1 Översyn av Region Gotlands samlade stöd till föreningslivet Sammanfattande rapport 2013-08-22 Magnus Holmgren och Anders Lundkvist Skandinaviska Utvärderingsinstitutet www.utvarderingsringen.se Stenhuggerivägen 61B 302 40 Halmstad 035 360 80 Uppdraget Uppdraget innebär en utredning av det totala stödet till bidragsberättigade föreningar inom främst kultur och fritidsförvaltningens verksamhetsområde. Rapporten bygger på uppgifter framtagna av förvaltningen där bl.a. följande ingår. Regionens kontanta bidrag har sammanställts och bidragens ekonomiska utfall har beräknats för bidragsberättigade föreningar. Beräkning av lokalsubventioner till föreningar som bedriver verksamhet i kommunala lokaler/anläggningar. Det ekonomiska värdet av driftbidrag till lokaler som föreningar själva äger eller hyr har beräknats. Det totala stödet till föreningslivet i form av kontanta bidrag och lokalsubventioner redovisas. En redovisning av det totala stödet för alla föreningar som erhållit kommunala kontantbidrag och/eller lokalsubventioner. Barn- och ungdomsföreningarnas verksamhet har analyserats med avseende på bland annat typ av verksamhet, åldersfördelning och jämställdhet. Iakttagelser, synpunkter och förslag till åtgärder. Resurser riktade till föreningar via kultur- och fritid 2012 betalade kultur- och fritidsförvaltningen ut drygt 19,3 miljoner i form av kontanta föreningsbidrag. Drygt 12 miljoner kronor som verksamhetsrelaterat kontant stöd och drygt 7,2 miljoner kronor som lokal-/anläggningsrelaterat kontant stöd. Vid sidan av det kontanta stödet erhåller flera föreningar även ett indirekt stöd eller subventioner. Inom Region Gotland är värdet av de tider som föreningslivet bokat i regionens lokaler och anläggningar drygt 8,8 miljoner kronor. Föreningarna betalar totalt en hyra på något mer än 1,8 miljoner kronor vilket innebär att lokalsubventionerna i regionens lokaler och anläggningar som bokas via kultur och fritidsförvaltningen uppgår till ca 7 miljoner kronor. De kommunägda anläggningar där föreningarna bokar tid direkt på plats främst Regionens tre simhallar genererar också subventioner till föreningarna motsvarande drygt 1,4 miljoner kronor. Vissa anläggningar ägs av regionen medan föreningar svarar för driften. Även här uppstår en form av subvention som för 2012 har beräknas till drygt 3,9 miljoner kronor.
2 Det totala föreningsstödet 31 677 019 kronor Kontanta bidrag 19 323 848 kronor Verksamhetsrelaterade 12 065 101 Lokal-/anläggningsrelaterade 7 258 747 Subventioner 12 353 171 kronor Via bokningar i regionens lokaler 6 987 750 Via regionägda/föreningsdrivna anläggningar 3 958 601 Via inomhusbaden 1 406 820 Totalt föreningsstödstöd 31 677 019 Kontanta bidrag Kontanta bidrag i olika former utbetalades med följande belopp 2012. Verksamhetsrelaterat kontant stöd Kronor Aktivitet 2 687 062 Resor 680 993 Distrikt 1 601 467 Social 480 000 Politik 266 152 Studieförbund 3 715 941 Kulturprojekt 207 904 Kultur verksamhet 1 957 000 Övrigt verksamhetsstöd 468 582 S:a verksamhetsrelaterat kontant stöd 12 065 101 Lokalrelaterat kontant stöd Driftbidrag - Idrott 4 743 788 Driftbidrag - Bygdegårdar 769 269 Driftbidrag - Nykterhetsorg 85 000 Investering - Idrott 1 161 500 Investering - Bygdegårdar 454 190 Investering - Handikapporg 45 000 S:a lokalrelaterat kontant stöd 7 258 747 Totalt kontant stöd 19 323 848 I följande diagram visas summan av de kontanta bidragen på drygt 19,3 miljoner fördelat mellan idrottsföreningar, kulturföreningar inkl. studieförbunden och andra bidragsberättigade föreningar. Dessutom redovisas samma fördelning för de kontanta bidrag som kan ses som verksamhetsrelaterade och lokalrelaterade.
3 Driftbidrag Driftbidrag till föreningar som äger/driver lokaler och anläggningar Regionen stödjer föreningar som äger/driver egna lokaler och anläggningar via ett särskilt driftbidrag. Driftbidrag till idrottsföreningar omfattas av ett regelverk och föreningar som äger/driver egna samlingslokaler av ett annat. Driftbidrag idrottsanläggningar 45 idrottsföreningar fick del av driftbidraget 2012. Totalt betalade regionen 4 221 788 kr till dessa föreningar i form av driftbidrag. Föreningarnas redovisade och godkända kostnader uppgick enligt ansökningarna till 6 316 801 kr. Det innebär att regionen täcker idrottsföreningarnas godkända driftkostnader till 70 %. Föreningarna kan dock ha andra kostnader utöver de av regionen godkända vilket innebär att den faktiska kostnadstäckningen kan vara lägre. Driftbidrag - samlingslokaler 63 föreningar företrädesvis bygdegårdsföreningar fick driftbidrag 2012. Totalt betalade regionen 736 269 kr i form av driftbidrag till samlingslokaler. Föreningarnas samlade kostnader uppgick enligt ansökningarna till 5 038 655 kr. Det innebär att regionen täcker föreningarnas driftkostnader med i snitt 15 %. Kostnadstäckningen via driftbidraget varierar föreningsvis i ett spann mellan 5 % och 51 %. Subventioner Beräkning av subventioner i regionens lokaler/anläggningar via lokalbokningen Sammanfattning bokade timmar av föreningar 30 644 timmar Regionens bruttokostnad 8 806 621 kr Betald hyra av föreningar 1 818 871 kr Regionens subvention 6 987 750 kr 79 % Tabell över de 10 föreningar som toppar listan över erhållna subventioner Regionens Förening Bokade timmar kostnader brutto Betald hyra Subvention kr Subvention % Visby-Roma Hockey-Klubb Ungdom 615 1 324 110 42 695 1 281 415 97 % Visby-Roma Hockey 691 1 367 727 93 093 1 274 634 93 % FC Gute 2357 1 379 280 143 910 1 235 370 90 % Visby AIK 885 521 044 45 765 475 280 91 % Gotlands Friidrottsförbund 534 359 071 32 266 326 805 91 % Fårösunds GoIK 613 269 214 31 867 237 347 88 % P18 Idrottsklubb 324 228 388 15 353 213 036 93 % Gotlands Innebandyförbund 790 214 782 48 089 166 693 78 % Gotlands Fotbollförbund 569 202 282 48 890 153 392 76 % Endre Idrottsförening 747 197 880 77 173 120 708 61 % Idrottens dominans när det gäller den här typen av subventioner är nästan total. I nedanstående diagram redovisas subventionerna på 6 987 750 kr som uppkommer via regionens lokalbokning fördelat mellan idrottsorganisationer och andra bidragsberättigade föreningar.
4 Subventioner via inomhusbaden Regionens tre bad kostade brutto 11 968 154 kronor under 2012 medan intäkterna uppgick till 3 946 511 kronor. Den totala tillgängligheten räknat i bantimmar uppgick till 62 907 bantimmar varav föreningslivet bokat 9 308 bantimmar eller 15 % av den totala kapaciteten vilket är något högre i jämförelse med andra kommuner vi utrett. Övrig tid har använts av bl.a. allheten och skolan. Badens subventioner till föreningar framgår av nedanstående tabell. Subventioner till föreningar Bad Bantimmar Bruttokostnad Inbetald hyra Subvention kronor Subvention procent Hemsebadet 2216 332 400 kr 132 480 kr 199 920 kr 60 % Romabadet 1622 326 022 kr 222 820 kr 103 202 kr 32 % Solbergabadet 5470 1 176 050 kr 72 352 kr 1 103 698 kr 94 % Summa 9 308 1 834 472 kr 427 652 kr 1 406 820 kr 77 % Subventioner via regionägda men föreningsdrivna anläggningar I utredningen finns 11 föreningar redovisade som driver lokaler/anläggningar som ägs av regionen. 9 av dem är idrottsanläggningar. Regionens driftkostnader för de 11 lokalerna/anläggningarna var 2012 2 457 844 kr. Regionen betalade dessutom driftbidrag motsvarande 1 500 757 kr till de 11 föreningarna. Det innebär att regionens totala kostnad uppgick till 3 958 601 kr. Beloppet anser vi kan betraktas som en kommunal subvention. Diagrammet redovisar subventionerna på 3 958 601 kr som uppkommer genom de anläggningar som drivs av föreningar och ägs av regionen. Det totala föreningsstödet sammanfattning Det totala föreningsstödet uppgick 2012 till 31 677 019 kronor varav 19 611 918 kronor eller 62 % utgör lokal-/anläggningsrelaterat stöd d.v.s. 7 258 747 kr i lokalrelaterade kontanta bidrag och 12 353 171 kr i lokalsubventioner.
5 Det totala föreningsstödet på 31 677 019 kronor fördelat mellanolika kategorier ser ut så här. I kolumnen lokaler/anläggningar ingår kontant stöd som kan relateras till lokaler och anläggningar samt subventionerna. I kolumnen verksamhet ingår de kontanta bidragen som kan relateras till föreningarnas verksamhet. Föreningskategori Totalt stöd Varav till verksamhet Lokaler/ anläggningar Barn o ungdom 1 303 171 kr 1 047 578 kr 255 593 kr Handikapp 820 185 kr 744 505 kr 75 680 kr Idrott 22 163 042 kr 4 211 677 kr 17 951 365 kr Kultur 7 204 023 kr 5 874 845 kr 1 329 178 kr Pensionärer 186 598 kr 186 496 kr 102 kr Totalt 31 677 019 kr 12 065 101 kr 19 611 918 kr Verksamhetsbeskrivningar och statistik De största idrotterna på Gotland 2011/12 Riksidrottsförbundet (RF) har under sitt paraply ett 70-tal olika specialidrotter. RF redovisar årligen verksamhetsvolymer för alla dessa idrotter. Den senaste statistiken som finns tillgängliga för att skapa en års bild är från hösten 2011 och våren 2012. Uppgifterna baseras på de ansökningar föreningarna gör för att få statligt lokalt aktivitetsstöd. Totalt sett har föreningar med hemvist på Gotland redovisat verksamhet till RF inom 37 olika idrotter. Uppgifterna om bidragsberättigad verksamhetsvolym nedan avser antal deltagartillfällen totalt för pojkar och flickor. Med deltagartillfällen menas att om en förening genomför en träning med 10 deltagare registreras 10 deltagartillfällen. De 10 största idrotterna 2011/12 Idrott Deltagartillfällen* Andel % Flickor % Pojkar Fotboll 96350 33 % 35 % 65 % Innebandy 45442 16 % 32 % 68 % Ishockey 30019 10 % 1 % 99 % Gymnastik 19185 7 % 85 % 15 % Ridsport 17224 6 % 95 % 5 % Friidrott 8722 3 % 83 % 17 % Simidrott 8074 3 % 50 % 50 % Basket 7599 3 % 45 % 55 % Handboll 5749 2 % 40 % 60 % Handikappidrott 5547 2 % 33 % 67 % Totalt 291 311 100 % 39 % 61 % *Med deltagartillfällen menas att om en förening genomför en träning med 10 deltagare registreras 10 deltagartillfällen Fotbollen är den klart största idrotten med innebandy på andra plats och ishockey på tredje plats. Samma förhållande gäller i alla kommuner i landet. Liksom i de flesta kommuner är ridsporten med på fem i topplistan. Situationen på Gotland kan sägas utgöra en Sverigebild i miniatyr. Ska några skillnader lyftas fram är det att gymnastik och friidrott är starka idrotter på Gotland medan handboll, tennis och basket inte når den position de har på riksnivå.
6 Föreningar med den största verksamheten 2011/2012 10 i topp Deltagar- Förening tillfällen % Flickor % Pojkar Fotbolls Club Gute 16819 2 % 98 % Visby Innebandyklubb 15411 11 % 89 % Idrottsföreningen Hansa-Hoburg 14346 21 % 79 % Visby-Roma HK Ungdomsklubb 12536 0 % 100 % P18 Idrottsklubb 12380 93 % 7 % Wisby Ridklubb 11712 97 % 3 % Visby Allna Idrottsklubb 10724 18 % 82 % Väskinde Allna Idrottssällskap 9734 13 % 87 % IFK Visby 9476 40 % 60 % Motions & Dansföreningen Mad 9124 92 % 8 % Totalt alla föreningar 291 311 39 % 61 % Medlemsstatistik från 2012 Medlemmar i olika föreningskategorier och i bidragsberättigade åldrar Kategori Alla Flickor Pojkar Idrott 12 984 58,2 % 6 156 52,1 % 6 828 65,1 % Pensionärer 4 898 22,0 % 2 938 24,8 % 1 960 18,7 % Handikapp 3 339 15,0 % 2 163 18,3 % 1 176 11,2 % Religiösa 439 2,0 % 239 2,0 % 200 1,9 % Barnverksamhet 206 0,9 % 100 0,8 % 106 1,0 % Övriga 193 0,9 % 131 1,1 % 62 0,6 % Djur och Natur 178 0,8 % 88 0,7 % 90 0,9 % Nykterhet 49 0,2 % 10 0,1 % 39 0,4 % Hobby 25 0,1 % 0 0,0 % 25 0,2 % Totalt 22 311 100 % 11 825 100 % 10 486 100 % Idrottsföreningar, pensionärsföreningar, och handikapporganisationer står för drygt 95 % av medlemskapen. Idrotten dominerar - nästan 6 av 10 medlemmar kommer från idrottsföreningar. 2013 års kultur- och fritidsvaneundersökning några resultat utifrån frågor med föreningsanknytning I anslutning till utredningen av föreningsstödet har också en kultur- och fritidsvaneundersökning genomförts i form av en enkät riktad till ett representativt urval av innevånare i åldern 10-74 år. Syftet med undersökningen är att mäta i vilken omfattning regionens innevånare deltar i olika verksamheter och/eller besöker olika anläggningar inom främst kultur- och fritidsområdet. Vissa resultat i kultur- och fritidsvaneundersökningen kan användas för att komplettera och ytterligare tydliggöra den verksamhetsstatistik som redovisas i vår rapport. Eftersom regionens bidrag och det statliga aktivitetsstödet sträcker sig upp till 20 år har vi valt att redovisa åldersgruppen 10 20 år även om antalet svarande endast uppgår till 92 personer. Några exempel på resultat utifrån frågor om föreningsdeltagande.
7 Deltagit i föreningsverksamhet - någon gång i veckan Ålder totalt totalt % svar i resp. ålder 10-20 år 20 32 % 6 20 % 26 28 % 92 21-34 år 7 10 % 6 11 % 13 11 % 127 35-49 år 29 19 % 20 17 % 49 19 % 265 50-65 år 20 10 % 26 19 % 46 14 % 336 66 - år 18 9 % 21 13 % 39 11 % 360 Alla 94 14 % 79 16 % 173 15 % 1180 32 % av samtliga tjejer i åldern 10-20 år har deltagit i föreningsverksamhet någon gång i veckan. Motsvarande siffra för killar i samma ålder är 20 % Deltagit i föreningsverksamhet - minst någon gång i månaden Ålder totalt totalt % svar i resp. ålder 10-20 år 26 42 % 10 33 % 36 39 % 92 21-34 år 14 19 % 12 23 % 26 21 % 127 35-49 år 47 31 % 43 37 % 90 34 % 265 50-65 år 52 26 % 42 30 % 94 28 % 336 66 - år 60 30 % 59 37 % 119 33 % 360 Alla 199 29 % 166 34 % 365 31 % 1180 Deltagit i föreningsverksamhet - minst någon gång per år Ålder totalt totalt % svar i resp. ålder 10-20 år 35 57 % 13 43 % 48 52 % 92 21-34 år 33 45 % 26 49 % 59 47 % 127 35-49 år 85 57 % 72 63 % 157 59 % 265 50-65 år 92 47 % 76 55 % 168 50 % 336 66 - år 104 52 % 92 58 % 196 54 % 360 Alla 349 51 % 279 56 % 628 53 % 1180 Drygt varannan innevånare på Gotland har deltagit i föreningsverksamhet minst någon gång per år 53 %. I åldersgruppen 10 20 år är andelen flickor som deltar i föreningsverksamhet större än andelen pojkar när det gäller deltagandet någon gång i veckan, minst någon gång per månad och minst någon gång per år. Våra iakttagelser, slutsatser och förslag Föreningslivets situation på Gotland Föreningslivets verksamhet inom kultur- och fritidsområdet är mycket omfattande. Den verksamhet som bedrivs för barn- och ungdomsgrupperna är liksom i alla kommuner starkt dominerad av idrott - framförallt av de stora lagidrotterna. Bland pojkar i åldern 7-20 år utgör fotboll, innebandy och ishockey ca 70 % av all idrottsverksamhet. Enligt vår uppfattning är villkoren för föreningslivets barn-och ungdomsverksamhet på Gotland generellt sett goda. När det gäller lokalt aktivitetsstöd - där vi kan göra jämförelser på idrottsområdet - når regionens bidragsnivå drygt 70 % av nivån för det statliga aktivitetsstödet. Utifrån tidigare analyser vi gjort i ett 10-tal kommuner är en nivå på 55-65 % vanlig.
8 Övriga barn- och ungdomsföreningar vid sidan av idrotten minskar sin verksamhet i nästan alla kommuner och riskerar på många håll att helt försvinna. Det gäller främst traditionella s.k. idéburna organisationer inom områden som politik, religion och nykterhet. Samma förhållande gäller troligen även på Gotland där endast 6 % av verksamheten bland barn och ungdomar är annat än idrott. Detta är en situation som bör uppmärksammas. Driftbidrag Driftbidragen till idrottsföreningar som driver egna anläggningar/lokaler uppgick 2012 till drygt 4,4 miljoner kronor och täckte 70 % av föreningarnas godkända lokalkostnader. Nivån är betydligt högre på Gotland än i andra kommuner vi granskat. et föreningar som omfattas av bidraget - 45 - är dessutom betydligt fler än i andra kommuner. Vi anser att traditionen med hög kostnadstäckning av dessa föreningars anläggningskostnader är viktig ur ett rättvisperspektiv. Därför bör förvaltningen inför framtiden vara observant på att de godkända kostnaderna som ligger till grund för driftbidraget så långt möjligt kan jämföras med de kostnader regionen har för egna lokaler och anläggningar. Driftbidragen till samlingslokaler betalas - under förutsättning att uthyrning skett - i form av ett grundbidrag - 4 500 kronor - och ett uthyrningsbaserat bidrag med 15 kronor per uthyrning samt 15 kronor därutöver till studiecirkel eller verksamhet riktad till åldersgrupp enligt bidragsregler för ungdomsorganisationer. 2012 uppgick driftbidraget till drygt 730 000 kronor och täcker i snitt 15 % av föreningarnas driftkostnader. 63 föreningar fick del av driftbidraget där kostnadstäckningen varierade mellan som lägst 5 % och som högst 51 %. Bidragsbeloppen varierade mellan som lägst 5 450 kr och som högst 103 000 kr. Variationen i kostnadstäckning beror på bidragets konstruktion med ett grundbidrag och ett uthyrningsbaserat bidrag. Bevaka jämställdheten inom idrotten För landets totala idrottsverksamhet redovisar Riksidrottsförbundet en könsfördelning med 61 % pojkverksamhet och 39 % flickverksamhet. Inom region Gotland är andelen pojkverksamhet och flickverksamhet densamma. Påpekas bör att de stora pojkdominerade lagidrotterna fotboll, innebandy och ishockey troligen tränar oftare än vissa flickdominerade idrotter. Det kan betyda att antalet individer som deltar i idrottsverksamhet har en större andel flickor än vad verksamhetsstatistiken från Riksidrottsförbundet visar. Förhållandet verifieras av den medlemsstatistik som finns över bidragsberättigade medlemmar. Inom idrotten utgör flickorna 47 % och pojkarna 53 % av andelen medlemmar i åldern 7 20 år. Resultaten i årets kultur- och fritidsvaneundersökning - som redovisar deltagandet i olika föreningsverksamheter på individnivå ger en helt annan könsfördelning inom idrotten än statistiken från det statliga lokala aktivitetsstödet. För åldersgruppen 10 20 år är andelen flickor 68 % och andelen pojkar 32 %. Det finns enligt vår mening anledning att följa utvecklingen under de närmsta åren vad gäller jämställdheten inte bara inom idrotten. Förutom att basera beräkningen på Riksidrottsförbundets statistik och regionens egen medlemsstatistik är regelbundet genomförda kultur-och fritidsvaneundersökningar som bl.a. mäter ungdomars deltagande i föreningsverksamhet på individnivå att föredra. Diskutera insatser för att stärka föreningar vid sidan av idrotten Idrotten är dominerande i alla kommuner och självklart beror detta på popularitet och stort engagemang från många ideellt arbetande ledare. Men de stödsystem som tillämpas i kommunerna är också skräddarsydda för idrott och framförallt lagidrott. Om vi undantar pensionärs- och handikapporganisationer finns det på Gotland ett 25-tal föreningar vid sidan av idrotten som tillsammans endast svarar för ca 6 % av den totala barn-
9 och ungdomsverksamheten Det kan därför finnas skäl att diskutera med dessa föreningar om hur ett optimalt stöd skulle kunna utformas för att på sikt behålla och stärka deras verksamhet. Tydliggör hur föreningsstödet fungerar Vi rekommenderar att regionen tydliggör för föreningarna - och kanske även för regionens innevånare - hur föreningsstödet fungerar. Eftersom lokalsubventioner vanligtvis inte förekommer i samband med redovisning av föreningsstöd vet vi av erfarenhet att alltför få inser att det lokalrelaterade stödet är ett betydligt större stöd än de kontanta bidragen till föreningarnas verksamhet. Genom att tydliggöra det totala stödet skapas bra förutsättningar att föra diskussioner med föreningslivet om eventuella framtida förändringar. Genom att redovisa stödet i form av olika kontanta bidrag och subventioner kan en bättre grund skapas för diskussioner om hur det totala stödet på bästa och mest rättvisa sätt kan utformas. Exempelvis kan det leda till ökad förståelse i de fall regionen önskar förändra avgifter för vissa lokaler. Kunskap om vad lokaler och anläggningar kostar kan även motverka att bokade tider inte utnyttjas. Undersöka föreningarnas och besökarnas åsikter på olika områden För att bedöma kvaliteten på förvaltningens lokalbokning och bidragsgivning bör undersökningar om föreningslivets attityder till bokningen och bidragsgivningen genomföras med jämna tidsintervaller. Eftersom användandet av enkäter blivit allt vanligare samtidigt som kvaliteten på kommunala enkäter enligt vår erfarenhet dramatiskt försämrats under de senaste fem åren är det för att lyckas av vikt att förvaltningen beaktar de enkätetiska regler som finns. Liknande kvalitetsmätningar eller brukarundersökningar bör även övervägas på anläggningar, arrangemang och inom lämpliga verksamheter. En enkätmetod som i analysfasen kan peka på starka respektive svaga sidor inom det undersökta området bör då användas. Fortsätt genomföra kultur- och fritidsvaneundersökningar Som en del av utredningen har en kultur- och fritidsvaneundersökning genomförts. Regionen bör fortsätta att regelbundet genomföra liknande undersökningar kanske inför varje ny mandatperiod. Genom att med jämna tidsintervaller genomföra medborgarundersökningar i form av kultur- och fritidsvaneundersökningar går det t.ex. att följa utvecklingen av innevånarnas deltagande i föreningsverksamhet inom olika föreningskategorier. Utöver detta får förvaltningen och nämnden en bra bild av hur kulturoch fritidsresurserna används. Går det att minska glappet mellan bokade timmar och öppettimmar i regionens egna lokaler och anläggningar?! I vårt uppdrag har ingått att analysera det totala föreningsstödet som främst består av kontanta bidrag och olika former av subventioner. En stor del av subventionerna utgörs av de tider föreningarna bokat i regionens egna lokaler och anläggningar. Vår analys omfattar de 30 644 timmar som bokats av föreningar. Den totala kapaciteten i form av öppettimmar eller bokningsbara timmar var drygt 117 000 timmar år 2012. Glappet på ca 86 000 timmar utgörs av bokningar som gjorts av t.ex. privatpersoner, företag, skolan eller andra regionala förvaltningar samt tider som förvaltningen inte lyckats hyra ut. Skolans tider motsvarar enligt våra uppskattningar drygt 20 000 timmar och övriga bokningar mellan 10 000-15 000 bokade timmar. Det innebär att den lediga kapaciteten utgör drygt 50 000 timmar. De större idrotthallarna och idrottsanläggningarna samt fotbollsplaner står
10 uppskattningsvis för närmare 10 000 av dessa timmar. Den resterande lediga kapaciteten uppskattas komma från mindre, svåruthyrda och inte särskilt kostsamma lokaler som mindre gymnastisalar, matsalar och andra skolsalar. De icke uthyrda tiderna ligger troligen oftast på mindre attraktiva tider som sen kvällstid, helger och eventuellt öppethållande sommartid. En liknande bild har vuxit fram i samtliga kommuner vi granskat. Genom det underlag som finns i utredningen men framför allt från uppgifter från regionens bokningsfunktion går det att fastställa den exakta omfattningen av lediga tider. Det i sin tur torde leda till en diskussion om huruvida den lediga kapaciteten kan hyras ut eller inte. En aktiv marknadsföring av lediga tider i kombination med differentierade avgifter röda avgångar kan troligen medföra att regionens lokaler och anläggningar får ett ökat utnyttjande. Uthyrning via bibliotek, ungdomsgårdar och inomhusbad I Alemedalsbiblioteket finns utrymmen i form av möteslokaler som i viss utsträckning används av föreningar. Vissa filialbibliotek upplåter också lokaler till föreningar. Detsamma gäller regionens ungdomsgårdar. Omfattningen av upplåtelsen är enligt uppgift ringa. Några beräkningar av subventioner har därför inte gjorts för dessa lokaler. I de fall bedömningen görs att administrationen kan underlättas bör förvaltningen överväga att använda den bokningsfunktion som finns även för dessa uthyrningar. Dessutom bör förekomsten av möteslokaler marknadsföras - kanske som ett komplement och alternativ till de möteslokaler som finns i föreningsregi. Bokning av tider i regionens inomhusbad sker traditionellet direkt via baden. Samma förhållande gäller för Visby Ishall. Förvaltningen bör utreda för och nackdelar med att låta den bokningsfunktion som idag finns även omfatta badens och ishallens bokningar. Även om bokning av tider inte sker direkt via den centrala lokalbokningen bör rutiner övervägas som innebär att bokade tider kan registreras i efterhand. På så sätt samlas de tidsbokningar som går genom kultur- och fritidsförvaltningen på ett och samma ställe. Dokumentera det beräkningssätt som använts i översynen När lokaler och anläggningar prissatts och öppettider beräknats ha förvaltningen lagt ner stor tid och kraft på arbetet. Det har ibland varit svårt att få fram regionens kostnader för olika anläggningar, lokaler och verksamheter. Även om en del beräkningar fått ske med hjälp av uppskattningar och uppgifterna inte på alla områden kan göra anspråk på att vara absolut korrekta är arbetet en bra grund för framtiden. Därför bör underlaget för samtliga beräkningar i den översyn som nu gjorts dokumenteras och sparas för att underlätta kommande beräkningar av det totala föreningsstödet. Diskutera Riksidrottsförbundets ändrade åldersindelning för det statliga aktivitetsstödet Från 1 januari 2014 förändras det statliga aktivitetsstödet till idrotten. Den nuvarande övre åldersgränsen på 20 år höjs till 25 år enl. beslut på det senaste Riksidrottsmötet. Diskutera med berörda föreningar vad förändringen kan innebära t.ex. vad gäller redovisning av aktiviteter till stat respektive region.