3 Motion 1984/85: 787 Förste vice talman Ingegerd Troedsson Beskattningen av aktier Sammanfattning l motionen läggs fram en rad förslag syftande till att komrna till rätta med det kattemässiga missgynnandet av aktiesparandet i förhållande till annat sparande och därigenom förbättra hushällens möjlighet att aktiespara. Bl. a. föreslas att riksdagen vid 1986 års taxering 11pphtil'er skärpningama III' rem instbeskauningen pa aktier och att - om detta inte bifall chablonavdraget vid försäljning av äldre aktier höj frän 3 000 kr. till -t 500 kr. Aldre aktier skulle da alltjämt kunna säljas skattefritt för 15 000 kr. per är. Realismions[örl11ster bör bli helt avdragbara och missgynnandet av makar och jämställda upphävas genom att de bl. a. medge ett schablonavdrag vardera vid aktieför äljning. Omplaceringar inom en aktieportfölj bör medge utan reavinstbeskattning för att främja rörligheten pa bör en och stimulera till återinvesteringar i aktier. Regeringen bör ock a skyndsamt se över reavinstbeskattningen i yfte att a!.tadkomma regler motsvarande dem i var omvärld, där längre innehav i allmanhet undantas fran reavinstbeskattning. För att snabbt lindra dubbel- och trippelbeskattningen på aktier bör l'instdelningsskauen ornedelbart avskaffas och det 30-procentiga (ll dmget pil mindre aktieutdelningar aterinföras. För att lindra förmögenhetsbeskattningen av börsaktier i förhållande till annan produktivt och - än mer - improduktivt parande bör börsnoterade aktier endast tas upp tilll>e!tlningsl'ärdet, dvs. till en schablon motsvarande 60-65 l'f av börsvärdet. detta bl. a. om kompen ation för att ocksa latent ska tte k u Id förmögen hetsbeskattas. Förslag med denna innebörd bör skyndsamt läggas fram av regeringen. Detta skulle ocksa ge biittre överensstämmelse med andra aktier. som endast behöver tas upp till 30 r'r av substan värdet och som helt undanta om arbetande kapital befria fran förmögenhets katt. Motsvarande lindring bör ocha ke vid an s- och gth obeskauningen av amtliga aktier. Förmögenhet skatten bör som ett för ta steg mot en allmän lindring återföras till den nivn den hade vid 1983 ar taxering. Omsiiuningsskauen pa aktier liksom wdelningsstoppet bör omedelbart hävas. t Rlf, \dagen /9/:i-J/85. 3 sam/.. \'r 786-788
Mot. 1984/85:787 4 Utvecklingen under 1970-talet och framåt Under 1970-talet halverade de 16 mest omsatta aktierna sin köpkraft. Verkliga folkaktier som Volvo, Gränges och SKF med många små aktieägare tappade ända upp till 80 % av sitt värde. Genomsnittsaktien förlorade 45 % av sin köpkraft. dvs. nästan hälften. De sjunkande börsvärdena innebar inte bara stora realförluster för aktiespararna. Eftersom börsvärdet mestadels sjönk till mindre än halva substansvärdet omöjliggjordes i praktiken nyemissioner. Risken för ''takeovers'' och klipp ökade samtidigt markant. De åtgärder som vidtogs av de borgerliga regeringarna för att underlätta aktiesparande och upphäva missgynnandet av aktier ledde inte bara till en välkommen popularisering av aktiesparandet. De medförde också att aktiernas värde på nytt närmade sig och uppnådde substansvärdet och att företagens behov av friskt riskvilligt kapital på nytt kunde tillgodoses. Det är viktigt att erinra sig denna bakgrund till den snabba kursuppgången på stockholmsbörsen åren 1981 till 1983. l stor utsträckning innebar den att den kraftiga urholkningen av aktiernas värde under 1970-talet återtogs. Denna utveckling bröts under 1984. trots högkonjunkturen, till följd av den socialdemokrati ka regeringens åtgärder mot aktiesparandet. Totalindex för svenska aktier sjönk detta år med ca 12% eller med hänsyn till inflationen med ca 20 %. Detta innebär att många aktier på nytt kom att ligga under substansvärdet. Trots att antalet aktiesparare ökat kraftigt genom främst skattefondssparandet har hushållens andel av börsvärdet stadigt sjunkit sedan många år. Enligt de senaste uppgifterna äger hushållen i dag inte mer än ca 20 % av börsvärdet genom direktägande. Därtill kommer ca 5% i aktiefonder. Om trenden står sig kommer hushållen mot slutet av 1980-talet inte att ha mer än ca en tiondel av börsvärdet. Ägandet och inflytandet blir helt dominerat av institutionerna - dvs. stiftelser. fjärde AP-fonden. investmentföretag, börsbolag med stora aktieportföljer och försäkringsbolag. Det är väsentligt att den trenden bryts och att hushållens möjligheter att aktiespara förbättras. dels för att det är ett intresse i sig att öka hushållens ägande av näringslivet, dels för att det per onliga intresset för aktiers avkastning är grundläggande för att aktiemarknaden skall fungera. dels för att åstadkomma en spridning av inflytandet. Den socialdemokratiska regeringen och aktiesparandet Från den socialdemokratiska regeringens sida framhålls ofta att ett brett intresse för aktiesparande är från allmänna utgångspunkter positivt och bör uppmuntras. Detta är en klok och sund inställning. Trots detta har den ena attacken efter den andra under de senaste aren riktat mot det aktiesparande
Mot. 1984/85: 787 s man säger sig vilja uppmuntra. Bl. a. har följande försämringar föreslagits ::tv regeringen och beslutab av riksdagsmajoriteten: l. Den diskriminerande duhbelbeskattningen av aktier har återinförts genom att det 30-procentiga avdraget för utdelningar på mindre aktieinnehav slopats. 2. En 20-procentig utdelnings katt pä aktieutdelningar infördes. vilket innebar att Sverige år 1983 t. o. m. trippelbeskattade aktieutdelningar. 3. Utdelningsskatten har fr. o. m. 1984 ersatts av en s. k. vinstdelningsskatt på aktiebolag, ett slags progressiv bolags katt, för att finansiera de kollektiva löntagarfonderna. 4. Det framgångsrika skatte- och skattefonds paranejet har rivits upp och ersatts med ett allemanssparande. Det sparande som åstadkoms den vägen placeras främst i riksgäldssparande med hög ränta. inte i ri kfyllt aktiesparande med en avkastning på mestadeb endast omkring 2,5 o/c. 5. Förmögenhetsbeskattningen har skärpts väsentligt och uppgår till 1.5 % redan i det lägsta förmögenhetsskattepliktiga skiktet. Redan här tar förmögenhetsskatten tillsammans med inkomstskatten mer än den genomsnittliga utdelningen. För större aktieinnehav blir resultatet konfiskatoriskt. dvs. det blir normalt nödvändigt att successivt sälja av aktieinnehavet för att få ihop till skatterna. 6. Genom beslut i december 1983 skärptes realisationsvinstskatten på aktier väsentligt. De utomordentligt svårhanterliga reglerna är hart när omöjliga för lekmannen - och taxeringsmyndigheterna - att tillämpa och överblicka. 7. Utan utredning eller remissförfarande infördes en omsättningsskatt på aktier från år 1984. 8. Förbud mot höjda aktieutdelningar för venska börs- och OTC-bolag till årsskiftet 1984-1985 har beslutats. Detta innebär att aktiesparandet blivit ut att för ett ytterligare skärpt missgynnande i förhållande till annat sparande. dels genom att realisation vinstskatten på aktier inte bara är evig" utan dessutom inte tar hänsyn till penningvärdeförsämringen, dels genom dubbel- och t. o. m. trippelbeskattningen av utdelningen. dels genom att förmögenhetsskatten inte bara drabbar hela värdet av börsaktierna utan också den del därav om kan sägas utgöra latent skatteskuld. dels genom reglerna för arvsbeskattning som kan innebära direkt konfiskation redan vid aktiearv understigande l miljon. Riv upp utdelningsstoppet Det finns inget sakligt motiv för att vidhall a beslutet om utdelningsstopp på börs- och OTC-aktier. Utdelningen under 1984 motsvarar i genomsnitt ca 2,5 % dvs. ungefär en tredjedel av årets inflation. Många företag skulle ock
Mot. 1984/85:787 6 vidkännas betydande problem om beslutet kvarstår. vilket framgår av ett stort antal dispensan ökningar. Såväl pris- som hyresstoppet som beslöts samtidigt har redan upphävts. Riksdagen bör därför omedelbart be luta att också utdelningsstoppet på aktier upphävs. katten p utdelning Genom dubbel- (och ibland även trippel-) beskattningen av aktier blir utdelningen normalt endast ett par procent före skatt. Inkomstskatt och förmögenhetsskatt tar som nämnts ofta mer än hela utdelningen i anspråk. Det finn inga bärande motiv för att det riskvilliga och för vårt land oumbärliga aktiesparandet skall missgynna på detta sätt i förhållande till annat produktivt sparande och än mer i förhållande till improduktivt sparande i t. ex. diamanter, guld. frimärken. Vinstdelningsskatten bör omedelbart avskaffas. Den innebär ett slags progressiv bolagsskatt. något som andra länder för länge sedan övergivit på grund av dess skadliga effekter på företagsamheten. l samband med att vin tdelnings katten avskaffas föreslås också löntagarfonderna försvinna och pengarna i dessa användas för att stimulera en ytterligare breddning av aktieägandel Därutöver må te dubbelbeskattningen av aktier successivt tas bort. l avvaktan på dubbelbeskattningens avskaffande bör det 30-procentiga avdraget för w delningar på mindre innehav av börsaktier återinföras vid 1986 års taxering. För icke börsnoterade företag gäller edan 1982 en lättnadsregel som innebär att avdrag får göras med 70 % av utdelat belopp, dock högst med 15 av aktiekapitalet. Denna 15-procentiga gräns bör snarast höjas i enlighet med förslagen i den tatliga kommitten om de må och medelstora företagens finansiella situation. Det är orimligt att makar och samboende med barn i vissa fall fortfarande sambeskattas för aktieutdelningar och andra B-inkomster. Löneinkomster be kattas var för sig enligt nuvarande skattesystem och samma princip bör också gälla för beskattningen av övriga inkomster. Förmögenhets-, arvs- och gåvobeskattningen Sveriges internationellt sett utomordentligt hårda förmögenhetsbeskattning har -tillsammans med inkom t- och realisationsvinstbeskattningen - inneburit en flykt från sparande i nyttiga och produktiva investeringar till investeringar i guld. diamanter, frimärken m. m. Mi sgynnandet av det produktiva sparaodet är ägnat att fördröja framåtskridandet och över huvud taget möjligheterna att lösa våra ekonomiska problem.
Mot. 1984/85: 787 7 Ä ven utan ändringar i förmögenhetsskattereglerna leder inflationen automatiskt till skärpta skatter. Trots detta har förmögenhetsskattesatserna väsentligt höjts sedan valet 1982. Detta har tillsammans med skärpningen av realisationsvinstskatten ytterligare förvärrat den högst otillfredsställande situationen att förmögenhetsskatt också skall erläggas för den del av börsaktiens värde som består av latent skatteskuld. Om en aktieägare köpt aktier för l 000 kr. och börsvärdet vid årsskiftet är 4 000 kr. skall han betala förmögenhetsskatt på 4 000 kr.. detta trots att han måste betala realisationsvinstskatt på l 200 kr. om han skulle sälja aktierna. Har aktierna innehavis kortare tid än två år räknas realisationsvinsten på hela mellanskillnaden. dvs. på 3 000 kr. l dessa fall blir värdet efter katt endast l 500 kr. till 2 500 kr. Ä ven för fastigheter måste förmögenhetsskatt erläggas på latent skatteskuld. l gengäld tas fastigheter endast upp till taxeringsvärdet, som motsvarar ca 75 % av värdet vid tidpunkten för fastighetstaxeringen. Den enda långsiktigt hållbara lösningen torde vara att målmedvetet sänka förmögenhetsskatten, som trots sina allvarliga skadeverkningar endast utgör ca O. 7% av statsinkomsterna och att till sist ta bort den helt utom för mycket höga förmögenheter. Förmögenhetsskatten får inte heller då vara så hög att den tillsammans med inkomstskatten får konfiskatoriska verkningar. Som ett första steg måste förmögenhetsskatten sänkas till den nivå den hade vid /983 års taxering. Därutöver måste hänsyn skyndsamt tas till de särskilda problem som gäller börsaktier. Detta sker lämpligen genom att vid förmögenhetsbeskattningen medge att börsaktier tas upp till belåningsvärdet. som uppgår till60-65 %av marknadsvärdet. Detta bör kunna ske genom en schablon. Ä ven om en sådan regel inte skulle ge full rättvisa för korttidsaktier. som exemplet ovan visar. kulle den ge bättre överensstämmelse med övriga aktier, som endast tas upp till 30% av substansvärdet och som över huvud taget inte skulle åsättas förmögenhetsskatt om vårt krav på upphävande av förmögenhetsskatten på arbetande kapital bifalls. Även vid arvs- och gål'obeskattningen bör såväl börsnoterade som övriga aktier tas upp till ett väsentligt lägre värde än det aktuella börs- eller substansvärdet i syfte att jämställa aktier med andra former av arv eller gåvor och underlätta generationsväxlingar. Regeringen bör skyndsamt lägga fram förslag till ändrade regler för förmögenhets-. arvs- och gåvobeskattning av aktier i enlighet med detta. Också när det gäller förmögenhetsbeskattningen måste missgynnandet av makar eller samboende med barn försvinna. Ett sätt är att också här införa l l individuell beskattning. ett annat att medge makar och jämställda större sammanlagd förmögenhet innan förmögenhetsskatt över huvud taget uttas. Sambeskattningen av B-inkomster och förmögenheter behandlas i särskild motion.
Mot. 1984/85:787 8 Reavinstreglerna diskriminerar aktiesparande Vad gäller diamanter och annat lösöre av olika slag upphör realisationsvinstbeskattningen efter fem år. Vid försäljning av bostäder tas hänsyn till inflationen vid vinstberäkningen. Vid försäljning av aktier skall varje aktiepost om säljs antas utgöra ett genomsnitt av säljarens tidigare förvärv genom köp, nyemissioner. fondemissioner, nya köp, gåvor eller arv. Detta gör att det i praktiken är omöjligt att utföra eller kontrollera de utredningar som krävs. Genom en schablonregel, där inköpspriset för aktier äldre än två år antas motsvara halva försäljningspriset nedbringades behovet av utredningar. Ett extra avdrag på 3 000 kr. gjorde dessutom försäljningar upp till 15 000 kr. om året skattefria. (Reavinsten antogs utgöra 40 % av halva försäljningspriset.) Genom de 1983 beslutade reglerna skärptes schablonregeln så att inköpspriset endast antas motsvara en fjärdedel av försäljningspriset. Om försäljningspriset inte är minst fyra gånger så högt som inköpspriset innebär användningen av schablonregeln en förlust för säljaren. Risken är därför stor inte bara för att skattskyldiga och skattemyndigheter kommer att tvingas till ett betydande merarbete för att göra de utredningar om anskaffningsvärde och verklig vinst som då behövs. Många skattskyldiga mäktar inte göra dessa utredningar med risk för både rättsförluster och för att de i fortsättningen drar sig för investeringar i aktier på grund av det krångel som detta innebär. Vid riksdagsbehandlingen yrkade moderata samlingspartiet a v s l a g p å d e s k ä r p t a r e a l i s a t i o n s v i n s t r e g l e r n a. I andra hand yrkade vi att s c h a b l o n a v d r a g e t s k u Il e h ö j a s f r å n 3 O O O k r. t i Il 4 5O O k r. för att aktier även med de nya reglerna skulle kunna säljas för 15 000 kr. om året utan att krångliga utredningar om anskaffningspris m. m. skulle behöva göras eller kontrolleras. Vi vidhåller dessa yrkanden. Schablonavdraget bör också gälla vardera av makar eller samboende med barn. Det är orimligt att äktenskap eller tillkomst av barn skall missgynnas i detta avseende. Det finns emellertid anledning att gå vidare och jämföra de realisationsvinster som gäller i Sverige med dem i vår omvärld. l sammandrag kan man beskriva reglerna i några viktiga länder som följer. England Reavinster på aktier beskattas med en skattesats av 30 % med undantag för försäljning som inte överstiger 3 000 f., resp. vinster som inte uppgår till sammanlagt mer än 5 000 f. under ett taxeringsår. Holland l normalfallet är reavinster på aktier fria från skatter om inte vederbörande äger mer än 7 % av företaget i fråga.
Mot. 1984/85: 787 9 Frankrike För fysi ka personer gäller att försäljningar upp till 214 200 franska fr undantagna från be kattning ( 1982 års siffra). Över detta belopp är skattesatsen 15 %. Tyskland l normalfallet är reavinster på aktier skattefria om man innehaft aktierna över sex månaders tid. Schweiz Ingen federal skatt utgår, men däremot finns varierande kantonala skatter. l de flesta kantoner utgår dock ingen skatt. Danmark Reavinster inom en treårsperiod taxeras som vanlig inkom t. men däremot är senare försäljningar i normalfallen inte beskattningsbara. Norge Aktievinster inom en tvåårsperiod beskattas med effektiv skatt av 30 l'/c. Efter två år skattefria. Som framgår har alla dessa länder antingen full skattefrihet för försäljningsvinster efter viss tids innehav eller höga fribelopp för försäljning resp. vinst. De aktiesparare som köpte sina aktier åren 1981-1983 har i många fall gjort betydande kursvinster. Andra har däremot behållit sina aktier under nedgångsåren. Säljer de nu dessa aktier gör de det ofta utan real vinst. Trot detta skall betydande belopp betalas i reavinstskatt. Börsexperterna synes vidare vara ense om att kurskurvan framöver i stort sett kommer att röra sig vågrätt. med mindre variationer uppat och nedat. Vi är då tillbaka i ett läge då man kanske för lång tid framåt får räkna med i huvudsak avkastning i form av en låg utdelning. Aktiespararen måste da kunna räkna med att eventuella reavinster inte som nu katta. bort trots att de kanske inte utgör mer än vad som motsvarar inflationen. Reavinstreglerna för aktier bör därför skyndsamt se över i syfte att ge bättre resultat i förhållande till annat sparande och så att de bringas i bättre överensstämmel e med de regler om gäller i var omvärld. Regeringen bör skyndsamt lägga fram förslag med denna inriktning. Ä ven om dc regler som gäller i Danmark och orge är hårda internationellt sett bör de utgöra ett delmål härvidlag. Det skulle betyda skattefrihet vid innehav längre än två tre år. Samtidigt bör en omläggning av realisationsvinstskatten utredas. innebärande att omplaceringar inom en aktieportfölj inte betraktas som realisation. Ett sådant system skulle främja rörligheten på aktiemarknaden och stimulera till återinvesteringar i aktier.
Mot. 1984/85: 787 lo RealisationsfOrluster l aktieägandets natur ligger att realisationsförluster kan uppkomma. Samtidigt som realisationsvinster alltid är skattepliktiga får realisationsförluster däremot endast dra av om de kan kvitta mot någon realisationsvinst. Redan detta innebär en bristande symmetri i systemet. Till detta kommer begränsningen i avdragsrätten för realisation förluster på längre innehav. Det kan ytligt sett förefalla logiskt att man endast far dra av 40 q. av en sådan förlust, eftersom man "endast"' behöver ta upp 40 % av realisationsvinsten på äldre aktier till beskattning. Antag att aktierna inköpts för 100 000 kr. 1983 och äljs för 80 000 kr. efter två år. l försäljningsårets penningvärde utgör inköpspriset ca 116 000 kr. Realisationsförlusten är således reellt (116 000 kr.- O 000 kr.) eller 36 000 kr. Trots detta får endast 40 % av (100 000 kr.- O 000 kr.) eller 8 000 kr. dras av som realisationsförlust. (Och då som nämnts enda t under förutsättning av att motsvarande realisationsvin t från annan försäljning uppkommit.) Ett minimikrav må te vara att hela den nominella förlusten-i detta fall 20 000 kr. -får dras av. Slopa om ältningsskatten på aktier Ett halvt år innan omsättningsskatten på aktier infördes skrev finansutskottet med anledning av vpk-motioner att en sådan skatt "'skulle riskera få negativa verkningar"' och "'under alla omständigheter kräva omfattande utredningsarbete innan de kan genomföra. Erfarenheterna från det år omsättningsskatten varit i kraft bekräftar detta. Skatten har bl. a. inneburit att handeln med svenska aktier flyttat utomland. En annan effekt har blivit att de korta affärerna minskat kraftigt. vilket lett till sjunkande om ättning på börsen i sin helhet. Detta är negativt därför att en väl fungerande aktiemarknad behöver korta placeringar för att jämna ut kursrörelserna. Minskad omsättning på grund av fordubblade ko tnader betyder också att aktier blir mindre likvida som placeringsform, vilket kan avskräcka placerare. De katteinkomster om ättningsskatten inbringar motverkas av minskade skatteintäkter på grund av färre affärer och minskade reavinster. Om attning skatten pa aktier bör därför skyndsamt av kaffa. Hemställan Med hänvisning till det anförda hemställs* l. att riksdagen upphäver de skärpta reavinstskattereglerna fran 19 6 ars taxering. Sc även motion 19 4 5:7 8.
Mot. 1984/85: 787 Il 2. att riksdagen. om yrkandet under l. ej bifalls. beslutar höja schablonavdraget vid försäljning av äldre aktier från 3 000 kr. till 4 500 kr. från 1986 års taxering. 3. att rik dagen beslutar att makar och jämställda skall erhålla ett schablonavdrag vardera vid aktieförsäljning. 4. att riksdagen därutöver anhåller om skynd am över yn av reavinstbeskattningen av aktier i enlighet med vad i motionen anförs, 5. att riksdagen beslutar återinföra det 30-procentiga avdraget på mindre aktieutdelningar vid 1986 års taxering. 6. att riksdagen begär skyndsamt förslag från regeringen innebärande att börsaktier endast tas upp till omkring 60-65 o/c av börsvärdet vid förmögenhetsbeskattningen samt till ändrade regler vid arv och gåva av aktier i enlighet med vad som anförs i motionen. 7. att riksdagen beslutar om avskaffande av omsättning skatten på aktier från den l juli 1985. Stockholm den 17 januari 1985 INGEGERD TROEDSSO (m)