Utbildningsinspektion i UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1
SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Antal barn/elever/studerande Grundskola 53 Särskola 1 är ett eget rektorsområde dit föräldrar med barn som har olika former av svårigheter kan söka sig. Utbildningen inom rektorsområdet omfattar åldersintegrerad undervisning i fyra olika skolenheter. Enheterna är utspridda i kommunen med tyngdpunkt på Öjebyn. - Tre undervisningsgrupper, årskurs 3 till 9 för elever med hörselskada. Dessutom är en elev integrerad med en liten grupp hörande i årskurs 1 i Björklundaskolan. Sammanlagt finns 27 elever i de så kallade hörselklasserna. Eleverna i dessa grupper har i regel gått i hörselklasser under hela sin skoltid. Elevgrupperna är i flera avseenden integrerade i Solanderskolan. - En grupp för elever från årskurs 5 till 9 i behov av särskilt stöd. Mellangård kallas skolan och här finns 12 elever som tidigare har gått i sina hemskolor men, efter ansökning placerats i denna grupp (med hemskola avses här och fortsättningsvis den skola som är närmast hemmet och där eleverna ursprungligen skrivits in). Gruppen är i den dagliga verksamheten organiserad i tre grupper. - En grupp för elever från årskurs 2 till 5 i behov av särskilt stöd. Skolan heter Tallbacka och här finns 9 elever. Gruppen är i den dagliga verksamheten vanligen organiserad i två grupper. - En undervisningsgrupp för elever med diagnosen Aspergers syndrom. De 5 eleverna i gruppen får sin undervisning i en lokal i anslutning till Solanderskolan och kallas aspergerklassen. Rektorsområdet bildades vid början av vårterminen 2004. Verksamheterna fanns tidigare men då utspridda på andra rektorsområden. Hörselklassernas upptagningsområde är fyrkanten dvs. Boden, Luleå, Älvsbyn och Piteå kommuner. Till de övriga enheterna kommer enbart elever från Piteå kommun. Nästan alla elever åker skolskjuts till och från skolan i mellan tio minuter och 1,5 timmar. Hela rektorsområdets personal har pedagogisk utbildning. 2
SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Piteå kommun Genomförandet av inspektionen i Skolverket sände den 10 november 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i har bestått av undervisningsråden Staffan Engström och Karin Wahlström. Besök i gjordes den 5-7 maj 2004. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I genomfördes formella intervjuer med fyra lärargrupper, tre elevgrupper, två föräldragrupper samt skolledningen. Flera lektionsbesök genomfördes. Under besöket fördes också samtal med övrig personal och elever. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Inom rektorsområdet erbjuds verksamhet för elever med såväl fysiska som neuropsykiatriska funktionshinder samt sociala svårigheter. Vissa av verksamheterna präglas i stor utsträckning av syftet att genom social träning förändra normer, beteenden och självtillit dvs. socialisering. I en av verksamheterna siktar den sociala utvecklingen mot att eleverna ska kunna kommunicera med andra och i grupp. Lärarna framhäver där en stark betoning på att eleverna ska lära sig vistas och umgås med varandra. 3
SKOLVERKET Målet i två av verksamheterna är att eleverna inom två år ska slussas ut tillbaka till respektive hemskolor. Detta mål uppnås till viss del, men i de flesta fall åstadkoms normförändringar över en längre tid. Flera elever vid dessa enheter kommer från skolor där de blivit mobbade men uppger vid intervjuerna att de nu känner sig trygga i resursskolorna. I hörselklasserna är ett mål att få eleverna att känna sig trygga i hörande miljöer. Eleverna får bl.a. därför delar av sin undervisning tillsammans med hörande elever. Eleverna i dessa grupper kommer enligt lärare i regel från socialt stabila miljöer och har länge haft aktivt stöd hemifrån. Inom rektorsområdet har eleverna i varierande grad möjligheter att påverka undervisningens former och formerna för redovisningen av sina kunskaper samt den fysiska skolmiljön. Detta görs vid en av verksamheterna i såväl klassråd som storgrupp och elevråd. De små grupperna i de andra enheterna gör att skolan där främst väljer att uppmuntra elevernas informella påverkan. En lärare i dessa grupper betonar dock betydelsen av att eleverna ska lära sig lyssna på och sammanfatta andras uppfattningar, dvs. det formella sammanträdesförfarandet. Eleverna uppger i intervjuer att skolmiljöerna är trygga och att de trivs. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resultaten av s arbete med trygghet och trivsel håller mycket god kvalitet. Detta visar sig i såväl den sociala som den fysiska miljön. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. I följer enligt rektorn och intervjuad personal nästan alla verksamheter grundskolans kursplaner. Vid en av verksamheterna finns en elev som är mottagen i särskolan och följer särskolans kursplaner. Vid särskilt en enhet finns elever som enligt pedagogerna har stora kunskapsluckor när de börjar på resursskolan. För vissa av dem är målet att nå Godkänd. För andra framstår grundskolans uppnåendemål som svåra att nå. Lärarna och föräldrarna uppger att ett par äldre elever nu läser böcker, vilket de aldrig tidigare gjort. Vid en av enheterna har arbetet med att samla eleverna till en grupp som kan kommunicera enligt personalen varit framgångsrikt under året. Flera exempel på en spirande kommunikation ges. Under inspektionen fördes också samtal med elever och personal i en grupp då alla var aktiva. Elevernas kunskaper är 4
SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Piteå kommun mycket olika utvecklade. En del klarar skolarbetet mycket bra, enligt lärarna, med det stöd som ges. Förutsättningarna för dem att klara av fortsatta studier är mycket goda, under förutsättning att de också fortsättningsvis ges särskilt stöd. Andra elever kommer enligt lärarnas bedömning inte att nå målen för grundskolan. För kunskapsbedömning används bland annat nationella prov, tester i anslutning till läromedel som anpassas till elevernas utvecklingsnivå. De nationella proven för årskurs 5 används för att följa elevernas kunskapsutveckling. I vissa fall anser lärare att eleverna inte gynnas av att delta i proven utan att detta endast leder till en upprepad negativ självbild. Vid en av enheterna finns flera elever som ställer höga krav på kunskapsutmaningar vilka lärarna söker tillgodose även om det innebär organisatoriska förändringar så att de får följa äldre elevers undervisning. Vid klassrumsbesöket är två flickor hemtama och aktiva med en pc och två pojkar är djupt försjunkna i skönlitterär läsning. De äldre elevernas lärare betonar betydelsen av att se sina elever i ett större sammanhang för att kunna göra rättvisa bedömningar av dem vid betygsättningen. Av bl.a. detta skäl får lärarens elevgrupp emellanåt undervisning tillsammans med hörande elever i samma åldrar. Föräldrar till elever vid en av enheterna menar i intervjuerna att skolan lyckas att stärka barnens självförtroende även om detta sker på bekostnad av färre kamratrelationer. Också för de övriga verksamheterna betonar föräldrarna i samtalen vikten av att stärka elevernas självförtroende och menar att enheterna är mycket bra på detta. Vid verksamheterna förekommer utvecklingssamtal minst varje termin, vid några av enheterna minst en gång i månaden. Vid dessa samtalar lärare, föräldrar och elever om elevernas utveckling, både socialt och kunskapsmässigt. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resultaten av s arbete med att utveckla elevernas kunskaper håller god kvalitet. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Till hörselklasserna kommer eleverna efter ett aktivt föräldraval. Till de övriga verksamheterna söker elevernas tidigare skolor, i samverkan med föräldrarna. Till de senare verksamheterna finns det kö. Flera elever i hörselklasserna uppger att de på rasterna umgås med hörande utan svårigheter. 5
SKOLVERKET I är samverkan med föräldrarna en mycket betydelsefull del av verksamheten. Vid en av enheterna har man under vissa perioder samtal med föräldrarna minst en gång i veckan. Vid en annan enhet uppger lärarna att de arbetar mycket aktivt med att ge föräldrarna en positiv bild och inställning till skolan. Föräldrakontakterna är också där täta. När resursskolan bedömer att eleverna är mogna att slussas tillbaka till sina hemskolor och dessa har förutsättningar att möta dem har skolan täta kontakter med föräldrar i syfte att övertyga dem om att denna lösning är bra för eleverna. Detta uppges ibland vara svårt. Vid en av enheterna är personlig hälsa och utveckling av elevernas intresse för den personliga hälsan ett område som man arbetar aktivt med. Vid en annan enhet uppger lärare att lyhördheten för föräldrarnas önskemål både vid val av läromedel, inlärningsmetoder och kunskapsbedömningar är stor. Alla elever i rektorsområdet har tillgång till skolhälsovård. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att rektorsområdets arbete för goda arbetsmiljöer håller god och i ett par fall mycket god kvalitet. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. I utgår undervisningen enligt personalintervjuerna från varje elevs behov. I hörselklasserna följer man grundskolans timplan som den tillämpas i kommunen. Som elevens val har man teckenspråk. De elever som senare i språkval vill välja ett annat främmande språk måste avstå från teckenspråket. Lärarna för hörselklasserna uppger att de söker tillfällen att utnyttja den nära fysiska kontakten med Solanderskolan för att skapa olika undervisningssituationer. De små grupperna ger enligt lärarna möjlighet att känna eleverna så väl att de snabbt kan identifiera behov av stöd. Individuella utvecklingsplaner har sedan en längre tid funnits för alla elever i hörselklasserna. Vid de enheter som arbetar mot målet att slussa eleverna tillbaka till sina hemskolor, finns ett samarbete med dessa. Enheten anpassar enligt personalen sin undervisning efter hemskolornas och använder bl.a. samma läromedel. Detta för att överslussningen av eleverna ska gå så smidigt, rent kunskapsmässigt som möjligt. 6
SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Piteå kommun Vid två enheter ingår man i försöksverksamheten utan timplan och koncentrerar utbildningen mot basämnen, dvs. svenska, engelska och matematik, men lägger också vikt vid praktiskt/estetiska ämnen. Undervisningen vid alla enheter är individuellt upplagd och eleverna arbetar såväl var för sig som tillsammans i olika konstellationer. Enligt rektorn tillgodoser rektorsområdet kraven på den sammantagna omfattningen av grundskoleutbildningen enligt skollagens bilaga 3. Alla elever vid rektorsområdet har ett åtgärdsprogram. Vid inspektionen iakttogs bl.a. ett sådant som hade ett praktiskt och handfast fokus. Eleverna uppger vid intervjuer att de upplever betygen som rättvisa. De elever som inte varit så nöjda med sina betyg såg däremot inte fram emot den kommande betygsättningen. Vid några av verksamheterna upplever personalen att de ofta brottas med avvägningen mellan personlig, social omsorg och kunskapsutmaningar i verksamheten. Inom det personliga och sociala området menar man också att det kan vara svårt att behålla en professionell distans. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att enheternas arbete för att nå målen håller god kvalitet. Det bör dock påpekas att elevernas lärande ska ta sin utgångspunkt i grundskolans kursplaner 2000. Avsikten att harmoniera kunskapsutvecklingen med hemskolorna utgår från att hemskolorna tar detta ansvar, men bedömningen måste göras självständigt på. Inspektörerna noterar också att eleverna i hörselklasserna har begränsade valmöjligheter att vidga sin språkutveckling. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. har sedan 2004-01-01 en ny organisation med en ny ledning. Den nya organisationen har inte fått genomslag. Flera av verksamheterna är helt eller delvis förlagda till skolor där andra rektorer har huvudansvar. Den pedagogiska ledningen för är ännu inte tydlig med ambitioner och mål, enligt lärarna. Motivet för konstruktionen är inte känd bland lärarna eller eleverna som tillfrågats. Vissa lärare känner osäkerhet inför fördelarna med konstruktionen. Den kan innebära att en del av verksamheterna hamnar mellan olika ansvarsområden. 7
SKOLVERKET Vid en enhet ger lärarna uttryck för oro för att tillskapandet av detta nya rektorsområde innebär att deras elever inte längre organisatoriskt eller ansvarsmässigt tillhör sina gamla skolor och klasser. Hemskolorna behöver därmed inte känna något ansvar för dem under tiden de går i enheten. Detta kan komma att försvåra tillbakaslussningen av eleverna till hemskolorna. En elev är osäker på vilken rektor som har det övergripande ansvaret för hans skolgång, ett exempel på att den nya organisationen ännu inte funnit sina former. Ett annat exempel utgörs av en brist på ledningsstöd för pedagogiska diskussioner som personalen uttrycker. Resursskolornas rektor, som är medveten om behovet av pedagogiskt samarbete avser att söka stöd för att utveckla diskussionen. har ett nära samarbete med de rektorsområden som finns i de närområden där respektive enhets verksamhet bedrivs. Idrott och hälsa samt andra ämnen som kräver specifik utformning av lokalerna lånas från närliggande skolor. Även den särskilda ämneskompetensen hyrs emellanåt också av dessa skolor. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna ledningens funktionalitet, kvalitet och organisation som godtagbar med hänsyn tagen till den korta tid organisationen funnits. Ledningsorganisationen är dock ännu under uppbyggnad och behöver motiveras och förtydligas. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. I varierar valfriheten mellan de olika enheterna. Flera av enheterna präglas av ett av lärarna uppfattat behov av stark struktur och bestämda rutiner. Inom ramen för detta erbjuds eleverna systematiskt vissa tematiska valmöjligheter. I hörselklasserna kan de elever som är beredda att avstå från teckenspråksundervisningen välja spanska, tyska eller franska från årskurs 6. Språkval erbjuds inte vid två av enheterna, då det varit svårt att ordna rent organisatoriskt. Som språkval skall erbjudas minst två av språken franska, spanska och tyska. 8
SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Piteå kommun I flera av verksamheterna är den individuella planeringen av särskilt stor betydelse och mycket detaljerad. I något fall är den också låst för en längre tid då eleverna enligt lärarna inte tål överraskningar. Vid alla enheter hålls föräldramöten, olika ofta beroende på behov. Vid en verksamhet hålls föräldramöten i mindre konventionella former för att bättre möta de föräldrar som har negativa erfarenheter av skolan. Vid en annan verksamhet läggs fokus på täta individuella utvecklingssamtal och de genomförs periodvis minst varje månad. Vid ytterligare en enhet träffar skolan föräldrarna enskilt varje vecka. Föräldrar uppger i intervjuer att de har god kontakt med skolan och är förvissade om att de blir kontaktade om några som helst svårigheter uppstår. Personalen uppfattas av föräldrarna som engagerad och de anser att skolan lyssnar på deras synpunkter. En förälder är tveksam till att eleverna får genomföra tillräckligt många prov. Eftersom lärarna känner eleverna så väl anser de inte att proven behövs i så stor utsträckning för att de ska se elevernas kunskaper. Föräldern oroar sig dock över de konsekvenser som elevernas brist på erfarenheter av prov kan få då de börjar i gymnasieskolan. Lärarna utnyttjar personaltätheten vid alla de olika verksamheterna till att ge eleverna mycket individuellt stöd i sitt lärande. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att enheternas arbete med att erbjuda och informera om utbildningen som godtagbar. Det är dock ej godtagbart att eleverna inte erbjuds språkval i enlighet med författningarna. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. I är den undervisande personalen pedagogiskt utbildad. Alla har antingen en lärarutbildning eller en fritidspedagogutbildning. Verksamheterna bedrivs i miljöer som personalen själva i hög grad utformat eller påverkat och som de upplever som ändamålsenliga. En del av dessa individualiserade verksamheter kräver att lärare undervisar också utöver sin ämnesutbildning. Alla rektorsområdets verksamheter har hög personaltäthet. Personalen vid flera av verksamheterna får regelbunden handledning av psykologexpertis. De har också möjlighet till viss individuell fortbildning. Inom rektorsområdet har personalen delgivit varandra sina speciella sakkunskaper knutna till elevernas funktionshinder. 9
SKOLVERKET erhåller 700 tkr årligen i så kallade SIS-medel från staten, för regional organisering av hörselklasserna. En stor del av de läromedel som används är individuellt utformade efter den enskilde elevens behov. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resurserna är av god kvalitet. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att har väl fungerande verksamheter. Eleverna är trygga och trivs vid sina enheter, föräldrar är nöjda och lärarna uppfattar sina arbeten som meningsfulla. Stämningen vid verksamheterna är mycket god. Förutsättningarna, personalmässigt såväl som resursmässigt är goda för en kvalitativt god utbildning med betoning på sociala mål. Likaså är lokalerna väl tilltagna och av god standard. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - styrningen och ledningen som bör förtydligas samt - samarbetet med elevernas hemskolor. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Eleverna vid två av enheterna erbjuds inte språkval, (2 kap. 17 grundskoleförordningen). Datum Ort 2004-08-16 Umeå Staffan Engström Karin Wahlström 10