Sektion 13 Förebyggande och lindrande åtgärder
Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 13 701 13 Förebyggande och lindrande åtgärder I processen för miljökonsekvensbedömning (MKB-processen) identifieras negativa konsekvenser med förslag på lindrande åtgärder till den detaljerade tekniska planeringen av projektet. Det primära syftet med processen är att förhindra identifierade negativa konsekvenser genom att till exempel hitta andra tekniska alternativ. Om det är opraktiskt att förebygga en specifik konsekvens (dvs. det finns inget tekniskt eller ekonomiskt genomförbart alternativ), finns det planer för att lindra konsekvenserna. I de fall då det är opraktiskt att vidta förebyggande eller lindrande åtgärder för att minska de oönskade miljökonsekvenserna ska kompensation övervägas. De lindrande åtgärder som implementeras innan den här MKB-rapporten skickas in (under planeringsfasen) presenteras i kapitel 13.1. Om det har förutsetts och fastställts att någon återstående eller resterande konsekvens är väsentligt negativ, har förslag getts på åtgärder som kan övervägas av projektutvecklaren under projektets implementeringsfas. Före byggande och lindrande åtgärder har planerats för implementeringsfaserna av projektet efter att MKB-fasen har avslutats (se kapitel 13.2). De lindrande och förebyggande åtgärderna i projektets avvecklingsfas ska planeras i enlighet med de bestämmelser som gäller vid avvecklingstidpunkten. Konsekvensbedömningen betecknas av en viss grad av osäkerhet (se kapitel 12). Därför har åtgärderna för oförutsedda och oväntade konsekvenser (kapitel 13.3) inkluderats separat. METODER FÖR ATT LINDRA MILJÖKONSEKVENSERNA Förebyggande Åtgärder för att förebygga konsekvenserna genom att ändra eller ersätta de planerade verksamheterna under planeringsfasen. Man har till exempel kunnat förebygga negativa miljökonsekvenser genom att placera rörledningarna så långt bort som möjligt från känsliga eller värdefulla områden, såsom Natura 2000-områden. Lindrande Om det inte finns något tekniskt alternativ, är nästa steg att vidta lindrande åtgärder före och under anläggnings- och driftfasen. Den effektivaste metoden är att vidta lindrande åtgärder så nära källan till konsekvenserna som möjligt. Risken för att ankarkättingarna träffar kulturarvsföremål kan till exempel minskas genom att noggrant planera ankringsmönstren och använda en lyftkran för att lyfta upp ankarkättingarna. Kompensation Åtgärder som kan vidtas för att kompensera sådana konsekvenser som inte kan lindras. Kompensationen kan vara ekonomisk (till exempel betalning till fiskare för inskränkta fiskeområden) eller fysisk (till exempel inrättning av ekosystem inom ett annat område än det som påverkas av projektet).
702 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 13 13.1 Förebyggande och lindrande åtgärder innan MKB:n skickas in I detta avsnitt beskrivs de förebyggande och lindrande åtgärder inom Finlands ekonomiska zon som vidtas under planeringsfasen (förstudie och projektering), dvs. innan denna miljökonsekvensbeskrivning lämnas in. 13.1.1 Undersökningar och optimering av sträckningar De sträckningsalternativ som har fastställts för rörledningen har stor betydelse med tanke på de miljömässiga, tekniska och ekonomiska aspekterna. Utvecklingen av rörledningens sträckning är en iterativ process som kommer från de undersökningar som NTG gjorde mellan 1998 och 2000 (se kapitel 2 och 6). Det strategiska målet är att identifiera en anläggningskorridor som utgör en effektiv, tillförlitlig och säker rörledningssträckning samtidigt som miljökonsekvenserna blir så små som möjligt. Den här processen är baserad på omfattande undersökningar och teknisk utvärdering från det ursprungliga konceptet till valet av anläggningskorridor. Undersökningsresultaten utgör en grund för att lindra miljökonsekvenserna under projekteringsfasen (valet av och optimeringen av sträckningen). Under undersökningen identifieras de områden som kan påverka den långsiktiga hållbarheten för rörledningen, som till exempel olämpliga havsbottenförhållanden och oregelbunden havsbottenmorfologi. Detaljerad kunskap om den komplexa havsbottenmorfologin gör att sträckningen kan projekteras med minsta möjliga bottenarbete. Även längden på sträckningen och undvikande av svåra havsbottenförhållanden, till exempel ammunition och skeppsvrak, ingår i optimeringsprocessen. Lokalisering och exakt positionsbestämning av anläggningar från tredje part, som till exempel elektriska kablar och telekommunikationskablar, säkerställer att den befintliga infrastrukturen inom Finlands ekonomiska zon störs så litet som möjligt. Undersökningar med hög upplösning för den valda sträckningen (så kallade ammunitionsundersökningar ) möjliggör en detaljerad bedömning av följande: Det kulturhistoriska värdet av vrak och utvecklingen av procedurer för att se till att dessa inte skadas under anläggningen av rörledningen. Ammunition som kan påverka den långsiktiga hållbarheten för rörledningen och utvecklingen av procedurer för att möjliggöra säker anläggning och drift av rörledningen. Antropogent avfallsmaterial, som till exempel tunnor, som kan påverka miljön om de störs vid anläggningen av rörledningen. Det finns två huvudsakliga alternativ och ett underalternativ för sträckningen inom Finlands ekonomiska zon (se kapitel 3.2 och kapitel 6). Sträckningsalternativen inom Finlands ekono-
Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 13 703 miska zon styrs till stor del av geologin i Finska viken. Det bör observeras att havsbottnens ojämna topografi inom Finlands ekonomiska zon begränsar möjligheterna att dra om sträckningen runt exempelvis kulturarvsobjekt och kräver ytterligare lindrande åtgärder. 13.1.2 Tekniska lösningar för rörledningens stöd: bottenarbeten Bottenarbetena omfattar flera metoder för att skapa ett jämnare underlag för rörledningarna. Formationerna inom den finländska sektorn består av relativt hårt material, till exempel hård eller kristallin berggrund. Ett alternativ för att utjämna havsbottnen kunde ha varit att ta bort topparna genom att spränga bort större formationer på havsbottnen och/eller muddra bort sediment. Fördelen med detta alternativ är att man kan undvika eller minimera fria spann, vilket leder till lägre risk med tanke på fisket. Borttagningen av formationerna kan emellertid leda till väsentliga miljökonsekvenser (t.ex. för havsdäggdjuren, fisken och vattenkvaliteten) som har klassificerats som oacceptabla. För att kunna undvika dessa konsekvenser har ett beslut fattats under planeringsfasen om att inte ta bort topparna eller muddra inom Finlands ekonomiska zon och att bottenarbetena ska omfatta endast stenläggning (se kapitel 3.5.3 som innehåller en beskrivning av stenläggningen). Den mängd stenmaterial som behövs för bottenarbetena har minimerats under den tekniska detaljprojekteringen genom till exempel omläggning av rörledningen inom svåra områden. Därigenom har spridningen av sediment till följd av placeringen av stora stenmängder också minimerats. 13.1.3 Logistik I optimeringen av logistiken, inklusive rörleveranserna, har man försäkrat sig om att transportavstånden minimeras så långt det är möjligt och därigenom har man även minimerat bränsleanvändningen. Detta lindrar sådana miljökonsekvenser som luftföroreningar. Samtidigt minskar kostnaderna. 13.1.4 Offentlig dialog En fortlöpande dialog med de berörda intressenterna har varit en viktig åtgärd för att lindra de negativa konsekvenserna med tanke på den allmänhetens opinion och bekymmer. Ända sedan början av MKB-processen har Nord Stream haft kontakt med olika grupper som har direkta eller indirekta intressen i projektet och dess konsekvenser, för att försäkra sig om att alla miljömässiga och socioekonomiska effekter diskuteras och att eventuella lösningar bedöms på vederbörligt sätt. Syftet med detta samrådsförfarande, som kommer att fortsätta under hela anläggningsfasen och under början av driften av rörledningssystemet, är att säkerställa att lämpliga lösningar väljs och att en allmän samförstånd uppnås.
704 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 13 13.2 Lindrande av konsekvenserna av de planerade aktiviteterna efter att MKB:n skickats in I kapitel 8 visar miljökonsekvensbedömningen att vissa av de planerade verksamheterna under anläggningen och driften ger upphov till konsekvenser för miljön. För att kunna lindra och förebygga konsekvenserna i så hög grad som möjligt kommer ett antal lindringsåtgärder att vidtas efter att MKB-rapporten har skickats in, på det sätt som beskrivs nedan. 13.2.1 Undersökningar före anläggningen Det finns två förundersökningar, en för ankarkorridoren och en för rörläggningen. För att förhindra skador på kulturarvsobjekt och minimera risken för oplanerad kontakt med ammunition när rörläggningsfartyget lägger ankar, krävs en detaljerad undersökning av ankar korridoren. Nord Stream AG utförde den här undersökningen i det finländska projektområdet i mitten av november 2008. Undersökningen, som omfattade rörledningens hela längd, bör vara klar under det tredje kvartalet år 2009. Undersökningen kommer till största delen att utföras i en korridor som är en kilometer bred på båda sidor om rörledningssträckningen. På grundare vatten (under 100 m) kommer den undersökta korridoren att vara 800 meter bred på båda sidor om sträckningen. Liksom med ammunitionsundersökningarna (se kapitel 13.1.1) är undersökningen av ankarkorridoren indelad i flera faser som inleds med den geofysiska fasen, följt av en visuell inspektion och som sedan avslutas med en expertbedömning av resultaten. Museiverket kommer att bedöma det kulturhistoriska värdet på vraken och ammunitionen kommer att undersökas av en expert på marin krigföring. Inom de kritiska avsnitt som har definierats baserat på undersökningsresultaten kommer ankringsmönster att tas fram och skickas till lämpliga myndigheter. Innan anläggningsarbetena påbörjas, oavsett om det är stenläggning avsedd för rörläggningen eller själva anläggningen av rörledningen, kommer det havsbottenområde som direkt påverkas av arbetena att undersökas för att verifiera havsbottenförhållandena, dvs. att det inte har uppstått några nya hinder. Dessa förundersökningar kommer att utföras med hjälp av en fjärrstyrd undervattensfarkost (ROV). 13.2.2 Röjning av ammunition I syfte att säkerställa säker anläggning och drift av rörledningen ska all ammunition inom 25 meter från rörledningen röjas bort. Även röjning av minor inom ankarkorridoren kan behövas för att rörläggningsfartyget ska kunna ankra säkert. Frågan om att fysiskt flytta det krigsmateriel som påverkar rörledningens sträckning har utretts av utsedda ammunitionsexperter. De har kommit fram till att det alternativet skulle innebära stora risker. Säkra och beprövade röjningsmetoder kommer att användas och man räknar med att dessa metoder kommer att likna
Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 13 705 de som tidigare har använts för att röja ammunition i Östersjön, dvs. de metoder som har använts av den svenska, finländska och estniska marinen. Röjningen av ammunition kommer att utföras enligt en röjningsplan som kommer att tas fram i samarbete med relevanta finländska myndigheter. Röjningsplanen kommer att inkludera tillståndskrav, en tydlig riskbedömningsprocedur för det tekniska utförandet av arbetet samt en övervakningsplan för att minimera konsekvenserna för havsdäggdjur, fiskar och fåglar. Tillstånd kan krävas för röjning av ammunition inom Finlands ekonomiska zon. Nord Stream rådgör för tillfället med arbets- och näringsministeriet och Västra Finlands miljötillståndsverk för att fastställa den rättsliga grunden för tillståndproceduren. Gränsbevakningsväsendet och försvarsministeriet kan bli involverade i samordningen av röjningsoperationerna. GOFREP kommer att hjälpa till med identifieringen och implementeringen av avgränsningszonerna och se till att alla fartyg i det omgivande området kan förflytta sig säkert. Den tekniska proceduren för ammunitionsröjningen kommer att beakta följande: Inspektioner före detonering: ROV-baserad verifierande undersökning med hjälp av högupplösningskameror för att registrera havsbottenförhållandena och den omgivande miljön, inklusive befintlig infrastruktur, kulturarv, antropogent avfall (exempelvis tunnor) och annan ammunition. Ammunitionsklassificering: all ammunition kommer att identifieras och bekräftas (typ, modell och mängden explosivt material baserat på historiska data). Röjning: metod som innebär att placera små laddningar bredvid den identifierade skarpa eller misstänka skarpa laddningen på havsbottnen med hjälp av en liten specialutvecklad fjärrstyrd undervattensfarkost (ROV). De små laddningarna detoneras sedan akustiskt från ett hjälpfartyg på ytan på tryggt avstånd från målet. Undersökning efter detonering: att verifiera att detoneringen har gått bra och vid behov ta bort stora metalldelar som är kvar i området och som kan orsaka problem vid rörläggningen. En ROV med mekaniska armar och specialkorgar kommer att användas för att utföra den här uppgiften. Trots att konsekvenserna av ammunitionsröjningen för de havsdäggdjuren bedöms vara liten, finns det ändå risk för att havsdäggdjuren kommer att påverkas av röjningsaktiviteterna. I avsikt att minska konsekvenserna för havsdäggdjuren, fiskarna och fåglarna finns det två faser där åtgärder kan implementeras för att minimera inverkan: planeringsfasen och utförandefasen. I planeringsfasen bör, om möjligt, schemat för ammunitionsröjningen ta hänsyn till säsongvariationerna i miljön. Allt arbete bör utföras under den isfria perioden i Finska viken och långt från fiskens lekplatser och havsdäggdjurens flyttleder. I utförandefasen ska expertobservationer användas som primär skyddsmetod. Användningen av obeprövad och komplex teknik, som till exempel bubbelgardiner, rekommenderas inte,
706 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 13 eftersom det inte är den standardmetod som används av marinen i de berörda länderna i Östersjön och det därmed ökar risken under utförandet av arbetet. Övervakning bör utföras för att göra en bedömning av följande: Om havsdäggdjur finns inom riskområdet. I så fall ska de skrämmas bort med akustiska metoder. Detta kan inkludera användning av akustiska skrämmor (s.k. pin gare), för både sälar och tumlare, eftersom det har visat sig vara ett effektivt sätt att driva bort djuren från källan /409/. Det genomsnittliga störningsavståndet för en pingare är dock litet (500 meter eller mindre har rapporterats för tumlare) /480, 481/. Det kan därför vara nödvändigt att placera ut flera pingare på olika avstånd från röjningsplatsen. Om fiskstim finns i området. Om stim har identifierats med hjälp av akustiska metoder måste ammunitionsröjningen skjutas upp. Om dykarfåglar (sjöänder och alkor) finns i området. Om dykarfåglar identifieras måste ammunitionsröjningen skjutas upp. Säkerhetsområdet måste anpassas beroende på vilken typ av ammunition som ska röjas, ljudutbredningsförhållandena och det som ska skyddas. Som tidigare nämnts fokuseras skyddsåtgärderna i huvudsak på visuella och akustiska observationer och övervakning. Andra åtgärder som bör prövas avser förutsättningarna för observationerna på grund av ljus- och havsförhållandena, till exempel följande: Begränsning av detoneringarna till de tillfällen när det råder lugna förhållanden till havs och till de ljusa timmarna på dagen (mellan en timme efter soluppgången och en timme efter solnedgången). Se till att observationer påbörjas minst 30 minuter före varje detonering. Se till att observationer av havsdäggdjur och fåglar påbörjas minst 20 minuter efter soluppgången. 13.2.3 Ingrepp på havsbottnen Arbetena på havsbottnen utförs med ett särskilt fallrörsfartyg. Fallröret sänks ned nära havsbottnen där änden placeras ut med hjälp av framdrivningsmotorer som sitter monterade på den fjärrstyrda undervattensfarkosten. Stenläggningen kontrolleras sedan med den fjärrstyrda undervattensfarkosten som kan manövreras längs med en fördefinierad bana och placera stenar på de platser, i den mängd och enligt de mått som har angetts i den detaljerade projekteringsplanen. Den fjärrstyrda undervattensfarkosten är fullständigt utrustad för att göra en visuell och batymetrisk undersökning av de utplacerade stenarna. Användningen av ett fjärrstyrt fallrör gör att stenen kan placeras med stor noggrannhet och det minimerar sedimentspridningen. Detta är en optimal lösning ur både miljömässigt och ekonomiskt perspektiv.
Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 13 707 13.2.4 Rörläggning och ankring Under anläggningsprocessen kan ankarna och ankarkättingarna påverka vrak med kulturhistoriska värden, ammunition eller avfall, som till exempel tunnor. Ankarhanteringsfartygen, rörläggningsfartyget och undersökningsfartygen kommer följaktligen att ha information om dessa platser samt skyddszonerna runt dessa platser. Särskilda ankringsplaner kommer att förberedas före anläggningen för att förhindra att dessa platser påverkas. Sådana planer kan innefatta följande punkter: Anpassning av ankringsmönstret (placering av ankarna på ett annat sätt än det som normalt tillämpas). Utläggning av ankarna med ankarkättingarna spända så att den bogserbåt som drar kättingarna inte befinner sig direkt över platsen samt att den del av kättingen som ligger på havsbottnen är så kort som möjligt. Användning av bojar med mellanvajrar (Yokohama-fendrar) för att lyfta upp ankarkättingarna över vrak- och ammunitionsplatserna. Användning av levande ankare, dvs. ersättning av de ankare som har placerats på havsbottnen med bogserbåtar för att åstadkomma den rörelse som krävs av rörläggningsfartyget. Standardtoleransen vid anläggning av rörledningen är +/- 7,5 meter, dvs. rörledningen kommer att placeras inom en 15 meter bred korridor på havsbottnen. I kritiska områden, exempelvis i närheten av ett skeppsvrak med kulturhistoriskt värde, kan precisionen förbättras. Genom att införa olika kontrollåtgärder, till exempel med en fjärrstyrd undervattensfarkost och/eller akustiska fyrtorn, kan rörledningens position styras med en noggrannhet på +/- 2 4 meter. Det går därför att garantera att de fastställda säkerhetszonerna respekteras, till exempel kring vrakplatser eller tunnor. En kontrollerad installationsprocedur ska diskuteras med Museiverket gällande de områden där det finns arkeologiskt betydande vrak på mindre än 50 meters avstånd från rörledningen. Alla kontrollerade anläggningsprocesser kommer att omfatta beskrivningar av det aktuella området, vrakplatsens integritet, bedömningar av platsens betydelse, illustrationer av platsen, detaljerade ritningar av rörledningens sträckning runt platsen och beskrivningar av de kontrollåtgärder som kommer att vidtas för att kunna passera området på ett säkert sätt. Det kulturarvsprotokoll som ska utarbetas i samråd med Museiverket kommer att omfatta riktlinjer för sådana åtgärder som ska vidtas ifall kulturarvsföremål eller -områden påträffas eller observeras. Protokollet kommer att inkludera anvisningar för dokumentering av observationerna och hantering av de föremål som eventuellt påträffas under anläggningen och inspektionerna.
708 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 13 13.2.5 Trafikkontroll Generellt sett kan sjöfarten påverkas av rörläggningsarbetena, även om det sker enbart under en kort period. För att minimera säkerhetsriskerna och miljökonsekvenserna, samt för att undvika kritiska situationer som till exempel kollisioner och oljeutsläpp, är det viktigt med god kommunikation. Inom Finlands ekonomiska zon kommer kontakten mellan övrig sjöfartstrafik och rörläggningsfartygen att övervakas och kontrolleras via GOFREP (rapporteringssystem för fartyg i Finska viken). GOFREP-systemet är godkänt av den internationella sjöfartsorganisationen (IMO) och är ett samarbete mellan Finland, Estland och Ryssland. Sträckningen i Finlands ekonomiska zon ligger inom två övervakningszoner. Den sydvästra delen övervakas av sjötrafikcentralen i Tallinn i Estland och resterande del av Finlands ekonomiska zon övervakas av sjötrafikcentralen i Helsingfors i Finland. Sjötrafikcentralen i S:t Petersburg i Ryssland övervakar den ryska delen, inklusive vattnen norr om Hogland. Fartygstrafiken spåras via radar, kamerasystem och det automatiska identifieringssystemet AIS. En skyddszon kommer att etableras runt rörläggningsflottan, som rör sig mycket långsamt. Baserat på kontakter med Sjöfartsverket föreslås det att fartygstrafiken runt det här området ska samordnas med GOFREP-systemet. Varje fartyg som är inblandat i anläggningsarbetet har en sjökapten. Tydliga kommunikationsrutiner och ansvarsområden ska fastställas innan arbetet påbörjas. Fartygsrörelserna planeras för att undvika kollisioner inom anläggningsflottan. Klar kommunikation mellan den allmänna fartygstrafiken och rörläggningsfartygen minskar antalet oförutsedda händelser och felberäkningar. Eftersom många rörläggningsfartyg är i arbete samtidigt, rekommenderas centraliserad radiokommunikation så att ett rörläggningsfartyg övervakar hela anläggningsflottans rörelser. Trafikkontroll och varningar ska utfärdas enligt kraven i GOFREP-systemet och de internationella sjöfartsreglerna. Regelbunden uppdatering av GOFREP-systemet och dags- och veckoarbetsplanerna för anläggningsflottan från Helsingfors VTS-central (Vessel Traffic Service) säkerställer en trygg och effektiv navigering för den allmänna sjöfarten. Information om pågående verksamheter (som genomförs inom tre till fyra timmar) skulle underlätta navigeringen i synnerhet på rutten mellan Helsingfors och Tallinn, där snabbgående fartyg kör förbi anläggningsflottan flera gånger varje dag (se kapitel 8.4.1). Ett system för meddelanden till sjöfarare (Notice to mariners) kommer att användas för att meddela fritidssjöfarten om var anläggningsarbetet pågår och hur stort det berörda området är.
Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 13 709 13.2.6 Offentlig dialog I början av anläggningsfasen föreslås vidare att tät kontakt med fiskeorganisationerna upprätthålls för att säkerställa snabb respons om oförutsedda konsekvenser skulle uppkomma. Nord Stream AG ska genomföra en särskild kommunikationsform med fiskesamfundet, vilket innebär att man varje vecka informerar om de planerade anläggningsverksamheterna (vad, var och när) i en broschyr. Detaljerna för detta tillvägagångssätt håller på att utvecklas utifrån den positiva erfarenhet man har av sådana kommunikationsmetoder i Nordsjön. 13.2.7 Uppföljning Generellt sett kommer det uppföljningsprogram som föreslås i kapitel 15 att säkra fortlöpande undersökning av konsekvenserna av rörledningsprojektet under anläggningsfasen. Tack vare detta kan man vid behov överväga ytterligare lindringsåtgärder. En annan möjlighet som bör övervägas är att stationera experter ombord på ett fartyg på anläggningsplatsen (till exempel ett undersökningsfartyg) eller att upprätta en onlineförbindelse med experter för att säkerställa en fortlöpande uppföljning av kritiska aspekter, till exempel kulturarv och fiske. 13.2.8 Kompensation Ifall de pågående undersökningarna påvisar att konsekvenserna för fiskeverksamheterna är långvariga, kommer Nord Stream att upprätta en kompensations plan för förlorad fiskefångst.
710 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 13 13.3 Lindrande av konsekvenserna av oförutsedda händelser Trots att betydande insatser har gjorts för att minska risken för och lindra eventuella konsekvenser finns det en risk för att oförutsedda händelser, som till exempel olyckor, kan inträffa och resultera i väsentliga miljökonsekvenser (se kapitel 9). I de riskbedömningar som har gjorts för anläggningen och driften av Nord Streams rörledning, har man fastställt ett antal specifika åtgärder för att lindra risken och därigenom säkra att risken hålls på en acceptabel nivå. I bedömningarna har man också betonat särskilda områden för bästa praxis som projektet bör tillämpa. Nedan finns en sammanställning av dessa lindringsåtgärder och områden för bästa praxis. Ett av de största bekymren under anläggningen är den risk som hänför sig till sjöfarten. Åt gärder för att mildra riskerna kommer att vidtas under anläggningen av rörledningarna för att minska risken för fartygskollisioner till en så låg nivå att den kan tolereras (ALARP). Vid uppskattningen av risken för en kollision mellan två fartyg, har följande lindringsåtgärder inkluderats: Rörläggningsentreprenören ska ha procedurer och utrustning på plats för att kunna övervaka fartygstrafiken och identifiera fartyg som eventuellt är på kollisionskurs. Vid behov kan ett kustbevakningsfartyg upprätthålla skyddszonen kring rörläggningsfartyget. Rörläggningsfartyget, undersökningsfartygen och ankarhanteringsfartygen har fortlöpande radiokontakt med varandra. En skyddszon runt rörläggningsfartyget kommer att föreslås för de berörda myndigheterna. Det obligatoriska rapporteringssystemet för fartyg i Finska viken (GOFREP) kommer att användas. Underrättelser för sjöfarande och andra sjöfarts- och fiskebulletiner kommer att an vändas för att öka medvetenheten om verksamheterna på rörfraktfartygen, rörläggningsfartyget, undersökningsfartygen och de fartyg som utför bottenarbetena under anläggningsperioden. Personalen ombord på rörfraktfartygen/rörläggningsfartygen är tillräckligt erfaren. Ombord på rörläggningsfartyget kan personer, vars modersmål är det lokala språket, vid behov underlätta kommunikationen med de lokala fartygen. Vederbörlig utbildning kommer att ges för att säkerställa att besättningen ombord på rörfraktfartygen och rörläggningsfartyget är uppmärksamma när högriskområden korsas. Kontakt med sjöfartsmyndigheterna upprätthålls. Rörläggning kommer att undvikas under dåliga väderleksförhållanden, då risken för kollisioner är högre.
Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 13 711 Andra metoder för att förebygga eller lindra eventuella konsekvenser av oförutsedda händelser under anläggningen omfattar: Överensstämmelse med MARPOL-kraven (den internationella konventionen om förhindrande av förorening från fartyg) som avser utsläpp av olja och avfallsprodukter. Utrustning för sanering efter oljeutsläpp ska finnas på anläggningsplatserna för eventuella lokala utsläpp. Beredning av processer, övningar för identifiering av risker och samtal om tillgängliga verktyg innan anläggningsarbetena inleds. Arbets- och säkerhetsprocedurer för ankarhanteringen i syfte att mildra risken för kontakt med ammunition eller rester av tunnor, osv. Övervakning av ankarkättingarnas spänning för att undvika att ankarna driver. Planerade ankringsmönster som har utvecklats på basis av den undersökning av ankarkorridoren som har utförts med högupplösningskameror i områden med kulturarv, ammunition och befintlig infrastruktur. Skyddszoner som har fastställts nära områden med kulturarv, ammunition, tunnor och andra miljökänsliga föremål för att undvika kontakt med ankare eller ankarkättingar. Väderleksprognoser för identifiering av ostadiga/dåliga väderleksförhållanden som eventuellt är i antågande, och fastställda kriterier för att ställa in anläggningsarbetena. Obligatorisk tillämpning av metoderna för bränslepåfyllning (bunkring) på rörläggningsfartyget och ankarhanteringsbogserarna (säkerställande av att slangarna är kontrollerade, att spillkärlen och utrustningen för oljeutsläpp är på plats, att spygatterna är tillslutna, att överföringen fungerar och att åtgärderna för att minimera utsläppen under oljeöverföringen noggrant övervakas). Under driften minimeras riskerna till följd av oförutsedda händelser på följande sätt: Markering av rörledningen på relevanta sjökort. Implementering av skyddszoner för bottentrålning i områden med fria spann på grund av svåra havsbottenförhållanden. Dessa skyddszoner har minimal effekt på kommersiell fiskeverksamhet eftersom det är endast pelagiska trålare som fiskar i områdena. Dessa kan undvika de fria spannen genom att justera trålen så att avståndet mellan trålen och de fria spannen är tillräckligt stor. Rörledningen provtrycks innan den fylls med gas före den första användningen för att undvika läckage. Fastställande av tryckregleringen i rörledningen och framtagning av automatiska system för trycksäkerhet och identifiering av läckage (övervaknings- och styrsystem, automatiska larm och signaler) så att läckan kan identifieras och repareras i händelse av rörledningsläckage eller -avbrott (och vid behov även gasflödet stängas av). Nödförfaranden och -utrustning för oljeutsläpp ombord på alla anläggningsfartyg. Användning av servicedon för invändig inspektion och rensning för periodisk inspektion och övervakning. Årliga undersökningar (inledningsvis) för övervakning av att rörledningen inte har några utvändiga skador. Undersökningsfrekvensen minskas enbart (1) om undersök ningsresultaten visar sig vara acceptabla och (2) efter överenskommelse med de berörda myndigheterna