Inventering av förorenade områden i Kalix kommun

Inventering av förorenade områden i Kalix kommun Länsstyrelsens rapportserie nr. 5/2012.

Titel Inventering av förorenade områden i Kalix kommun. Länsstyrelsens rapportserie nr. 5/2012 Författare: Roger Hamberg Omslagsbild: Jonitex-fabriken Kalix Kontaktperson: Roger Hamberg, Länsstyrelsen i Norrbottens län, 971 86 Luleå. Telefon: 0920-96000, fax: 0920-22 84 11, E-post: norrbotten@lansstyrelsen.se Internet: www.lansstyrelsen.se/norrbotten ISSN: 0283-9636

Sammanfattning I denna rapport presenteras den inventering av potentiellt förorenade områden som Länsstyrelsen i Norrbottens län har utfört i Kalix kommun mellan år 2010 och 2012. Länsstyrelsens inventeringar av förorenade områden är en del av ett långsiktigt arbete med syfte att identifiera, undersöka och vid behov åtgärda områden som utgör en stor eller mycket stor risk för människors hälsa och miljön. Arbetet sker inom ramen för det nationella miljömålet Giftfri miljö, vars målsättning är att i huvudsak lösa problemet med förorenade områden i sin helhet inom en generation. Tillsammans med Kalix kommun prioriterade Länsstyrelsen 56 objekt för inventering enligt Metodik för inventering av förorenade områden (MIFO) fas 1. Några av dessa objekt har även inventerats enligt MIFO fas 2. Inom ramen för Länsstyrelsens inventering framkom inga objekt i riskklass 1, vilket ses som positivt. Emellertid har 14 objekt placerats i riskklass 2 och bedöms därmed utgöra stor risk för människors hälsa och miljön (figur 1). en som objekten erhåller efter MIFO fas 1 är dock relativt osäker och för att möjliggöra en säkrare riskbedömning krävs miljötekniska undersökningar. Antal objekt 0 5 10 15 20 25 30 1 2 3 4 Figur 1. Inventerade objekt i Kalix kommun fördelade efter riskklass. Enligt bestämmelserna i 10 kap. miljöbalken är det i första hand den verksamhetsutövare som har orsakat föroreningen som är ansvarig för att utreda och vid behov genomföra efterbehandlingsåtgärder på platsen. I andra hand kan ansvaret vila på fastighetsägaren. Beträffande verksamheter där ansvarig saknas har kommunen möjlighet att ansöka om bidrag från Länsstyrelsen för att undersöka särskilt prioriterade objekt. Beträffande verksamheter där det finns en ansvarig kan en undersökning komma till stånd på begäran av tillsynsmyndigheten. Identifiering och inventering av objekt i vissa branscher sker i första hand av andra aktörer än Länsstyrelsen. För att ge en samlad bild av situationen i Kalix kommun redovisas övriga aktörers arbete i kommunen översiktligt i denna rapport (kap 2.4 och bilaga 4). Arbetet med förorenade områden i Kalix kommun anses inte som avslutat i och med denna inventering. Denna rapport kan vara ett underlag för det fortsatta arbetet inom kommunal planering och tillsynsmyndighetens agerande avseende förorenade områden.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 1 1.1 Länsstyrelsens arbete 1 1.2 Tidigare inventeringar av potentiellt förorenade områden i Norrbottens län 1 1.3 Skillnaden mellan identifierade och inventerade objekt 1 1.4 Arbetsflöde 2 2 Kalix kommun 3 2.1 Identifiering av potentiellt förorenade områden 4 2.2 Inventering av potentiellt förorenade områden 5 2.2.1 2 6 2.2.2 3 19 2.2.3 4 37 2.3 Undersökningar och åtgärder 44 2.4 Övriga aktörers arbete 44 3 Diskussion 45 4 Referenser 46 Bilaga 1 Karta över potentiellt förorenade områden i Kalix kommun Bilaga 2 Översiktlig tabell över identifierade branscher i Kalix kommun Bilaga 3 Översiktlig tabell över inventerade objekt i Kalix kommun Bilaga 4 Karta över övriga aktörers inventerade objekt

1 Inledning Runt om i Sverige har ett stort antal områden blivit förorenade till följd av miljöfarliga verksamheter. Först under senare tid har problemen med dessa områden börjat beaktas i miljöskydds- och planeringssammanhang. Ett förorenat område är ett område där mark, grundvatten, sediment, deponier, byggnader eller anläggningar är så förorenade av en eller flera punktkällor att halterna påtagligt överskrider den lokala eller regionala bakgrundshalten (Naturvårdsverket 1999). Från många av dessa områden sker läckage av ämnen som innebär en risk för människors hälsa och orsakar negativa effekter på miljön. 1.1 Länsstyrelsens arbete Naturvårdsverket fick år 1990 i uppdrag att planera för hur arbetet med efterbehandling och sanering av förorenade områden skulle fortlöpa. I samarbete med landets länsstyrelser genomförde Naturvårdsverket därför under 1992-1994 en branschkartläggning med syfte att identifiera landets största och allvarligaste områden respektive branscher. Därefter har länsstyrelserna identifierat pågående och nedlagda verksamheter i landet. Efter identifieringen har arbetet gått vidare till inventeringar av prioriterade nedlagda verksamheter, ett arbete som länsstyrelserna för närvarande genomför. Syftet med inventeringen är att kartlägga om det kan ha uppkommit föroreningar i mark- och vattenområden till följd av dessa verksamheter. Länsstyrelsens arbete omfattar även tillsyn av vissa pågående verksamheter samt tillsynsvägledning gentemot kommunerna avseende deras tillsynsarbete beträffande förorenade områden. Länsstyrelsen administrerar även statliga bidrag för undersökning och efterbehandling av förorenade områden samt har möjlighet att upphandla och genomföra undersökningar. Arbetet med förorenade områden sker inom ramen för det nationella miljömålet Giftfri miljö. Målsättningen inom en generation är att: Förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön. Miljömålsportalen 2012 Enligt Naturvårdsverket ska identifiering och inventering av objekt i vissa branscher i första hand skötas av andra aktörer. För att ge en samlad bild av situationen i Kalix kommun redovisas övriga aktörers arbete inom kommunen översiktligt i denna rapport (se avsnitt 2.4). 1.2 Tidigare inventeringar av potentiellt förorenade områden i Norrbottens län Länsstyrelsen i Norrbottens län har sedan år 2000 inventerat objekt enligt en modell som kallas Metodik för Inventering av Förorenade Områden (MIFO), som beskrivs i rapporten 4918 (Naturvårdsverket 1999). Initialt utfördes inventeringarna branschvis men år 2003 övergick Länsstyrelsen till att inventera kommunvis, för att på så sätt erhålla en översiktlig sammanställning av efterbehandlingsbehovet på kommunal nivå. Hittills har 10 branscher och sju kommuner (Överkalix, Gällivare, Jokkmokk, Pajala, Boden, Luleå samt Kalix) inventerats. Arbetet med kommuninventeringen innefattar inventering av nya objekt inom prioriterade branscher. I denna rapport redovisas både nya inventeringsobjekt och tidigare branschinventerade objekt. Inventeringsrapporter samt allmän information om förorenade områden finns på Länsstyrelsens hemsida, www.lansstyrelsen.se/norrbotten. Rapporterna ingår i Länsstyrelsens rapportserie. 1.3 Skillnaden mellan identifierade och inventerade objekt Naturvårdsverket har tagit fram en lista över vilka branscher som Länsstyrelsen ska identifiera respektive inventera. Ett objekt anses vara identifierat när bransch, fastighet och koordinater är fastställda för det specifika objektet. Ett område som har identifierats behöver inte vara förorenat. Identifieringen innebär bara att det på platsen bedrivs eller har bedrivits en verksamhet som kan ha orsakat en förorening. 1

Efter identifieringen följer den mer djupgående inventeringen, som Länsstyrelsen utför på prioriterade nedlagda verksamheter enligt MIFO-metodiken. Då samlas all tillgänglig information om objektet in, bland annat via arkiv- och kartstudier samt intervjuer. Främst de av Naturvårdsverket prioriterade branscherna inventeras, men även intressanta objekt från listan över identifierade verksamheter kan av kommun och Länsstyrelse prioriteras och inventeras. Precis som för de identifierade verksamheterna behöver inte heller ett inventerat område vara förorenat. Inventeringen innebär att en riskbedömning av ett enskilt objekt görs, där syftet med bedömningen är att utröna vilken risk objektet kan utgöra för människors hälsa och miljön. 1.4 Arbetsflöde När en verksamhet identifieras placeras den i en bransch och tilldelas en riskklass som gäller för den specifika branschen. Det finns fyra branschriskklasser som indikerar på vilken risk som objekt inom branschen generellt misstänks utgöra för människors hälsa och miljön. Klass 4 innebär att branschen bedöms utgöra endast en liten eller ingen risk medan klass 1 innebär att branschen bedöms utgöra en mycket stor risk. De objekt som tilldelas branschriskklass 1 eller 2, samt vissa från riskklass 3, prioriteras vidare till inventeringar, enligt flödesschemat i figur 3. Inventeringen enligt MIFO är uppdelad i två faser, där fas 1 innebär insamling av information om objekten från bland annat arkiv, kartor, intervjuer samt platsbesök. Det insamlade materialet sammanställs och ligger till grund för en riskbedömning av objekten, varefter en riskklass på nytt fastställs. På grund av den information som tas fram under inventeringen kan skillnaden mellan den branschtypiska riskklassen efter identifieringen och riskklassen som området tilldelas efter MIFO fas 1 ibland vara stor. Om det efter MIFO fas 1 har bedömts att objektet innebär en stor eller mycket stor risk för människa och miljö (det vill säga tilldelats riskklass 1 eller 2) kan objektet prioriteras vidare till MIFO fas 2 där en översiktlig markundersökning ingår. Resultatet från markundersökningen adderas till riskbedömningen av objektet, varpå riskklassen på nytt bekräftas eller korrigeras. PRIORITERING PRIORITERING PRIORITERING Identifiering av potentiellt förorenade områden Branschriskklass 1 2 3 4 MIFO fas 1: Orienterande studier. ning 1 2 3 4 MIFO fas 2: Översiktlig undersökning. ning 1 2 Vidare undersökningar och eventuella åtgärder Figur 3. Flödesschema för arbetet med förorenade områden. 3 4 I NULÄGET INGEN YTTERLIGARE ÅTGÄRD I NULÄGET INGEN YTTER- LIGARE ÅTGÄRD YTTERLIGARE ÅTGÄRD Efter MIFO fas 2 kan objekt i riskklass 1 och 2 prioriteras vidare till fördjupade undersökningar och vid behov åtgärder. Grundtanken med prioriteringarna i arbetsflödet är att områden som innebär störst risk för människa och miljö ska åtgärdas först. I och med detta erhålls största möjliga riskreducering i förhållande till nedlagda kostnader. Mer information om MIFO och vilka faktorer som ligger till grund för riskklassningen finns att läsa i Naturvårdsverkets rapport 4918 (Naturvårdsverket, 1999). 2

2 Kalix kommun Omkring hälften av kommunens 17 300 invånare bor i tätorten Kalix. Inom kommunen finns 14 naturreservat som alla är samlade vid kusten och skärgården. I Kalix skärgård finns 792 öar längs den nästan 40 mil långa kusten. Kalix älv, som mynnar ut i Bottenviken sydost om Kalix är en av Sveriges fyra nationalälvar och därmed skyddad från utbyggnad. Av kommunens landareal är skogsmark den dominerande marktypen. Figur 4: Översiktskarta över Kalix kommun. Kalix omtalades första gången som socken år 1482. På 1500- och 1600-talet levde människor huvudsakligen av jordbruk, boskapsskötsel, jakt och fiske. Sjöfarten och skogsindustrin var betydande näringsgrenar under 1700- och 1800-talet och medverkade till att en rad varv och sågverk uppfördes. Skogsindustrin är fortfarande den mest dominerande näringsgrenen inom kommunen. 3

2.1 Identifiering av potentiellt förorenade områden I Kalix kommun har ca 480 objekt identifierats av Länsstyrelsen. Dessa objekt inkluderar både nedlagda och pågående verksamheter, och därför har det initialt utförts en gallring för att urskilja endast de nedlagda verksamheterna. Av de identifierade nedlagda verksamheterna prioriteras de som indelas i branschriskklass 1, 2 och till viss del 3 vidare till inventering, och längre fram eventuellt även till undersökning eller åtgärd. Fördelningen av branschriskklasserna för samtliga identifierade objekt visas i figur 5. Branschriskklass 1, som innebär mycket stor risk för människa och miljö, utgörs endast av ett fåtal objekt, medan branschriskklass 3 och 4, som aldrig eller sällan går vidare till inventering omfattar drygt 80 % av de identifierade objekten. Objekten i branschriskklass 1 tillhör branscherna järn-, stål- och manufaktur (järnbruk) och övrig oorganisk industri. en inom branschen övrig oorganisk industri är pågående och har på grund av detta ej inventerats. 59% Branschriskklass 1 Branschriskklass 2 Branschriskklass 3 Branschriskklass 4 18% 1% 22% Figur 5: Identifierade objekt i Kalix kommun fördelade efter branschriskklass. Antalet verksamheter i de branscher med fler än 10 identifierade objekt kan ses i figur 6. Utöver dessa verksamheter har objekt identifierats i 17 andra branscher. De identifierade objektens geografiska läge visas i bilaga 1 och en förteckning över samtliga branscher där objekt har identifierats återfinns i bilaga 2. Branschen Bilvårdsanläggning, bilverkstad samt åkerier är den bransch där flest objekt har identifierats. Sågverk utan doppning/impregnering och Verkstadsindustri - utan halogenerade lösningsmedel är två andra stora branscher inom Kalix kommun. Både verkstadsindustrier och sågverk kan tillhöra branschriskklass 2 om verksamheterna har använt halogenerade lösningsmedel alternativt bedrivit doppning eller impregnering. I annat fall tilldelas de en lägre branschriskklass som för verkstadsindustrier är 3 och för sågverk 4. Av de identifierade branscherna i riskklass 2 är drivmedelshantering den vanligast förekommande (Figur 6). Denna bransch inventeras även av en annan aktör (SPIMFAB). SPIMFAB inventerar alla bensinstationer som lagts ned mellan 1969 och 1994. Läs mer om SPIMFAB i avsnitt 2.4. 4

Antal objekt 0 20 40 60 80 100 120 140 Bilvårdsanläggning, bilverkstad samt åkerier Sågverk utan doppning/impregnering Verkstadsindustri - utan halogenerade lösningsmedel Drivmedelshantering Avloppsreningsverk Branschriskklass 1 Branschriskklass 2 Branschriskklass 3 Branschriskklass 4 Hamnar - fritidsbåtshamn Mellanlagring och sorteringsstation avfall Skjutbana - kulor Figur 6. Antal identifierade objekt i de branscher där fler än 10 objekt har identifierats i Kalix kommun. 2.2 Inventering av potentiellt förorenade områden Tidigare har 31 prioriterade verksamheter inventerats, och med den här kommuninventeringen tillkommer ytterligare 25 inventerade verksamheter. Sammanlagt har 56 verksamheter inventerats, varav majoriteten ligger inom branscherna Skjutbanor- kulor, Ytbehandling av metaller elektrolytiska/ kemiska processer samt Träimpregnering. De verksamheter som prioriteras till inventering är främst nedlagda men även vissa pågående verksamheter ingick i den tidigare branschvisa inventeringen. En sammanfattande tabell över de inventerade objekten återfinns i bilaga 4. Inventerade objekt har tilldelats en individuell riskklass (se figur 7). Inget av de inventerade objekten i Kalix kommun har tilldelats riskklass 1 men däremot har 14 verksamheter tilldelats riskklass 2 vilket innebär att de enligt Länsstyrelsens bedömning utgör en stor risk för människors hälsa och miljön. Antal objekt 0 5 10 15 20 25 30 1 2 3 4 Figur 7: Inventerade objekt i Kalix kommun fördelade efter riskklass 5

2.2.1 2 I Kalix kommun har totalt 14 objekt tilldelats riskklass 2. Av dessa ingick 9 objekt i den tidigare branschvisa inventeringen (markerade med *). Två av de tidigare branschinventerade objekten har dessutom inventerats enligt MIFO fas 2. Vid Båtskärsnäs träimpregnering har en huvudstudie genomförts och åtgärder planeras. Geografiska lägen för de objekt som tilldelats riskklass 2 visas nedan. Figur 8: Karta över objekt som tilldelats riskklass 2. Rutorna i kartöversikten motsvarar delkarta A - C. 6

MIFO-Bransch Träimpregnering (Branschriskklass 2) 1. Rolfs Såg och hyvleri AB* (Rolfs 20:2) F2514-0025 2 Pågående sågverk där trä impregnerades mellan 1967-2004. Olika typer av CCA-medel (krom, koppar och arsenik) har använts fram till 2003. Vid en undersökning 1991 (Sveriges geologiska AB, SGAB) uppmättes mycket hög arsenikhalt i ett ytligt jordprov taget i anslutning till gamla anläggningen för impregnering. Den uppmätta halten är nästan 8 ggr högre än det generella riktvärdet för mindre känslig markanvändning, MKM (25 mg/kg TS). Kompletterande undersökningar gjordes 1994 (MRM, 1994) som visade halter av arsenik som översteg riktvärdet för MKM, för övriga undersökta metaller (koppar och krom) var halterna låga. Enligt ett upprättat kontrollprogram så har mark- och grundvattenprover tagits mellan 2000-2007, analyser visar halter av arsenik (50 mg/kg TS) som överstiger det generella riktvärdet för MKM. I grundvatten har bara låga halter påvisats i samtliga undersökningar men uppmätta halter för arsenik överskrider dock SGU:s referensvärde för grundvatten (1 µg/l). Eftersom det handlar om arsenik klassas föroreningarnas farlighet som mycket hög. Spridningsförutsättningarna i mark och grundvatten är stora till följd av närheten till älven, fluktuerande grundvattennivå samt förekomst av ledningssystem. Känsligheten är stor för mark och byggnad/anläggning eftersom yrkesverksamma kan exponeras. För grund- och ytvatten är känsligheten måttlig eftersom det inte sker uttag av dricksvatten. Skyddsvärdet för mark och grundvatten är litet till måttligt eftersom området är påverkat av den verksamhet som bedrivits på platsen under lång tid. Skyddsvärdet för ytvattnet är mycket högt då Kalix älv ingår i ett Natura 2000-område. Objektet ligger inom ett detaljplanelagt industriområde. Markområdet där den höga arsenikhalten påträffades är asfalterat, vilket minskar risken för exponering. Markföroreningen har inte avgränsats. Sammantaget bedöms objektet utgöra en stor risk för människa och miljö och tilldelas riskklass 2. Figur 9: Tryckimpregneringsanläggning vid Rolfs såg och hyvleri 7

MIFO-bransch Träimpregnering (Branschriskklass 2) 2. Kalix Wood AB* (Karlsborg 3:1) F2514-0024 2 (Enligt MIFO fas 2) Impregnering av trä från början av 1970-talet fram till 1990. Mellan 1972-77 användes KP Cuprinol och mellan 1977-90 användes KPN Cuprinol (innehåller ej pentaklorfenol). Under perioden 1979-90 användes även CCA-medel (koppar, krom och arsenik). Totala mängden impregnerade träprodukter år 1989 var 3039 m 3 och förbrukningen av CCA-medel var ca 21 390 kg. Föroreningarnas farlighet i området är höga (krom, koppar) till mycket höga (bly, PAH, PCB, arsenik, dioxin). Enligt provtagningar (Bothniakonsult, 2005) är nivåerna av dioxin i marken mycket höga. Föroreningsnivån för arsenik, koppar, krom, bly, PCB och PAH varierar mellan måttlig till hög. Spridningsförutsättningarna för arsenik, koppar, krom, bly, PCB och PAH bedöms som stora i området, marken består av genomsläppliga jordarter (fyllnadsmassor såsom sand och grus) som lutar mycket svagt ner mot recipient (Kalix älven). Dioxiner är i stort sett olösliga i vatten och dess spridningsförutsättningar bedöms som små. Då verksamheten har legat inom ett industriområde är skyddsvärdet för marken lågt men måttligt för sedimenten som ligger utanför industrin. Även känsligheten är måttlig eftersom det inte finns några boende i anslutning till objektet. Sammantaget bedöms objektet utgöra en stor risk för människa och miljö och tilldelas riskklass 2. Figur 10: Kalix Wood 8

MIFO Bransch Träimpregnering (Branschriskklass 2) 3. Båtskärsnäs träimpregnering * (Båtskärsnäs 1:375) F2514-0026 2 (enligt förstudie, huvudstudie avslutad, åtgärder planeras) Från 1870-talet till slutet av 1960-talet bedrevs sågverksindustri på området. Under 1950-talet började virke duschas/doppas i Dowicide-G från en manuell besprutningsanläggning. Dowicide-G är ett träskyddsmedel som innehåller pentaklorfenol och dioxin. Farligheten för de föroreningar som påträffats i området ligger i klassen hög till mycket hög. Ett antal provtagningar har gjorts i området (Kalix miljö- och hälsoskyddskontor; 1990, MRM; 1997, Bothniakonsult AB; 2005 och SWECO; 2008) Enligt provtagningarna så varierar föroreningsnivåerna mellan måttliga till mycket stora. Mycket höga halter av dioxin har påträffats i mark men har även påvisats i grundvatten. Halterna av dioxin är högst i de översta marklagren för att sedan avta med djup. Höga halter av bly och arsenik har påträffats i grundvatten. Föroreningsnivån av PAH:er i mark bedöms som stor. En del av föroreningarna bedöms dock inte härröra från impregneringsverksamheten. De förhållandevis genomsläppliga jordarterna i området gör att spridningsförutsättningarna är stora för de föroreningar som kan transporteras med vatten. För dioxin är denna transport mycket liten. Området är måttligt skyddsvärt men på grund av närheten till bostäder är känsligheten stor. Mängden metaller i området bedöms inte vara så hög men på grund av närvaron av dioxin så får området en högre riskklass. Sammantaget bedöms objektet utgöra en stor risk för människa och miljö och tilldelas riskklass 2. Figur 11: Båtskärsnäs träimpregnering 9

MIFO-Bransch Ytbehandling av metaller elektrolytiska/kemiska processer (Branschriskklass 2) 4. Västannäs Ytbehandling HB* (Färmsnäs 1:6) F2514-0011 2 Ytbehandling av metaller mellan 1986-1987. Föroreningsnivån i mark och grundvatten bedöms som liten då verksamheten var av mindre art och drevs under en kort period samt att ytbehandlingen bedrevs på övre våningen. I byggnaden kunde tydliga spår ses av den tidigare ytbehandlingsverksamheten, framförallt stora syrafläckar på golvet. Närrecipienten (Kalix älv) och sedimenten kan ha påverkats av utsläppen under verksamhetstiden, även om utspädning till viss del minskar miljöpåverkan. Känsligheten för mark och grundvatten i området är stor, på gränsen till mycket stor, eftersom objektet ligger i anslutning till bebyggelse och uttag av dricksvatten sker i området. I älven sker dessutom fiske. Skyddsvärdet är mycket stort för ytvattnet då den närliggande Kalixälven ingår i ett Natura 2000-område. Aktuella föroreningar (krom, syror och lösningsmedel) har hög farlighet. Sammantaget bedöms objektet utgöra en stor risk för människors hälsa och miljön och tilldelas riskklass 2. Figur 12: Syrafläckar på övervåningen på Västannäs ytbehandling 10

MIFO-bransch Ytbehandling av metaller elektrolytiska/kemiska processer (Branschriskklass 2) 5. Töreverken AB (Töre 1:102; 1:108) F2514-1322 2 Tillverkning och galvanisering av spik och taggtråd under perioden 1958-1970. De sura kopparbad, betsyror, alkaliska avfettningsmedel (lut), elektrolytiska avfettningsmedel (Natriumcyanid), skärvätskor och oljor som användes i processerna gör att föroreningarnas farlighet bedöms som mycket höga. Föroreningsnivån i byggnad, mark, grundvatten och sediment bedöms som stor då föroreningar med hög (krom) till mycket hög (cyanid) farlighet har hanterats under 12 år. Mängden föroreningar antas vara stor då metoden (galvanisering genom doppning i kar) innebär att stora kvantiteter bet- och galvaniseringsvätska hanterats. Det finns också en osäkerhet i hur man har hanterat bl.a. sköljvatten och hydroxidslam från ytbehandlingsbaden. Spridningsförutsättningarna och föroreningsnivån i ytvatten bedöms som låga/små då det sker en så stor utspädning i recipienten att halterna inte innebär någon risk. Spridningsförutsättningarna i mark, grundvatten och till ytvatten är stora då marken består av genomsläppliga jordarter. Cyanid sprids främst i mark via vattentransport och kan tränga ner till stora djup och finnas kvar där under lång tid utan att brytas ned. Spridningsförutsättningarna i sediment är små då vattenrörelserna i recipienten bedöms som små. Känsligheten i byggnaden bedöms som stor då människor vistas där på kontorstid men måttligt i mark, sediment, grund- och ytvatten då vattnet ej används som dricksvatten. Skyddsvärdet är måttligt i alla medier då byggnaden är belägen på ett industriområde samt att områdets ekosystem är mycket vanligt förekommande i regionen. Sammantaget bedöms objektet utgöra en stor risk för människors hälsa och miljön och tilldelas riskklass 2. Figur 13: Lagerlokal vid Töreverken AB 11

MIFO-bransch Ytbehandling av metaller elektrolytiska/kemiska processer (Branschriskklass 2) 6. Albinpannan, HEMA AB* (Kalix 3:27) F2514-0012 2 Tillverkning av i huvudsak el-kassetter och elpannor samt ytbehandling av gods mellan 1964-1983. Processerna innefattade avfettning (trikloretylen), betning, förzinkning, kromatisering och sköljning. År 1982 ytbehandlades 160-200 ton gods. Trikloretylen användes åtminstone fram till år 1986. De föroreningar som hanterades i processen (cyanider, trikloretylen, zink, krom, syror och metaller) har måttlig till mycket hög farlighet. Rapporter från Yrkesinspektionen visar på en bristfällig hantering av avfettningsvätskan. Föroreningsnivåerna i byggnad, mark och grundvatten bedöms därför som stora. Ytbehandlingen föregicks bland annat av avfettning med trikloretylen. En vanlig avfettningsmetod vid denna tidsperiod var s.k. ångavfettning, där trikloretylen kondenserar på den kalla godsytan, rinner av, tar med sig oönskade avlagringar och återgår till badet. Processerna var inte helt slutna och trikloretylen kan ha läckt ut i byggnaden och vidare ner i mark och grundvatten. Trikloretylen är tyngre än vatten och sprider sig rakt ner genom markprofilen, grundvattnet och vidare längs täta markskikt. Trikloretylen kan också spridas genom betong till mark och angränsande utrymmen. Markområdet utanför byggnaderna består mestadels av asfalt och fyllnadsmaterial och spridningsförutsättningarna för trikloretylen bedöms som stora i mark och grundvatten. Spridningsförutsättningarna till ytvatten bedöms som små på grund av det långa avståndet till recipient. Området är planlagt för industriändamål och skyddsvärde och känslighet för mark och grundvatten bedöms därför som måttliga. Känsligheten i byggnaden är däremot stor då yrkesverksamma vistas i lokalerna på dagtid. Sammantaget bedöms objektet utgöra en stor risk för människors hälsa och miljön och tilldelas riskklass 2. 12

MIFO-bransch Bilfragmentering (Branschriskklass 2 ) 7. RK:s Bilservice* (Kalix 22:1) F2514-0004 2 Bilskrot som varit verksam sedan 1993 och har skrotat c:a 100-150 bilar/år. Även de föregående verksamheterna (åkeri, miljöstation) kan ha orsakat miljöskador. Med tanke på den verksamhet som finns idag och de verksamheter som har funnits tidigare på fastigheten är risken stor för att föroreningsnivån kan vara stor i mark och grundvatten. Bedömningen baseras på uppskattningar utifrån verksamheten, hanteringen, kemikalier, verksamhetstid och tidigare verksamheter. Marken består av genomsläppligt fyllnadsmaterial och spridningsförutsättningarna bedöms därför som stora. Risken att en förorening skall nå ytvatten bedöms som måttlig då avståndet till recipient är stort. Känslighet och skyddsvärde är måttligt då fastigheten är inhägnad och ligger inom ett industriområde. Sammantaget bedöms objektet utgöra en stor risk för människors hälsa och miljön och tilldelas riskklass 2. Figur 14: RK:s Bilservice 13

MIFO-bransch Kemtvätt - med lösningsmedel (Branschriskklass 2) 8. Kalix kemiska tvättaffär (Posthornet 10) F2514-1211 2 Kemtvätt med perkloretylenanvändning mellan ca 1960-1988. Föroreningarnas farlighet är mycket hög. stiden var relativt lång och i och med detta så bedöms föroreningsnivån i byggnad, mark och grundvatten som stor. De helt slutna tvättmaskinerna utan avluftning kom inte förrän i slutet av 1970-talet. De äldre maskinerna innebar större lösningsmedelsförluster samt en större risk för spill och läckage till omgivningen. Spridningsförutsättningarna i byggnad, mark och grundvatten bedöms vara mycket stora då perkloretylen kan diffundera genom betong till mark och närliggande utrymmen. Perkloretylen är tyngre än vatten och sprider sig rakt ner genom markprofilen, under grundvattenytan och sprider sig horisontellt längs täta markskikt eller genom sprickor. en har varit belägen i tät stadsmiljö där närvaron av dränerande ledningssystem ökar spridningsförutsättningarna. Perkloretylen är cancerogen, reproduktionsstörande och miljöfarlig. Känslighet för människors hälsa för föroreningar i byggnad och mark är mycket stor, eftersom det finns privatbostäder ovanför den gamla kemtvätten samt att affärsverksamhet (pizzeria) bedrivs idag i lokalen. Människor kan då utsättas för perkloretylengas som kan spridas igenom betongen via inandning. Känslighet för grundvatten bedöms vara måttligt då det ej tas ut som dricksvatten. Skyddsvärdet för miljön är låg då området ligger inom sluten stadsbebyggelse. Sammantaget bedöms objektet utgöra en stor risk för människors hälsa och miljön och tilldelas riskklass 2. MIFO-bransch Kemtvätt - med lösningsmedel (Branschriskklass 2) 9. Kalix Kemiska Tvättaffär (Allan Eriksson, Eriksson & Morin) (Kalix 4:11) F2514-1425 2 Kemtvätt med varnolen mellan ca 1939-1965. Föroreningarnas farlighet är hög. Spridningsförutsättningarna är stora i mark och grundvatten då marken består av genomsläppliga jordarter. Spridningsförutsättningarna och föroreningsnivån i ytvatten bedöms som låga/små då det sker en så stor utspädning i recipienten att halterna inte innebär någon risk. sperioden har varit relativt lång och de helt slutna tvättmaskinerna utan avluftning kom inte förrän i slutet av 70-talet. De äldre maskinerna innebar större lösningsmedelsförluster samt en större risk för spill och läckage till omgivningen. I och med detta så bedöms föroreningsnivån i mark och grundvatten som stor. I sediment bedöms föroreningsnivåerna till att vara låga då den närliggande Kalixälven har stor vattenomsättning. Känsligheten för alla medier är stor då området är ett populärt vandringstråk mycket nära Kalix älv. Skyddsvärdet för ytvattnet är mycket stort i och med att Kalix älv ingår i ett Natura 2000-område och är skyddat enligt art- och habitatdirektivet. Sammantaget bedöms objektet utgöra en stor risk för människors hälsa och miljön och tilldelas riskklass 2. 14

MIFO-bransch Kemtvätt - med lösningsmedel (Branschriskklass 2) 10. Scotts Kem & Vittvätt AB* (Älvdalen 7) F2514-0028 2 Pågående kemtvätt med perkloretylen som startade år 1945. Föroreningarnas farlighet är mycket hög. sperioden har varit mycket lång och de helt slutna tvättmaskinerna utan avluftning kom inte förrän i slutet av 70-talet. De äldre maskinerna innebar större lösningsmedelsförluster samt en större risk för spill och läckage till omgivningen. I och med detta så bedöms föroreningsnivån i mark och grundvatten som stor. Perkloretylen är tyngre än vatten och sprider sig rakt ner genom markprofilen, genom grundvattnet, längs täta markskikt eller sprickor. en ligger inom ett tätbebyggt område med närvaro av dränerande ledningssystem som ökar spridningsförutsättningarna. Spridningsförutsättningarna bedöms därför som mycket stora i byggnad, mark och grundvatten men liten till ytvatten då avståndet till recipient är stort. Känslighet för människors hälsa för föroreningar i byggnad och mark är stor eftersom verksamheten fortfarande är igång och ligger i ett bostadsområde. Känslighet för grundvatten bedöms vara måttligt då det ej tas ut som dricksvatten. Skyddsvärdet för miljön är lågt då området ligger nära stadsbebyggelse. Sammantaget bedöms objektet utgöra en stor risk för människors hälsa och miljön och tilldelas riskklass 2. Figur 15: Förvaring av tvättvätska vid Scotts Kemtvätt AB 15

MIFO-bransch Fiberskivetillverkning (Branschriskklass 2) 11. Jonitex-fabriken (Töre 12:137; 12:42) F2514-1338 2 Fiberskivetillverkningen startade år 1929 och lades ner i början av 1950-talet. Produktionen uppgick till 4-5000 m 2 /dygn. En okänd andel skickades på export. De föroreningar som använts i produktionen är smörj - och eldningsoljor, fenoler, formaldehyd samt arsenik och zink. Arsenik och zink användes endast då skivorna impregnerades och skickades på export. Föroreningarnas farlighet bedöms som mycket hög. Nivån av oljeprodukter bedöms som måttlig i mark, sediment, grund- och ytvatten då fabriken lades ned för länge sedan. Föroreningsnivån av arsenik och zink bedöms som stor i mark, grundvatten och sediment, då dessa föroreningar har spridits med processvattnet som orenat gick ut i recipient och damm från fabriken. Spridningsförutsättningarna och föroreningsnivån i ytvatten bedöms som låga/små då det sker en så stor utspädning i recipienten att halterna inte innebär någon risk. Hanteringen av omfattande mängder processvatten gör att spill och läckage kan ha förekommit. Stora mängder processvatten innehållande fiberrester, arsenik, zink, fenol och formaldehyd har hanterats. Fibrer från processerna kunde dessutom ha spridits via vinden till omgivande mark och vatten. Spridningsförutsättningarna från byggnaden till sediment bedöms därför som stora. Spridningsförutsättningarna i sediment bedöms som stora då vattenrörelser antas göra att sedimenten förflyttas mer än 0,1 m/år. I mark och grundvatten är spridningsförutsättningarna stora då marken består av genomsläppliga jordarter. Känslighet och skyddsvärde för mark och grundvatten bedöms som måttliga då människor exponeras i liten utsträckning i fabriken samt att inget grundvatten tas ut till dricksvatten. Skyddsvärdet för byggnader bedöms som måttligt då fabriken saknar kulturellt värde. Känslighet och skyddsvärde i ytvatten och sediment bedöms som stort då området gränsar till strandoch rekreationsområden. Sammantaget bedöms objektet utgöra en stor risk för människors hälsa och miljön och tilldelas riskklass 2. Figur 16: Jonitex-fabriken 16

MIFO-bransch Hamnar - handelstrafik med miljöfarliga varor (Branschriskklass 2) 12. Billerud Karlsborg - hamnverksamhet * (Karlsborg 3:1) F2514-0001 2 Pågående hamnverksamhet som startade år 1930. De föroreningar (natronlut, oljeavfall och råterpentin) som hanterades vid lastning och lossning till/från fartyg och järnvägsvagnar över kaj har hög farlighet. Ett flertal olyckor har inträffat inom fabriksområdet, vilket medfört att bl.a. såpa och svartlut har kommit ut i mark och även i vissa fall i angränsande vatten. Föroreningsnivån bedöms därför som stor i mark och grundvatten men måttlig i sediment. Spridningsförutsättningarna bedöms vara stora i mark och grundvatten. Spridningsförutsättningarna i ytvatten bedöms som små då det sker en så stor utspädning i recipienten att halterna inte innebär någon risk. Hamnområdets mark, vatten och sediment bedöms dock vara påverkade av den verksamhet som bedrivits och därför bedöms skyddsvärdet som litet. Känsligheten i mark, grundvatten, ytvatten och sediment bedöms som måttligt då inget dricksvatten tas ut och området är inhägnat. Känsligheten i byggnad/anläggning bedöms som stor då yrkesverksamma vistas där under dagtid. Sammantaget bedöms objektet utgöra en stor risk för människors hälsa och miljön och tilldelas riskklass 2. MIFO-bransch Varv med halogenerade lösningsmedel/giftiga båtbottenfärger (Branschriskklass 2) 13. Åströms rederi/nordindustri verkstads AB (Risön 6:10) F2514-1428 2 Tillverkning och reparation av bogserbåtar 1930-1964. Tillverkning av vatten- och reningsverk, cisterner, skyddsdörrar m.m. 1964-1986. Sprutgalvanisering av gods. Det är osäkert vilka båtbottenfärger och lösningsmedel som användes vid verksamheterna men färger innehållande bly, arsenik och koppar var mycket vanliga vid denna tid. Galvanisering och målning av metall föregås vanligtvis av ett avfettningssteg. En vanlig metod under 70- och 80-talet var avfettning med klorerade kolväten, vanligtvis trikloretylen. Föroreningarnas farlighet bedöms som hög till mycket hög. Föroreningsnivån i mark och grundvatten bedöms vara stor då verksamhetstiden har varit lång och de föroreningarna som använts har hög/ mycket hög farlighet. Spridningsförutsättningarna och föroreningsnivån i ytvatten bedöms som låga/små då det sker en så stor utspädning i recipienten att halterna inte innebär någon risk. erna har legat mycket nära Kalix älv, där oljor och andra trögflytande vätskor med hög farlighet kan ha ansamlats i sediment under lång tid. Spridningsförutsättningarna i mark och grundvatten bedöms att vara stora då marken består av genomsläppliga jordarter. Spridningsförutsättningarna för oljor och blyfärger i sediment är små eller måttliga. Känsligheten för mark, grund- och ytvatten samt sediment är mycket stor. I området bor människor permanent och barn kan exponeras i stor utsträckning. Skyddsvärdet är mycket stort för mark, grund- och ytvatten och sediment då området ligger mycket nära Kalix älv som ingår i ett Natura 2000-område. Sammantaget bedöms objektet utgöra en stor risk för människors hälsa och miljön och tilldelas riskklass 2. 17

MIFO-bransch Textilindustri (Branschriskklass 2) 14. Morjärvs Ullspinneri (Morjärv 3:72) F2514-1184 2 Ullspinneriet var verksamt mellan 1946-2010 och processerna var kardning, spinning och färgning av garn. Färgning av garnet startade på 1950 -talet. Produktionen var som mest ca 15 ton garn/år. Under verksamhetstiden tillverkades även en okänd mängd plädar och möbeltyger. Mängd och typ av kemikalier som användes i processerna är okända. De föroreningar som förknippas med textilindustri är dock huvudsakligen av hög till mycket hög farlighet. Inom textilindustrin användes ett stort antal kemikalier där metaller (metallkomplexfärgämnen) mängdmässigt utgjort den största andelen. Metallkomplexfärgerna innehåller ofta krom, koppar och zink. Även oljor användes för smörjning av spolar och rörliga delar i kard- och spinningsmaskinerna. Föroreningsnivån i mark, grundvatten och sediment bedöms därför som mycket hög då verksamhetsperioden var lång och produktionen stor. Spridningsförutsättningarna och föroreningsnivån i ytvatten bedöms som låga/små då det sker en så stor utspädning i den närliggande Kalixälven att halterna inte innebär någon risk. Spridningsförutsättningarna i mark och grundvatten är stora då marken består av fyllnadsmassor och dessutom så sluttar marken kraftigt ned mot Kalix älv. I sediment kan framförallt oljor ha ansamlats men dessa är snabbt sjunkande i separat fas och därför bedöms dess spridningsförutsättningar i sediment som små. Skyddsvärdet är mycket stort i mark, grundvatten, ytvatten och sediment då den närliggande Kalixälven ingår i ett Natura 2000-område. Känsligheten bedöms som måttlig för området då få personer rör sig på fastigheten samt att yt- eller grundvatten ej används som dricksvatten. Sammantaget bedöms objektet utgöra en stor risk för människors hälsa och miljön och tilldelas riskklass 2. Figur 17: Morjärvs ullspinneri 18

2.2.2 3 I Kalix kommun har totalt 29 objekt tilldelats riskklass 3. Av dessa ingick 16 i den tidigare branschvisa inventeringen (markerade med *). Två av de tidigare branschinventerade objekten har dessutom inventerats enligt MIFO fas 2. Geografiska lägen för de objekt som tilldelats riskklass 3 visas nedan (figur 18). En tabell som visar objektens namn med numrering (figur nedan), fastighetsbeteckning och sidhänvisning presenteras på nästa sida. Figur 18: Karta över objekt som tilldelats riskklass 3. Rutorna i kartöversikten motsvarar delkarta A - D. 19

Tabell 1: Numrering, fastighetsbeteckning och sidhänvisning för objekt som tilldelats riskklass 3 Objekt Fastighet Sid 1. Vassholmens skiljeställe Kalix 3:3 21 2. Vitvattnets Tjärfabrik Vitvattnet 1:36 22 3. Kalix kemiska Tvättaffär (Valhall 6) Valhall 6 23 4. Sigurd Nordströms Tryckeri Gamla Staden 16 24 5. Sigurd Nordströms Tryckeri Järpen 9 24 6. Skrotupplag i Morjärv Morjärv 3:70 25 7. Skrotupplag i Rian Rian 1:36; 1:42 25 8. Töre Skeppsvarv Törehamn 1:4 26 9. Flygplats Kalix 3:47 26 10. Albinpannan (Ytterberga 5:6) Ytterberga 2:2; 5:6 27 11. Jakobssons Smides- och repverkstad Morjärv 6:32 27 12. Törefors Järnbruk Töre 3:87 28 13. Bulten i Kalix AB Industrin 6 29 14. Kretselektronik AB Kalix 9:77 30 15. KAMI AB Kalix 9:72 30 16. Falk Lackeringscentral AB Töre 32:2 31 17. Korpikå Viltvårdsområde Korpikå 15:1 31 18. Kamlunge jaktvårdsområde Västanfors 1:59 32 19. Sangis Älgskyttebana Sangis 9:16 (skifte 4) 32 20. Karlsborgsverkens Skytteförening Karlsborg 3:1 33 21. Töre Skytteförening Töre 4:2 33 22. Pålänge Viltvårdsområde Pålänge 2:93 (skifte 1) 33 23. Moån-Hömyrfors JVO Hömyrfors 1:10 (skifte 3) 34 24. Kalix Skytteförening Innanbäcken 2:19 34 25. Axelsviks hamn Binnören 1:1 35 26. Sågverkskajen, Karlsborg Karlsborg 3:3 35 27. Töre Hamn Törehamn 1:1 36 28. Snedbackens Bildemontering Gammelgården 22:2 36 29. Bildemontering i Siknäs Siknäs 2:78 36 20

MIFO-bransch Träimpregnering (Branschriskklass 2) 1. Vassholmens skiljeställe* (Kalix 3:3) F2514-0036 3 (Enligt MIFO fas 2) Tillverkning och impregnering av bommar och pontoner mellan år 1926 till mitten av 1970-talet. Impregnering av bommar och pontoner genom pensling med KP Cuprinol. Impregneringen var relativt utspridd över verksamhetsområdet. Klorfenoler är en beståndsdel i KP Cuprinol och kan av erfarenhet innehålla dioxiner. Provtagningar (Bothniakonsult, 2005) i området visar måttliga föroreningsnivåer av bly, arsenik och dioxin. Uppmätta dioxinhalter i samtliga prover (0,57-0,90 ng/ kg TS) låg klart under Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (20 ng/kg TS). Spridningsförutsättningarna för dioxin har bedömts som små på grund av dess låga vattenlöslighet. Jordarterna i området består till största delen av finmo/silt och lera. Grundvattenytans lutning är liten vilket gör att spridningsförutsättningarna är måttliga för övriga föroreningar (bly och arsenik) som återfinns på området. Spridningsförutsättningarna i ytvatten bedöms som små då det sker en så stor utspädning i recipienten att halterna inte innebär någon risk. Känslighet och skyddsvärde bedöms som stora för mark, grundvatten, ytvatten och sediment p.g.a. områdets betydelse för det rörliga friluftslivet (rekreationsområde). Området är dessutom klassat som riksintresse för naturvård. Sammantaget bedöms objektet utgöra en måttlig risk för människors hälsa och miljön och tilldelas riskklass 3. Figur 19: Vassholmens skiljeställe 21

MIFO-bransch Tillverkning av trätjära (Branschriskklass 3) 2. Vitvattnets Tjärfabrik (Vitvattnet 1:36) F2514-1429 3 Tillverkning av trätjära under krigsåren 1939-1945. I processen har trätjära, terpentin och tjärvatten producerats. Tjärvattnet användes inte utan pumpades ner i marken utanför fabriken. Tidigare studier har visat att tjärframställning kan medföra utsläpp av PAH:er. Detta bidrar till att föroreningarnas farlighet bedöms vara höga till mycket höga. Föroreningsnivån bedöms som stor i mark och grundvatten då man under verksamhetstiden enligt muntlig information pumpade ut tjärvatten ner i marken via rör. stiden har varit kort (6 år) och mängden tillverkad tjära är okänd. En brunn i ett boningshus c:a 100 m från fabriken blev kontaminerad med tjärvatten på 50- talet och kunde inte användas mer, förmodligen på grund av tjärvattenhanteringen i fabriken. Under besöket på platsen kunde dock inga spår av tjära märkas vare sig okulärt eller via lukt. Nivån i ytvattnet bedöms vara liten då vattenomsättningen i området har spätt eventuella halter till låga nivåer samt att tjära har något högre densitet än vatten. Detta gör att föroreningsnivån av trätjära i sediment bedöms att vara stor. Spridningsförutsättningarna i mark och grundvatten bedöms att vara stor till mycket stor på grund av den spridningen som upptäcktes kort efter fabrikens driftsslut. Känslighet i mark och grundvatten bedöms vara måttlig då grundvattnet ej tas ut till dricksvatten och att människor ej exponeras i stor utsträckning Skyddsvärdet av området bedöms vara måttligt då området ligger nära järnvägen och spår efter skogsbruk är tydlig. Sammantaget bedöms objektet utgöra en måttlig risk för människors hälsa och miljön och tilldelas riskklass 3. Figur 20: Vitvattnets tjärfabrik 22

MIFO-Bransch Kemtvätt - med lösningsmedel (Branschriskklass 2) 3. Kalix kemiska tvättaffär (Valhall 6) F2514-1424 3 Kemtvätt där varnolen användes som tvättvätska. speriod mellan 1960-1984. Föroreningarnas farlighet är hög då varnolen användes som tvättvätska. De helt slutna tvättmaskinerna utan avluftning kom inte förrän i slutet av 70-talet. De äldre maskinerna innebar större lösningsmedelsförluster samt en större risk för spill och läckage till omgivningen. Varnolen är en flyktig förorening som kan spridas genom betonggolv, vidare ner i mark och till angränsande utrymmen. Spridningsförutsättningarna från byggnaden bedöms därför som stora. Spridningsförutsättningarna i mark och grundvatten bedöms vara stora då marklagren utgörs av fyllnadsmassor. en har bestått av tvättmaskiner med ej helt slutna system. sperioden har varit lång (ca 25 år) och det finns risk att spill och läckage kan ha förekommit. Föroreningsnivån i mark och grundvatten bedöms därför vara stor. I ytvatten och sediment antas nivåerna vara små då en stor vattengenomströmning späder halterna till ofarliga nivåer. Avståndet till ytvatten är dessutom stort (600 m). Känslighet för människor i byggnaden bedöms vara stor, då yrkesverksamma människor kan exponeras under arbetstid. Känslighet för mark och grundvatten är liten då grundvatten ej tas ut som dricksvatten. Skyddsvärdet av byggnaden och området är litet, då området är utbyggt och asfalterat och huset saknar kulturell betydelse. Sammantaget bedöms objektet utgöra en måttlig risk för människors hälsa och miljön och tilldelas riskklass 3. Figur 21: Kalix kemiska tvättaffär (fastighetsbeteckning: Valhall 6) 23

MIFO-bransch Grafisk Industri (Branschriskklass 3) 4. Sigurd Nordströms Tryckeri (Gamla Staden 16) F2514-1422 3 Tryckeri som framställde främst böcker och reklam och var verksamt mellan åren 1933-1951. Tryckmetoden (bok- eller högtryck) som användes innebär tillverkning (gjutning) av typer eller klicheér av bly, som sedan färgas och trycks mot papper. Klichéerna rengjordes med bensin innan de återanvändes. I och med användningen av bly och bensin är föroreningarnas farlighet hög till mycket hög. Inga dokumenterade uppgifter finns om hur mycket av de miljöförstörande ämnena (bly, bensin och tryckfärg) som använts. Föroreningsnivån i byggnad, mark, och grundvatten bedöms till måttlig utifrån verksamhetens ringa storlek. Föroreningsnivån i ytvatten och sediment bedöms som liten då avståndet till dessa medier är stort. Spridningsförutsättningarna är stora i mark och grundvatten då marken består av genomsläppliga jordarter och har dränerande ledningssystem. Känsligheten i byggnaden är stor då människor vistas där på kontorstid men måttlig i mark och grundvatten då marken runt byggnaden är asfaltsbelagd samt att grundvattnet ej används till dricksvatten. Skyddsvärdet är måttligt med tanke på att ekosystemet är starkt påverkat av stadsbebyggelse. Sammantaget bedöms objektet utgöra en måttlig risk för människors hälsa och miljön och tilldelas riskklass 3. MIFO-bransch Grafisk Industri (Branschriskklass 3) 5. Sigurd Nordströms Tryckeri (Järpen 9) F2514-1423 3 Tryckeri som framställde främst böcker och reklam och var verksamt mellan åren 1951-1979. Boktrycksmetoden (beskriven ovan i F2514-1422) ersattes 1965 med en mer modern offsetmetod. Den största skillnaden mellan offset- och boktryck är att tryckplåten har en plan yta uppdelad i en vattenavstötande färgupptagande del och en fukthållande del. Föroreningarnas farlighet är hög till mycket hög. Det finns inga dokumenterade uppgifter om hur mycket av de miljöförstörande ämnena (bly, bensin och tryckfärg) som använts. Föroreningsnivån i mark och grundvatten bedöms till måttlig utifrån verksamhetens ringa storlek. Föroreningsnivån i ytvatten och sediment bedöms som liten då avståndet till dessa medier är stort. Spridningsförutsättningarna är stora i mark och grundvatten då marken består av genomsläppliga jordarter och har dränerande ledningssystem. Spridningsförutsättningarna till ytvatten är måttliga då avståndet till Kalix älv är stort (650 m). Känsligheten i mark och grundvatten är mycket stor då människor bor i området permanent. Skyddsvärdet är måttligt i mark och grundvatten med tanke på att grundvattnet ej används som dricksvatten. Sammantaget bedöms objektet utgöra en måttlig risk för människors hälsa och miljön och tilldelas riskklass 3. 24

MIFO-bransch Skrothantering och skrothandel (Branschriskklass 3) 6. Skrotupplag i Morjärv (Morjärv 3:70) F2514-1426 3 Skrotupplag med metallskrot och batterier. sperioden är osäker men kan ha uppgått till 7 år (2004-2011). Föroreningarnas farlighet är mycket hög (bly). Batterier och skrot förvarades utan täckning och därför bedöms föroreningsnivån i mark och grundvatten vara stor. I sediment bedöms föroreningsnivån som liten på grund den höga vattenomsättningen i den närliggande Kalixälven. Spridningsförutsättningarna är stora i mark och grundvatten då marken består av genomsläppliga jordarter. Spridningsförutsättningarna och föroreningsnivån i ytvatten bedöms som små/låg då det sker en så stor utspädning i recipienten att halterna inte innebär någon risk. Känsligheten i mark, grundvatten, ytvatten och sediment är måttlig då yrkesverksamma vistas på området i liten utsträckning och grundvattnet ej används som dricksvatten. Skyddsvärdet för marken är liten i och med att den bär spår av mångårig industriell verksamhet. Området består av ett inhägnat industriområde där verksamheter funnits sedan tidigt 1920-tal. För grund- och ytvatten är skyddsvärdet stort då Kalix älv som ingår i ett Natura 2000-område ligger mycket nära (25-50 m) platsen. Sammantaget bedöms objektet utgöra en måttlig risk för människors hälsa och miljön och tilldelas riskklass 3. MIFO-bransch Skrothantering och skrothandel (Branschriskklass 3 ) 7. Skrotupplag Rian (Rian 1:36; 1:42) F2514-1427 3 Skrotupplag där metallskrot och batterier (ett hundratal) har förvarats utan täckning utomhus under en tidsperiod av minst ett år. Föroreningarnas farlighet är mycket hög i och med att en stor mängd batterier (ett 100-tal) förvarats oövertäckta på lastpallar. Övrigt metallskrot med måttlig farlighet har också förvarats utan täckning. Föroreningsnivån i mark och grundvatten anses vara måttlig då tiden som verksamheten har bedrivits på fastigheten är osäker men är minst 1 år. I sediment bedöms föroreningsnivån som liten på grund av en stor vattengenomströmning. Spridningsförutsättningarna och föroreningsnivån i ytvatten bedöms som små/låg då det sker en så stor utspädning i recipienten att halterna inte innebär någon risk. Spridningsförutsättningarna är stora i mark och grundvatten då marken består av genomsläppliga jordarter. Känsligheten i mark, grundvatten, ytvatten och sediment är måttlig då grundeller ytvatten ej används som dricksvatten samt att området ligger relativt långt ifrån bebyggelse. Skyddsvärdet för området är måttligt då ekosystemet är mycket vanligt förekommande i regionen. Sammantaget bedöms objektet utgöra en måttlig risk för människors hälsa och miljön och tilldelas riskklass 3. 25

MIFO-bransch Varv utan halogenerade lösningsmedel/giftiga båtbottenfärger (Branschriskklass 3) 8. Töre Skeppsvarv (Törehamn 1:4) F2514-1374 3 Varv verksamt mellan ca 1600-1860. Blomstringsperiod i slutet av 1700-talet. Mellan 1783 och 1793 byggdes 13 skepp med en sammanlagd vikt på ca 750 ton. Vilka kemikalier utöver tjärprodukter som har använts vid Töre varv är okänt men båtbottenskyddsfärger som kunde innehålla arsenik, zink och koppar fanns redan vid tiden då verksamheten bedrevs. Föroreningarnas farlighet antas variera mellan måttlig och mycket hög. Föroreningsnivån i mark, grundvatten och sediment bedöms som måttlig då användningen av färger innehållande arsenik, bly eller zink förmodligen var liten. Spridningsförutsättningarna och föroreningsnivån i ytvatten bedöms som små/låg då det sker en så stor utspädning i recipienten att halterna inte innebär någon risk. Spridningsförutsättningarna i mark, grundvatten och sediment antas vara stora då området utgörs av genomsläppliga jordarter och vattnet trafikeras av båtar som kan virvla upp förorenade sediment för vidare transport. Hamnen är dessutom muddrad på 1960-talet. Känsligheten är stor i mark och i vatten eftersom området idag är ett campingområde med förtöjningsplatser för segel- och motorbåtar. Skyddsvärdet bedöms vara måttligt för mark och ytvatten då området är exploaterat och har ekosystem som är vanligt förekommande i regionen. Sammantaget bedöms objektet utgöra en måttlig risk för människors hälsa och miljön och tilldelas riskklass 3. MIFO - bransch Flygplats (Branschriskklass 2) 9. Flygplats i Kalix (Kalix 3:47) F2514-1132 3 Flygplatsen som användes under krigsåren (1939-1945) bestod av tre flygbanor och minst två hangarer. En division bestående av 8 bensindrivna bombplan var stationerad där. Reparationer antas ha utförts i hangarerna men uppgifter om tankningsställen saknas. Föroreningarnas farlighet är hög (oljor, lösningsmedel) till mycket hög (bensin innehållande bly). Spill och tankning och reparationer kan ha orsakat lokalt höga föroreningsnivåer men föroreningsnivån bedöms ändå som måttlig i alla medier då verksamhetsperioden varit kort. Spridningsförutsättningarna antas vara måttliga från byggnader, och stora i mark och grundvatten eftersom området till stora delar består av fyllnadsmassor/genomsläppliga jordarter. När bly oxiderats i marken så är det emellertid relativt orörligt. Spridningsförutsättningarna till och i ytvatten antas vara små med tanke på det långa avståndet (500-1000 m) till Kalixälven. Hangarerna används numer som förråd av frivilligorganisationen LI- ONS. Känsligheten i hangarerna bedöms därför som måttliga då yrkesverksamma människor exponeras i liten utsträckning. Känsligheten i mark och grundvatten är måttlig då området är detaljplanelagt för industriändamål. Skyddsvärdet i alla medier bedöms som måttligt då grund- eller ytvatten ej tas ut som dricksvatten samt att områdets ekosystem är vanligt förekommande i regionen. Sammantaget bedöms objektet utgöra en måttlig risk för människors hälsa och miljön och tilldelas riskklass 3. 26

MIFO-bransch Verkstadsindustri utan halogenerade lösningsmedel (Branschriskklass 3) 10. Albinpannan (Ytterberga 2:2 och 5:6) F2514-1430 3 Tillverkning av olje- och vedpannor. sperioden sträcker sig från tidigt 1940-tal till mitten på 70-talet då merparten av tillverkningen flyttades in till centrala Kalix. Skärvätskor och lösningsmedel användes i processen. Föroreningarnas farlighet är måttlig till hög (skärvätskor och lösningsmedel). Då tillverkningen av pannor fortskred under lång tid kan föroreningsnivån vara hög i mark och grundvatten. Ansamlingen av föroreningar i ytvatten och sediment bedöms som liten då avståndet till recipient (Hästholmsviken) är stort. Spridningsförutsättningarna är stora i mark och grundvatten i och med att marken består av genomsläppliga jordarter. I ytvatten och sediment är spridningsförutsättningarna små då tiden för vattenomsättning i Hästholmsviken är lång. Det som finns kvar av verksamheten på fastigheten är ett förråd som använts till mindre färdigställande arbeten och förvaring. Förrådets golv består av betong med små spridningsförutsättningar men då sprickor kan förekomma i betongen så bedöms dess spridningsförutsättningar till måttliga. Känslighet och skyddsvärde för byggnaden bedöms som litet då den inte har något kulturhistoriskt värde och nyttjas endast av några få personer. Känsligheten och skyddsvärdet för övriga medier anses vara stor. Den rivna verkstadsbyggnaden har stått mycket nära bostadsbebyggelse under lång tid (ca 30 år) där människor kan exponeras i stor utsträckning. Grundvattnet används dock inte till dricksvatten. I övrigt gränsar fastigheten till en samfällighet med promenadstråk och en småbåtshamn. Sammantaget bedöms objektet utgöra en måttlig risk för människors hälsa och miljön och tilldelas riskklass 3. MIFO-bransch Verkstadsindustri utan halogenerade lösningsmedel (Branschriskklass 3) 11. Jakobssons Smides- och Repverkstad (Morjärv 6:32) F2514-1190 3 Tillverkning av oljepannor mellan 1955 och 1980. Föroreningarnas farlighet är hög (petroleumprodukter och lösningsmedel). Föroreningsnivån i mark, grundvatten och sediment bedöms som måttlig då oljeavskiljare har funnits i byggnaden under större delen av verksamhetstiden. I ytvatten antas föroreningsnivån vara liten på grund av det relativt långa avståndet till Kalix älv. Marken består av genomsläppliga jordarter och har varit belagd med grus eller fyllnadsmassor under verksamhetstiden. Därför bedöms spridningsförutsättningarna i mark och grundvatten som stora. Spridningsförutsättningarna i ytvatten bedöms som små då det sker en så stor utspädning i recipienten att halterna inte innebär någon risk. Känsligheten i grund- och ytvatten bedöms som liten då inget drickvattensuttag sker. Känsligheten för mark och byggnad bedöms som stor då området inte är inhägnat och människor befinner sig i lokalerna under arbetstid. Skyddsvärdet bedöms som måttligt då området är asfalterat och ligger relativt långt (ca 275 m) från Kalixälvens Natura 2000-område. Sammantaget bedöms objektet utgöra en måttlig risk för människors hälsa och miljön och tilldelas riskklass 3. 27

MIFO-bransch Järn-, stål- och manufaktur (Branschriskklass 1) 12. Törefors Järnbruk (Töre 3:87) F2514-1353 3 Tillverkning av tackjärn i masugn, bearbetning av järn i stångjärnssmedja. Bearbetning av inskeppat tackjärn i stångjärnssmedja startade ca 1800. Produktionen av tackjärn (järn med >4% kolhalt) i masugn inleddes 1874 och avslutades 1887. Den totala mängden producerat tackjärn som producerades under verksamhetstiden var ca 225 000 ton. Tackjärnet framställdes framförallt ur Gällivaregruvornas järnmalm genom reduktion av malmen med hjälp av träkol. Trots stora spridningsförutsättningar i mark och grundvatten av föroreningar med hög till mycket hög farlighet (Ni, Cr, Hg, Pb och As och PAH:er) är utlakningen av tungmetallerna troligtvis mycket liten. Detta beror på att de antagligen är hårt bundna i marken. Rörligare metaller har sannolikt redan lakats ut under den långa tid (ca 125 år) som förflutit sedan verksamheten lades ner. Slagghögen är dock inte inhägnad eller övertäckt vilket innebär att risken för att människor exponeras för eventuella föroreningar är stor. Skyddsvärdet bedöms vara stort till mycket stort för alla medier. en har legat mycket nära Töreälven som ingår i Kalixälvens Natura 2000-område. Kvarnen och trähuset är K- märkta, vilket bidrar till det höga skyddsvärdet. Känsligheten bedöms vara stor i mark och grundvatten då området används som friluftsområde och ligger nära ett område där människor bor permanent. Sammantaget bedöms objektet utgöra en måttlig risk för människors hälsa och miljön och tilldelas riskklass 3. Figur 22: Slagghög vid Törefors Järnbruk 28

MIFO-bransch Ytbehandling av metaller elektrolytiska/kemiska processer (Branschriskklass 2) 13. Bulten i Kalix AB* (Industrin 6) F2514-0008 3 (enligt MIFO fas 2) speriod 1966-2003. Produktion av fästelement och ytbehandling genom alkalisk avfettning, betning, dekapering, förzinkning, kromatering och fosfatering. Användning av trikloretylen (1970-1999) och därefter alkalisk tvättning. Zink, krom, cyanid, koppar, fosfor och alkaliska vätskor har hanterats i processerna. Föroreningarnas farlighet är måttlig till mycket hög. Största spridningsrisken för förorening från verksamheten är via byggnader, ledningsgravar samt dagvattenoch processvattenutlopp. Efter rening fördes processvattnet från ytbehandlingen ut till Näsbybäcken. Undersökningar (VBB VIAK, 1998) i Näsbybäcken (nedströms utsläppspunkten) visar förhöjda värden av bl.a. kobolt, krom, zink och natrium. Sanering efter noterat oljespill har genomförts på hela lagerplanen. Undersökningar gjorda (SWECO, 2003) efter saneringen visar att föroreningsnivån av metaller och petroleumprodukter i mark är måttliga. Användningen av trikloretylen har varit omfattande inom verksamheten. Undersökningarna (SWECO, 2003) visar spår efter trikloretylen i marken under byggnaden. Utbredning och koncentration av trikloretylen har inte utretts men påverkan från användningen är tydlig i kulvertsystemet som ligger under avfettningsutrymmet. Trikloretylen sprids igenom betong och sjunker genom marklagret under grundvattenytan för att sedan sprida sig vidare ovan tätare skikt (berggrund, mäktigare lerlager). Spridningsförutsättningarna bedöms därför som mycket stora i byggnader, mark och grundvatten. Spridningsförutsättningarna till ytvatten, i ytvatten och sediment bedöms som små då avståndet till hotad recipient är stort. Känsligheten i byggnad bedöms som måttlig då verksamheten är nedlagd och ligger på ett inhägnat industriområde. I mark, grundvatten, ytvatten och sediment bedöms skyddsvärdet och känsligheten som måttligt. Sammantaget bedöms objektet utgöra en måttlig risk för människors hälsa och miljön och tilldelas riskklass 3. Figur 23: Bulten i Kalix AB 29

MIFO-bransch Ytbehandling av metaller elektrolytiska/kemiska processer (Branschriskklass 2) 14. Kretselektronik AB* (Kalix 9:77) F2514-0010 3 (Enligt MIFO fas 2) Produktion av mönsterkort för elektronikindustrin mellan 1976-2001. Förekommande ytbehandlingsmetoder var etsning och plätering av koppar samt varmförtenning (tenn/bly legeringar, lödtenn). Monomerteknik användes för att göra plast elektriskt ledande. Vid en markundersökning (Hifab, 2009) påträffades kopparhalter som överskrider riktvärdet för mindre känslig markanvändning i en punkt. Föroreningsnivån bedöms därför som måttlig. Marken består av genomsläppliga fyllnadsmassor som underlagras av en tätare siltig morän. Spridningen i marken bedöms därför som måttlig. Inget grundvatten påträffades på fastigheten. Området ligger i ett industriområde, vars markanvändning inte planeras att förändras inom överskådlig framtid. Sammantaget bedöms objektet utgöra en måttlig risk för människors hälsa och miljön och tilldelas riskklass 3. MIFO-bransch Ytbehandling av metaller elektrolytiska/kemiska processer (Branschriskklass 2) 15. KAMI AB* (Kalix 9:72) F2514-0015 3 en är pågående och startade 1977 med tillverkning av mestadels skopor. Bearbetning, ytbehandling och lackering av plåt började 1985 och är numer den huvudsakliga sysslan. Föroreningarnas farlighet är hög (lösningsmedel, färger). Den miljöfarliga ytbehandlingsprocessen är sluten vilket medför liten risk för att förorening uppkommer. Inga uppgifter finns om att spill, läckage eller olyckor har förekommit. Ett visst spill kan dock ha förekommit då färgavfall m.m. mellanlagrades i container utan invallning. Föroreningsnivån i mark och grundvatten bedöms därför som måttlig. Det långa avståndet till Kalixälven gör att föroreningsnivån och spridningsförutsättningarna i ytvatten och sediment bedöms som låg/små. Spridningsförutsättningarna i mark och grundvatten bedöms som måttliga. Känsligheten i byggnad är stor då människor befinner sig där på kontorstid. en ligger inom ett planlagt industriområde med litet skyddsvärde och känslighet. Den sammantagna riskbedömningen blir att objektet utgör en måttlig risk för människors hälsa och miljön (riskklass 3). Denna bedömning gäller så länge området är avsatt för industriändamål. 30

MIFO-bransch Ytbehandling av metaller elektrolytiska/kemiska processer (Branschriskklass 2) 16. Falk Lackeringscentral AB* (Töre 32:2) F2514-0017 3 speriod 1987-1999. Ytbehandling med fosfatering och svartoxidering. Pulverlackering och avfettning av gods. Avfettning med trikloretylen användes 1987-1990. Under år 1990 så lackerades 400 ton gods, av dessa så avfettades 150 ton i ytbehandlingsanläggningen medan resterande 250 ton avfettades i en järnfosforanläggning. Föroreningarnas farlighet är hög (krom, oljor, färger, syror och baser) till mycket hög (trikloretylen). Ytbehandlingen har bedrivits under en relativt kort period i ett industrihus i direkt närhet till bostäder. Trikloretylen är tyngre än vatten och sprider sig rakt ner genom markprofilen, grundvattnet och vidare längs täta markskikt. Trikloretylen kan också spridas igenom betong till mark och angränsande utrymmen. Den största påverkan från verksamheten var troligtvis i form av utsläpp till luft i form av trikloretylen. Det är dock osäkert hur detta har påverkat omgivningen. Utsläppen till vatten har enligt kontrollmätningar klarat uppställda krav. Avloppssystemet där processvattnet renades innan utsläpp på det kommunala VA-nätet var slutet vilket medför liten risk för att förorening uppkommer. Slam och pulverspill insamlades i slutna behållare och transporterades bort för vidare behandling. Föroreningsnivån i mark och vatten bedöms därför som måttlig. Känsligheten i byggnad är stor då människor befinner sig där på kontorstid. Sammantaget bedöms objektet utgöra en måttlig risk för människors hälsa och miljön och tilldelas riskklass 3. MIFO-bransch Skjutbana - Kulor (Branschriskklass 3) 17. Korpikå Viltvårdsområde* (Korpikå 15:1) F2514-0021 3 Viltmålsbana som nyttjats sedan 1970-talet för älgskytte. Korpikå Viltvårdsområde bedriver skytte i begränsad omfattning mot ett kulfång bestående av en sandvall. Föroreningsnivån bedöms som liten till måttlig till följd av det låga antalet medlemmar (ca 20 per år) samt att skytte endast bedrivs under sommarmånaderna inför älgjakten. Underlaget har stor betydelse för spridningsförutsättningarna i mark och grundvatten. Genomsläppliga jordarter med hög permeabilitet, såsom sand och silt, medför en ökad risk för transport av föroreningar genom jordlagren till grundvattnet. Bly är dock relativt orörligt i marken sedan det oxiderats till mer stabila föreningar. Spridningsförutsättningarna i mark och grundvatten bedöms därför som måttliga. Känslighet och skyddsvärde bedöms som måttligt, närmaste bostadsbebyggelse ligger ca 500 m bort. Baserat på den information som framkommit, bedöms skjutbanan inte utgöra någon större risk för spridning av bly till närliggande områden. Sammantaget bedöms objektet utgöra en måttlig risk för människors hälsa och miljön och tilldelas riskklass 3. 31

MIFO-bransch Skjutbana - Kulor (Branschriskklass 3) 18. Kamlunge Jaktvårdsområde* (Västanfors 1:59) F2514-0020 3 Kamlunge Jaktvårdsområde bildades 1946 och har sedan start haft ca 30-50 medlemmar. De bedriver jaktskytte med kulvapen på älgmål inför älgjakt. Skytte bedrivs under sommarhalvåret, juni-september mot ett kulfång av sand. Banan byggdes av försvaret 1940 och övertogs sedan av Kamlunge Jaktvårdsområde 1946. Kamlunge Jaktvårdsområde bedriver skytte i begränsad omfattning. Föroreningarnas farlighet är mycket hög (bly). Föroreningsnivån bedöms som måttlig till följd av det låga antalet medlemmar (ca 30-50 st) samt att skytte endast bedrivs under sommarmånaderna inför älgjakten. Marken består av grus och sand med stora spridningsförutsättningar. Bly är dock relativt orörligt i marken sedan det oxiderats till mer stabila föreningar och därför reduceras spridningsförutsättningarna till måttliga. Känslighet och skyddsvärde bedöms som måttligt då verksamheten befinner sig långt ifrån (ca 1 km) känsliga och skyddsvärda områden (bostadsbebyggelse, älv). Sammantaget bedöms objektet utgöra en måttlig risk för människors hälsa och miljön och tilldelas riskklass 3. MIFO-bransch Skjutbana - Kulor (Branschriskklass 3) 19. Sangis Älgskyttebana* (Sangis 9:16, skifte 4) F2514-0022 3 Sangis Älgskyttebana byggdes 1963 och nyttjas av ca 30-100 skyttar för övnings- och inskjutning inför älgjakt. en bedrivs främst under sommarhalvåret, särskilt innan älgjakten. Banan är i bra skick och har eldrivet rörligt älgmål. Föroreningarnas farlighet är mycket stor (bly). På Sangis Älgskyttebana bedrivs skytte (kulvapen med tillhörande ammunition) i begränsad omfattning. I enstaka fall förekommer även lerduveskytte. Belastningen (föroreningsnivån) på banan bedöms som måttlig till följd av det låga medlemsantalet (ca 20-100 per år) samt att skytte endast bedrivs under sommarhalvåret. Bly är relativt orörligt i marken sedan det oxiderats till mer stabila föreningar. Spridningsförutsättningarna i mark och grundvatten bedöms därför som måttliga. Områdets känslighet bedöms som måttligt men skyddsvärdet bedöms som stort då området ligger i anslutning till naturreservatet Käll- och Mjöträsket. Sammantaget bedöms objektet 32

MIFO-bransch Skjutbana - Kulor (Branschriskklass 3) 20. Karlsborgsverkens Skytteförening* (Karlsborg 3:1) F2514-0018 3 Skjutbana för gevär som varit i drift sedan 1940-talet. Skjutbanan har nyttjats av ett stort antal personer (mer än 2 500 personer) sedan starten år 1940. Den omfattande verksamheten medför sannolikt att blyhalten (föroreningsnivån) i kulfånget är stor. Spridningsförutsättningarna i mark och grundvatten är troligen måttliga till stora då marken består av normala till genomsläppliga jordarter. Detta kan medföra att föroreningar mer eller mindre lätt kan transporteras ner till grundvattnet. Det bör dock noteras att bly relativt snabbt oxideras till stabila föreningar i marken och därför bedöms spridningsförutsättningarna i mark och grundvatten till måttliga. Känsligheten och skyddsvärdet i området bedöms som måttligt då det är långt till bostadsbebyggelse och recipient. Sammantaget bedöms objektet utgöra en måttlig risk för människors hälsa och miljön och tilldelas riskklass 3. MIFO - bransch Skjutbana - Kulor (Branschriskklass 3) 21. Töre Skytteförening* (Töre 4:2) F2514-0016 3 Töre Skytteförening bildades i början av 1960-talet och skytte bedrivs numera i mycket begränsad omfattning. Skyttet sker mot kulfång där kulorna samlas upp och återvinns. Banan byggdes 1984 och har tio skjutplatser samt tre skjutvallar. Föroreningarnas farlighet är mycket hög (bly). Föroreningsnivån uppskattas till måttlig. Känslighet och skyddsvärde i mark och grundvatten bedöms som måttligt. Spridningsförutsättningarna i mark och grundvatten samt från byggnad/ anläggning bedöms som måttlig till stor på grund av genomsläppligt jordmaterial, vilket resulterar i att föroreningar lättare kan transporteras ned till grundvattnet. Men eftersom bly är relativt orörligt i marken sedan det oxiderats till mer stabila föreningar reduceras spridningsförutsättningarna till måttliga. Sammantaget bedöms objektet utgöra en måttlig risk för människors hälsa och miljön och tilldelas riskklass 3. MIFO - bransch Skjutbana - kulor (Branschriskklass 3) 22. Pålänge Viltvårdsområde* (Pålänge 2:93, skifte 1) F2514-0023 3 Skjutbanan byggdes 1966. Antalet medlemmar är okänt, endast kulvapen används. Föroreningarnas farlighet är mycket hög (bly). Pålänge Viltvårdsområde bedriver skytte mot skjutvall i liten omfattning och föroreningsnivån på skjutbanan bedöms därför vara liten. Avståndet till närboende är ca 100 m och det ligger en vattentäkt ca 0,5 km uppströms. Känslighet och skyddsvärde i mark och grundvatten bedöms därför som måttligt. På banan förekommer endast skytte med kulvapen under sommarmånaderna. Föroreningsnivån bedöms därför som måttlig i mark och grundvatten. Spridningsförutsättningarna bedöms som måttliga i mark och grundvatten. Sammantaget bedöms objektet utgöra en måttlig risk för människors hälsa och miljön och tilldelas riskklass 3. 33

MIFO-bransch Skjutbanor - Kulor (Branschriskklass 3) 23. Moån-Hömyrfors Jaktvårdsområde* (Hömyrfors 1:10, skifte 3) F2514-0019 3 Moån-Hömyrfors Jaktvårdsområde har varit verksamt sedan 1975. Föreningen har ca 20-30 medlemmar som bedriver övningskjutning på rörligt älgmål under sommarhalvåret (ca en månad/år). Skjutning sker mot kulfång av sand mot en ås. Moån-Hömyrfors Jaktvårdsområde bedriver skytte i begränsad omfattning. Föroreningsnivån bedöms som måttlig till följd av lågt antal medlemmar samt att skytte till största del bedrivs några veckor innan älgjakten. Bly är relativt orörligt i marken sedan det oxiderats till mer stabila föreningar. Spridningsförutsättningarna i mark och grundvatten bedöms därför som måttliga. Känslighet och skyddsvärde för området bedöms som måttligt. Sammantaget bedöms objektet utgöra en måttlig risk för människors hälsa och miljön och tilldelas riskklass 3. MIFO-bransch Skjutbanor - Kulor (Branschriskklass 3) 24. Kalix Skytteförening* (Innanbäcken 2:19) F2514-0013 3 Vithedens skjutbana uppfördes 1967 och har 25 skjutplatser och tre skjutvallar. Föreningen har idag 44 medlemmar som bedriver gevärsskytte på banan. Medlemmarna nyttjar banan en gång i veckan under vintern och två gånger i veckan under sommaren. Banan används även av hemvärn och militära organisationer ca 25 gånger per år. Skjutbanan är i god kondition. Den är belägen på en sandhed, d.v.s. genomsläppligt material, vilket medför att spridningsförutsättningarna i mark och grundvatten är stora. Bly är dock relativt orörligt i marken sedan det oxiderats till mer stabila föreningar och därför reduceras spridningsförutsättningarna till måttliga. Eftersom skytteverksamheten är måttlig till stor är halterna av bly (föroreningsnivån) i kulfånget troligen höga. Känsligheten i mark och grundvatten bedöms som stort då ett grundvattenuttag kan komma att bli aktuellt i området. Skyddsvärdet bedöms som måttligt då avståndet till bostadsbebyggelse är stort. Sammantaget bedöms objektet utgöra en måttlig risk för människors hälsa och miljön och tilldelas riskklass 3. 34

MIFO-bransch Hamnar - handelstrafik med miljöfarliga varor (Branschriskklass 2) 25. Axelsviks hamn* (Binnören 1:1) F2514-0002 3 Axelsviks oljehamn har försett pappersbruket (Billerud Karlsborg AB) med tjockolja från mitten av 1950-talet fram till 1999. Då togs hamnen ur drift och cisternerna tömdes men rengjordes ej. I dagsläget tas inga båtlaster med olja emot, undantaget en båtlast med eldningsolja som togs emot i slutet av 2001. Föroreningarnas farlighet är stor (olja). Föroreningsnivån bedöms som stor i mark, grundvatten och sediment då mängden olja som hanterats är stor. Det är dessutom känt att ett oljeutsläpp till mark, i samband med lastning av olja till tankbil har skett 1998. Spridningsförutsättningarna och föroreningsnivån i ytvatten bedöms som små/låg då det sker en så stor utspädning i recipienten att halterna inte innebär någon risk. Hamnen är vackert belägen ute i Kalix skärgård, vilket medför att skyddsvärdet för mark blir måttligt till stort. Spridningsförutsättningarna är stora till både mark och grundvatten, då marken till stor del består av genomsläppligt material. Sammantaget bedöms objektet utgöra en måttlig risk för människors hälsa och miljön och tilldelas riskklass 3. MIFO-bransch Hamnar - handelstrafik med miljöfarliga varor (Branschriskklass 2) 26. Sågverkskajen, Karlsborg* (Karlsborg 3:3) F2514-0009 3 Kajen trafikeras av mindre fartyg från länderna kring Östersjön. Under 1999 har 24 fartyg lossat flis, massaved och rundvirke (69 163 ton). Lastningen sker med mobilkran för vidare transport med lastbil. Fartygstrafiken är möjlig under den isfria tiden av året (april-november) och sker dygnet runt. Lossning och lastning av träprodukter, vägsalt och även petroleumprodukter har utförts i ett tidigare skede. Föroreningarnas farlighet är hög (petroleumprodukter). en är beläget på ett industriområde, i nära anslutning till pappersbruket Billerud Karlsborg AB. Området består av kaj och uppläggningsplats, som uppvisar tydliga spår efter verksamheten. Spridningsförutsättningarna bedöms vara stora i både mark och grundvatten. Spridningsförutsättningarna i ytvatten bedöms som små då det sker en så stor utspädning i recipienten att halterna inte innebär någon risk. Sammantaget bedöms objektet utgöra en måttlig risk för människors hälsa och miljön och tilldelas riskklass 3. 35

MIFO-bransch Hamnar - handelstrafik (Branschriskklass 2) 27. Töre Hamn* (Törehamn 1:1) F2514-0003 3 Hamnverksamhet med lastning av cement. en startade ca 1900. På 1930-talet startade lastning och lossning av cement över kaj. Tidigare så lastades även sågade trävaror och fältspat. Cementas verksamhet i Töre hamn består i huvudsak av mellanlagring av cement som vidaretransporteras kontinuerligt med lastbil. Numera finns två cementsilos uppställda på platsen. Mellan 1996-2005 har 5-6 st fartyg per år anlöpt hamnen uteslutande med cementlaster. Under 1999 anlände 6 stycken fartyg med 20 479 ton cement. Efter 2005 har inga cementtransporter skett. Området är påverkat av företagets verksamhet. Inom området har fältspat och annan utrustning lagrats innan transport. Föroreningarnas farlighet är låg (cement). Föroreningsnivån bedöms som måttlig, det finns spår av spilld cement nedanför kajen vid lossningsstationen. Känslighet och skyddsvärde bedöms vara stora, eftersom området angränsar till småbåtshamn och campingplats. Spridningsförutsättningarna till mark och grundvatten anses vara måttliga. Spridningsförutsättningarna i ytvatten bedöms som små då det sker en så stor utspädning i recipienten att halterna inte innebär någon risk. Sammantaget bedöms objektet utgöra en måttlig risk för människors hälsa och miljön och tilldelas MIFO-bransch Bildefragmentering (Branschriskklass 2) 28. Snedbackens Bildemontering* (Gammelgården 22:2) F2514-0005 3 Pågående bildemontering som varit i drift under ca 40 år. Bilskroten har bedrivits i medelstor omfattning (100-200 bilar/år) under ca 40 år. De föroreningar som framförallt hanterats har hög (oljor, glykol, spolarvätska) till mycket hög (bly) farlighet. Spridningsförutsättningarna i mark och grundvatten bedöms som måttliga till höga då ett angränsande dike leder till en större bäck ca 200 m nedströms. Skrotningen av bilarna sker på betongplatta inomhus. Inga synliga spår efter läckage iakttogs vid platsbesöket. Föroreningsnivån i mark/grundvatten bedöms därför som måttlig. Skyddsvärdet bedöms som måttligt då närliggande mark består av ekosystem som är vanliga i regionen. Känsligheten i mark och grundvatten bedöms som stor då yrkesverksamma vistas på fastigheten under arbetstid. Det närmsta huset har en brunn som nyttjas för dricksvatten belägen ca 50 m uppströms bilskrotverksamheten. Sammantaget bedöms objektet utgöra en måttlig risk för människors hälsa och miljön och tilldelas riskklass 3. MIFO-bransch Bildefragmentering (Branschriskklass 2) 29. Siknäs Bildemontering* (Siknäs 2:78) F2514-0006 3 Bilskrot 1996-2000, ca 20 bilar/år skrotades. Föroreningarnas farlighet är mycket hög (bly). Bilskroten var av mindre art och därför bedöms föroreningsnivån till måttlig i alla medier. Spridningsförutsättningarna är måttliga i mark och grundvatten men små i ytvatten och sediment. Skyddsvärdet bedöms som måttligt men känsligheten är stor då verksamheten är belägen i anslutning till ett bostadsområde. Sammantaget bedöms objektet utgöra en måttlig risk för människors hälsa och miljön och tilldelas riskklass 3. 36

2.2.3 4 I Kalix kommun har totalt 13 objekt tilldelats riskklass 4. Av dessa ingick sex i den tidigare branschvisa inventeringen (markerade med *). Geografiska lägen för de objekt som tilldelats riskklass 4 visas nedan. Figur 24: Karta över objekt som tilldelats riskklass 4. Rutorna i kartöversikten motsvarar delkarta A - C. 37

MIFO-bransch Glasindustri (Branschriskklass 2) 1. Sandörsunds glasbruk* (Sangis 8:58) F2514-0033 4 en bedrevs under ca 10 år för knappt 200 år sedan. Sand och övriga ingredienser tillsammans med glaskross, blandades till en mäng vilket lades i en degel av lera i en uppvärmd glasugn. Under smältningsprocessen hölls temperaturen vid ca 1 400 C. en kan bedömas som liten med dagens mått mätt. Föroreningsnivån antas därför vara låg. en pågick en kort tid för ca 200 år sedan. Det är osäkert om bly och arsenik har använts i processerna. Föroreningarnas farlighet får ändå bedömas som mycket hög. Spridningsförutsättningarna för mark och grundvatten bedöms som stora då marken består av sand. Spridningsförutsättningarna i ytvatten bedöms som små då det sker en så stor utspädning i recipienten (del av Bottenviken) att halterna inte innebär någon risk. Känsligheten bedöms därför vara liten i ytvattnet. Marken och ytvattnet är viktig för det rörliga friluftslivet och grundvatten tas ut som dricksvatten i området. Känslighet för mark, grundvatten och ytvatten bedöms därför som stor till mycket stor. Skyddsvärdet bedöms som stort för mark, grundvatten och ytvatten. Sammantaget bedöms objektet utgöra en liten risk för människors hälsa och miljön och tilldelas riskklass 4. MIFO-bransch Glasindustri (Branschriskklass 2) 2. Pagers glashytta* (Kalix 3:47) F2514-0032 4 Produktion av 3-4 ton smält glas/år. Råmaterialet (mängen) levereras som pelleterad blandning. Smältning av mängen sker i smältugnen som drivs av gasol. Efter glastillverkning av den mjuka glasmassan sker en härdning av de färdiga glasen i kylugnen. Färgsättning sker genom att färgat glaskross tillsätts glasmassan och smälts in i glaset. Föroreningsnivån antas vara liten då verksamheten endast varit i drift en kort period (6 månader) vid inventeringstillfället (år 2001). Glashyttan är belägen i ett område med sandig mark därmed är spridningsförutsättningarna i mark och grundvatten stora. Den förorening som kan inverka på miljön är den ringa mängd zink som finns i glasråvaran. Zink har en måttlig farlighet. Skyddsvärde för området bedöms som måttligt då verksamheten ligger inom tätort med asfalterade ytor. Känsligheten hos människor inom byggnaden bedöms som stor då yrkesverksamma exponeras under dagtid. Känsligheten bedöms även som stor för mark och grundvatten då det i närområdet finns bostäder, sjukhus och en gymnasieskola. Sammantaget bedöms objektet utgöra en liten risk för människors hälsa och miljön och tilldelas riskklass 4. 38

MIFO-bransch Gruva och upplag - Järnmalm m.fl. (Branschriskklass 3) 3. Bruksberget, Kalix kopparbruk* (Björkfors skogstrakt 1:10) F2514-0030 4 Gruvbrytningen påbörjades kring 1660. Driften av Kalix kopparbruk pågick av och till under resten av 1600-talet och under 1700-talet, men kopparbruket låg förmodligen tidvis öde. Föroreningens farlighet är hög (koppar). Den totala omfattningen av gruvbrytningen tycks vara relativt liten, trots att den pågått under lång tid. En grov bedömning av mängden brutet berg kan göras utifrån gruvhålens storlek. Mängden brutet berg vid Bruksberget var relativt liten och har beräknats till ca 1 220 m 3. Utlakningen av koppar är troligtvis mycket liten. Koppar som eventuellt förekommer i området är sannolikt hårt bundet i marken eller har redan lakats ut under den långa tid som förflutit sedan verksamheten lades ner. Föroreningsnivån bedöms därför som liten i mark, grund- och ytvatten. Spridningsförutsättningarna bedöms som måttliga i mark och grundvatten. Spridningsförutsättningarna i ytvatten bedöms som små då det sker en så stor utspädning i recipienten att halterna inte innebär någon risk. Området har numera stor betydelse för friluftslivet och känsligheten och skyddsvärdet bedöms därför som stort för mark och grundvatten. Skyddsvärdet för ytvatten bedöms som stort då den närliggande Sangisälven ingår i Kalixälvens Natura 2000-område. Känsligheten för ytvattnet bedöms som måttlig då inget dricksvattenuttag sker. Sammantaget bedöms objektet utgöra en liten risk för människors hälsa och miljön och tilldelas riskklass 4. Figur 25: Bruksberget, Kalix kopparbruk 39