Bromma stadsdelsförvaltning Rapport Sida 1 (6) 2014-09-18 Uppföljningen gäller insatsen personlig, enheten arbetar även med avlösar- och ledsagarservice. Adress: Tunnlandsvägen 91 B 168 36 Bromma Enhetschef: Jörgen Nyberg Telefon: 08 508 070 27 jorgen.nyberg@stockholm.se Bitr. enhetschef: Sanna Selling Telefon: 08 508 061 67 Sanna.selling@stockholm.se Verksamheten bedrivs i kommunal regi. Datum för uppföljning: 2014-09-17 Uppföljningen utförd av: Suzanne Hartenberger, verksamhetscontroller Medverkande från utföraren: Sanna Selling, bitr. enhetschef Metod för uppföljningen: Platsbesök med intervju. Antal brukare i verksamheten vid uppföljningstillfället: 11 brukare inom personlig, ca 30 inom avlösning/ledsagning. Bromma stadsdelsförvaltning Gustavlundsvägen 151 G Box 15017 167 15 Bromma Telefon 08 508 06 125 Växel 08 508 06 000 suzanne.hartenberger@stockholm.se stockholm.se Kommentar till samlad bedömning Bromma Personliga är stadsdelens egen utförare av personlig. Den samlade bedömningen av uppföljningen visar på en väl fungerande verksamhet som till största del har en god följsamhet till lagar, föreskrifter och riktlinjer. Bromma personlig är en stabil verksamhet där både omsättningen av brukare och personal är låg. Både bitr. enhetschef och medarbetare har arbetat länge i verksamheten. Det finns brister i verksamhetens nuvarande ledningssystem, men ett kvalitetsledningssystem enligt SOSFS 2011:9 är underuppbyggnad.
Sida 2 (6) Följande avvikelser kräver åtgärd: Verksamheten har inget komplett kvalitetsledningssystem enligt SOSFS 2011:9. Ett ledningssystem för kvalitet är under uppbyggnad. Nuvarande rutiner behöver ses över och uppdateras. Personalen behöver en genomgång av riktlinjer och rutiner för dokumentation i journal. Avvikelserna ska vara åtgärdade senast: 2014-12-31 Bedömning Ekonomi och administration Utföraren är kopplad till stadens Paraplysystem. Det finns skriftlig rutin för att rapportera förändrat behov hos brukaren. Verksamheten rapporterar antal utförda timmar till Försäkringskassan. Förändrat behov rapporterar brukaren själv. Ledning och personal Enhetschefen har lägst tre års sammanlagd yrkeserfarenhet av målgruppen på heltid, förvärvad efter år 2000. Bitr. enhetschef arbetar 100 % på enheten. All personal behärskar svenska språket i tal. Det finns en plan för personalens kompetensutveckling Det finns skriftlig rutin för introduktion av nyanställda. Det finns skriftlig rutin med information om sekretesslagstiftning. Antal anställda på enheten: 29 tillsvidareanställda + 35 anhörigvårdare + ca 60 timvikarier. Korttidsfrånvaro: Normal Långtidssjukfrånvaro: 6 av 29 Total sjukfrånvaro i %: 9,7 Personalomsättning: 0 Verksamhetens ledning består av en enhetschef och en biträdande enhetschef. Biträdande enhetschef har ansvar för det dagliga arbetet. Biträdande enhetschef har ej adekvat högskoleutbildning, men utbildning i lagstiftning samt organisation och ledarskap. Hon har arbetat som chef i verksamheten sedan 2003. Biträdande enhetschef
Sida 3 (6) har stöd från en samordnare som bl.a. ansvarar för bemanning. Samordnaren har mycket kundkontakt. Enheten har ca 10 medarbetare med undersköterskeutbildning, övriga medarbetare har ej någon adekvat utbildning. Det finns idag inget utbildningskrav för personliga assistenter. Alla medarbetare utbildas internt efter behov. Förebyggande utbildningar köps av Previa. Verksamheten har som krav att alla medarbetare är grundutbildade i metoden ESL (Ett självständigt liv). En repetition av kunskaperna ska genomföras inom kort. Alla i personalen behärskar det svenska språket i tal, men det finns brister i att dokumentera på svenska. 75 % av personalen är utlandsfödda. Dokumentation Dokumentationen förvaras på ett betryggande sätt. Genomförandeplan finns för samtliga brukare, flertalet ligger i Parasol, övriga ska läggas in i systemet. Samtliga genomförandeplaner följs upp minst en gång per år. Dokumentationen för två brukare kontrollerades vid uppföljningen. Kontrollen visade på att: Genomförandeplaner innehåller mål och ev. delmål Genomförandeplaner tydliggör vad som ska göras. Genomförandeplaner tydliggör hur det ska göras. Genomförandeplaner tydliggör när det ska göras. Datum för uppföljning saknades. Det framgår hur den enskilde eller dess företrädare varit delaktig i upprättande av genomförandeplaner. Det finns löpande och kontinuerlig information (journalanteckningar). Den löpande dokumentationen innehåller information om faktiska omständigheter, händelser av vikt. Den löpapande dokumentationen innehåller information om avvikelser från genomförandeplanen. En del anteckningar i journal bedöms vara onödiga. De har mer karaktären av arbetsanteckningar. Alla brukare som kan och önskar, deltar vid upprättandet av sin genomförandeplan. Idag finns det någon som inte vill delta och någon som inte kan delta och inte heller har en företrädare som kan/eller vill vara delaktig i upprättandet av genomförandeplan.
Sida 4 (6) Genomförandet av insatsen följs upp regelbundet, minst en gång per år. Biträdande enhetschef är behjälplig i grupper som har svårigheter att dokumentera. En medarbetare i varje arbetsgrupp har ansvaret att dokumentera i Parasol, alla ska skriva arbetsanteckningar. Journalanteckningar förs löpande i de två akter som granskades. I anteckningarna framgår inte hur man arbetar mot uppsatta mål. En genomgång av dokumentationsrutiner bör göras med personalgruppen för att förtydliga om vad och hur journalanteckningar ska föras. Kvalitetsledningssystem Det finns inte ett komplett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i enlighet med SOSFS 2011:9. Det finns en verksamhetsberättelse för föregående år. Ledningssystemet omfattar rutiner och processer för: Avvikelsehantering Klagomål och synpunkter Lex Sarah (SOSFS 2011:5) Dokumentation enligt SoL Hot och våld Dödsfall och/eller traumatiska händelser Hur den enskildes trygghet säkerställs Ledningssystemet saknar rutiner och processer för: Riskanalys Egenkontroll Barns skydd (14 kap 1 SoL) Samverkan Hur insatsen påbörjas respektive avslutas Verksamheten har tagit emot ett klagomål de senaste tolv månaderna. Verksamheten har rapporterat två stycken Lex Sarah de senaste tolv månaderna, varav en har anmälts till IVO. Verksamheten har inget komplett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i enlighet med SOSFS 2011:9. Ett arbete pågår dock med att skapa ett ledningssystem enligt SOSFS 2011:9. Rutiner finns till stor del, men många är inte nedskrivna. Det finns ett flödesschema gällande start av insats - ett flödeschema som beskriver vad som ska göras men inte hur. En rutin för avslut av brukare ska upprättas.
Sida 5 (6) Egna medel och nycklar Verksamheten hanterar brukares nycklar till brukares hem. Det finns skriftlig rutin för hantering av nycklar. Verksamheten har tydliga rutiner för hantering av brukares nycklar. Verksamheten hanterar inte brukarens egna medel. Hälso- och sjukvård Verksamheten hanterar brukares mediciner. Det finns skriftlig rutin för delegering. Verksamheten ska se över behovet av egenvårdsintyg och skapa rutin för egenvård. Arbetssätt Det finns ingen skriftlig rutin för att säkerställa ett gott bemötande. På APT en gång per månad berörs etik- och bemötandefrågor kontinuerligt. Verksamheten har en personal som är utbildad reflektionshandledare som leder diskussioner kring bl.a. etik och bemötande. Verksamheten har inga rutiner och arbetsätt som säkerställer att brukaren får information som är anpassad efter den enskildes förutsättningar. Idag förstår i stort sett alla talat språk. Om en brukare tilldelas t.ex. kognitiva hjälpmedel utgår personalen från de rutiner och instruktioner som ges av förskrivaren. Brukarinflytande Verksamheten genomför inga egna brukarundersökningar. Verksamheten har inte fått ett eget resultat från Stockholms stads brukarundersökningar. Brukarinflytande sker individuellt. Biträdande enhetschef träffar alla brukare minst en gång per år för att tala om hur de upplever stödet. Alla brukare erbjuds att delta på sin egen arbetsgrupps möten. Idag är det en brukare som utnyttjar den möjligheten. En del brukare styr själv upp sin vardag tillsammans med assistenterna.
Sida 6 (6) Biträdande enhetschef och verksamhetens samordnare har ofta telefonkontakt med brukarna. Hygien och Smittskydd Personal stöttar brukarna med personlig hygien All personal har genomgått utbildning i basala hygienrutiner. Det finns tillgång till engångshandskar, handsprit och liknande skyddsmaterial. Utbildning i basala hygienrutiner sker både genom fysisk föreläsning och genom Stockholms läns landstings webbutbildning.