inverkan internati onellt (ja/nej) samt om den bedöms vara tillräcklig (ja/nej) Nej Ja Forskningsprojekt Kommunikation/ Publikation Nej

Relevanta dokument
Policy för Hållbar utveckling

UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER

Policy för hållbar utveckling

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

Attityder till FN:s hållbarhetsmål

Stor inverkan nationellt (ja/nej) Myndigheten stödjer möjligheten till livslångt lärande genom arkiv/bibliotek samt besöksmålsverksamhet (ja).

SIFO-undersökning: Ungas röst & makt i samhället. Världsnaturfonden WWF & WWF Sweden Youth Juni 2018

Strategi för arbetet med hållbar utveckling i Oxelösunds kommun

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

Framtidens hållbara och effektiva infrastruktur och transporter. Utmaningar och möjligheter.

12255/17 lym/cjs/np 1 DGB 1B

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15

Extremism och lägesbilder

Genomförande av Agenda 2030

Skapa affärsnytta med Agenda 2030

DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER

Arbetet med Agenda 2030

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?

Globala hållbarhetsmålen - hur rör de oss? Vattenstämman 16 maj 2017

Tillsynsmyndigheter var förr den viktigaste omvärldsintressenten. Att följa lagen var (och är) ett minimikrav. Efterhand som intresse och engagemang

Agenda 2030 En presentation av Svenska FN-förbundet

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET

Vägen till Addis Financing for Development juli 2015

Tipspromenad. Fråga X

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Strategi hållbar fred

Agenda 2030-klassificering Guide

Program för social hållbarhet

Stadgar Antagna Reviderade , och

Till varje Aktion FN finns förslag på aktiviteter på skolan, material att använda till dem samt förslag på fördjupning i det aktuella ämnet.

10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B

Hållbar vvääl- färd Datum:

Migration en nyckel till utveckling. Sveriges ordförandeskap i det Globala forumet för migration och utveckling

Strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete inom hållbar ekonomisk utveckling

VERKSAMHETSPLANERING 2019 RELATION TILL GLOBALA MÅLEN & MILJÖMÅLEN

Anvisning: Kolumnerna C, D, E och F fylls i med kryss (ja/ nej). Kommentarer till det specifika målet skrivs i kolumn G.

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

Bidrag för genomförande av Agenda 2030

Regeringens strategi för hållbar konsumtion

Idéprogram. för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010

Barnens Rättigheter Manifest

Programmen och pengarna

Miljömål för Luleå tekniska universitet

Policyramverk för det svenska utvecklingsarbetet

Bidrag för genomförande av Agenda 2030

Bistånd för hållbar utveckling

INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN

JPI Urban europe and Innovation Call - Making Cities Work

CONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet

Globalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen?

Utvecklingsstrategi Vision 2025

FNs Agenda 2030 för Hållbar utveckling: Ett folkhälsoperspektiv - barn och unga

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med. Guatemala Stockholm Tel: Webb: Omslag: UD-KOM Artikelnr: UD 16.

En bättre värld. United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

Regeringens skrivelse: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet (Dnr UD2016/09273/IU)

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Globala målen Telefonundersökning

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Vilken betydelse har fysisk aktivitet på hälsan? Cecilia Edström Folkhälsoenheten Region Västerbotten

SV Förenade i mångfalden SV B8-1042/3. Ändringsförslag

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

SV Förenade i mångfalden SV A8-0048/21. Ändringsförslag. Jordi Solé för Verts/ALE-gruppen

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors redovisning av verksamhet med inverkan på Agenda 2030 (Fi2016/01355/SFÖ)

Digitaliseringens transformerande kraft

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Digitaliseringens transformerande kraft

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN

Agenda 2030 i ett svenskt och globalt perspektiv. Viveka Palm, vice avd chef regioner och miljö, SCB Adjungerad Professor KTH

SV Förenade i mångfalden SV B8-0360/1. Ändringsförslag. Paolo De Castro, Ulrike Rodust, Isabelle Thomas för S&D-gruppen

Så bidrar Skellefteå Kraft till globala målen

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

Sverige Hammarkullen. Återrapport 2/2018. Foto: SOS Arkiv ÅTERRAPPORT 2/2018 SVERIGE HAMMARKULLEN

REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION

En ljusare framtid för fisk och fiskare

Det sitter i väggarna workshop

Skapande skola

Politiken för global utveckling

JANUARI Sammanfattning av svenskt internationellt samarbete för hållbar utveckling i hav och kustområden. Marina initiativet

12950/17 hg/sk 1 DG B 2B

Hur gör vi en utbildning för hållbara socionomer? Marie Gustavsson Socionomprogrammet

Engelsk benämning; BA-program in Global Studies

Markanvändning i Sverige och globalt, nu och i framtiden. Janne Bengtsson Framtidens Lantbruk & Inst. Ekologi SLU, Uppsala

Policy Fastställd 1 december 2012

1 Varför behöver vi hållbar utveckling?

Funktionshinder och Agenda Hans von Axelson Myndigheten för delaktighet

Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet. 2. Utvecklingsdagordningen i en föränderlig värld

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet

Vår rödgröna biståndspolitik

Ekonomiskt stöd till det civila samhället

VÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE

Unlock: Drivkrafter för en hållbar konsumtion på lokal nivå. Karin André, Katarina Axelsson, Elena Dawkins, Åsa Gerger Swartling

Moçambique. Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med

Ledningsgruppsmöte. torsdagen den 11 april 2019 klockan (15)

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete. de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer Strategi MR DEMO RÄTTSS 1

Transkript:

Enbart mål och delmål som myndighetens verksamhet har störst inverkan på ska redovisas. Redovisning av NAIs Mål och delmål 1. Avskaffa all form av fattigdom överallt. Stor inverkan nationellt (ja/nej) Verksamhet inom myndigheten som avses samt om den bedöms vara tillräcklig (ja/nej) Stor inverkan internati onellt (ja/nej) Verksamhet inom myndigheten som avses samt om den bedöms vara tillräcklig (ja/nej) Ja Forskningsprojekt Kommunikation/ Publikation Kommentarer Myndigheten har ett policyuppdrag vilket innebär att den forskning som bedrivs omsätts i policyinformation och således har generell inverkan på såväl nationella som internationell nivå. Forskning om småskaligt jordbruk, livsmedelsförsörjning och transformation. Projektet undersöker institutionella och investeringsbehov i småskaligt jordbruk i Afrika i syfte att förbättra livsmedelsförsörjningen. Det undersöker också markrättigheter, privata sektorn och storskaliga mark/jordbruksinvesteringar i ett sammanhang där jordbruksomvandling är avgörande för att möta produktionskrav. Detta

2. Avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning, uppnå en bättre kosthållning och främja ett hållbart jordbruk. 3. Säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar. 4. Säkerställa en inkluderande och jämlik utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla. Ja Forskningsprojekt Ja Stipendieverksamhet riktad mot Afrika och Norden. Bibliotek forskningsprojekt bidrar direkt med kunskap om dynamiken i fattigdom på landsbygden (Mål 1), livsmedelsförsörjning och hållbarhet inom småskaliga jordbrukssystem (Mål 2). Se mål 1 Institutet har de senaste åren utökat det Afrikanska gästforskarprogrammet samt inrättat ett African Scholarprogram. Ambitionen är att behålla och utöka de nuvarande programmen. Studiestipendieprogrammet har beviljat studenter från utvecklingsländer som studerar i Norden en månads vistelse på Institutet. Institutets bibliotek stödjer indirekt högre men även gymnasieutbildning genom att tillhandahåller litteratur och ge vägledning till webbresurser Bibliotekets fokus på open access resurser av hög kvalité ger tillgång till litteratur och andra informationskällor även globalt.

5. Uppnå jämställdhet, och alla kvinnors och flickors egenmakt. 6. Säkerställa tillgång till och hållbar vatten- och sanitetsförvaltning för alla. Ja Forskningsprojekt Ja Forskningsprojekt Bibliotek Genom forskning som bedrivs på NAI fås bättre kunskap om mekanismer bakom våld mot kvinnor, framförallt i konfliktsituationer. En förståelse av de bakomliggande orsakerna till detta våld som tar många olika utryck och som har mer komplexa orsaker än vad som ofta antas, är nödvändiga för att effektivt kunna motarbeta detta våld. Forskning som bedrivs på NAI bidrar också till bättre kunskap om kvinnors deltagande och under vilka former och omständigheter som kvinnors deltagande inom framförallt polis och militär leder till positiv förändring för kvinnors säkerhet generellt. Forskning om bevattningssystem med fokus på småskaliga producenter. Projektet studerar även de roller och utmaningar som finns inom storskaliga bevattningssystem och hur det kan förbättra vattenförsörjningen för småskaliga jordbrukare. Forskningen ser också på hur klimatförändringarnas inverkan på småbrukares jordbruksprodukter kan begränsas. Dammbaserade bevattningssystem kräver hållbara ekosystemför att minska

7. Säkerställa att alla har tillgång till tillförlitlig, hållbar och modern energi till en överkomlig kostnad. 8. Verka för en inkluderande och långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla. Ja Forskningsprojekt sedimentering av dammar. Projektet studerar möjligheter och utmaningar av finansiering av ekosystem. Projektet bidrar till kunskap om hållbar förvaltning av vatten (Mål 6), och att minska inverkan av klimatförändring (Mål 13) och att förbättra ekosystemtjänster (Mål 15). Institutet samarbetar med SIWI och andra internationella partners om frågor som gäller tillgång till vatten. Storskaliga investeringar löser inte problemen med svält och fattigdom på landsbygden utan det krävs en aktiv jordbrukspolitik med satsning på småskaliga jordbruk. Institutets bibliotek tillhandahåller forskning som är publicerad i Afrika vilket ökar samarbetet med forskare i Syd. Forskningen fokuserar på gruvnäringen och hur den påverkar de demografiska, ekonomiska och sociala förutsättningarna. Även civila samhällets och biståndsgivarnas engagemang inom gruvnäringen, och hur en nya ekonomisk sektorer växer fram i förhållande till den traditionella gruvnäringen,

9. Bygga upp en motståndskraftig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering och främja innovation. Ja Forskningsprojekt Bibliotek analyseras i projektet. Forskningen fokuserar på problem som rör arbetsförhållanden, osäkerhet, miljöpåverkan och olika sociala aspekterna inom den småskaliga gruvnäringen. Kvalitativa studier om infrastruktur i Afrika är fortfarande sällsynta och mer forskning behövs inom områden inriktade på vardagliga situationer och miljöer där infrastrukturen inte fungerar. Den nigerianska staden Jos har tagits som utgångspunkt i projektet Infrastructure as Divination: Urban Life in the Postcolony, som är en unik studie som fördjupar sig i hur olika vardagliga handlingar gör att infrastrukturen fungerar när storskaliga system ersätts med hybrida konfigurationer av formella, informella, olagliga och improviserade lösningar. Forskningen ger en unik insikt i erfarenheter, politiska subjektiviteter och sociala formationer som uppstår när den offentliga infrastrukturen inte fungerar, och den negativa inverkan på medborgerliga rättigheter samt bristen på förtroende mellan stat och medborgare som medföljer. Forskningen fokuserar på dagliga

10. Minska ojämlikheten inom och mellan länder. Ja Forskningsprojekt Bibliotek problem som hushåll omedelbart måste lösa samt framtida behov som måste förutsägas, och de stadsmiljöer som uppstår med särskilda bruk, konventioner och olika materialstrukturer med allt från små generatorer och solpaneler till informella el- och vatten-nät. Projektet ger välbehövlig kunskap om enskilda individers investeringar i tid och pengar för att åstadkomma lösningar, och hur detta cementerar ojämlikhet och beroendet av tekniker och metoder som innebär fortsatt fattigdom, hälsoproblem och skador på miljön som konsekvens. Å andra sidan, belyser forskningen också återhämtningsförmågan som aktiveras genom att snabbt behöva växla mellan olika resurser och tekniker. Genom att reda ut hur infrastrukturen utvecklas underifrån genom gräsrotsaktiviteter, erbjuder detta projekt viktiga insikter i hur afrikanska städer är formade i enlighet med sina egna logiker och dynamik; kunskap som är nödvändig för att uppnå mål 9 i Agenda 2030. Genom ett fokus på kvalitativ migrationsforskning bidrar NAI till att främja en mänskligare syn på migranter, där migranternas egna livsberättelser ger insikt i flyktingens

motivation, förhoppningar och kompetens och som sällan uppmärksammas i statistik eller i den offentliga debatten kring invandring till EU och Sverige. NAIs forskning kring migration inom, från, och även till afrikanska kontinenten dokumenterar dessutom migrationens bakomliggande dynamik, till exempel i relation till flyktingkrisen runt Medelhavet, och bidrar därmed dels med viktig dokumentation och dels med analytiska verktyg som potentiellt kan bidra till en mer ansvarsfull migrationspolitik på både svensk och EU nivå. Forskningen pekar på den samtida icke-fungerande internationella migrationspolitiken som medför att det blivit allt mer kostsamt att ta sig till Europa från Afrika. Detta medför att endast personer från relativt välbeställda familjer ger sig iväg, vilket i sin tur har effekter för den socio-ekonomiska distributionen av remitteringar. Den samtida internationella migrationsregimen medför att det i ökande utsträckning endast är relativt rika familjer som blir mottagare av remitteringar.

11. Städer och bosättningar ska vara inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara. 12. Främja hållbara konsumtionsoch produktionsmönster. Ja Forskningsprojekt Forskning visar på ineffektiviteten i EU-sponsrade projekt med syfte att underlätta legal arbetskraftsmigration till Europa. Projektet visar på orimligheten i "policymakers" föreställningar om att diasporor och återvändande migranter ska spela en ledande roll för utvecklingen i Afrika. Genom ingående fallstudier har det visat sig att individuella migranter inte kan förväntas ändra på ogynnsamma strukturella förutsättningar. Institutets bibliotek sprider information och publikationer som produceras i Afrika internationellt. Forskningen vid Institutet är inriktad på planeringsdynamiken i de nya gruvstäderna i Afrikas kopparbälte och forskningens syfte är att belysa de institutionella, ekonomiska, politiska och sociala utmaningar som hindrar lokala myndigheter, företag och samhällen från att skapa beboeliga, prisvärda, inkluderande, säkra och hållbara städer. Den stora påverkan på många Afrikanska länder vars ekonomi domineras av utvinningsindustrin.

13. Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser. 14. Bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt i syfte att uppnå en hållbar utveckling. 15. Skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald. 16. Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, se till att alla har tillgång till rättvisa samt bygga upp effektiva och ansvarsskyldiga och inkluderande institutioner på alla nivåer. Ja Forskningsprojekt Ja Forskningsprojekt Ja Forskningsprojekt Bibliotek Se mål 6 Se mål 6 Forskningsområdets forskare studerar konflikters mekanismer och bredare frågor om människors säkerhet på den afrikanska kontinenten. Vilka är krafterna bakom konflikterna i Afrika? Hur kan efterkrigssamhällen säkra fred och stabilitet samt verka för demokrati? Hur kan en stat återuppbyggas efter ett förödande inbördeskrig? Institutet forskar också om lokala konflikter som uppstått ur landdispyter och frågor om medborgarskap. Ytterligare ett viktigt fält är internationella aktörers roll i afrikanska konflikter. Afrikanska unionen är en sådan aktör som specialstuderas. Exempel på forskningsfokus:

Diskurser och institutionell praxis inom freds- och säkerhetsbygget på regional nivå i Afrika. Spänningar som uppstått mellan bärande principer och normer som tydligt syftar till att främja fredliga och inkluderande samhällen och mer kortsiktiga intressen och institutionella förväntningar som är knutna till kontraterrorism och stabiliseringsagendan. Forskningen förklarar de militariserings-processer som pågår inom Afrikanska regionala organisationer och kommer att leda till utveckling av teoretiska och analytiska verktyg för att än mer bygga upp sådan forskning. Frågan om hur demilitarisering kan uppnås behandlas och förklaringar ges till varför processer/institutioner blir alltmer militariserade. Genom att reflektera kring förebyggandet av konflikter på regional nivå och koppla samman policyutveckling med akademisk forskning bidrar projektet till en nära och konstruktiv dialog med tjänstemän på AU och de regionala ekonomiska sammanslutningarna. Sådan dialog är viktig för att följa upp och utvärdera konsekvenserna av det som fångas upp som 'militarisering' inom projektet.

Demilitarisering, och kunskap kring hur man ska uppmuntra sådan, är mycket viktigt för uppfyllandet av mål 16. I länder som genomgått inbördeskrig är statliga institutioner ofta svaga och i vissa fall näst intill obefintliga. I sådana länder styrs politiken och ekonomin ofta av s.k. Big Men (patroner) som utnyttjar informella nätverk för att tillskansa makt och inflytande. I många fall är f.d. krigsherrar som deltar i den demokratiska processen de mest inflytelserika Big Men. Tack vare ekonomiska resurser and militära nätverk som de har byggt upp under krigen, kan de ha stor inverkan på den politiska utvecklingen. I projektet Hatiska demagoger eller fredliga demokrater? undersöks hur fredsmäklare på bästa sätt kan bemöta den utmaning som f.d. krigsherrar utgör. En nyckelfråga är t.ex. hur man å ena sidan uppmuntrar f.d. krigsherrar att anamma demokratiska värderingar och integrera i den demokratiska processen, men å andra sidan begränsar deras informella makt. Att hitta en balans mellan dessa två målsättningar är av avgörande

17. Stärka genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling. Ja Bibliotek betydelse för att på lång sikt kunna bygga starka och transparanta statliga institutioner. Institutets bibliotek bidrag indirekt till detta mål, främst genom tillhandahållande av information och litteratur. Bibliotekets unika samling av stats tryck från Afrikanska länder finns tillgänglig i tryckt samt delvis i online format och är tillgängligt på plats och delvis via hemsidan. Verksamheter vid Afrikanska myndigheter och institutioner blir synliga och kan följas upp av intresserade via dokumenten över tid. Bibliotekets samling med det stora inslaget av Afrika-publicerat material bidrar till att främja informationsflödet syd till nord samt sy-syd, speciellt med tanke på bristen på bibliografisk expertis och infrastruktur för bibliografisk information i många afrikanska länder. Via det bibliografiska arbetet dissemineras information via databaser och bibliotekskataloger, både på nordisk nivå samt på global nivå.