StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Frida Wahlström, Tfn 021-39 13 55 StatistikInfo produceras av Konsult och Service på uppdrag av Stadsledningskontoret inom ramen för avtalet om kommungemensam basstatistik.
Inledning och definition Statistiska Centralbyrån (SCB) tar med hjälp av registeruppgifter fram inkomststatistik på regional nivå. Uppgifterna till statistiken hämtas från Skatteverkets deklarationsmaterial som består av taxerings- och kontrolluppgifter samt kompletteras med uppgifter från SCB:s register över totalbefolkningen (RTB). Uppgifterna i detta StatistikInfo avser personer 20 år och äldre folkbokförda i Västerås den 31 december 2012. Definitioner Inkomst är ett brett begrepp som har olika definitioner vilka beräknas på olika sätt. Begreppen mäter fler aspekter av inkomst än enbart lön och fångar därför in ekonomiska villkor för flera samhällsgrupper än enbart löneinkomsttagare, såsom pensionärer, studerande, försäkringstagare med flera. Inkomst beräknas som årsinkomst och kan användas för att analysera ekonomisk fördelning och budgeteffekter. Nedan beskrivs de definitioner som används i detta Statistiskinfo. Sammanräknad förvärvsinkomst avser de sammanlagda löpande skattepliktiga inkomsterna, närmare bestämt inkomster från anställning, företagande, pension, sjukpenning och andra skattepliktiga transfereringar. I sammanräknad förvärvsinkomst ingår inte inkomst av kapital eller skattefria ersättningar och bidrag. Disponibel inkomst är summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar. Mer precist summeras sammanräknad förvärvsinkomst med kapitalinkomst och från detta dras slutlig skatt. Till denna summa adderas sedan skattefria ersättningar och bidrag (till exempel bostadsbidrag, barnbidrag, studiebidrag och ekonomiskt bistånd). Från detta dras övriga negativa transfereringar (betalt underhållsbidrag, återbetalda studielån och avdrag för pensionsförsäkring.) Till disponibel inkomst räknas samtliga i hushållets inkomster, även barnens. Fasta/löpande priser Inkomstförändringar över tid uttrycks i löpande eller fasta priser. När inkomsten uttrycks i löpande priser tas ingen hänsyn till hur inflationen påverkar. Man bortser alltså från förändringar i den allmänna prisnivån i ekonomin. När inkomsten uttrycks i fasta priser har inkomsterna räknats om med hjälp av konsumentprisindex (KPI) för att på så vis ta bort inflationens påverkan på inkomstökningen. Gifta/sambo utgörs i inkomststatistiken av gifta par som bor tillsammans samt ogifta sambos med gemensamma barn. Som ensamstående räknas alla ej sammanboende, med eller utan barn samt sambos utan gemensamma barn. Att sambos utan gemensamma barn räknas som ensamstående beror på att man via register (fram till 2012) inte har möjligheten att koppla ihop dessa hushåll. Barn avser hemmaboende barn oavsett ålder. 2
Individinkomster År 2012 var medelinkomsten (sammanräknad förvärvsinkomst) i Västerås 276 000 kronor och medianinkomsten något lägre, 250 900 kronor. Räknat i fasta priser ökade medelinkomsten med 2,5 procent jämfört med år 2011. Västerås hade 2,1 procent högre medelinkomst jämfört med riket i stort. Inkomst efter kön I Västerås 2012 var männens medelinkomst 325 300 kronor och kvinnornas 228 200 kronor. Tabell 1 visar den årliga inkomstökningen för kvinnor respektive män i Västerås den senaste tolvårsperioden. En jämförelse mellan kvinnors och mäns inkomster visar att från 1999 så är det kvinnorna som har haft den största löneökningen mellan åren. År 2012 hade kvinnornas medelinkomst ökat med 28,9 procent under perioden. Motsvarande ökning för männen var 20,5 procent. Tabell 1 Årlig inkomstökning (sammanräknad förvärvsinkomst) efter kön, Västerås 2000-2012 (%) År totalt 2000 3,4 2,9 3,9 2001 2,0 2,2 1,9 2002 1,7 2,6 1,1 2003 1,5 2,8 0,7 2004 1,9 2,6 1,5 2005 2,4 2,3 2,5 2006 1,8 2,1 1,5 2007 2,1 1,6 2,4 2008 0,5 1,1 0,0 2009 2,1 3,1 1,6 2010-0,5-0,3-0,7 2011 0,2 0,1 0,3 2012 2,5 2,7 2,2 1999-2012 24,0 28,9 20,5 År 2012 var medelinkomsten för kvinnor i Västerås 30 procent lägre än männens. Motsvarande siffra för riket var 26 procent lägre. En del i förklaringen till att kvinnor generellt har en lägre medelinkomst kan vara att kvinnor i högre utsträckning än män arbetar deltid. Sett över tid så har skillnaden mellan kvinnor och mäns inkomster i Västerås minskat något. Mellan 1999 och 2012 har kvinnornas andel av männens lön ökat med 4 procentenheter, från 66 till 70 procent, se diagram 1. 3
Diagram 1 s respektive mäns andel av den totala inkomsten (sammanräknad förvärvsinkomst), fasta priser, Västerås 1999-2012 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Inkomstnivå De flesta Västeråsare tjänade mindre än 400 000 kr om året. År 2012 hade 73 procent av männen och 91 procent av kvinnorna ett lägre årsbelopp. Den största andelen kvinnor, 30 procent, hade en sammanräknad förvärvsinkomst i spannet 100 000 till 199 900 kronor. De flesta män fanns inom inkomstgruppen 300 000 till 399 900 kronor, 21 procent. nen hade en större inkomstspridning än kvinnorna och andelen kvinnor i de högsta inkomstgrupperna var få. na återfanns istället i de lägre inkomstgrupperna. Diagram 2 Befolkningen 20år+ efter inkomstklasser (sammanräknad förvärvsinkomst), Västerås 2012 Andel (%) 35 30 25 20 15 10 5 0 0 kr 1 kr - 99,9 100-199,9 200-299,9 300-399,9 400-499,9 500-599,9 600-699,9 700-799,9 800-899,9 900-999,9 1000 - Inkomstklasser i tkr 4
Inkomst efter ålder Det finns ett samband mellan ålder och sammanräknad förvärvsinkomst. Trenden är att inkomsterna är lägre för unga och äldre och att den är högst i medelåldern. Västerås följer denna trend, 2012 var medianinkomsten lägst i åldrarna 20-24 och näst lägst i åldrarna 65 år och äldre. Diagrammet nedan visar att medianinkomsten var som högst mellan 35 och 64 år. Förklaringar till detta är att flest personer är yrkesverksamma i dessa åldersgrupper och att lönen ofta är högre. na hade en lägre medianinkomst än männen i alla åldersgrupper. Minst skillnad i inkomst mellan könen var det i åldrarna 20-24 år där kvinnornas medianinkomst motsvarade 82 procent av männens inkomst. Störst skillnad i medianinkomst var det i åldrarna 25-34 år då kvinnors andel utgjorde 72 procent av männens inkomst. Diagram 3 Medianinkomst efter åldersgrupp (sammanräknad förvärvsinkomst), Västerås 2012 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 20-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 65- år Jämförelse med andra kommuner Vid jämförelse med kommuner med mer än 90 000 invånare hade Västerås den fjärde högsta medelinkomsten totalt sett. Bara Stockholm, Huddinge och Nacka hade högre medelinkomster. Det är männens inkomster som gör att Västerås hamnar på denna placering. nas inkomster kommer först på 8:e plats jämfört med kvinnor i andra större kommuner. Jämfört med medelinkomsterna för hela riket ligger också männen över riksgenomsnittet i Västerås medan kvinnorna ligger något under. 5
Tabell 1 Sammanräknad förvärvsinkomst år 2012, kommuner >90 000 invånare (kommunerna sorterade i fallande ordning efter medelinkomsten totalt) Top 10 Kommuner Totalt Nacka 365 723 302 982 432 619 Stockholm 320 765 277 046 367 635 Huddinge 294 704 255 464 334 406 Västerås 276 006 228 200 325 339 Uppsala 271 778 235 215 310 537 Lund 271 171 234 842 308 778 Sundsvall 270 794 234 329 308 298 Göteborg 269 388 230 743 309 743 Jönköping 263 710 221 372 307 822 Linköping 263 259 220 417 305 769 Riket 270 286 230 276 311 453 För samtliga kommuner i ovan tabell var det kvinnornas medelinkomst som ökade mest under perioden 1999 till 2012. nas inkomster har ökat med mellan 52 och 65 procent i löpande priser. nens medelinkomst har under perioden ökat med mellan 41 och 50 procent. Tabell 2 visar ett index över den sammanräknade förvärvsinkomsten. Indexet visat hur mycket inkomsten har förändrats över tid räknat i procent från basåret 1999. Av kommunerna var det Nacka som hade den största ökningen för både kvinnor och män. Index i Nacka uppgick till 150 för männen och 165 för kvinnorna. Tabell 2 Index sammanräknad förvärvsinkomst, medelinkomst kommuner >90 000 invånare med högst medelinkomst 2012. Basår 1999, löpande priser. Kommun Kön 1999 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Huddinge män 100 128 132 132 134 137 141 kvinnor 100 133 138 141 142 147 152 Stockholm män 100 133 139 139 141 146 150 kvinnor 100 139 145 148 150 155 161 Nacka män 100 138 142 142 144 148 150 kvinnor 100 141 147 151 153 159 165 Uppsala män 100 131 136 137 137 142 145 kvinnor 100 137 143 147 149 153 159 Linköping män 100 129 133 134 135 140 143 kvinnor 100 135 141 145 147 150 155 Jönköping män 100 132 137 137 139 143 147 kvinnor 100 138 144 148 151 155 160 Lund män 100 135 140 140 141 144 148 kvinnor 100 138 145 148 150 155 160 Göteborg män 100 134 138 137 138 143 147 kvinnor 100 139 146 147 149 154 159 6
Kommun Kön 1999 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Västerås män 100 131 136 137 138 142 147 kvinnor 100 136 142 146 147 151 157 Sundsvall män 100 130 135 136 137 140 144 kvinnor 100 136 142 146 147 151 156 För att beskriva hur inkomster är fördelade inom en population används Gini-koefficienten som gör det möjligt att mäta hur stor spridningen är mellan de högsta och lägsta inkomsttagarna. Koefficienten kan anta ett värde mellan 0 och 1 där ett högt värde på koefficienten visar på en större spridning än ett lågt värde. Tabell 3 visar inkomstspridningen i de med kommuner med mer än 90 000 invånare och högsta medelinkomsten 2012. Västerås hade värdet 0,36 på Gini-koefficienten 2012 vilket var en inkomstspridning som låg på samma nivå som riket i stort. Av kommunerna hade Lund störst inkomstspridning och Sundsvall den minsta. Studentkommunerna och storstadskommunerna hade en något större spridning än övriga kommuner. Detta kan delvis förklaras av att varken studiestöd och studielån ingår i den sammanräknade förvärvsinkomsten samtidigt som studerande ofta har en låg förvärvsinkomst i övrigt. Både i riket och i kommunerna så är inkomstspridningen mindre för kvinnor än för män. Tabell 3 Inkomstspridning 2012 (sammanräknad förvärvsinkomst), kommuner >90 000 invånare med högst medelinkomst 2012. (kommunerna sorterade i stigande ordning efter Gini-koefficienten) Kommun Totalt Sundsvall 0,328 0,308 0,329 Jönköping 0,334 0,317 0,325 Västerås 0,362 0,340 0,355 Huddinge 0,375 0,359 0,375 Linköping 0,392 0,369 0,390 Uppsala 0,393 0,373 0,397 Göteborg 0,395 0,374 0,398 Stockholm 0,408 0,379 0,421 Nacka 0,409 0,368 0,425 Lund 0,440 0,411 0,451 Riket 0,361 0,342 0,359 Inkomst efter bostadsområden i Västerås Medianinkomsten varierar mellan bostadsområdena i Västerås. Medianinkomsten i de bostadområden med högst inkomster är nästan dubbelt så hög som i de med lägst inkomster. nas medianinkomst är lägre än männens i samtliga bostadsområden. Lundby landsbygd var det område som hade högst medianinkomst 2012 både för kvinnor och för män. Den totala medianinkomsten uppgick till ca 370 900 kronor i området. Önsta-Gryta som är Västerås största bostadsområde sett till befolkning (9 964 personer) låg på en 14:e 7
plats med en medianinkomst på ca 283 700 kronor. Lägst medianinkomst hade Vallby där medianinkomsten uppgick till ca 197 600 kronor. Skillnaden mellan mäns och kvinnors inkomster var mindre på Vallby än på Lundby landsbygd. nas andel av männens medianinkomst på Vallby var 70 procent. På Lundby landsbygd var motsvarande andel 59 procent. Minst skillnad mellan män och kvinnors medianinkomst var det i Kärrbo där kvinnornas andel uppgick till 81 procent. Tabell 4 Medianinkomst (sammanräknad förvärvsinkomst i tusentals kronor) för individer efter bostadsområde med mer än100 boende, Västerås 2012 Område Totalt Lundby landsbygd 370 921 279 439 475 210 V-Barkarö 321 708 273 960 394 710 Hamre-Talltorp 320 346 264 071 399 473 Irsta 308 830 260 958 375 080 Brandthovda-Hälla 299 708 254 901 345 503 Stohagen-Spantgatan 281 157 251 884 318 546 Kärrbo 281 428 249 791 306 892 Djäkneberget-Stallhagen 290 508 249 626 342 854 Badelunda landsbygd 285 875 246 547 324 089 Rytterne 284 457 245 440 331 353 Tortuna 277 319 245 382 329 456 Dingtuna 282 680 243 196 323 813 Tillberga landsbygd 283 798 242 673 327 553 Önsta-Gryta 283 745 241 701 342 008 Centrala staden 280 211 239 658 329 036 Kungsåra 274 096 238 130 322 087 Aroslund-Blåsbo 281 260 237 634 336 869 Lillhärad 274 513 236 648 300 999 Erikslund och Skerike landsbygd 285 468 235 242 348 830 Skälby 275 927 232 209 335 683 Hökåsen/Tillberga 278 966 229 391 345 849 Rönnby 271 492 227 398 338 331 Romfartuna 265 296 225 972 306 128 Hemdal-Centrallasarettet 261 633 225 925 307 606 Sevalla 253 451 224 888 285 504 Kristiansborg-Karlsdal 252 275 219 875 286 893 Björksta 263 539 219 173 307 520 Haraker 252 542 209 139 297 331 Klockartorpet 247 974 208 131 291 199 Bjurhovda 230 938 199 221 271 634 Skallberget-Vega 233 968 198 538 280 602 Skiljebo 234 344 192 569 287 288 Skultuna 224 861 191 875 268 781 8
Område Totalt Haga 231 347 191 082 277 918 Gideonsberg 223 133 187 956 270 256 Viksäng 218 790 187 295 255 191 Jakobsberg-Pettersberg 218 974 186 926 258 489 Malmaberg 215 484 185 475 251 295 Vetterstorp 198 906 178 493 237 660 Bäckby 207 556 176 906 248 358 Hammarby 205 905 175 962 239 170 Råby 190 483 163 055 224 704 Vallby 197 610 162 648 231 582 Disponibel inkomst Den disponibla medianinkomsten i för familjer i Västerås uppgick till ca 264 600 kronor 2012. I Västerås hade hushållen med högst medianinkomst jämfört med dem med lägst ungefär tre gånger så hög medelinkomst. De som var gifta eller samboende i åldrarna 20-64 år hade den högsta medelinkomsten i Västerås. Bland dessa hushållstyper hade de med barn en högre medelinkomst jämfört med de utan barn. Ensamstående i åldrarna 65 år och äldre hade lägst medelinkomst. Tabell 5 Disponibel inkomst efter hushållstyp 2012 Hushållstyp 20-64 år 20-64 år 20-64 år 20-64 år Gift/sambo utan hemmaboende barn 518 518 516 880 349 777 359 228 Gift/sambo med minst ett hemmaboende barn under 18 år 535 916 553 312 570 895 641 954 Gift/sambo med yngsta hemmaboende barn 18 år eller äldre 685 838 685 848 561 948 591 829 Ensamstående med minst ett hemmaboende barn under 18 år 316 620 242 087 226 326 237 188 Ensamstående med yngsta hemmaboende barn 18 år eller äldre 387 625 329 331 349 004 312 291 Ensamboende 221 169 186 647 167 788 144 618 Källor Totalräknade inkomststatistiken, Statistiska Centralbyrån (SCB) INKOPAK (Statistikpaket inkomster), Statistiska Centralbyrån (SCB) Hushållens ekonomi (HEK), Statistiska Centralbyrån (SCB) 9