P Slutförvar av använt kärnbränsle preliminär bedömning av konsekvenser för kulturmiljön och landskapet vid Laxemar Centralt

Relevanta dokument
P Slutförvar av använt kärnbränsle preliminär bedömning av konsekvenser för kulturmiljön och landskapet vid Laxemar Väst

P Slutförvar och inkapsling av använt kärnbränsle preliminär bedömning av konsekvenser för kulturmiljön och landskapet i Simpevarp/Laxemar

Vindkraft på höglandets hjässa, del II

Kulturmiljöanalys Kronoparken, Oskarshamn

Vindkraftprojektet Skyttmon

Söderköping och Valdemarsvik Börrum, Ringarum och Gryts socknar, Östergötlands län

Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga

P Slutförvar för använt kärnbränsle preliminär bedömning av konsekvenser för kulturmiljön och landskapet i Forsmark

glömstavägen Rapport 2013:04 En schaktkontroll vid

P Inkapslingsanläggning på Simpevarpshalvön Arkeologisk utredning etapp 1. Lars Lundqvist, Riksantikvarieämbetet UV Öst.

Norra Vi Ombyggnad av elnätet

Kulturmiljöutredning inför planerad kraftledningsdragning Ekhyddan Nybro, Oskarshamn kommun, Kalmar län. Delsträcka vid Ekhyddan

P Kulturmiljöutredning fas 2. Området Simpevarp/Laxemar Oskarshamns kommun i Kalmar län

P Kulturmiljöanalys Simpevarp/ Laxemar. Lars Lundqvist (red), Riksantikvarieämbetet UV Öst. December 2005

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv.

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund

Råvattenledning Hällungen-Stenungsund

Inför jordvärme i Bona

Vindkraft och kulturmiljö

E22 Karlskrona- Kalmar delen Lösen - Jämjö

Planerad bergtäkt i Stojby

Västerhaninge 477:1 ARKEOLOGISTIK AB

Boplats och åker intill Toketorp

arkeologi Stenbro Stenbro 1:8, Helgona socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län Särskild utredning Ingeborg Svensson

Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015.

Översiktlig struktur av MKB-dokumentet för slutförvarssystemet

Gummarpsnäs, Edshult

Gång- och cykelväg i Simris

Utredning vid Närtuna-Ubby

Linneberg 1:1. Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län

EKEBYHOV RAPPORT 2014:10. Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte vid Ekebyhov, Ekerö socken och kommun, Uppland.

Höör väster, Område A och del av B

Gärdslätt Västergård 2:13

På Borgmästare och Rådmäns ängar

Björke, Norrlanda. Rapport Arendus 2015:22. Arkeologisk utredning inför omläggning av skogsmark till åker

Arkeologisk inventering. Ytings 1:34, Othem socken, Region Gotland. Lst Dnr !!! Rapport Arendus 2014:2. Dan Carlsson

Intill Eksunds gård A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2009:62. Arkeologisk utredning, etapp 1

När, Hallute 1:58. Rapport Arendus 2015:11. Arkeologisk utredning inför omläggning av skog till damm. Lst dnr

Åbytorp Översiktsplan Kumla kommun 2040

Rapport Arendus 2015:33 FÅRÖ NYSTUGU 1:3. Arkeologisk utredning Dnr Fårö socken Region Gotland Gotlands län 2015.

P Kontroll och inmätning av diken i potentiella utströmningsområden i Laxemar. Valideringstest av ythydrologisk modellering

Besiktning av planerad dragning av vattenledning mellan Lyckeby och Johannishusåsen.

P Kulturmiljöanalys Forsmark. Lars Lundqvist (red), Riksantikvarieämbetet UV Öst. December 2005

BILAGA 14 ARKEOLOGISK INVENTERING

Tägneby i Rystads socken

Väg 657 Backaryd-Hjorthålan

Vindkraft vid Norra Bohult

Örnanäs. Skånes första kulturreservat

Adelöv 6:2 och Nostorp 5:1

Röjningsrösen i Karlslund

BILAGA 6 KULTURINTRESSEN

Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson

P Riksintresse för slutlig förvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall

Skogs-Ekeby, Tungelsta

Ensbo. Sökschakt inom Tannefors 1:8 inför byggnation Linköpings stad och kommun Östergötlands län. Dnr Christina Helander

Arkeologisk undersökning vid Backgården

Vägsamrådsmöte i Oskarshamn myndigheter

Sökschakt vid Malmens flygplats

Långbro. Arkeologisk utredning vid

Multisportarena vid Himmelstalund

Vindkraftparken Våsberget

SVARTVALLSBERGET VINDKRAFT

Stensträng och odlingsrösen ARKEOLOGISTIK AB

Fågelsta-Sjökumla Ombyggnad av ledningsnätet

Tre gc-vägar i Stockholms län

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

Tornbyområdet Ny elledning

Vindkraft i Lårstad och Fågelstad

Bilaga3. landskapsbildsanalys

MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter. Utställningshandling för

Helgeberg. RAÄ 82, plats med tradition Del av Såpkullen 1:1, 1:2 Norrköpings stad och kommun Östergötland. Dnr

Arkeologisk utredning vid Likmide i Björke

slutfört arkeologiskt fältarbete inom fastigheten Vilsta 2:1, Eskilstuna socken och kommun, Södermanlands län.

Säby 1:8 & 1:9. Arkeologisk utredning inför husbyggnation, Visingsö socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län

arkeologi Husby-Oppunda Husbygård m fl, Husby-Oppunda socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län Särskild utredning Ola Matthing

LANDSKAPSBILDSANALYS för SLAGSTA STRAND ETAPP 1

PM utredning i Fullerö

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1

En kabelförläggning vid Årke, Uppland

Kulturlandskapsanalys med arkeologisk utredning, Flyttning av kraftledning väster Hjärup Flackarps och Uppåkra socknar Staffanstorps kommun Skåne

Historiska lämningar i Kråkegård

Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar

Kulturmiljö i Miljöbalken och PBL

Förbifart Stockholm. Lars Andersson. Kompletterande inventeringar i samband med. Kompletterande inventeringar på Lovö socken, Ekerö kommun, Uppland

Vägsamrådsmöte i Oskarshamn Allmänt möte

Sjöudden STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Arkeologisk utredning vid Sjöudden, del av fastigheter Tumba 7:126 och 7:152 Botkyrka socken och kommun, Södermanland

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge

Solslätt 1:3, 1:4 m.fl

Ett boplatsläge i utkanten av Bålsta

Strömsholm. Intill boplatsen Sofielund. Arkeologisk förundersökning

Kullbäckstorp i Härryda

Arkeologisk utredning vid Västra Sund. RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22

Sökschakt vid Kvarns övningsområde

Kulturmiljöutredning inför ny väg till planerad bergtäkt vid Alstrum. Alsters socken, Karlstads kommun, Värmlands län 2016:24

Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg

Nya tomter i Gällinge detaljplaneområde i Gällinge-Skår. Rapport 2017:107 Arkeologisk utredning

Schaktning för fjärrvärme vid Snipvägen 30, Berg

INFORMATION till allmänheten från Svensk Kärnbränslehantering AB. Inkapsling och slutförvaring I OSKARSHAMN

ARKEOLOGISK UTREDNING

Arkeologisk utreding vid Prästgården i Bollebygd

Transkript:

P-05-251 Slutförvar av använt kärnbränsle preliminär bedömning av konsekvenser för kulturmiljön och landskapet vid Laxemar Centralt Lars Lundqvist, Riksantikvarieämbetet UV Öst December 2005 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 5864 SE-102 40 Stockholm Sweden Tel 08-459 84 00 +46 8 459 84 00 Fax 08-661 57 19 +46 8 661 57 19

ISSN 1651-4416 SKB P-05-251 Slutförvar av använt kärnbränsle preliminär bedömning av konsekvenser för kulturmiljön och landskapet vid Laxemar Centralt Lars Lundqvist, Riksantikvarieämbetet UV Öst December 2005 Nyckelord: Kulturmiljö, Landskap, MKB, Miljökonsekvenser, Konsekvensbedömning, Ovanmarksanläggning, Driftområde. Denna rapport har gjorts på uppdrag av SKB. Slutsatser och framförda åsikter i rapporten är författarens egna och behöver nödvändigtvis inte sammanfalla med SKB:s. En pdf-version av rapporten kan laddas ner från www.skb.se

Innehåll 1 Inledning 5 2 Föreslagen placering 7 3 Kulturmiljövärden 9 4 Konsekvensbedömningar 11 5 Åtgärdsförslag 13 Referenser 15

1 Inledning Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) undersöker för närvarande möjligheten att förlägga ett slutförvar för använt kärnbränsle till Laxemarområdet i Oskarshamns kommun. Denna rapport beskriver de konsekvenser som preliminärt bedöms uppstå för kulturmiljö och landskap om slutförvarets ovanmarksdelar (driftområde och bergupplag) förläggs till ett läge kallat Laxemar Centralt (figur 1-1). Laxemar Centralt föreslogs som möjligt lokaliseringsalternativ i augusti 2005. Tidigare föreslagna lägen i Simpevarp/Laxemar och konsekvenserna av dessa beskrivs i /Lundqvist 2005/. I /Lundqvist 2005/ redogörs även för de bedömningsgrunder som använts vid konsekvensbedömningen. Till grund för konsekvensbedömningen ligger också resultatet av en kulturmiljöanalys, presenterad i /Lundqvist 2005/, och en landskapsbildanalys, /Nyström 2005/.

2 Föreslagen placering Lägesförslag Laxemar Centralt ligger 1 till 2 kilometer från Borholmsfjärden, med driftområdet i ett relativt högt läge söder om en av områdets karaktäristiska dalgångar (12 till 21 m över havet) (se figur 2-1). Bergupplaget ligger något lägre men i även det i högre liggande terräng, 10 till 15 m över havet. I båda fallen berörs i första hand skogsmark, där området vid bergupplaget är avverkat. Här finns även en mindre areal av vallodling. Både det föreslagna driftområdet och bergupplaget nås idag via brukningsvägar som leder fram till åkermarker i dalgångarna. Bebyggelse saknas just här och närmast belägna bebyggelse får sökas 600 700 m från aktuell plats. Området ligger också skilt från mer trafikerade vägar. Av det skälet präglas platsen av avskildhet. Ett hundratal meter sydväst om Centralalternativet finns en av områdets stora kraftledningsgator, drygt 100 m bred. Denna är, tillsammans med de temporära borrplatserna de enda påtagliga, moderna inslagen i landskapet. Figur 2-1. Föreslagen lokalisering Laxemar Centralt. Den streckade cirkeln markerar föreslaget driftområde och den streckade rektangeln visar föreslaget bergupplag.

3 Kulturmiljövärden Området väster om väg 743 präglas av hällmarksskog som inramar uppodlade dalgångar. Ett ålderdomligt vägsystem når ut till åkermarker och gårdar. En del av skogsvägarna var tidigare landsvägar som knöt samman traktens bebyggelse med omvärlden. Den bybebyggelse som ännu finns i området (Lilla Laxemar, Ström, Ärnhult med flera) etablerades senast under äldre medeltid, det vill säga för ungefär 1 000 år sedan. Då, liksom långt fram i nutid, var fisket en viktig näring, vid sidan av kreaturshållning och åkerbruk. Just åkermarken låg till en början nära byarna, som på 1600-talet var ensamgårdar. Successivt med start under 1600-talet och accelererande under 1700- och 1800-talen dikade Misterhultsborna ut dalgångarnas fuktiga sedimentjordar. Man fick därigenom mer åker- och ängsmark för den växande befolkningen i de allt större byarna. Under de sistnämnda århundradena befolkades dessutom skogen av torpare och backstugusittare, som även de bröt mark. Torpbyggnaderna är idag i stort sett helt borta men ger sig tillkänna genom torpruiner, röjda små åkrar, röjningsrösen, syrénbuskar med mera. Åkermarkerna i dalgångarna brukas fortfarande i hög grad och det gamla vägnätet finns kvar intakt. Dessa element är viktiga beståndsdelar i landskapsbilden och återspeglar ett levande och samtidigt ålderdomligt kulturlandskap. Kulturlandskapet visar tydligt att naturen har gett förutsättningar men också begränsat åkerarealerna. Detta kommer väl i uttryck i en rad uppodlade sprickdalsmiljöer som redogjorts för i en separat kulturmiljöanalys /Lundqvist 2005/. Centralalternativet påverkar inte direkt något av dessa prioriterade områden. Läget för driftområdet berör tidigare odlade, och idag igenväxande, marker (Nyhägnarna). Fortsättningen på denna dalgång, både mot väster (Skettkärren) och mot öster (Torpet) tillhör de miljöer som prioriterats i kulturmiljöanalysen. Vid en översiktlig besiktning i september 2005 noterades stenmurar, röjningsrösen och vegetation vid Nyhägnarna som visar på ålderdomliga odlingsaktiviteter. Ekerumsbäcken, som rinner genom dalgångens botten, är här kanaliserad och fördjupad. Området kan fortfarande nås via en gammal brukningsväg från norr. Skogens odlingsmiljöer bjuder främst på upplevelser av ett ålderdomligt, småskaligt och naturanpassat åkerlandskap som inramas av skog. Miljöernas höga värde ligger i att de fortfarande brukas och dessutom är viktiga för djurhållningen. Därigenom har de också en indirekt, men viktig, betydelse för att kulturlandskapet kan hävdas även på andra håll. I området finns andra lämningar som inte är synliga ovan mark. Deras värde ligger främst i att de kan användas för att nå kunskap om de första Misterhultsborna och områdets kolonisation och bebyggelseutveckling. Människans levnadsvillkor i trakten har alltid påverkats av maritima näringar vilket också satt sin prägel på dagens landskap. Under äldre stenålder (5 7 000 år sedan) låg området vid Centrallägena på en udde i skärgården. Man har funnit en del spår efter dessa tidiga fiskar- och jägarfolk och det finns sannolikt fler sådana boplatser dolda under dagens växtlighet. Kustnärheten var påtaglig för områdets invånare ända in i bronsåldern, för 3 000 år sedan. Dagens dalgångar var under bronsålderskedet havsvikar eller våtmarker. Utmed dessa begravde traktens befolkning sina avlidna i rösen och stensättningar. Exempel på sådana finns strax nordöst om läget för bergupplaget. Inga idag kända och registrerade kunskapsvärden i form av fornlämningar berörs. Med tanke på topografi och strandlinjehistorien kan det dock finnas dolda lämningar med stor betydelse för kunskapen om områdets äldsta historia inom aktuellt alternativs område.

4 Konsekvensbedömningar I detta fall, liksom övriga lokaliseringsalternativ i Laxemarsområdet, berörs inga miljöer av nationellt, regionalt eller kommunalt intresse för kulturmiljövården. Centralalternativet bedöms inte påverka kulturhistoriska lämningar med höga upplevelse- eller bruksvärden. Sannolikt kommer en eventuell byggnation föregås av arkeologiska utredningar för att undersöka om det finns dolda lämningar med höga vetenskapliga värden. Sannolikheten för att det döljs värden som skulle påverka en etablering på platsen är mycket låg. En undersökning som resulterar i avgörande kunskap om levnadssätt under framförallt förhistorisk tid skulle få stora positiva konsekvenser för dem som har intresse av att lära sig mer om områdets historia. Vid Nyhägnarna påverkas ett igenväxande område med övergivna odlingslämningar. Detta område ligger mellan två brukade miljöer (Skettkärren och Torpet). Om etablering av driftområdet inte berör dalgången finns möjlighet att återskapa ett stycke kulturlandskap i förfall. En åtgärd skulle vara att återigen hävda kulturlandskapet, på likartat sätt som man gör vid OKG (framförallt genom djurhållning). Det skulle få positiva effekter genom att de flankerande miljöerna åter knyts samman och bidrar till en starkare upplevelse av landskapet än vad förskogningen idag kan ge. En etablering i Laxemarsområdet innebär att ett tämligen opåverkat skogs- och odlingslandskap förändras i grunden. Det gäller visuellt där anläggningarnas skala konkurrerar med dagens småskaliga landskap och där buller kan ta bort möjligheten att uppleva det ålderdomliga landskapet. Kraftledningsgatan söder om och i anslutning till föreslagen anläggning har redan fört in den industriella storskaligheten i landskapet, vilket medför att en etablering här endast orsakar en begränsad förändring och påverkan på landskapskaraktären. Konsekvensen blir måttlig av att detta område förändras till ett industrilandskap. Avståndet mellan Simpevarpshalvöns industrilandskap och Centralläget samt landskapets karaktär gör att man sannolikt inte läser ihop dessa delar till ett enda industrilandskap. Driftområdets placering på en höjd medför troligen att de högre byggnaderna kommer att synas från längre håll. Bergterrängen medför också vissa omschaktningar som kan vara svåra att dölja vid ett återställningsarbete. Skillnaderna i konsekvens mellan läge Centralt och läge Syd med bergupplag syd beror på att driftområdet har placerats på en höjd. Centralalternativet är placerat längst in på en markväg som idag bara används för jord- och skogsbruket. En lokalisering hit skulle knappast påverka tillgängligheten till Laxemarsområdet och dess olika värden. En samlad bedömning baserad på nuvarande underlag är att en lokalisering av driftområdet och bergupplaget till Centralläget innebär en måttlig konsekvens för kulturmiljön och landskapsbilden. Buller under bygg- och driftskede samt genom ökad trafik i området bedöms ge störst negativa konsekvenser genom en påverkan på prioriterade miljöer. Eftersom det saknas förslag på tillfartsvägar har ingen bedömning av dessa kunnat göras. Klart är att placering och utformning av tillfartsvägar har stor betydelse för projektets konsekvenser för kulturmiljön. 11

5 Åtgärdsförslag Om odlingsmark behöver tas i anspråk bör lantbruket kompenseras med ny likvärdig mark. Kvarvarande åkermark bör vara fortsatt tillgänglig. Återställande av fossil odlingsmiljö vid Nyhägnarna och hävdande av densamma. Genom att använda ursprunglig vegetation och topografi kan anläggningens visuella storskalighet dämpas mot omgivningen (jämför hur strandzonen hanterats på Simpevarpshalvön). Även bullerdämpande åtgärder är viktiga för att minska negativa effekter på områdets fridfullhet. Möjliggör fortsatt tillgänglighet till skog och mark för brukare, boende och besökare. Utnyttja befintliga vägstråk och ge nya vägar en traditionell, terränganpassad utformning. Terränganpassa anläggningen i största möjliga mån. 13

Referenser Dahlin M, 2004. Fåror i forntidens spår. En studie av bebyggelseutvecklingen i Misterhults och Döderhults socknar. Projektet Forntid i Oskarshamns kommun. Oskarshamn. Jansson U, Berg J, Björklund A, 2004. A study on landscape and the historical geography of two areas Oskarshamn and Forsmark, June 2004. SKB R-04-67. Svensk Kärnbränslehantering AB. Kulturhistoriskt planeringsunderlag för Ostlänken, 2003. RAÄ och Länsstyrelsen i Södermanland 2003. Kulturmiljøet i miljøkonsekvensvurderinger, 2000. Nordisk Ministerråd, Nord 2000:17, Köpenhamn. Lundqvist L, 2005. (Manus). Inledande kulturhistoriska studier i Simpevarpsområdet. Lundqvist L (red), 2005. Kulturmiljöanalys Simpevarp/Laxemar. SKB P-05-248. Svensk Kärnbränslehantering AB. Lundqvist L (red), 2005. Slutförvar och inkapsling av använt kärnbränsle preliminär bedömning av konsekvenser för kulturmiljön och landskapet i Simpevarp/Laxemar. SKB P-05-249. Svensk Kärnbränslehantering AB. Misterhult socken en nulägesanalys, 2003. Misterhultsgruppen 2003. Nationell stamväg Motala E4. Översiktlig kulturmiljöanalys, 2001. Maj 2001. Vägverket/Schibbye Landskap AB. Nyström K, 2005. Landskapsbildsanalys Simpevarp/Laxemar, SKB P-05-253. Svensk Kärnbränslehantering AB. Oskarshamn kommunen med energi, 2004. Utvecklingsprogram för lokal tillväxt. Oskarshamns kommun 2004. Regionala miljömål för Kalmar län, 2003. Meddelande 2003:18. Länsstyrelsen i Kalmar län. Otryckta FMIS Fornminnesinformationssystemet, 2004. Databas. Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen i Kalmar län. Utvecklingsplan för Misterhults socken, 2004. Misterhultsgruppen, Leif Carlsson, oktober 2004. Hemsidor Nio miljökvalitetsmål. Riksantikvarieämbetets hemsida www.raa.se (2005-05-08). Översiktsplan 2000. Oskarshamns kommun. www.oskarshamn.se (2005-02). 15