en miniminivå, oavsett händelser eller tillstånd i samhället. Eftersom ingen på förhand vet var, när eller hur en oönskad extraordinär händelse inträffar så bör viktiga samhällsfunktioner alltid ha en beredskap och en i någon form fastställd minsta förmåga att förebygga och hantera sådana händelser. När en sådan händelse inträffar måste samhället på olika nivåer aktivera de funktioner som är särskilt viktiga vid hanteringen av just den händelsen för att ett tillstånd av kris ska undvikas. Vilka verksamheter som blir utsatta vid en extraordinär händelse kommer att variera beroende på aktuell händelse eller händelseutveckling. Inför och under en pandemi exempelvis är givetvis hälso- och sjukvården särskilt viktiga verksamheter medan en IT-attack mot centrala finansiella system innebär att andra viktiga funktioner och verksamheter kan drabbas av allvarliga störningar. De verksamheter som vid en viss extraordinär händelse inte utsätts för påfrestningar är trots det inte mindre samhällsviktiga. Dessa kan i stället drabbas vid nästa extraordinära händelse. Detta synsätt innebär att samhället måste planera för att ha en bred beredskap och förmåga att motstå olika typer av extraordinära händelser som annars skulle kunna leda till en kris. Generella exempel på samhällsviktig verksamhet inom olika sektorer återfinns i bilaga 1. Identifiering och prioritering av samhällsviktig verksamhet Samhällsviktig verksamhet ur ett krisberedskapsperspektiv är verksamhet som uppfyller följande villkor: Verksamheten är av sådan betydelse för medborgarnas liv och hälsa samt samhällets funktionalitet att den måste kunna bedrivas eller fortgå även vid extraordinära händelser och kriser. 2 Detta villkor om verksamhetens betydelse för medborgarnas liv och hälsa samt samhällets funktionalitet och förmåga att hantera en extraordinär händelse eller kris möjliggör en identifiering av samhällsviktig verksamhet. Villkoret har dels ett förebyggande- och förberedandeperspektiv; verksamheten måste redan i normalläget ha en sådan robusthet att den kan bedrivas även vid allvarliga eller extraordinära händelser. Dels finns också ett krishanterande perspektiv genom att den kan bidra till att händelsen eller krisen kan hanteras med begränsade skadeverkningar. 2 Denna begreppsförklaring är tills vidare specifik för arbetet inom Styrel.
5 Villkoret innebär vidare att identifieringen av samhällsviktig verksamhet kan göras situationsoberoende, dvs. oberoende av en tänkt händelse eller händelseutveckling. Rimligen är det så att en identifierad samhällsviktig verksamhet är fortsatt samhällsviktig även vid en händelseutveckling som inte utsätter just den verksamheten för en allvarlig störning. Den samhällsviktiga verksamheten bör dessutom uppfylla följande mål: Verksamheten bör ha den förmåga att motstå allvarliga störningar som behövs för att kunna upprätthålla en grundläggande funktionalitet även vid extraordinära händelser och kriser. Detta mål pekar på att verksamheten bör ha en minsta godtagbar förmåga, dvs. alltid kunna upprätthålla en miniminivå på förmåga eller funktionalitet, oavsett vad som händer. Genom att i någon form fastställa denna miniminivå har en s.k. grundläggande säkerhetsnivå, GSN, åsatts verksamheten. Detta kan ske genom till exempel avtal, överenskommelse eller lagstiftning. I nästa steg, utifrån aktuellt scenario och med kännedom vilka verksamheter som berörs, kan en prioritering av verksamheter göras i syfte att skapa underlag för fördelning av knappa resurser av olika slag. Eftersom arbetet med identifiering av samhällsviktig verksamhet innebär lokala bedömningar kan resultaten skilja sig från en kommun till en annan. Här bör länsstyrelsen som geografiskt områdesansvarig på den regionala nivån koordinera bedömningarna inom länet. Verksamhet av nationell eller internationell betydelse är bl. a. järnvägar, större flygplatser, anläggningar för försvarsmakten och för elektronisk kommunikation. Dessa verksamheter är en del av de centrala myndigheternas verksamhetsansvar och underlag för prioritering lämnas till respektive berörd länsstyrelse. Samhällsviktiga elanvändare prioritering i händelse av kortsiktig elbrist Olika samhällsviktiga verksamheter påverkar varandra genom beroenden i flera led. Det innebär att sårbarhet i en enskild verksamhet inte är en lokal företeelse utan även drabbar andra samhällsviktiga verksamheter och därmed samhället på olika sätt. Dessa omständigheter måste beaktas i prioriteringsarbetet. En trygg elförsörjning är en absolut förutsättning för all verksamhet som bidrar till samhällets säkerhet. Anläggningar av vital betydelse för elförsörjningen får
6 därför aldrig kopplas från. Elnätsföretagen identifierar anläggningar av sådan betydelse. Tabellen nedan är ett stöd och en vägledning i arbetet med att prioritera elanvändare i händelse av en kortsiktig elbrist. Lokala avvikelser och förutsättningar leder till att resultaten kommer att variera över landet.
7 Prioritetsklass Priorite- rings- kriterium Kommentar Exempel på verksamhet 1 Befolkningens liv o hälsa 2 Samhällets funktionalitet 3 Befolkningens liv o hälsa 4 Samhällets funktionalitet Elanvändare som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor betydelse för liv och hälsa Elanvändare som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet Elanvändare som på längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse för liv och hälsa Elanvändare som på längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet Akutsjukvård, omsorg om barn, äldre, funktionshindrade, socioekonomiskt svaga och akut räddningstjänst. Krisledningsnämnd, drivmedelsförsörjning, vatten och avlopp, vissa finansiella system, telekommunikationer och transporter. Vårdcentraler och dagmottagningar. Betalningsförmedling och livsmedelsförsörjning. 5 Stora ekonomiska värden 6 Stora miljövärden 7 Stora sociala o kulturella värden Elanvändare som representerar mycket stora ekonomiska värden (inklusive stora elanvändare med avtal om förbrukningsreduktion) Elanvändare som har mycket stor betydelse för miljön Elanvändare som har mycket stor betydelse för sociala och kulturella värden 8 Övriga Övriga elanvändare. Merparten av dessa elanvändare identifieras aldrig på objektsnivå, vilket exempelvis gäller för i princip samtliga bostäder. Tung industri/stora elanvändare, stora företag Sophantering och kemisk industri. Arkiv, museer samt objekt på UNESCO:s världsarvslista Boende, små till medelstora företag
8 Sekretess och informationssäkerhet Grunder Sekretess är en del av informationssäkerheten. Omfattande sekretess försvårar samverkan varför största möjliga öppenhet bör eftersträvas. Deltagande aktörer bör därför, så långt möjligt, undvika att föra in sådan information i allmänna handlingar att de behöver sekretessbeläggas. Men planeringen innebär att fakta om samhällsviktiga verksamheter sammanställs och att såväl arbetsmaterial som allmänna handlingar kan innehålla känsliga uppgifter om samhällsviktig verksamhet, anläggningar som rör rikets säkerhet, elnäten och affärshemligheter. Informationssäkerheten behöver därför säkerställas bl.a. genom att ge arbetsmaterial och beslutsunderlag en begränsad spridning och hantera det som om det vore sekretessbelagt. För att undvika att känsliga uppgifter från Styrelarbetet sprids på ett olämpligt sätt behövs en genomtänkt informations- och sekretesshantering under planeringsprocessen. Länsstyrelsen kan därför, tillsammans med alla deltagande aktörer inom länet, tidigt behöva genomföra en riskanalys med informationsklassning av planeringsprocessen. Varje myndighet ansvarar själv för att bedöma om uppgifter i en allmän handling kan lämnas ut. När detta görs måste utlämningen prövas mot gällande sekretesslagstiftning. Kontakt med upprättande organisation bör eftersträvas i denna process. Observera att hela handlingar inte kan sekretessbeläggas i förväg - det måste prövas om och när dokumentet begärs ut. Begreppsförklaringar och hänvisningar till tillämplig lagstiftning återfinns i bilaga 2. Utdrag ur tillämplig lagstiftning återfinns i bilaga 3. Grundläggande ansvar Varje organisation och individ som deltar i planeringsprocessen ansvarar själv för att följa gällande lagstiftning rörande informationssäkerhet, offentlighet och sekretess. Därav följer att andra myndigheter inte kan ge länsstyrelser och kommuner inriktning eller direktiv för sekretesshantering inom ramen för Styrels planeringsprocess. En beskrivning av relevanta lagar och förordningar samt en redovisning av erfarenheter från försöken lämnas däremot i detta dokument och ingår i den utbildning som Energimyndigheten ger kommuner, länsstyrelser och elnätföretag under 2010. Hantering av arbetsmaterial, beslutsunderlag och beslut Information som kommer in till en myndighet blir i normalfallet allmän handling enligt lag och kan begäras ut. Detta gäller alla inkomna handlingar även om de är markerade med t.ex. arbetsmaterial eller har en sekretessmarke-
9 ring. Motsvarande arbetsmaterial som skickas mellan myndigheter är dock normalt inte allmän handling. Arbetsmaterial i Styrels planeringsprocess, framförallt de kompletta, detaljerade underlagen, innehåller uppgifter om elnät och om elanvändare som kommunerna anser ska prioriteras. Det innebär att det där finns uppgifter om samhällsviktig verksamhet för krisberedskapen och anläggningar som behöver omfattas av sekretess ur flera aspekter (rikets säkerhet, terrorism, risk- och sårbarhetsanalyser etc.). Allt material måste därför hanteras i enlighet med gällande sekretessbestämmelser. Känsligt material ska inte sändas via e-post eller andra elektroniska media (om det ej finns tillgång till krypterade förbindelser). Om USB-minne används bör detta vara krypterat och lösenordsskyddat. Erfarenheter från försöksverksamheten Försöken i kommuner och län under 2008 och 2009 gav följande erfarenheter vad gäller sekretesshantering: Genomför en informationssäkerhetsanalys och informationsklassning av planeringsarbetet Överväg säkerhetsklassning av all personal som ska delta i planeringsarbetet samt påminn om tystnadsplikten Undvika att föra in information i allmänna handlingar så att de omfattas av sekretess Sekretessmarkera detaljerat arbetsmaterial och beslutsunderlag Sekretessmarkera även arbetsmaterial som skickas mellan myndigheter Sekretessmarkera också i ärendehanteringssystemen så att det tydligt framgår att handlingen bör sekretessprövas innan den lämnas ut Observera att sekretessmarkeringen är en färskvara som kan omprövas vid senare tillfälle Förvara information såväl fysisk (papper) som elektronisk (filer) på ett säkert sätt Informera bara de aktörer som bedöms behöva kännedom om underlag och beslut för sin tjänst Skicka inte känslig information via e-post eller andra elektroniska media om det inte finns tillgång till krypteringsmöjligheter Om USB-minnen används bör de vara krypterade och lösenordsskyddade.
10 Gör förbehåll om att information inte får lämnas vidare när sekretessmarkerad information lämnas ut Dela upp länsstyrelsens beslut i ett öppet kortfattat beslut och en sekretessmarkerad bilaga som bara innehåller ellinjerna i rangordning Företag kan uppfatta offentlighetsprincipen som en risk för spridning av känslig information och att sekretesslagstiftningen inte ger ett tillräckligt skydd för deras hemligheter. De kan därför vara tveksamma till att delge myndigheter företagskänslig information, vilket kan leda till problem för samverkan mellan näringslivet och offentlig sektor. Sådana problem motverkas om man är medveten om vad lagstiftningen säger och innebär samt om man gemensamt gör en informationssäkerhetsanalys för ett specifikt projekt, t.ex. Styrels planeringsprocess, och dessutom skapar tydliga rutiner och regler för att hantera information. Långvariga och förtroendefulla relationer underlättar också samverkan. Grunder för länsstyrelsens beslut Samordning av planering och beslutsunderlag Det är nödvändigt att samordna planeringen mellan näraliggande kommuner och län. Motivet är bl.a. att elnäten inte följer kommun- och länsgränserna och att beslut om prioritering ska fattas per regionnät med underliggande lokalnät. Dagens strukturer och organ för samverkan och samordning av krisberedskapsarbetet mellan länsstyrelserna bedöms vara tillfyllest för att samordna planeringen mellan länen. Särskilda avsiktsförklaringar och överenskommelser bedöms inte behövas. Däremot kan det i enstaka fall behöva göras avdömningar av rangordning av ellinje som berör flera län. Sådana avdömningar bör baseras på en gemensam bedömning av ellinjens samhällsnytta. Länsstyrelsen ger inriktning för samordning av kommunernas planering inom eget län. Eftersom kommuner och län behöver samordna sin planering över länsgränser behöver berörda länsstyrelser ha en gemensam syn på inriktning för planeringen, bland annat genom att ha en likartad bedömning av vad som är samhällsviktig verksamhet. För att länsstyrelsens beslutsunderlag ska bli komplett behöver uppgifter om centrala myndigheters samhällsviktiga verksamheter inom respektive län klarläggas. Energimyndigheten har därför hemställt om att samtliga myndigheter med ett särskilt ansvar för krisberedskap 3 samt Försvarsmakten senast 2011-01-15 tillställer respektive länsstyrelse underlag för vilka 3 Enligt förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap, 11, punkt 1.
11 samhällsviktiga verksamheter av nationell eller internationell betydelse, inom respektive myndighets ansvarsområde, som bör ges prioritet i händelse av kortsiktig elbrist. Länsstyrelsens myndighetsbeslut om prioritering Fattande av prioriteringsbeslut är en fråga om myndighetsutövning och krävs för att elnätföretagen ska kunna koppla från elanvändare i en elbristsituation. Myndighetsbeslutet krävs för att uppfylla ellagen och för att garantera rättssäkerheten genom att det kan överklagas enligt förvaltningslagen (1986:223). Vidare bör frånkopplingen baseras på myndighetsbeslut för att uppfylla EU:s elmarknadsdirektiv. Länsstyrelsen beslutar i vilken ordning elanvändare ska kopplas från i händelse av elbrist och innebär en inskränkning i elkundernas grundläggande lika rätt till el. (I praktiken handlar beslutet om att rangordna i vilken ordning ellinjer i lokalnät, inte enskilda elanvändare, ska kopplas från.) Inskränkningen baseras på (kommande) reglering i 8 kap. 2 ellagen (1997:857). Följande tillägg har föreslagits av Energimyndigheten 4 : I den utsträckning systemansvaret så medger ska begränsning och avbrytande av överföringen genomföras så rättvist som möjligt eller i enlighet med av länsstyrelsen i särskild ordning beslutad prioriteringsordning. Beslut fattas av länsstyrelsen i egenskap av geografiskt områdesansvarig myndighet och med stöd av (kommande) reglering i 54 förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion. Följande tillägg, till de uppgifter som länsstyrelsen har inom ramen för sitt geografiska områdesansvar enligt 54, har föreslagits av Energimyndigheten 5 : - på förslag av kommunerna fatta beslut om i vilken prioriteringsordning som begränsning eller avbrytande av överföring av el till elanvändare inom länet ska genomföras i händelse av förutsedd eller plötsligt uppkommen kortsiktig elbrist. Länsstyrelsens beslut om prioritering av elanvändare inom respektive regionnät med underliggande lokalnät är allmän handling och bör därför bestå av en öppen del med beslutstexten och en sekretessmarkerad bilaga som bara innehåller ellinjernas benämning i rangordning. Stöd för att uppgifter rörande myndighetsbeslutet kan sekretessbeläggas återfinns i 9 offentlighets- och sekretessförordning (2009:641). Där framgår att 4 Energimyndighetens rapport 2009-11-23, dnr. 00-08-4795, Styrel: Prioritering av elanvändare vid elbrist. 5 Energimyndighetens rapport 2009-11-23, dnr. 00-08-4795, Styrel: Prioritering av elanvändare vid elbrist.
12 sekretess gäller i statliga myndigheters verksamhet, som består i bl.a. utredning och planering enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap samt enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Se vidare om bestämmelser för informationssäkerhet och sekretess i bilagorna 2 och 3. Som nämnts ovan behöver länsstyrelsen fatta beslut om prioritering per regionnät, med underliggande lokalnät. Detta eftersom elnäten överskrider både kommun- och länsgränser och att det är elnätföretagen som ska använda slutresultatet av prioriteringarna för att praktiskt förbereda frånkoppling vid elbrist. I de fall där ett regionnät involverar två eller flera län, vilket är normalfallet, behöver beslut fattas av samtliga berörda länsstyrelser. Detta kan ske genom att länsstyrelserna har ett gemensamt beslutsunderlag omfattande hela regionnätet i samtliga berörda län och att varje länsstyrelse i sitt specifika beslut anger att beslutet gäller ellinjer inom eget län. Exempel: Länsstyrelsen i AA län beslutar, med stöd av 54 förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion att frånkoppling av elanvändare vid en kortsiktig elbrist enligt ellagen (1997:857) 11 kap 7 får, såvitt gäller ellinjer inom AA län, genomföras i enlighet med prioritetsordning i bilaga. Beslutet avser perioden 20XX - 20YY. I detta ärende har.. fattat beslut. I den slutliga handläggningen av detta ärende har deltagit och. När länsstyrelsen delger elnätföretagen och kommunerna det detaljerade beslutet om rangordning av ellinjer kan detta åtföljas av ett förbehåll i enlighet med offentlighets- och sekretesslagen 10 kap 14. Där sägs att en uppgift kan lämnas ut med ett förbehåll som inskränker den enskildes rätt att lämna uppgiften vidare.
13 Bilaga 1 Exempel på samhällsviktig verksamhet I nedanstående faktaruta återfinns generella exempel på samhällsviktig verksamhet inom olika samhällssektorer. Samhällsviktig verksamhet finns huvudsakligen inom nedan uppräknade samhällssektorer 6 : Sektor Energiförsörjning Finansiella tjänster Handel och industri Hälso- och sjukvård samt omsorgsverksamhet Information och kommunikation Kommunalteknisk försörjning Livsmedelsförsörjning Offentlig förvaltning Skydd och säkerhet Socialförsäkringstjänster Transporter Exempel på verksamhet Produktion och distribution av el, fjärrvärme, fossila bränslen och drivmedel Betalningsförmedling, kontanthantering, försäkringar, värdepappershandel Detaljhandel, IT-drift, bygg- och entreprenadverksamhet, bevaknings- och säkerhetsverksamhet, tillverkningsindustri Akutsjukvård, primärvård, psykiatri, läkemedelsförsörjning, smittskydd, omsorg om barn, funktionshindrade och äldre Teletjänster, Internet, produktion och distribution av radio, TV och dagstidningar, posthantering Dricksvattenförsörjning, avlopp, renhållning, sophantering, väghållning Jordbruk, produktion, distribution och kontroll av livsmedel Nationell, regional och lokal ledning, diplomatisk och konsulär verksamhet, tillsyns- och tillståndsverksamhet, expert- och analysverksamhet, indikerings- och laboratorieverksamhet, uppbörd, befolkningsdata, meteorologiska tjänster, utbildningsverksamhet, begravningar Räddningstjänst, polis, domstolar, kriminalvård, SOS Alarm, stöd från Försvarsmakten, kustbevakning, tull-, gräns- och immigrationskontroll, samlingsplatser Utbetalningar från sjuk- och arbetslöshetsförsäkringar, det allmänna pensionssystemet Väg-, järnvägs-, sjö- och flygtransport, drivmedel 6 Källa: FAKTA om Samhällsviktig verksamhet, MSB augusti 2009.
14 samt förvaltning av transportinfrastruktur
15 Bilaga 2 Begreppsförklaringar sekretess Allmän handling: Handling som en myndighet har upprättat eller som har inkommit till myndigheten - se 2 kap. tryckfrihetsförordning (1949:105). Sådan handling kan lämnas ut till svensk medborgare enligt 2 kap 1 i tryckfrihetsförordningen. Detta benämns också offentlighetsprincipen. Sekretess, dvs. begränsning av rätten att ta del av information, gäller allmän handling, dvs. en upprättad eller inkommen handling hos en myndighet. Det finns inget krav på att allmän handling måste vara registrerad. Om allmän handling ska omfattas av sekretess måste den dock vara registrerad. Arbetsmaterial : Handling som inte är upprättad (dvs. på något sätt beslutad av en myndighet) eller inte inkommit till en myndighet, är inte allmän handling och behöver inte lämnas ut. Begränsning i rätten att ta del av allmänna handlingar: Rätten att ta del av allmän handling får begränsas enligt 2 kap. 2 tryckfrihetsförordningen (1949:105). Företagshemlighet: Information som en näringsidkare håller hemlig av affärsmässiga skäl. Skydd av företagshemligheter regleras i lagen om skydd för företagshemligheter (1990:409) samt i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Registerkontroll: Se bilaga 3 nedan, säkerhetsskyddslag. Ska göras vid säkerhetsprövning - 12-16 säkerhetsskyddslag (1996:627). Rikets säkerhet: Om information kan hota rikets säkerhet kan den vara giltig för sekretess - 15 kap. offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Sekretess: Inskränkning i offentlighetsprincipen som innebär ett förbud att röja en uppgift, vare sig det sker muntligen, genom utlämnande av en allmän handling eller på något annat sätt. Sekretess regleras av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Sekretessbelagd uppgift: En sekretessreglerad uppgift för vilken sekretess gäller i ett enskilt fall - definieras i 3 kap. offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Sekretessmarkering: Om det kan antas att en uppgift i en allmän handling inte får lämnas ut på grund av en bestämmelse om sekretess, får myndigheten markera detta genom att en sekretessmarkering görs på handlingen eller ärendehanteringssystemet.
16 Sekretessreglerad uppgift: En uppgift för vilken det finns en bestämmelse om sekretess - definieras i 3 kap. offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Säkerhetsklassning: Anställning eller deltagande i viss verksamhet ska placeras i säkerhetsklass (1-3) om den anställde eller den som annars deltar i verksamheten får del av uppgift som omfattas av sekretess och som är av betydelse för rikets säkerhet - 17 säkerhetsskyddslag (1996:627). Säkerhetsprövning: Säkerhetsprövning ska göras innan en person genom anställning eller på annat sätt deltar i verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet eller anlitas för uppgifter som är viktiga för skyddet mot terrorism. Prövningen ska klarlägga om personen kan antas vara lojal mot de intressen som skyddas i denna lag och i övrigt är pålitlig från säkerhetssynpunkt - 11 säkerhetsskyddslag (1996:627). Överförande av sekretess: Sekretess följer med en uppgift till en annan myndighet i speciella situationer - 11 kap. offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
17 Bilaga 3 Utdrag ur tillämplig lagstiftning Nedan redovisas text ur olika lagar och förordningar som är viktiga för informations- och sekretesshanteringen under Styrels planeringsprocess. Tryckfrihetsförordningen (1949:105) 1. Möjligheter till begränsning enligt 2 kap. 2 Rätten att taga del av allmänna handlingar får begränsas endast om det är påkallat med hänsyn till 1. rikets säkerhet eller dess förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation, 2. rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik, 3. myndighets verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn, 4. intresset att förebygga eller beivra brott, 5. det allmännas ekonomiska intresse, 6. skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, 7. intresset att bevara djur- eller växtart. Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) 2. Sekretessmarkering - Möjligheter till begränsning enligt 5 kap. 5 Om det kan antas att en uppgift i en allmän handling inte får lämnas ut på grund av en bestämmelse om sekretess, får myndigheten markera detta genom att en särskild anteckning (sekretessmarkering) görs på handlingen eller, om handlingen är elektronisk, införs i handlingen eller i det datasystem där den elektroniska handlingen hanteras. Anteckningen ska ange 1. tillämplig sekretessbestämmelse, 2. datum då anteckningen gjordes, och 3. den myndighet som har gjort anteckningen. Om utlämnande till en enskild av en uppgift i en allmän handling som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet enligt förordning ska prövas endast av en viss myndighet, ska en sekretessmarkering göras så snart som möjligt. Av anteckningen ska det framgå vilken myndighet som ska pröva frågan om utlämnande.
18 3. Utlämnande av uppgift med förbehåll - Möjligheter till begränsning enligt 10 kap. 14 Om en myndighet finner att sådan risk för skada, men eller annan olägenhet som enligt en bestämmelse om sekretess hindrar att en uppgift lämnas till en enskild kan undanröjas genom ett förbehåll som inskränker den enskildes rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska myndigheten göra ett sådant förbehåll när uppgiften lämnas till den enskilde. Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som anges i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 andra stycket. 4. Försvarssekretess - Möjligheter till begränsning enligt 15 kap. 2 Sekretess gäller för uppgift som rör verksamhet för att försvara landet eller planläggning eller annan förberedelse av sådan verksamhet eller som i övrigt rör totalförsvaret, om det kan antas att det skadar landets försvar eller på annat sätt vållar fara för rikets säkerhet om uppgiften röjs. 5. Risk- och sårbarhetsanalyser - Möjligheter till begränsning enligt 18 kap. 13 Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till en myndighets verksamhet som består i risk- och sårbarhetsanalyser avseende fredstida krissituationer, planering och förberedelser inför sådana situationer eller hantering av sådana situationer, om det kan antas att det allmännas möjligheter att förebygga och hantera fredstida kriser motverkas om uppgiften röjs. 6. Kommersiell sekretess i en statlig myndighets verksamhet - möjligheter till begränsning enligt 30 kap. 23 (OBS se också 8. nedan) Sekretess gäller i en statlig myndighets verksamhet som består i utredning, planering,.. 1. för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och 2. för uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än som avses i 1. för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet. 7. Kommersiell sekretess hos kommuner och landsting - Möjligheter till begränsning enligt 38 kap. 7 Sekretess gäller hos kommuner och landsting i verksamhet som avser beredskap för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap enligt lagen
19 (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap eller planering enligt förfogandelagen (1978:262) 1. för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och 2. för uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än som avses i 1. för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för verksamheten. Offentlighets- och sekretessförordning (2009:641) 8. Möjligheter till begränsning Föreskrifter med stöd av 30 kap. 23 offentlighets- och sekretesslagen 9 Sekretess gäller, i den utsträckning som anges i bilagan till denna förordning, i statliga myndigheters verksamhet, som består i utredning, planering, prisreglering, tillståndsgivning, tillsyn eller stödverksamhet med avseende på produktion, handel, transportverksamhet eller näringslivet i övrigt 1. för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgifterna röjs, och 2. för uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än som avses i 1. för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år, om inte annat anges i bilagan. Av 30 kap. 26 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) framgår att regeringen i ett särskilt fall får besluta om undantag från sekretess som har föreskrivits enligt första stycket 1, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas. Punkter i bilagan av relevans för Styrels planeringsprocess (sekretess gäller bl.a. i statliga myndigheter rörande): 31. uppföljnings- och stödverksamhet hos länsstyrelser, Socialstyrelsen och Myndigheten för i frågor som rör förberedelser enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap eller enligt motsvarande äldre bestämmelser, 123. utredning och planering enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap eller enligt motsvarande äldre bestämmelser.
20 Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 9. Möjligheter till begränsning enligt 7 kap. 1 Den som deltar eller har deltagit i en kommuns eller ett landstings verksamhet med beredskap för eller åtgärder under extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon därigenom har fått veta om 1. förhållanden av betydelse för att förebygga och hantera fredstida kriser, 2. förhållanden av betydelse för totalförsvaret eller rikets säkerhet i övrigt, 3. en enskild persons ekonomiska förhållanden, eller 4. ett företags affärs- eller driftsförhållanden. Lag om skydd för företagshemligheter (1990:409) 10. Möjligheter till begränsning enligt 1 Med företagshemlighet avses i denna lag sådan information om affärs- eller driftförhållanden i en näringsidkares rörelse som näringsidkaren håller hemlig och vars röjande är ägnat att medföra skada för honom i konkurrenshänseende. Säkerhetsskyddslag (1996:627) 11. Registerkontroll 12 Med registerkontroll avses att uppgifter hämtas från ett register som omfattas av lagen (1998:620) om belastningsregister, lagen (1998:621) om misstankeregister eller polisdatalagen (1998:622). Med registerkontroll avses också att sådana personuppgifter hämtas som Rikspolisstyrelsen eller Säkerhetspolisen behandlar utan att det ingår i ett sådant register som avses i första stycket. Med registerkontroll avses dock inte att uppgifter hämtas från en förundersökning eller särskild undersökning i kriminalunderrättelseverksamhet. Lag (1998:625). 13 Registerkontroll ska göras vid säkerhetsprövning som gäller anställning, uppdrag, tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, utbildning, besök eller något annat deltagande i verksamhet, om anställningen eller deltagandet i verksamheten har placerats i säkerhetsklass. 14 Registerkontroll får göras även i andra fall, om det behövs för skyddet mot terrorism och det finns särskilda skäl. Föreskrifter om detta meddelas av regeringen, utom såvitt gäller riksdagen och dess myndigheter. 16 Registerkontroll får underlåtas, om det står klart att någon kontroll inte behövs, därför att den som säkerhetsprövningen avser tidigare har kontrollerats på motsvarande sätt.
21 12. Säkerhetsklasser 17 En anställning eller ett annat sådant deltagande i verksamhet som avses i 13 första stycket skall placeras i säkerhetsklass, om den anställde eller den som annars deltar i verksamheten 1. i stor omfattning får del av uppgifter som omfattas av sekretess och är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet (säkerhetsklass 1), 2. i en omfattning som inte är obetydlig får del av sådana uppgifter som avses i 1 (säkerhetsklass 2), eller 3. i övrigt får del av uppgifter som omfattas av sekretess och som är av betydelse för rikets säkerhet, om ett röjande av uppgifterna kan antas medföra men för rikets säkerhet som inte endast är ringa (säkerhetsklass 3).