P Inkapslingsanläggning på Simpevarpshalvön Arkeologisk utredning etapp 1. Lars Lundqvist, Riksantikvarieämbetet UV Öst.
|
|
- Ulf Hansson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 P Inkapslingsanläggning på Simpevarpshalvön Arkeologisk utredning etapp 1 Lars Lundqvist, Riksantikvarieämbetet UV Öst December 2005 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 5864 SE Stockholm Sweden Tel Fax
2 ISSN SKB P Inkapslingsanläggning på Simpevarpshalvön Arkeologisk utredning etapp 1 Lars Lundqvist, Riksantikvarieämbetet UV Öst December 2005 Nyckelord: Fornlämningar, Inkapslingsanläggning. Denna rapport har gjorts på uppdrag av SKB. Slutsatser och framförda åsikter i rapporten är författarens egna och behöver nödvändigtvis inte sammanfalla med SKB:s. En pdf-version av rapporten kan laddas ner från
3 Sammanfattning Inom ett planerat industriområde avsett för anläggande av en inkapslingsanläggning för använt kärnbränsle har en studie gjorts som ska motsvara en arkeologisk utredning etapp 1 enligt lagen (SFS 1988:950) om kulturminnen m m. Vid utredningen noterades fem sedan tidigare kända förhistoriska gravar samt två områden i anslutning till gravarna som bedöms kunna innehålla dolda fornlämningar (förhistoriska boplatser). I området finns även fossila odlingslämningar som brukats under Simpevarps by under perioden 1700-tal till 1960-talet.
4 Innehåll 1 Introduktion 7 2 Syfte och mål 9 3 Bakgrund 11 4 Genomförande av undersökning Övergripande Förberedelse Datainsamling Analys 13 5 Resultat Strandlinjer och jordar Markanvändningen enligt äldre kartor och idag Kända fornlämningar och övriga kultur-historiska lämningar Indikationer på fornlämningar 23 6 Förslag på åtgärder Avslutande synpunkter på gravarnas arkeologiska värde 25 Referenser 27
5 1 Introduktion Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) projekterar en inkapslingsanläggning för använt kärnbränsle. Enligt planen kan en sådan anläggning komma att byggas i anslutning till och väster om Clab (Centralt mellanlager för använt kärnbränsle) på Simpevarpshalvön, där även Oskarshamns kärnkraftverks tre reaktorer återfinns, figur 1-1. Inom utredningsområdet finns planer för byggnader, byggprovisorier och tillfartsvägar samt en plats för eventuell krossning av berg. Utredningen omfattar ett cirka 26 ha stort område, varav cirka 9 hektar redan är tagna i anspråk (Clab, vägar, utfyllda ytor med mera). Inom ramen för projekteringen har SKB beställt en utredning som ska motsvara de krav som lagen om kulturminnen m m (KML) ställer på särskild utredning etapp 1. Figur 1 1. Utredningsområdet ligger på Simpevarpshalvön i Misterhults socken.
6 2 Syfte och mål En särskild utredning etapp 1 (kallas även arkeologisk utredning, AU etapp 1) syftar till att redovisa: förekommande kända fornlämningar, redovisa om det ovan mark finns fornlämningar som inte registrerats tidigare, en värdering av möjligheten till att det kan finnas fornlämningar som inte syns ovan mark (dolda fornlämningar). Förslag på eventuella åtgärder ska också presenteras i utredningen. En AU etapp 1 ska fungera som planeringsunderlag för projektören samt ett beslutsunderlag för länsstyrelsen. Om det inom exploateringsområdet finns indikationer på dolda fornlämningar kan länsstyrelsen finna skäl för att det ska utföras en så kallad särskild utredning etapp 2 enligt KML. Vid en etapp 2-utredning klargör man genom att gräva provschakt om det inom ett område med indikationer på fornlämningar finns fornlämningar. Länsstyrelsen fattar sedan beslut om hur fornlämningar (redan registrerade eller framkomna vid etapp 2-utredning) ska hanteras inom planområdet. Denna process kan innebära ytterligare två beslut, ett avseende förundersökning (ta reda på en fornlämnings status och vetenskapliga värde) och ett avseende beslut om att ta bort en fornlämning (slutundersökning).
7 3 Bakgrund I texten beskrivs tiden både genom de arkeologiska åldrarna och med årtal. En översättning mellan dessa ser ut så här: Jägarstenålder Bondestenålder Bronsålder Järnålder Medeltid före Kristus före Kristus före Kristus 500 före Kristus efter Kristus efter Kristus Södra delen av Misterhults socken har varit föremål för en rad kulturhistoriskt inriktade studier som utförts på beställning av SKB /Lundqvist 2005a, Lundqvist 2005b, Jansson m fl 2004, Berg m fl 2005/. Området har dessförinnan analyserats avseende framförallt stenålder, bronsålder och medeltid /Dahlin 2004, Norman 1993, Widholm 1998, Rahmqvist 1999/. För en mer utförlig beskrivning av landskapet och dess historia samt fullständiga referenser hänvisas till dessa publikationer. Riksantikvarieämbetet har vid två tillfällen inventerat området, senast på slutet av 1970-talet. Uppgifter om fornlämningar har hämtats från Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem /FMIS 2005/. Södra delen av Misterhult kan i korthet beskrivas som en kustanknuten, hällmarksdominerad skogsbygd. Landet stiger sakta från havet mot inlandet och det flacka området är uppdelat av en mängd stora och små sprickdalar. I dessa sprickdalar återfinns odlingsmarker, våtmarker, sjöar och vattendrag. Större delen av arealen omfattas av hällmarker, med överlag tunna jordskikt, oftast bestående av morän. På många håll är moränen blockrik. Landet befolkades i takt med att landet steg upp ur havet. Kusten gav möjlighet till ett varierat näringsliv och har därför alltid varit attraktivt för bosättningar och även för kortvariga vistelser (jakt- och fiskestationer, ankringsplatser med mera). Kustnäringarnas betydelse har varit stor, ända från de första nybyggarna fram till nutid. Även om undersökningsverksamheten varit liten så har man genom projektet Forntid i Oskarshamns kommun (FOK) funnit boplatser från jägarstenålder och bondestenålder samt även indikationer på bronsåldersbosättningar. Karaktäristiskt för trakten är annars en stor mängd rösen och stensättningar som brukar dateras till bronsålder och äldre järnålder. Flera sådana undersöktes i samband med bygget av kärnkraftverket och Clab, figur 3-1. Av de cirka 25 rösena eller stensättningarna innehöll 5 fynd av ben eller föremål. De låg samtliga nära kusten och innehöll fynd från vikingatidmedeltid men utgrävaren uteslöt inte bronsåldersdateringar /Arkeologi i Sverige 1975/. Låglänt belägna gravar, runt 6 7 meter över havet och lägre, är sannolikt inte från bronsålder utan från järnålder och tidig medeltid. För de yngre perioderna (vikingatid och medeltid) kan det handla om sjöfarare som gått i land och begravt sina döda. Två sådana gravar har undersökts i anslutning till Hamnefjärden på halvöns norra utkant (6 9 meter över havet). Den ena av dessa låg rakt norr om reaktorbyggnad 3 medan den andra låg öster om densamma, nära havet, figur 3-1. Senare, under 1980-talet, har ytterligare rösen och stensättningar undersökts vid Clab. Även dessa anläggningar var fyndtomma med undantag av litet kol och sot i en av gravarna /Arkeologi i Sverige 1983, Topografiska arkivet 2005/. 11
8 Figur 3-1. De blå kryssen visar platser där man undersökt och tagit bort rösen och stensättningar. Figur 5-1 visar kvarliggande fornlämningar. Under och 1980-talen riktades grävningsinsatsen ofta till den synliga graven, som ofta vilade direkt på berget. Markerna runt desamma undersöktes inte alls. Därför vet vi idag inte så mycket om brons- och järnålderns boplatser, hur man levde i denna maritima miljö och hur bebyggelsen utvecklades över tid. Järnåldersepoken är ett kapitel för sig. Mycket litet är känt om hur kusttrakterna utnyttjades under denna tid. Dagens forskning ser området som mer eller mindre avfolkat och att kusttrakterna och skärgården koloniserades först under tidig medeltid. Om så skulle vara fallet bör ändå kustområdet ha utnyttjats för tillfälliga, kanske säsongsmässiga aktiviteter, exempelvis fiske och skärgårdsjakt. Den tidigmedeltida kolonisationen innebar sannolikt att många av de idag fungerande byarna etablerades. I Det Medeltida Sverige /Rahmqvist 1999/ finns belägg på bebyggelse från 1500-talet och dessa uppgifter samt de äldsta kartmaterialen ger en bild av ensamgårdsbebyggelse. Däribland Simpevarp och Stora Laxemar, vars marker (ej bytomter) berörs av utredningsområdet, figur 5-5. Under och 1800-talen sker en omfattande ökning av antalet enheter och de ursprungliga gårdsplatserna växer till både ytmässigt och befolkningsmässigt, de blev byar. Expansionen innebar naturligtvis även att nya marker bröts upp. Framförallt torrlades sprickdalgångarna på öarna och i inlandet. Med kärnkraftsindustrins etablering på 1970-talet förändrades markanvändningen inom framförallt Simpevarpshalvön men även på Ävrö, strax nordöst om Simpevarp. Förutom att Simpevarp blev ett industriområde har marker på Simpevarpshalvön och Ävrö upphört att brukas och växer nu igen. 12
9 4 Genomförande av undersökning 4.1 Övergripande Den arkeologiska utredningen har genomförts enligt den praxis som tillämpas inom kulturmiljövården. Denna praxis innebär att befintligt material som databaser, kartmaterial och litteratur sammanställs och analyseras. Resultatet av denna analys används som bakgrund vid en fältinventering. Dessa båda moment avser att få ett underlag för att bedöma ett områdes historia och i vilket mån denna historia avsatt spår som skyddas av KML. 4.2 Förberedelse Förberedelsen bestod av att avgränsa ett lämpligt stort utredningsområde i samråd med SKB samt sammanställa befintliga analyser och GIS-material (se under avsnitt 3 Bakgrund och där anförda referenser). Området har tidigare analyserats i samband med platsundersökningsarbetena samt vid en kulturmiljöanalys som genomfördes Relevanta delar av GIS-materialet överfördes till en D-GPS som användas för fältinventeringen. Planområdet analyserades utifrån fornlämningsdata, geologisk data (jordartsdata från SKB), äldre lantmäterikartor (storskifteskartor över Simpevarps och Stora Laxemars byar, Lantmäteriet), SGU:s strandlinjemodell, terrängmodell, högupplösta flygbilder m m. 4.3 Datainsamling De delar av utredningsområdet som tidigare inte besiktigats inventerades. Det innebär i korthet att utvalda delar av området granskades okulärt med avsikt att se om det finns synliga fornlämningar och ytor där det kan tänkas finnas fornlämningar dolda under mark. 4.4 Analys Resultatet av arkivstudierna och inventeringen har analyserats utifrån strandlinjemodeller (SGU), och jordarternas fördelning med avsikt att avgränsa möjliga fornlämningsområden. Dessa presumtiva fornlämningsområden samt kända fornlämningar har sedan redovisats tillsammans med åtgärdsförslag. 13
10 5 Resultat 5.1 Strandlinjer och jordar Det aktuella utredningsområdet ligger just vid kusten, på Simpevarpshalvöns sydvästra del. Utredningsområdets norra del är ganska plant och mot söder vidtar en sluttning ner mot havsviken. Hela området är skogsbevuxet (mestadels tall) och hällmarken dominerar. Det finns några sprickdalar med lösa jordar. Simpevarpshalvöns högsta nivåer ligger runt 13 meter över havet, huvuddelen mellan 5 och 10 meter, figur 5-1, 5-2. De opåverkade delarna av utredningsområdets sydvästra del ligger mellan 2 4 meter över havet och här finns lösa jordar, morän med lera och svallat grus och sand. Inom de högre delarna, i norr och öster, ligger markytan mellan 6 och 12 meter över havet och moränen är här tunn eller saknas helt så denna del präglas av skogsbevuxen hällmark. Figur 5-1. Nivåkurvorna har en 1-meters ekvidistans. Fornlämningar (flertalet gravar) och övriga kulturlämningar som ligger kvar har markerats med stjärnor. 15
11 Figur 5-2. Terrängmodell över Simpevarpshalvön samt fornlämningar och kulturhistoriska lämningar. Omkring år f Kr låg i stort sett hela Simpevarpshalvön under vatten. I början av bronsåldern, runt f Kr stack den norra, höglänta delen av utredningsområdet upp ovan vattenytan. Simpevarpshalvön var en udde som stack ut i Östersjön. Mot slutet av bronsåldern började även de låglänta delarna att torrläggas. Strandlinjernas förändringar visar att vi teoretiskt kan förvänta boplatser från stenålder i de högst belägna delarna av utredningsområdet. Längre mot söder, i sluttningarna ner mot havet kan det finnas kustanknutna boplatser från brons- och järnålder. Inga sådana har tidigare undersökts inom området. I områdets sydvästligaste del, figur 5-3, finns ett låglänt 16
12 Figur 5-3. Runt år 500 f kr hade stora delar av Simpevarpshalvön dykt upp ur havet. Illustrationen baseras bland annat på en strandlinjekarta beräknad med en numerisk modell utvecklad vid SGU. Sveriges Geologiska Undersökning (SGU). Medgivande: Dnr Strandlinjekartan har redigerats. område som varit mycket skyddat, först ett sund sedan en skyddad vik. I ett tidigare skede har det även funnits ytterligare ett glo (lagun) högre upp i terrängen, runt 6 7 meter över dagens havsyta. Inom utredningsområdet, liksom i Simpevarpsområdets orörda delar, dominerar morän och berg i dagen, figur 5-4. De fornlämningar som berörs vid Clab ligger direkt på berget. I sprickdalarna finns andra, mer finkorniga jordar som kan ses som potentiella odlingsmarker och kanske också platser där eventuella spår efter förhistoriska aktiviteter (exempelvis bosättning) kan bevaras. 17
13 Figur 5-4. Jordarterna inom utredningsområdet domineras av morän. I den norra delen är lagret relativt tunt och berghällen går i dagen. Stora delar av området är utfyllt. Sedan kartan gjordes har ännu mer fyllning deponerats i utredningsområdets östra del. 5.2 Markanvändningen enligt äldre kartor och idag Utredningsområdet ligger strax väster om Simpevarp bytomt och berör, (förutom Clabanläggningen) till största delen skogsmark, figur 5-5. I främst den västra delen av området finns en del åker- och ängsmarker. Vid den södra av dessa finns tre mindre byggnader utritade med rött. I samband med fältinventeringen noterades enstaka fruktträd på platsen och möjligen har det funnits lägenhetsbebyggelse (torp) under någon period. Övriga odlade marker är idag borttagna och de större odlade ytorna i väster håller idag på att växa igen. 18
14 Figur 5-5. Montage av storskifteskartor över Stora Laxemar och Simpevarp (Lantmäterikartor från 1791 respektive 1803, Lantmäteriverket, Gävle). Den oregelbundna grå-gröna ytan i sydväst är en ängsmark medan de små gula ytorna utgörs av åkrar. Linjerna i åkrarna markerar dräneringsdiken. Resterande delar av området utgörs av skogsmark som även användes som betesmark. I söder, i sent torrlagda områden, finns röjda ytor sannolikt ängsmark. På figur 5-5 och 5-6, i utredningsområdets sydöstra del, finns en stenkonstruktion i vattnet, sannolikt en brygga eller båtlänning. På platsen ligger idag ett pumphus. Den del av utredningsområdet som idag utgörs av skog är opåverkad av moderna verksamheter. Delar av området betas av får, och äldre odlingsmarker, brukningsvägar m m håller på att växa igen, se figur 5-7 och
15 Figur 5-6. Utbredningen av lösa jordar och äldre odlingsmark sammanfaller. Jordartkarteringen är en detaljerad sådan som utförts i samband med SKB:s platsundersökning (se figur 5-4). 20
16 Figur 5-7. Fotot föreställer en igenväxande åker belägen i utredningsområdet nordvästra del. I förgrunden syns ett mäktigt odlingsröse, i bakgrunden en välbevarad stenmur. Mot sydväst. Foto: Lars Lundqvist december Figur 5-8. Igenväxande åker belägen längst i sydväst, se figur 5-5. Mot sydväst. Foto: Lars Lundqvist december
17 5.3 Kända fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar Inom området finns följande kända lämningar, figur 5-9, från väster: Tabell 5-1. Kända fornlämningar inom utredningsområdet. Raä nr Typ Beskrivning Fornlämning? 472 Rund stensättning 3,5 m diam, mittgrop, delvis utriven. Ja 442 Runt röse 12 m diam, omplockat och gropigt, något utriven. Botten synlig. 473:1 Runt röse 11 m diam, omplockat. Ja 473:2 Stensamling 4 2 m. Nej 633:1 Rest av (?) rund stensättning 3 m, grop i mitten, botten synlig. Ja 633:2 Rest av oregelbunden stensättning 2 1 m. Ev har 1 och 2 hört samman till en enda anläggning. Ja Ja Figur 5-9. Kända fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar inom utredningsområdet. Numreringen är enligt Riksantikvarieämbetets fornminnesregister. Stora delar av området är påverkat av byggnation och annan verksamhet. 22
18 De fornlämningar som ligger väster och söder om Clab ligger i skogsmark. Skogen skärmar av ganska väl mot industriområdet. De fornlämningar som ligger väster om Clab ligger dessutom intill dalgångar med lösa jordar där det finns förutsättningar för små boplatser under förhistorisk tid. Utöver de lämningar som finns i fornminnesregistret finns övergivna odlingsmarker där storskifteskartorna visar på odling, figur 5-5 till 5-8. Det rör sig om röjda, utdikade ytor, med odlingsrösen, stenmurar, trägärdesgårdar med fundament, markvägar med mera. Samtliga odlingsmarker, och sannolikt markvägar, var i bruk på 1940-talet. År 1980 har all odling upphört på dessa ställen och nedläggningen skedde antagligen i samband industrialiseringen av Simpevarpshalvön på 1970-talet. Lantmäterikartor, den äldsta från 1689, visar att markerna odlas upp tidigast under 1700-talet. 5.4 Indikationer på fornlämningar En bebyggelsehistorisk kunskapslucka för denna del av Småland rör frågan om på vilket sätt man utnyttjade landskapet under brons- och järnålder. Vi vet idag inte om det överhuvudtaget fanns fasta bosättningar i de dåvarande kusttrakterna eller om de utnyttjades mer säsongsmässigt (jaktstationer, fiskelägen och liknande). Gravarna indikerar fasta bosättningar men det finns inga givna lägen för var dessa ska finnas. Genom att det rör sig om skogsmark kan man inte upptäcka föremål på markytan. Förhistoriska boplatser brukar man normalt finna genom inventering av odlade marker eller genom provgrävningar i mark som har gröda (till exempel skogsmark). För att pröva frågan om eventuell förekomst av bebyggelselämningar (förhistoriska boplatser) inom utredningsområdet kan man ställa upp kriterier för var dessa ska sökas vid en eventuell framtida undersökning (utredning etapp 2): Områden med lösa jordar som låg ovan vattenytan vid medeltidens början. Områden som ligger inom 100 meter från känd fornlämning (grav). Marker som utnyttjats för torpbebyggelse (där gravar kan ha plockats bort) och som uppfyller kriterium 1. I figur 5-10 redovisas föreslagna områden för en fortsatt utredning etapp 2. De kända fornlämningsplatserna (med gravar) bedöms behöva förundersökas, figur 5-9. I dessa fall handlar det om att avgränsa fornlämningarna, främst genom att se efter om det finns lämningar i bergskrevor eller i de tunna jordlagren som finns intill fornlämningarna. För de små enskiktade stensättningarna föreslås en förundersökning inriktas på att undersöka om de överhuvudtaget innehåller konstruktionsdetaljer och/eller gravgömmor. Vid fältinventeringen noterades fossila odlingslämningar i områdets sydvästra del som motsvarar storskifteskartans markeringar för åker- och ängsmark, figur 5-5 till 5-8. Odlingarna etablerades sannolikt på 1700-talet och brukningen upphörde senast på 1970-talet. Dessa områden, jämte husgrunderna, bedöms inte behöva undersökas vidare. En mer omfattande undersökning i form av utgrävning bedöms inte tillföra någon ny kunskap. Vid en eventuell exploatering föreslås en arkeologisk insats begränsas till en kartering och fotografering av synliga lämningar. 23
19 Figur I utredningsområdets västra del finns två områden där det bedöms kunna finnas dolda lämningar. 24
20 6 Förslag på åtgärder Tabell 6-1. Förslag på områden som föreslås utredas vidare i en etapp 2, figur AU2- område Typ Beskrivning Förslag på åtgärd 1 Boplatsläge Sluttningar intill gravar. Vid forntida havsvikar. Mestadels sydsluttning. 2 Boplatsläge Sluttningar intill gravar. Vid forntida havsvikar. Mestadels sydsluttning. Särskild utredning etapp 2. Översiktlig dokumentation av synliga lämningar. Särskild utredning etapp 2. Översiktlig dokumentation av synliga lämningar. Tabell 6-2. Områden som föreslås förundersökas. Raä nr Typ Fornlämning? Åtgärd? 472 Rund stensättning Ja. Förundersökning. 442 Runt röse Ja. Förundersökning. 473:1 Runt röse Ja. Förundersökning. 473:2 Stensamling Nej. Ingen. 633:1 Rest av (?) rundstensättning Ja. Förundersökning. 633:2 Rest av oregelbunden stensättning Ja. Förundersökning. 6.1 Avslutande synpunkter på gravarnas arkeologiska värde Länsstyrelsen ställer normalt sett krav på att fornlämningar som direkt eller indirekt påverkas av en exploatering undersöks och tas bort oftast i form av en slutundersökning enligt KML. Undersökningsresultaten från Simpevarp visar att mycket få av de undersökta gravarna har givit värdefull kunskap. Det finns två viktiga undantag där fynden visar att man begravt människor i bronsåldersliknande anläggningar så sent som under vikingatid och tidig medeltid. Övriga gravar har varit fyndfattiga, saknat gravgömma eller också har syre och vatten kommit åt gravgömmorna och förstört deras innehåll. Gravar kan också rymma arkitektoniska detaljer men några sådana resultat tycks inte finnas. Det ska tilläggas att inga fullständiga rapporter finns över dessa undersökningar. En slutsats av detta är att om inte gravarna direkt berörs, kan de mer välbevarade tillåtas ligga kvar. Upplevelsevärdet hos en bevarad grav skulle väga tyngre än en borttagen med begränsat, arkeologiskt källvärde. 25
21 Referenser Tryckta Arkeologi i Sverige, Riksantikvarieämbetet Rapport 1976 A 5. Stockholm. Arkeologi i Sverige, Riksantikvarieämbetet Rapport 1983:3. Stockholm. Berg J, Jansson U, Wästfelt A, manus. Preliminär titel: Landscape, History and People in a Geographical Perspective, Studies of land-use, settlement and livelihood in Oskarshamn and Forsmark, SKB. Dahlin M, Fåror i forntidens spår. En studie av bebyggelseutvecklingen i Misterhults och Döderhults socknar. Projektet Forntid i Oskarshamns kommun. Oskarshamn. Jansson U, Berg J, Björklund A, A study on landscape and the historical geography of two areas Oskarshamn and Forsmark, June SKB R-04-67, Svensk Kärnbränslehantering AB. Lundqvist L, 2005a. manus Inledande kulturhistoriska studier i Misterhult. SKB Rapportserie. Lundqvist L, 2005b. manus Kulturmiljöanalys Laxemar/Simpevarp. SKB Rapportserie. Norman P, Medeltida utskärsfiske. En studie av fornlämningar i kustmiljö. Nordiska museets handlingar 116. Stockholm. Rahmqvist S (red), Det Medeltida Sverige (DMS) 4:4 (Småland: Aspeland, Sevede, Tuna län) Av Roger Axelsson och Sigurd Rahmqvist. Stockholm. Widholm D, Rösen, ristningar och riter. Stockholm. Arkiv m m FMIS. Fornminnesinformation. Länsstyrelsen i Kalmar län och Riksantikvarieämbetet. April GIS-data. (jordarter, höjddata). SKB. Maj Lantmäterikartor. Lantmäteriverket Gävle. Storskifteskarta över Simpevarps by samt Stora Laxemars by. Topografiska arkivet. Kalmar läns museum. Misterhults socken. Kalmar. Augusti
P Slutförvar av använt kärnbränsle preliminär bedömning av konsekvenser för kulturmiljön och landskapet vid Laxemar Väst
P-05-250 Slutförvar av använt kärnbränsle preliminär bedömning av konsekvenser för kulturmiljön och landskapet vid Laxemar Väst Lars Lundqvist, Riksantikvarieämbetet UV Öst December 2005 Svensk Kärn bräns
Vindkraft på höglandets hjässa, del II
Kulturhistorisk förstudie Vindkraft på höglandets hjässa, del II Kulturhistorisk förstudie, del II inför planerade vindkraftsområden Almesåkra och Bringetofta socknar i Nässjö kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS
Långbro. Arkeologisk utredning vid
Arkeologisk utredning vid Långbro Särskild arkeologisk utredning inom del av fastigheten Långbro 1:1, Vårdinge socken, Södertälje kommun, Södermanland. Rapport 2010:52 Kjell Andersson Arkeologisk utredning
LEUVENIUS HAGE. Frivillig arkeologisk utredning. Fredrikskans 2:1 Gävle stad Gävle kommun Gästrikland 2014. Maria Björck
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:08 LEUVENIUS HAGE Frivillig arkeologisk utredning Fredrikskans 2:1 Gävle stad Gävle kommun Gästrikland 2014 Maria Björck LEUVENIUS HAGE Frivillig utredning Fredrikskans
Gäddvik 1:10, Sankt Anna socken
Rapport 2010:58 Arkeologisk utredning etapp 1 Gäddvik 1:10, Sankt Anna socken Del av Gäddvik 1:10 Sankt Anna socken Söderköpings kommun Östergötlands län Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N
arkeologi Stenbro Stenbro 1:8, Helgona socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län Särskild utredning Ingeborg Svensson
arkeologi Särskild utredning Stenbro Stenbro 1:8, Helgona socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län Ingeborg Svensson Arkeologiska meddelanden 2002:22 Särskild utredning Stenbro Stenbro 1:8, Helgona
Inför jordvärme i Bona
UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför
slutfört arkeologiskt fältarbete inom fastigheten Vilsta 2:1, Eskilstuna socken och kommun, Södermanlands län.
Projekt nr:1632 1 (2) meddelande till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson 611 86 Nyköping från. Sörmlands Arkeologi AB, Patrik Gustafsson Gillbrand datum. 2017-05-24 ang. slutfört arkeologiskt
Höör väster, Område A och del av B
UV SYD RAPPORT 2004:19 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 Höör väster, Område A och del av B Skåne, Höörs socken, Höör 19:7 m. fl. Håkan Aspeborg Höör väster, Område A och del av B 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen
Multisportarena vid Himmelstalund
UV ÖST RAPPORT 2007:79 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Multisportarena vid Himmelstalund Himmelstalunds sportfält, Borg 11:1 Borgs socken, Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-523-2007 Per Nilsson UV
Linneberg 1:1. Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län
Linneberg 1:1 Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2011:39 Jörgen
Tre gc-vägar i Stockholms län
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2015:86 Tre gc-vägar i Stockholms län Väg 560, sträckan Årsta havsbad Arkeologisk utredning, etapp 1 Väg 560 Västerhaninge socken Haninge kommun Södermanland Jan Ählström
Kv Krankroken, Erikslund, Västerås
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:62 Kv Krankroken, Erikslund, Västerås Särskild utredning Kv Krankroken m fl Dingtuna socken Västmanland Jan Ählström Innehållsförteckning Inledning... 1 Målsättning
ÄLDRE VÄG VID HÄLLA GAMLA TOMT
ÄLDRE VÄG VID HÄLLA GAMLA TOMT ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING, BADELUNDA SOCKEN (RAÄ 179), VÄSTERÅS KOMMUN, VÄSTMANLAND ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING RAPPORTER FRÅN ARKEOLOGIKONSULT 2009:2346 BJÖRN HJULSTRÖM
Historiska lämningar i Kråkegård
Arkeologisk utredning etapp 1 Historiska lämningar i Kråkegård utredning inför bostadsbyggande Bäckseda socken i Vetlanda kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2005:13 Fredrik
Ensbo. Sökschakt inom Tannefors 1:8 inför byggnation Linköpings stad och kommun Östergötlands län. Dnr Christina Helander
UV RAPPORT 2011:90 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Ensbo Sökschakt inom Tannefors 1:8 inför byggnation Linköpings stad och kommun Östergötlands län Dnr 421-2268-2010 Christina Helander Ensbo 1 2 Ensbo UV
Boplats och åker intill Toketorp
uv öst rapport 2008:54 arkeologisk förundersökning Boplats och åker intill Toketorp RAÄ 238, Norrberga 1:294 Vists socken, Linköpings kommun Östergötland Dnr 422-4623-2007 Katarina Sköld uv öst rapport
ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 RAPPORT 2015:28 BERGTÄKT I LJUNGEBO LJUNGEBO 2:2 GÄRDSERUMS SOCKEN ÅTVIDABERGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN KJELL SVARVAR
RAPPORT 2015:28 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 BERGTÄKT I LJUNGEBO LJUNGEBO 2:2 GÄRDSERUMS SOCKEN ÅTVIDABERGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN KJELL SVARVAR Bergtäkt i Ljungebo Innehåll Sammanfattning.........................................................
SKOGSMUREN RIDSPORTANLÄGGNING
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2011:07 SKOGSMUREN RIDSPORTANLÄGGNING Särskild arkeologisk utredning Gävle stad Gävle kommun Gästrikland 2011 Maria Björck Länsmuseet Gävleborgs rapportserie Rapportserien
Arkeologisk utredning i form av sökschaktsgrävning. Strövelstorp 31:1>2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne
wallin kulturlandskap och arkeologi rapport 2005:19 Arkeologisk utredning i form av sökschaktsgrävning Strövelstorp 31:1>2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne Bo Bondesson Hvid 2005 wallin
Ny småhusbebyggelse i Unnerstad
Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U
En gång- och cykelväg i Norra Vallby, Västerås
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:46 En gång- och cykelväg i Norra Vallby, Västerås Antikvarisk kontroll Fornlämning Västerås 636:1 6 Västerås 4:86 Västerås (f.d. Skerike) socken Västerås kommun
P Slutförvar av använt kärnbränsle preliminär bedömning av konsekvenser för kulturmiljön och landskapet vid Laxemar Centralt
P-05-251 Slutförvar av använt kärnbränsle preliminär bedömning av konsekvenser för kulturmiljön och landskapet vid Laxemar Centralt Lars Lundqvist, Riksantikvarieämbetet UV Öst December 2005 Svensk Kärnbränslehantering
Trummenäs udde. Ramdala socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk utredning. Blekinge museum rapport 2008:4 Ylva Wickberg
Trummenäs udde Ramdala socken, Karlskrona kommun Särskild arkeologisk utredning Blekinge museum rapport 2008:4 Ylva Wickberg Bakgrund Med anledning av VA-arbeten gränsande till fornlämning RAÄ Ramdala
BUSSHÅLLPLATSER I BERGSJÖ
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2017:12 BUSSHÅLLPLATSER I BERGSJÖ Arkeologisk förundersökning Bergvik 3:2, 4:1 RAÄ 24:1-4, 21:7 Bergsjö socken Nordanstigs kommun Hälsingland 2017 Inga Blennå BUSSHÅLLPLATSER
Tägneby i Rystads socken
UV ÖST RAPPORT 2007:95 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Tägneby i Rystads socken Inför nyplanerade villatomter på gammal åkermark Inom och intill den medeltida bytomten i Tägneby Tägneby 3:4 och 4:6, Rystads
Arkeologisk utredning inom Kopper 2 :1
Arkeologisk utredning inom Kopper 2 :1 Kopper 2 :1 Norum socken, Stenungsunds kommun Belinda Stenhaug och Mats Hellgren Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Rapport 2016 :31 Västarvet Kulturmiljö Arkeologisk
Tre gc-vägar i Stockholms län
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2015:83 Tre gc-vägar i Stockholms län Väg 646, sträckan Gustavsberg Ingarö Arkeologisk utredning, etapp 1 Väg 646 Ingarö socken Värmdö kommun Uppland Jan Ählström Tre
Arkeologisk utredning inför detaljplan, del av Vimmerby 3:3, Vimmerby socken och kommun, Kalmar län, Småland
Arkeologisk utredning inför detaljplan, del av Vimmerby 3:3, Vimmerby socken och kommun, Kalmar län, Småland KNATON AB Rapport november 2015 Omslag: Näs prästgård med ägor år 1696. Av den rektifierade
Schaktkontroll inför nedläggning av VA-ledning
RAPPORT 2015:60 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Schaktkontroll inför nedläggning av VA-ledning Inom RAÄ 312:1 och 358 på fastigheten Harvestad 9:1 Östergötland Linköpings kommun
En stensättning i Skäggesta
uv mitt, rapport 2008:33 arkeologisk förundersökning En stensättning i Skäggesta Södermanland, Barva socken, Skäggesta 5:1, RAÄ 314 Katarina Appelgren uv mitt, rapport 2008:33 arkeologisk förundersökning
Bakgrund. Syfte och metod. Utredningsområdet.
PM Arkeologisk utredning, etapp 1, Karlskronaviken, Heliodal, Solliden och Södra Ekdalen i Rönninge, Salems kommun. Bakgrund Stiftelsen Kulturmiljövård arbetar med en särskild arkeologisk utredning, etapp
Arkeologisk utredning etapp 1 invid Nykroppagatan i Farsta
ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:69 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 Arkeologisk utredning etapp 1 invid Nykroppagatan i Farsta Fastigheten Farsta 2:1, Stockholms stad, Brännkyrka socken, Södermanland Karin
BUSSHÅLLPLATS VÄSTERRÅ
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2018:13 BUSSHÅLLPLATS VÄSTERRÅ Arkeologisk förundersökning Västerrå 3:6 RAÄ 36:1 Hälsingtuna socken Hudiksvalls kommun Hälsingland 2017 Inga Blennå BUSSHÅLLPLATS VÄSTERRÅ
Västerhaninge 477:1 ARKEOLOGISTIK AB
Västerhaninge 477:1 Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av boplats Västerhaninge 477:1 inom fastigheten Årsta 1:4, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Stockholms län Göran Wertwein ARKEOLOGISTIK
Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga
uv öst rapport 2008:44 kulturhistoriskt planeringsunderlag Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga Anslutning av väg 210 till E4 Skärkinds socken Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-3151-2008
När, Hallute 1:58. Rapport Arendus 2015:11. Arkeologisk utredning inför omläggning av skog till damm. Lst dnr
Rapport Arendus 2015:11 När, Hallute 1:58 Arkeologisk utredning inför omläggning av skog till damm. Lst dnr. 431-767-15 När socken Region Gotland Gotlands län 2015 Dan Carlsson Omslagsbild: Laserhöjdkarta
Nöbbele 2:3. Arkeologisk utredning inför etablering av industrimark inom fastigheten Nöbbele 2:3, Reftele socken i Gislaveds kommun, Jönköpings län
Nöbbele 2:3 Arkeologisk utredning inför etablering av industrimark inom fastigheten Nöbbele 2:3, Reftele socken i Gislaveds kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2010:22 Jörgen
Gummarpsnäs, Edshult
Gummarpsnäs, Edshult Arkeologisk utredning inför detaljplaneläggning inom Gummarp 2:9, Edshults socken i Eksjö kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2013:37 Ann-Marie Nordman
Torshälla. Gång- och cykelväg längs Ringvägen. Arkeologisk utredning. Torshälla 19:1 Torshälla 5:8 Torshälla socken Södermanland.
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:30 Torshälla Gång- och cykelväg längs Ringvägen Arkeologisk utredning Torshälla 19:1 Torshälla 5:8 Torshälla socken Södermanland Jenny Holm Innehåll Inledning 3
Rapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland.
Rapport 2014:02 broby 1:1 Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland Tove Stjärna Läs rapporten i PDF www.stockholmslansmuseum.se Järnvägsgatan 25, 131 54
Vindkraft vid Norra Bohult
Vindkraft vid Norra Bohult Arkeologisk utredning inför vindkraftsetablering inom fastigheten Norra Bohult 1:2 m fl, Anderstorps socken i Gislaveds kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk
Björke, Norrlanda. Rapport Arendus 2015:22. Arkeologisk utredning inför omläggning av skogsmark till åker
! Rapport Arendus 2015:22 Björke, Norrlanda Arkeologisk utredning inför omläggning av skogsmark till åker Norrlanda socken, Björke 1:13 Region Gotland Gotlands län 2015 Dan Carlsson Omslagsbild: Stenvallen
Söderköping och Valdemarsvik Börrum, Ringarum och Gryts socknar, Östergötlands län
Vindkraft mellan Söderköping och Valdemarsvik Börrum, Ringarum och Gryts socknar, Östergötlands län Frivillig arkeologisk utredning Rapporter från Arkeologikonsult 2012:2540 Åsa Berger Arkeologikonsult
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:02 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:02 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING Östergötland, Krokeks socken, Norrköpings kommun, Häradssveden 1:133, Lösings häradsallmänning S:1 och Kråkmossen 1:1 Annica Ramström
Ett boplatsläge i utkanten av Bålsta
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2015:38 Ett boplatsläge i utkanten av Bålsta Undersökning inför uppförande av en mobilmast Arkeologisk utredning, etapp 2 Bista 4:5 Håtuna socken Håbo kommun Uppland
Kista hembygdsgård. ARKEOLOGISTIK ABRapport 2015:1
Kista hembygdsgård Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll inom Kista bytomt, RAÄ Väddö 174:1, Kista 1:2, Norrtälje kommun, Uppland Kjell Andersson ARKEOLOGISTIK ABRapport 2015:1 2 Omslagsbild:
Fållinge-Nygård. Arkeologisk utredning etapp 1 inför byggnation av VAledning, Villstad socken i Gislaveds kommun, Jönköpings län
Fållinge-Nygård Arkeologisk utredning etapp 1 inför byggnation av VAledning, Villstad socken i Gislaveds kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2011:80 Jörgen Gustafsson Fållinge
Intill Eksunds gård A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2009:62. Arkeologisk utredning, etapp 1
Rapport 2009:62 Arkeologisk utredning, etapp 1 Intill Eksunds gård Borg 11:3 Borgs socken Norrköpings kommun Östergötlands län Kjell Svarvar Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L N I
Myttinge helikopterbas
UV MITT, RAPPORT 2007:27 ARKEOLOGISK UTREDNING Myttinge helikopterbas Södermanland, Värmdö socken, Myttinge 1:34 Åke Johansson UV MITT, RAPPORT 2007:27 ARKEOLOGISK UTREDNING Myttinge helikopterbas Södermanland,
VINDKRAFTPARKEN LJUSNE/VALLVIK
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2012:22 VINDKRAFTPARKEN LJUSNE/VALLVIK Arkeologisk utredning Sörljusne 1:1 Söderala socken Söderhamns kommun Hälsingland 2012 Maria Björck VINDKRAFTPARKEN LJUSNE/VALLVIK Arkeologisk
glömstavägen Rapport 2013:04 En schaktkontroll vid
Rapport 2013:04 En schaktkontroll vid glömstavägen Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll vid boplatsen RAÄ Huddinge 328:1, Huddinge socken och kommun, Södermanland. Tina Mathiesen Läs rapporten
UV SYD RAPPORT 2004:2 ARKEOLOGISK UTREDNING. Karlslundsområdet. Skåne, Ängelholms stad, RAÄ 18 Ängelholm 2:25 och 2:27 Tyra Ericson
UV SYD RAPPORT 2004:2 ARKEOLOGISK UTREDNING Karlslundsområdet Skåne, Ängelholms stad, RAÄ 18 Ängelholm 2:25 och 2:27 Tyra Ericson Karlslundsområdet 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska
Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland
Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland KNATON AB Rapport Augusti 2013 Omslagsbild: Sydvästligaste delen
Viggbyholm STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland.
Viggbyholm Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland. Rapport 2000:18 Göran Werthwein STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM Tidsaxel Mats Vänehem Stockholms läns
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2011:15 ESKÖRÖNNINGEN. Arkeologisk utredning. Hille socken Gävle kommun Gästrikland 2011. Bo Ulfhielm
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2011:15 ESKÖRÖNNINGEN Arkeologisk utredning Hille socken Gävle kommun Gästrikland 2011 Bo Ulfhielm Länsmuseet Gävleborgs rapportserie Rapportserien innefattar rapporter inom
Skogs-Ekeby, Tungelsta
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:15 Skogs-Ekeby, Tungelsta Avgränsning av gravfältet Västerhaninge 82:1 Arkeologisk förundersökning RAÄ 82:1 Skogs-Ekeby 6:116 Västerhaninge sn Haninge kommun Södermanland
Helgeberg. RAÄ 82, plats med tradition Del av Såpkullen 1:1, 1:2 Norrköpings stad och kommun Östergötland. Dnr
uv öst rapport 2008:43 arkeologisk utredning Helgeberg RAÄ 82, plats med tradition Del av Såpkullen 1:1, 1:2 Norrköpings stad och kommun Östergötland Dnr 421-855-2008 Annika Helander uv öst rapport 2008:43
Rapport 2004:32. Arkeologisk utredning etapp 2. Händelö 2:1. f d S:t Johannes socken Norrköpings stad och kommun Östergötlands län.
Rapport 2004:32 Arkeologisk utredning etapp 2 Händelö 2:1 f d S:t Johannes socken Norrköpings stad och kommun Östergötlands län Clas Ternström Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K U L T U R
Särskild arkeologisk utredning, komplettering Kockbacka
Särskild arkeologisk utredning, komplettering Kockbacka Bro socken Upplands-Bro kommun, Uppland Rapport 2003:1088 Kartor ur allmänt kartmaterial: Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/2184. Innehållsförteckning
BILAGA 14 ARKEOLOGISK INVENTERING
BILAGA 14 ARKEOLOGISK INVENTERING KNATON AB 2015-02-20 Arkeologisk fältinventering inför en planerad vindkraftsanläggning i Flottskär Hållnäs socken, Tierps kommun, Uppsala län KNATON AB Rapport februari
Rapport 2004:38. Frivillig utredning. Snällebo 1:1. Tryserums socken Valdemarsviks kommun Östergötlands län. Clas Ternström
Rapport 2004:38 Frivillig utredning Snällebo 1:1 Tryserums socken Valdemarsviks kommun Östergötlands län Clas Ternström Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K U L T U R M I L J Ö A V D E L N I
Kaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland.
Arkeologisk utredning vid Kaxberg Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Rapport 2010:37 Kjell Andersson Arkeologisk utredning vid Kaxberg
UTREDNING INOM TUNA 3:1
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2019:07 UTREDNING INOM TUNA 3:1 Frivillig utredning Tuna 3:1 Sandvikens stad och kommun Gävleborgs län 2019 Frida Löjdström UTREDNING INOM TUNA 3:1 Frivillig utredning Tuna
Utredning vid Närtuna-Ubby
ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:76 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 1 Utredning vid Närtuna-Ubby RAÄ-nr Närtuna 208:1, 209:1 och 209:2, Närtuna socken, Norrtälje kommun, Uppland Ola Winter ARKEOLOGGRUPPEN
En villatomt i Badelunda
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:12 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2 En villatomt i Badelunda Badelunda 2:1, Badelunda socken, Västerås kommun, Västmanland Tomas Ekman ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:12
Arkeologisk utreding vid Prästgården i Bollebygd
Arkeologisk utreding vid Prästgården i Bollebygd Arkeologisk utredning Bollebygd prästgård 1 :2 Bollebygd socken och kommun Elinor Gustavsson Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Rapport 2016 :8 Västarvet
Planerad bergtäkt i Stojby
Planerad bergtäkt i Stojby Ryssby socken, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk utredning, 2005 Håkan Nilsson Rapport november 2005 Kalmar läns museum 1 Inledning Denna rapport redovisar resultatet av en
PM utredning i Fullerö
PM utredning i Fullerö Länsstyrelsens dnr: 431-5302-2009 Fastighet: Fullerö 21:66 m fl Undersökare: SAU Projektledare: Ann Lindkvist Inledning Utredningen i Fullerö utfördes under perioden 15 oktober -
Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 Kallmora bergtäkt Kallmora 1:112, Norbergs socken och kommun, Västmanland Helmut Bergold ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09
Hallunda gård Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:63
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:63 Hallunda gård Arkeologisk utredning etapp 1 Hallunda 4:20, 4:34, 4:37, 4:40, 4:41 och 4:42 Botkyrka socken Botkyrka kommun Södermanland Jan Ählström Hallunda
arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson
Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk
Avgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby
uv MITT, rapport 2010:24 arkeologisk förundersökning Avgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby Uppland; Vallentuna socken; Vallentuna-Åby 1:94; Vallentuna 40:1 Katarina Appelgren uv MITT, rapport 2010:24
Vrinneviskogen. Rapport 2005:11. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2
Rapport 2005:11 Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Vrinneviskogen Vrinnevi 5:4 Norrköpings stad f d S:t Johannes socken Norrköpings kommun Östergötlands län Clas Ternström Ö S T E R G Ö T L A N D S L
Sökschakt vid Malmens flygplats
UV ÖST RAPPORT 2006:40 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Sökschakt vid Malmens flygplats Malmens flygplats, Västra Malmskogen Linköpings stad, Slaka och Kärna socknar m fl Linköpings kommun Östergötland Dnr
E18, Västjädra-Västerås
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:65 E18, Västjädra-Västerås En bullervall vid Råby gård Särskild utredning RAÄ 710 Dingtuna-Råby 2:1 Dingtuna socken Västmanland Jan Ählström Innehållsförteckning
Wäckare äng. Arkeologisk utredning, steg 1. Ann Lindkvist. Övra Runby 1:15, Upplands-Väsby Eds sn, Uppland. SAU rapport 2008:5
Wäckare äng Arkeologisk utredning, steg 1 Övra Runby 1:15, Upplands-Väsby Eds sn, Uppland Ann Lindkvist. SAU rapport 2008:5 Innehållsförteckning Inledning 1 Syfte, metod och genomförande 2 Topografi och
Rapport 2012:26. Åby
Rapport 2012:26 Åby Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll intill fornlämning RAÄ 168:1 och 169:1 inom fastigheten Åby 1:4, Hölö socken, Södertälje kommun, Södermanland. Tove Stjärna Rapport
Arkeologisk utredning vid Västra Sund. RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22
1 Arkeologisk utredning vid Västra Sund RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22 VÄRMLANDS MUSEUM Dokumentation & samlingar Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax: 054-701
. M Uppdragsarkeologi AB B
C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B syns Hallandsåsen. Foto mot söder. I bakgrunden 2 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför planerad exploatering inom del av
FORS MINIPARK ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING FORS MINIPARK Eskilstuna 556:1, del av fastigheten Fristaden 1:6, Eskilstuna stad, Södermanland. Annica Ramström ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT
Förbifart Stockholm. Lars Andersson. Kompletterande inventeringar i samband med. Kompletterande inventeringar på Lovö socken, Ekerö kommun, Uppland
Kompletterande inventeringar i samband med Förbifart Stockholm Kompletterande inventeringar på Lovö socken, Ekerö kommun, Uppland Lars Andersson Rapport 2009:22 Tidsaxel: Mats Vänehem Sickla Industriväg
Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle. RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2
1 Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2 VÄRMLANDS MUSEUM Enheten för kulturmiljö Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax:
RAPPORT SKELLEFTEÅ MUSEUM
RAPPORT Arkeologisk utredning med anledning av ny detaljplan, inom fastigheterna Bergsbyn 5:79 m.fl. i Norra Bergsbyn, Skellefteå stad och kommun, Västerbottens län SKELLEFTEÅ MUSEUM 2017.09.20 SKELLEFTEÅ
Trafikplats Kungens Kurva
Trafikplats Kungens Kurva Arkeologisk utredning, etapp 1, Trafikplats Kungens Kurva, Brännkyrka och Huddinge socknar, Stockholm och Huddinge kommuner, Uppland Lars Andersson Lisa Sundström Rapport 2008:25
Arkeologisk utredning, Nyskoga socken, Torsby kommun, Värmlands län
Arkeologisk utredning, Nyskoga socken, Torsby kommun, Värmlands län Kolningslämningar och husgrund på gränsen till Norge Stig Swedberg Kulturlandskapet rapporter 2018:8 Arkeologisk utredning, Nyskoga
Sökschakt vid Kvarns övningsområde
UV ÖST RAPPORT 2006:39 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Sökschakt vid Kvarns övningsområde Kristbergs socken Motala kommun Östergötland Dnr 421-2656-2006 Göran Gruber UV ÖST RAPPORT 2006:39 ARKEOLOGISK UTREDNING,
Strömsholm. Intill boplatsen Sofielund. Arkeologisk förundersökning
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2016:76 Strömsholm Intill boplatsen Sofielund Arkeologisk förundersökning Fornlämning boplats Kolbäck 380 Strömsholm 8:60 Kolbäcks socken Hallstahammars kommun Västmanlands
ESKÖN Planerade bostäder och småbåtshamn
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2013:09 ESKÖN Planerade bostäder och småbåtshamn Särskild utredning Eskön 1:2, 1:10 och 1:101 Hille socken Gävle kommun Gästrikland 2013 Maria Björck och Katarina Eriksson
Kvadratisk stensättning i Källarp
Kvadratisk stensättning i Källarp Arkeologisk förundersökning av RAÄ 151 inom fastigheten Källarp 1:3, Barnarps socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2013:16
Oxie 1:5 Golfbanan. Arkeologisk utredning 2006. Utredning inför anläggandet av ny golfbana vid Lunnebjär. Oxie socken i Malmö stad Skåne län
Arkeologisk utredning 2006 Oxie 1:5 Golfbanan Utredning inför anläggandet av ny golfbana vid Lunnebjär Oxie socken i Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:067 Per Jansson
Sammanställt genom fältbesök samt kartstudier HYDROGEOLOGISK STUDIE AV OMRÅDE VID HUMMELVIK, GRYT, VALDEMARSVIKS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN
Sammanställt genom fältbesök samt kartstudier HYDROGEOLOGISK STUDIE AV OMRÅDE VID HUMMELVIK, GRYT, VALDEMARSVIKS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN Uppdrag Sammanställningen är en del av det förarbete som ska ligga
Arkeologisk utredning för golfbana i Alvered etapp 1
UV VÄST RAPPORT 2000:7 ARKEOLOGISK UTREDNING Arkeologisk utredning för golfbana i Alvered etapp 1 Västergötland, Mölndals kommun, Fässbergs socken, Alvered 1:18 m.fl., Balltorp 1:124 Gundela Lindman UV
Grimstorp 1:20 m.fl. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2011:57 Jörgen Gustafsson
Grimstorp 1:20 m.fl Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 inför saneringsarbeten vid en nedlagd impregneringsanläggning inom fastigheten Hattsjöhult 1:3 och Grimstorp 1:20 m.fl. Norra Sandsjö socken i Nässjö
Anneröd 2:3 Raä 1009
Arkeologisk förundersökning Anneröd 2:3 Raä 1009 Skee socken Strömstads kommun Bohusläns museum 2005:5 Robert Hernek Arkeologisk förundersökning, Anneröd 2:3 Raä 1009 Skee socken Strömslads kommun Ur allmsnt
Särskild utredning inom fastigheterna Agnestad 1:2 m fl i Falköpings kommun, Västra Götalands län
RAPPORT 2009:5 Särskild utredning inom fastigheterna Agnestad 1:2 m fl i Falköpings kommun, Västra Götalands län Särskild utredning 2008 Andreas Åhman Rapport Särskild utredning inom fastigheterna Agnestad
Överjärna RAPPORT 2015:13. Arkeologisk utredning inom fastigheterna Församlingen 27 & 28, Överjärna socken, Södertälje kommun, Södermanland
RAPPORT 2015:13 PDF: www.stockholmslansmuseum.se Överjärna Arkeologisk utredning inom fastigheterna Församlingen 27 & 28, Överjärna socken, Södertälje kommun, Södermanland Tove Stjärna Stockholms läns
Gotlands Museum. RAÄ Såpsjudaren 4 Terra Nova, Visby Gotland. Länsstyrelsen Gotlands län dnr Gunilla Wickman-Nydolf 2015
Särskild undersökning RAÄ Såpsjudaren 4 Terra Nova, Visby Gotland Länsstyrelsen Gotlands län dnr 431-2437-15 Gunilla Wickman-Nydolf 2015 Gotlands Särskild undersökning RAÄ Såpsjudaren 4 Terra Nova, Visby
Nedläggning av en vattenledning mellan Morup och Björkäng
UV VÄST RAPPORT 2000:24 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Nedläggning av en vattenledning mellan Morup och Björkäng Halland, Falkenbergs kommun, Morup socken, Morup-Lyngen 34:1, 5:1 och 17:1, RAÄ 20, 104, 107
Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37
Rapport 2007:27 Arkeologisk förundersökning Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37 RAÄ 201 Kv Tandläkaren 5 Linköpings stad och kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U