INSTITUTET FOR RÅTT S HI STO RISK FORSKNING GRUNDAT AV GUSTAV OGH CARIN OLIN The Olin Foundation for Legal ITistory STOCKHOLM 2 0 1 4
1 2 JUSTITIA ET PRUDENTIA Innehåll Forord 9 Forkortningar i 6 1. I n lc d n in g 19 1.1 Syfte och problem stallningar 40 1.2 Avgransningar 44 1.3 M etod 47 1.4 M aterial 54 1.4.1 Allm dnt om Svea hovråtts arkiv 54 1.4.2 Testamentsmålen i Svea hovråtts och justitierevisionens arkiv 56 1.4.3 Prejudikat- och råttfallssamlingar 60 1.4.4 Lagkommissionernas lagforslag 6 2 1.4.5 hiten juridiska litteraturen 6 3 1.5 Forskningslage 64 1.6 D isposition 69 2. 1 6 0 0 -ta le ts ra tts k iillo r o c h r å tts b ild n in g 72 2.1 G udh, naturen och w erldzlig lag : 1600-talets rattskallor 75 2.1.1 Dygdelåran 76 2.1.2 Den skrivna råtten 79 2.1.3 (huds lag 83 2.1.4 Na tur råtten 88 2.1.5 Fråmmande rått och rattskallor 92 2.2 Så m ånga hufvuden, så m ånga lagtolkare : R åttsbildningen i 1600-talets overråtter 96 2.2.1 Arbitrering och leuteration: att doma efter samvete 9 9 2.2.2 Sedvanerått och prejudikatbildning 1o 3 2.3 Sam m anfattning 107 3. T h e n h c ls o s a m m a ju s titia :id o o - t a le t s ju d ic ie lla r e v o lu tio n 110 3.1 D en svenska staten under 1600-talet 112 3.1.1 (Sentralisering och byråkratisering 112 3.1.2 Ståndssamhållet och adeln 115 3.2 D en svenska dom stolsorganisationen under 1600-talet 123 3.2.1 Från lokalsamhdllets dominans tillstatlig kontroll 123 3.2.2 Ordinåra och extraordinåra råttsmedel 126
JUSTITIA KT PRUDBNTIA, INNEHÅLL 1 Tj 3.2.3 Rattegångsordinantian 1614: den forstå hovriitteti inrdttades 128 3.2.4 lidttegångsprocessen 161j: rattegångsforfarandet och beneficium revisionis 132 3.2.5 Justitierevisionens uppbyggnad och utveckling under 160 o-talet 133 3.3 H ovråttens aktorer 139 3.3.1 Hovrattspresidenterna 142 3.3.2 Vice hovriittspresidenterna 147 3.3.3 Assessorerna 148 3.3.4 Parternasombud 153 3.4 H ovråttsm ålens handlaggning och hovråttsdom ens utform ning 157 3.5 Revisionsm ålens handlaggning och revisionsdom ens utform ning 163 3.6 Sam m anfattning 166 4. T e s ta m e n te t i d e n sv e n sk a la g s tiftn in g e n o c h ra tts v e te n s k a p e n u n d e r 1 6 0 0 -ta le t 170 4.1 Synen på aganderåtten och avtalsfriheten under 1600-talet 174 4.1.1 Reduktionen 18 o 4.1.2 Fideikommissinstitutet 187 4.2 T estam entet i den svenska lagstiftningen 191 4.2.1 Testamentet under den forkristna tiden och tidig medeltid 191 4.2.2 Testamentet i landskapslagarna 195 4.2.3 'Testamentet i lands- och stadslagen 202 4.2.4 1:orsok till lagstiftningsreformer under 1600-talet fram till 1686 206 4.2.5 1686 ars testamentsstadga 211 4.2.5.1 Den Kouigsmarckska katalysatorn 211 4.2.5.2 Vrågepunkterna till hovratterna 213 4.2.5.3 Behandlingen av hovrdtternas betankanden i nidet och stadgans utformning 214 4.2.5.4 Var 1686 års testamentsstadga en lagforklaring eller en ny lage 217 4.2.6 1686 ars lagkommission och arbetet med 1734 ars lag 220 4.3 T estam entet i den svenska rattsvetenskapen 228 4.3.1 Testamentet i den svenska rdttsvetenskapliga litteraturen 232 4.3.2 Testamentet i de svenska akademiska dissertationerna 243 4.3.3 Sammanfattningbetrdffande den rdttsvetenskapliga litteraturen 244 4.4 Sam m anfattning 246
JUSTITIA ET PRUDENTIA, INNE H Å L L 5. T e s ta m e n te t i h o v r å tte n s r å tts tillå m p n in g o c h r å tts b ild n in g 249 5.1 Forhållandet m ellan testam entet och brostarvingarnas arvsratt 251 5.1.1 Denokrånkbaralaglotten 251 5.1.2. Otillbdrliga testamenten 258 Cronstrom mot Eldstierna: Fu god m ort 259 5.1.3 Testamentet som en mojlighetfor utomåktemkapliga barn att få arva 261 5.2 Form frågor avseende testam entet 266 5.2.1 Respekten for testators sista vilja 270 5.2.2 Frågor kring testamentets bevittnande 275 Bielke mot Oxenstierna: A tt bevittna eller inte bevittna 281 5.2.3 De religiosa inslagen i testamentsurkunden ocli testamentsrdtten 286 5.3 Testam entsdispositionen 295 5.3.1 Den intestabla arve jorden 296 5.3.2 M ed sitt avlinge kan mangora vad man vill? 302 Norfelt mot Ortf. Att gå emot "den naturliga kdrlekeu" 310 5.3.3 Billighet som argument for testamentsdispositionen 312 5.4 Den besvårliga m orgongåvojorden 317 Leijonhufvud mot Oxenstierna: Forord bryter lag? 321 Fleming mot Fleming: Néir morgongåvan åndrade rattslig natur 323 Hamilton motskytte: Frågan om testamentets forctrdde framfor testators skulder 328 5.5 Frågan om inbordes testam ente och dess rattsliga stållning 334 A nderssoti mot Ekebotn: I.andslag eller stadslag? 339 5.6 Sam m anfattning 341 6. S a m m a n f a tta n d e a n a ly s 344 6.1 Justitia: testam entsm ålen och hovråttens råttskultur 347 <5.2 Prudentia: testam entsm ålen och den rattsliga argum entationen 352 6.3 Avslutning 357 7. S u m m a ry 362 7.1 Justitia: D isputed W ills and the Legal C ulture of the C o u rt o f Appeal 367 7.2 Prudentia: D isputed W ills and Legal A rgum entation 371 7.3 Conclusion 373
JUSTITIA ET PRUDENTIA, INNEHÅLL 1 B ila g a i Testamentsmål i Svea hovråtts domande verksamhet under perioden 1640-1690 379 B ila g a 2 Testamentsmål från Svea hovrått som overklagades till Kungl. M aj:t och rådet under perioden 1640-1690 385 K all- & litte r a tu r f o r te c k n in g 388 O tryckta kållor 388 Tryckta kallor 389 L itteratu r 392 Internetkållor 406 Bildforteckning 406