Uppföljning av rökfri arbetstid i Östhammars kommun

Beteckning: HiG Akademin för hälsa aoch arbetsliv Uppföljning av rökfri arbetstid i Östhammars kommun Petra Karlsson Juni 2010 C - Uppsats, 15 Hp Folkhälsovetenskap Hälsopedagogiska programmet Handledare: Bodil Zacharoff Examinator: Lennart Öhlund

Sammanfattning Syftet var att redogöra för anställdas och förtroendevaldas inställning till beslutet rökfri arbetstid i Östhammars kommun, hur det fungerar och om beslutet har haft inverkan på deras levnadsvanor. Metoden har gått ut på att följa upp beslutet om rökfri arbetstid genom en enkätundersökning som med hjälp av datasystemet Defgo.net skickats ut till 1652 respondenter via e-post och samlas in via samma system när respondenten svarat. Arbetet har genomförts i samråd med Malin Eriksson, samordnare för drogförebyggande arbete i Östhammars Kommun. Resultatet visar att 52 % av respondenterna aldrig varit rökare och att 32 % varit rökare men slutat. 68 % röker 1-10 cigaretter/cigariller/pipor om dagen. 44 % vill sluta röka, 11 % vill gå rökavvänjning i grupp. 85 % uppger att de slutat röka innan beslutet om rökfri arbetstid genomfördes och 9 % snusar. 87 % är inte utsatt för passiv rökning, dålig lukt eller obehag. 39 % tycker att rökfri arbetstid fungerar utmärkt. Nyckelord: Östhammar, rökfri, arbetstid, uppföljning

Abstract The intension of this study was to declare the attitudes of the employees and the trustees towards the decision of nonsmoking working hours within the county of Östhammar, to see if it works and if the decision has had any inpact on their living habits. The Method has been making an follow-up for the nonsmoking working hours decision which through the datasystem Defgo.net has sent out an questionnaire to 1652 respondents via e-mail and after they have answered Defgo.net also collects. The work in this study has been done in close contact with Malin Eriksson, co-ordinator for drugprevented work in Östhammars county. Results show that 52 % of respondents never has been an smoker and that 32 % has been an smoker but has stopped. 68 % is smoking 1-10 cigarettes/cigarillos/pipes per day. 44 % wants to stop smoking, 11 % wants to join group weaning. 85 % state that they stopped smoking before nonsmoking working hours was decided on and 9 % take snuff. 87 % are not exposed to passive smoking, bad odour or discomfort. 39 % considers nonsmoking working hours to be working excellent. Keywords: Östhammar, nonsmoking, working hours, follow-up

Förord Tack till Bodil Zacharoff, universitetsadjunkt inom folkhälsovetenskap, Malin Eriksson, samordnare för drogförebyggande arbete samt alla respondenter i Östhammars kommun som svarat på enkäten.

Innehållsförteckning 1. Introduktion...1 1.1 Tobakslagen...1 1.2 Statens folkhälsoinstitut...1 1.3 Tidigare forskning...2 1.4 Folkhälsovetenskapliga teorier...3 1.5 Östhammar kommun och beslutet rökfri arbetstid...3 2. Syfte...5 3. Metod...5 3.1 Design...5 3.2 Urval och Undersökningsgrupp...5 3.3 Datainsamlingsmetod...5 3.4 Tillvägagångssätt...5 3.5 Dataanalys...6 3.6 Forskningsetiska överväganden...6 4. Resultat...7 5. Konklusion....13 6. Diskussion... 14 6.1 Huvudresultat... 14 6.2 Resultatdiskussion... 14 6.3 Metoddiskussion... 15 7. Referenser... 17 7.1 Elektroniska källor:... 17 7.2 Tryckta källor:... 17 8. Bilagor... 18

1. Introduktion 1.1 Tobakslagen Tobakslagen (1993:581) inleder med att på grund av de hälsorisker och olägenheter som är förbundna av tobak och exponering för tobaksrök så skall en begränsning av rökning i vissa lokaler och utrymmen samt på vissa områden utomhus och att det ska vara en rökfri arbetsmiljö. Vidare är rökning förbjuden i lokaler som är ämnade för barnomsorg, skolverksamhet eller annan verksamhet för barn och unga. Rökning på skolgårdar eller område utomhus vid förskola, fritidshem är förbjudet. Utrymmen tillämnade hälso- och sjukvård råder rökförbud över samt lokaler avsedda för gemensamt bruk, såsom bostäder och institutioner med service eller vård. Enligt 2 är rökning förbjuden på restauranger och andra serveringsställen där servering inte sker utomhus. (Tobakslagen 1993:581) Det är ägaren av en lokal, utrymme inomhus eller utomhus som ska se till att bestämmelserna i tobakslagen följs enligt 7 och om någon trots dessa bestämmelser röker får denne avvisas (Tobakslagen 1994:98). Det är upp till arbetsgivaren att se till att en arbetstagare inte utsätts ofrivilligt för tobaksrök i lokalen där arbete utförs (Tobakslagen 1994:98). Övrig tillsyn av denna lag är arbetsmiljöverket i de frågor som rör lokaler och utrymmen som är öppna för personal, statens folkhälsoinstitut när det gäller miljöer som inte endast är öppna för personal. Länsstyrelsen står för den tillsyn som innebär att följa kommuners verksamhet och bistå med information och råd samt att främja samarbete mellan olika tillsynsmyndigheter (Tobakslagen 2005: 369). 1.2 Statens folkhälsoinstitut Statens folkhälsoinstitut arbetar efter 11 olika folkhälsomål där nummer 11 handlar om tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel. Regeringen tillsammans med riksdag har beslutat om mål för områdena där insatser behövs, målet gällande tobak lyder Minskat bruk av alkohol och tobak. 6600 människor dör varje år till följd av tobaksbruket, detta trots att en miljon svenskar sedan 80-talet har slutat röka. Tobak är också en hälsoskillnad i samhället där somliga grupper brukar tobak i högre grad än andra. Samordningsansvaret ligger hos statens folkhälsoinstitut då ett nationellt arbete finns på lokala och regionala nivåer med statens folkhälsoinstitut som sektorsansvarig med uppgift att utveckla kunskap och metodstöd samt strategiskt stöd för arbetet på lokal och regions nivå. Avdelningen för tillsyn har ansvaret för den centrala tillsynen enligt tobakslagen (Statens folkhälsoinstitut, 2009). Statens folkhälsoinstitut har tillsammans med TEMO AB gjort en temo-undersökning (2005) av rökfria serveringsställen och har kunnat konstatera att konsumtionen av tobak har minskat, år 2006 hade 150 000 personer har slutat röka varav 116 000 var kvinnor. Rökförbudet i serveringslokaler infördes den 1 juni 2005 och har förbättrat hälsa och arbetsmiljö för de som arbetar i branschen. 2000 svenska vuxna deltog i telefonintervjuer som TEMO genomförde för att se befolkningens inställning, efterlevnad samt besöksfrekvensen. Hypotesen var att restauranger, pubar och barer skulle ha störst svårighet att acceptera rökförbudet men resultaten visar på att dem positiva till rökförbudet har blivit fler, detta i motsvarighet till undersökningen innan förbudets införande. De flesta besökande av restaurang, pub eller andra serveringsställen har inte ändrat sina vanor, åtta av tio uppger att de besöker serveringsställen 1

som vanligt, en av tio går ut oftare medens var tjugonde går ut mer sällan. Bland rökande besökare har åtta av tio inte ändrat sina restaurangvanor, var tionde rökare menar att de går ut mer sällan men ändå anser två av tre rökare att det är bra med rökfritt på serveringsställen (Folkhälsoinstitutet, 2005). Ungefär var femte rökare är emot rökförbudet. Rökarna tillfrågades om de följde förbudet på serveringsställen och 98 % svarade att de alltid respekterar förbudet, resterande 2 % svarade att de följde förbudet för det mesta. Alla respondenter tillfrågades om de ansåg att andra följde rökförbudet på serveringsställen och 90 % svarade att så var fallet samt att ett samband mellan dem som går på restaurang ofta upplever att andra respekterar förbudet kunde ses. Internationellt sett är invånarna i Irland, Italien och Sverige mest positiva till rökförbudet, alltså de länder där förbudet redan införts, mest negativa till förbudet är Tjeckien, Österrike, Danmark och Holland där mindre än hälften stöder ett rökförbud på serveringsställen (Folkhälsoinstitutet, 2005). Hälsoeffekterna hos personal som arbetar i dessa miljöer har också under kort tid visat på positiva effekter på bland annat luftvägarna såsom symtom irriterande hals och näsa, slembildning, hosta, röda och irriterande ögon och andnöd har på fyra månader halverats efter införandet av rökfria arbetslokaler. Skillnaderna kunde huvudsakligen ses hos dem som själva inte rökte. Förbättringarna låg hos de personer som innan förbudet var mest utsatt för tobaksrök på sin arbetsplats. År 2004 var 31 % av männen och 22 % av kvinnorna utsatta för passiv rökning jämfört med år 2006 då siffrorna sjunkit till 21 % för männen och 15 % för kvinnorna (Folkhälsoinstitutet, 2005). 1.3 Tidigare forskning En artikel av Jordan, Price, Dake och Shah (2005) om tonåringars uppfattning om miljöbetingad tobaksrök visar att den har betydelse för de ungas hälsa. Antalet unga deltagare i undersökningen var 574 stycken och hälften av dem var utsatt för tobaksrök den senaste veckan och en tredjedel hade vart utsatt i tre timmar eller mer den senaste veckan. Andelen som trodde att genom att andas in någon annans cigarettrök hade en liten eller ingen inverkan på deras hälsa var 29 %. De flesta var positiva till att rökning inte borde vara tillåtet i restauranger som inte har en bar men dem restauranger som har en bar borde rökning vara tillåten. Två tredjedelar av ungdomarna tycker att staten borde skapa lagar som värnar om hälsan hos dem som arbetar inom restauranger och barer samt att hälften av tonåringarna anser att staten ska skriva lagar som ser till att rökning på offentliga plaster inte är tillåtet. Undersökningens resultat visade på att kvinnor, icke vita, yngre studenter, icke rökare och dem studenter som ansåg att passiv rökning hade lagom till hög inverkan på deras hälsa var mer positiva till en ren inomhus lufts ordination på valda platser i jämförelse med män, vita, äldre studenter, rökande studenter och studenter som ansåg att passiv rökning hade lite eller ingen effekt på deras hälsa. Arbetsmiljöverket skriver i Passiv Rökning (2004) att diskussionen kring rökningens effekter har genom åren flyttats från början där riskerna för rökaren behandlades till nu där omgivningen som utsätts för passiv rökning hamnar i fokus. Andelen utsatta för passiv 2

rökning har minskat genom åren, även innan tobakslagen infördes, och år 2001 var exponeringen som lägst vid dem arbetsplatser som hade 500 eller fler anställda och ökar jämte mindre arbetsplatsstorlek. Hotell och restaurang är den bransch där exponeringen för tobaksrök är som högst men inom servicehus och ålderdomshem kan exponeringen vara hög då boenden är ett undantag i tobakslagen om en rökfri arbetsmiljö. 1.4 Folkhälsovetenskapliga teorier För ett fungerande folkhälsoarbete är planering och uppföljning två nödvändiga faktorer för att kunna satsa medel på rätt sätt och kunna få kunskap om effekterna av satsningarna. Statens folkhälsoinstitut bistår med kunskapsbaserade metoder inom olika områden. Nedan följer två planeringsmodeller som används inom folkhälsoarbetet (Folkhälsoinstitutet, 2009). Brachts 5-stegs modell går ut på att effektivisera strategier för ett kommunalt folkhälsoarbete med stöd och engagemang inkluderat. Modellen inriktar sig mot kommunalt deltagande, inrättade principer för både kommunal utveckling men också nyttjandet av relevanta teorier för folkhälsoarbete. De fem stegen för att uppnå detta är kommunanalys, utforma insatsen, genomförande, bevara samt spridning (Folkhälsoinstitutet, 2009) Diffusion of Innovention handlar om hur nya idéer och interventioner tas emot av samhället. Diffusion definieras med den process som en innovation kommuniceras via olika kanaler över tid inom ett socialt system. Innovation definieras med ide, vana eller ämne som uppfattas som ny för en individ. Det finns fem faktorer som påverkar hur snabbt och hur lyckat ett samhälle accepterar en ny idé eller vana. Den första faktor som spelar in är kännetecknen hos dem som är möjliga mottagare, den andra den grad av anammande. Den tredje är naturen av det sociala systemet och som fjärde kännetecknen av innovationen samt nummer fem kännetecknen av förändringsfaktorer (Nutbeam och Harris, 1999). 1.5 Östhammar kommun och beslutet rökfri arbetstid I Östhammars kommun kan en skillnad ses mellan könen men också i regionen och i riket där vuxna män i kommunen dagligröker mindre än i riket, 9 % jämförelsevis med 14 %. Bland kvinnorna är siffrorna dock lägre än i övriga riket, 13 % är dagligrökare i Östhammars kommun och 19 % dagligröker i riket (Holm Ivarsson, 2004, Landstinget Uppsala län, 2004). Mellan 2004 och 2006 minskade den passiva rökningen och 2006 utsattes 11 % av männen och 6 % av kvinnorna för passiv rökning på sin arbetsplats (Lundquist, 2007). Enligt Bauer, Hyland, Li, Steger och Cummings (2005) blir konsumtionen lägre ju längre policyn varit i bruk och policyarbete används för att minska användningen av röktobak och genom att implementera policys om rökfria arbetsplaster hjälper det de rökande anställda att minska sin tobaksanvändning och till och med att sluta röka. Sveriges kommuner och landsting (SKL) uppmuntrar alla kommuner att implementera rökfri arbetstid som ett sätt att främja folkhälsoarbetet. Beslutet bör innefatta både anställda och förtroendevalda samt att SKL framhäver vikten av att en tydlig policy tagits fram i samarbete 3

med fackliga representanter, ledningen och arbetarna. Andra faktorer för ett lyckat genomförande av rökfri arbetstid är att ha en tydlig information, tillgång till hjälp med rökavvänjning samt regelbunden uppmuntran (Bjugård, 2010). Östhammars kommun har genom sin drogpolicy ett mål där tobaksbruket bland vuxna ska minska och som effekt av det skulle tobaksbruket minska bland ungdomar och därmed ligga under länsgenomsnittet (Malmer, 2008). Den 12 juni 2007 beslutade kommunfullmäktige i Östhammars kommun om att införa rökfri arbetstid. Anledningar till att införa rökfri arbetstid var tobakslagen som säger att det är arbetsgivarens ansvar att en arbetstagare inte utsätts för tobaksrök på sitt arbete (Tobakslagen, 1993:581). Hälsoskälet ligger också till grund för införandet av rökfri arbetstid då det inte bara är rökaren som utsätts för tobaksröken utan också omgivningen runt personen. Införande av rökfri arbetstid syftar såväl till astmatiker och allergikers välmående som anställdas arbetsmiljö. Förhoppningsvis fungerar beslutet också som ett stöd för dem rökande anställda som vill trappa ner eller helt sluta röka. Rökare har ytterligare en hälsovinst att få då studier har visat att rökare i snitt har åtta fler sjukdagar än ickerökare (Statens folkhälsoinstitut, 2005). Det finns ekonomiska skäl att ha beslutat om rökfri arbetstid, såsom dem ca 1700 anställda i kommunen där 16 % uppger sig vara dagligrökare (272 personer) varav 190 personer säger sig vilja sluta. Skulle dessa 190 dagligrökande personer få hjälp att sluta skulle Östhammars kommun spara 8 000 kr per rökare för sjukdagar vilket ger en total kostnad insparad på 1 520 000 kr per år (Statens folkhälsoinstitut, 2005). Att vuxna fungerar som förebilder för barn och unga är ett skäl till varför beslutet om rökfri arbetstid infördes då en tydlig ståndpunkt inom kommunens vuxna kan påverka dem unga. Aspekten av att Östhammars kommun siktar på att bli en föregångare inom folkhälsoarbete gynnar bilden av kommunen som framåtsträvande. Arbetet mot rökfri arbetstid började den 12 juni när kommunfullmäktige i Östhammars kommun beslutade om rökfri arbetstid. Ett delmål var att den första januari år 2008 ha rökfritt vid kommunkontorets och socialförvaltningens administrations samtliga ingångar. Ett annat delmål var att den första juli år 2008 införa rökfri arbetstid för anställda på kommunkontoret, socialförvaltningens administration samt förtroendevalda. Slutmålet var att den första januari år 2009 införa rökfri arbetstid för samtliga anställda och förtroendevalda. Affischer och flyers trycktes upp och kunde av chefer beställas för att placeras på arbetsplatsen. Enkäten som gick ut till 1335 anställda och förtroendevalda med en svarsfrekvens på 593 respondenter (79 % kvinnor och 20 % män) visade på att 47 % aldrig varit rökare och att 33 % varit rökare men slutat. Bland dem som brukade röktobak rökte 56 % 1-10 cigaretter/cigariller/pipor om dagen och 40 % brukade 11-20 cigaretter/cigariller/pipor om dagen. Andelen som ville sluta var 67 %. Andelen respondenter som ansåg att deras arbetsmiljö inte var försämrad på grund av andras rökning var 86 % och dem respondenter som ansåg att andras rökning påverkade dem på raster var 7 %. 4

2. Syfte Syftet är att redogöra för anställdas inställning till hur beslutet rökfri arbetstid i Östhammars kommun fungerar och om beslutet har haft inverkan på deras levnadsvanor. 3. Metod 3.1 Design Designen för uppföljningen var en enkätundersökning som utformats efter den enkät som gick ut i början av arbetet år 2008 och som modifieras om för att fungera för syftet att redogöra för anställdas inställning till hur beslutet rökfri arbetstid i Östhammars kommun fungerar och om beslutet har haft inverkan på deras levnadsvanor. Sammanställa enkätsvaren, skapa kategorier för dem öppna frågorna och sammanställa gruppernas svar. 3.2 Urval och Undersökningsgrupp Eftersom detta är en uppföljning av beslutet rökfri arbetstid är urvalet densamma men till skillnad från enkäten som skickades ut inför implementeringen då 1352 enkäter skickades ut har 300 personer tillkommit i enkäten för uppföljning. Respondenterna är anställda i Östhammars kommun. Antalet enkäter som skickats ut är 1652 varav 862 svarat, vilket ger ett bortfall på 790 personer som inte svarat på enkäten. Vid utskicket av enkäten skedde ett tekniskt fel och e-post listan till förtroendevalda föll bort, detta upptäcktes inte förens resultat sammanställdes då endast fyra förtroendevalda som då också är anställda svarat. Dessa fyra personer utgör inte ens 1 % av resultatet men har försökt plockats bort med hjälp av systemet Defgo.net utan att lyckats. 3.3 Datainsamlingsmetod Enkäten (se bilaga 2) bestod av 16 frågor varav två öppna och 14 med svarsalternativ. Fråga ett till och med fyra beskriver vilket kön personen är, vart denne arbetar och om respondenten är anställd eller förtroendevald. Fråga fem till tio handlar om respondentens tobaksvanor, inställning till eventuell rökavvänjning samt om rökande respondent slutat röka i samband med att beslutet om rökfri arbetstid infördes. Fråga 11 undersöker hur respondenten upplever sin arbetsmiljö i fråga om tobaksrök. Fråga 12 tar reda på om respondenten känner till att det finns en policy gentemot rökfri arbetstid. Fråga 13 syftar till att ta reda på inställningen till hur rökfri arbetstid fungerar i Östhammars kommun och fråga 14 är en öppen följdfråga för dem som svarat att det fungerar mindre bra eller inte alls. Fråga 15 undersöker om respondenten sett anslag om rökfria entréer, balkong, uteplats och utgång och fråga 16 är en öppen fråga där respondenten kan lämna eventuella kommentarer. All data samlas in via datasystemet Defgo.net då enkäten är elektronisk och skickas in av respondenterna. 3.4 Tillvägagångssätt Malin Eriksson, samordnare för drogförebyggande frågor i Östhammars kommun, tillfrågade Högskolan i Gävle om en folkhälsovetande student på c-nivå för att göra en uppföljning av projektet rökfri arbetstid. Kontakt upprättades mellan författaren av denna uppsats och Malin Eriksson, först via e-post då syftet av uppföljningen klargjordes. Senare planerades möten där 5

en tidplan lades upp samt planering av arbetet. Enkäten utformades i samarbete med Malin Eriksson och skickades till 1652 respondenter via e-post och datasystemet Defgo.net. Respondenterna är dem som är anställda eller förtroendevalda inom Östhammars kommun. Efter att data samlats in sammanställdes dem första diagrammen i Defgo.net för att sedan redigeras i Microsoft Office Excel 2007. Då dem fyra förtroendevalda inte är någon representativ grupp för förtroendevalda har diagrammen över vart dem är verksamma tagits bort då anonymiteten för dessa respondenter riskerar att kompromissas. Detta innebär att diagram för fråga två och fyra tagits bort. 3.5 Dataanalys Alla frågor i enkäten utom fråga 14 och 16 var svarsalternativfrågor och av dem skapades statistik staplar, först i Defgo.net och sedan gjordes avslutade redigering av dem i Microsoft Office Excel 2007. Analysen av följdfrågan nummer 14 där respondenterna fick svara varför de anser att beslutet om rökfri arbetstid inte efterlevs kategoriserades svaren i sju grupper där dem som ansåg att det hade med ett rökbegär eller sug att göra föll i samma grupp. En grupp döptes till överförmynderi där svaren ansåg att beslutet tog bort individen egenbestämmande. Chefer blev titeln på en grupp där svarande ansåg att det ligger i chefens ansvar att se till att beslutet efterlevs. Alla svar angående skola, skolområde, lärare och elever formar gruppen skolan. Ingen hänsyn fick gruppen heta där svarande syftar till att anställda och förtroendevalda inte visar hänsyn till beslutet på ett eller annat sätt. Gruppen arbetsmiljö är dem svar som syftar till anställda och förtroendevaldas arbetsmiljö, försämrad eller bättre. En grupp vid namn övrigt tillsattes för dem svar inte kunde placeras in i någon av ovanstående grupper. Liknande arbete gjordes vid den öppna frågan nummer 16 Övriga kommentarer dock med kategorierna; positiva, negativa, tips, råd och åsikter samt övrigt. Positiva svar gällande beslutet om rökfri arbetstid kategoriserades till positiva likväl som negativa åsikter föll under kategorin negativa. Tips, råd och åsikter tillsattes då respondenter tog chansen att framföra önskemål för fortsatt arbete. Övriga svar som inte kunde placeras i någon av ovanstående kategorier placerades i övrigt. 3.6 Forskningsetiska överväganden Autonomiprincipen, integritet och hänsyn till personers olika möjlighet till självbestämmande, respekt för personers egen förmåga att ta ställning till information och handlingsalternativ. Informationen ska vara lätt att förstå och tillräcklig. Beslut som rör deras egen hälsa ska personer vara delaktiga i, ett medbestämmande (Olsson, Sörensen 2001). Informationskrav till medverkande med beskrivning av den förväntade nyttan, olika moment och metoder. Informationskravet innebär också att deltagandet är frivilligt och kan när som helst avbrytas utan några negativa följer för den deltagande. Informationen ska vara både skriftlig och muntlig och ges i god tid så att deltagare har tid att överväga sitt deltagande (Olsson och Sörensen 2001). 6

Godhetsprincipen som syftar till att göra gott och att sträva efter att förebygga och förhindra skada samt att förbättra prevention, diagnostik, behandling eller omvårdnad (Olsson och Sörensen 2001). Enkäten (se bilaga 2) tar i sin inledning fram att deltagande i undersökningen är anonyma och svaren behandlas därefter. Enkäten riktas till dem som arbetar under beslutet av rökfri arbetstid där information gått ut inför införandet. Syftet för beslutet om rökfri arbetstid följer godhetsprincipen. 4. Resultat Resultatet av enkätundersökningen redovisas till stor del med hjälp av diagram över dem frågor som är signifikanta mot syftet, utom två som var öppna frågor och redovisas i text samt frågor med svarsalternativ som ja, nej och vet ej. Under varje diagram finns en förklarande text om vad diagrammet visar. Antal respondenter som svarat var 862 stycken där 83 % var kvinnor och 17 % var män. 1. Inom vilken förvaltning har du din huvudsakliga anställning? Diagrammt visar andelen respondenter som svarat från respektive förvaltning. 7

2. Röker du? 52 % av respondenterna uppger att dem aldrig varit rökare, 32 % som har varit rökare men slutat, 7 % som uppger att dem feströker samt 9 % som uppger att dem är dagligrökare. 3. Vilken är din nuvarande tobakskonsumtion per dag? Diagrammet visar den dagliga tobakskomsumtionen bland dem respondenter som uppger att dem brukar röktobak, 68 % uppger 1-10 cigaretter/cigariller/pipor om dagen, 30 % uppger 11-20 cigaretter/cigariller/pipor om dagen samt 1 % som uppger mer än 20 cigaretter/cigariller/pipor om dagen. 4. Skulle du vilja sluta röka? 44 % av respondenterna uppger att dem skulle vilja sluta röka, 20 % uppger att dem inte vill sluta röka samt 35 % som inte vet om de vill sluta röka. 5. Är du intresserad av att gå rökavvänjning i grupp? Diagrammet visar andelen respondenter som är intressade av att gå rökavvänjning i grupp (11 %), andelen som inte vill gå rökavvänjning i grupp (61 %) samt andelen som inte vet om de vill gå rökavvänjning i grupp (27 %). 8

6. Om du har slutat röka i samband med att rökfri arbetstid införts; påverkade införandet av rökfri arbetstid ditt beslut att sluta röka? Diagrammet visar andelen respondenter som slutat röka i samband med att rökfri arbetstid införts och där införandet varit avgörande (1 %), andelen som anser att beslutet delvis varit anledningen till att sluta (3%), andelen som uppgett att beslutet inte alls inverkade på beslutet att sluta röka (10 % ), andelen som uppgett att dem slutade röka innan beslutet om rökfri arbetstid infördes samt andelen som inte vet om beslutet om rökfri arbetstid påverkade dem i beslutet om att sluta röka. 7. Snusar du? 9

9 % av respondenterna anger att dem snusar samt 91 % som inte snusar. 8. Är du utsatt för tobaksrök eller försämrad arbetsmiljö, exempelvis störande lukt, på grund av andras rökning på din arbetsplats inom Östhammars kommun? Diagrammet visar andelen respondenter som uppger att dem under sin aktiva arbetstid är utsatt för tobaksrök eller försämrad arbetsmiljö ( 10 %), andelen som uppger att dem under sina raster är utsatt för tobaksrök eller försämrad arbetsmiljö (4 %) samt andelen som uppger att dem inte är utsatt för tobaksrök eller försämrad arbetsmiljö under sin aktiva arbetstid (87 %). 9. Känner du till att det finns en policy i kommunen för rökfri arbetstid? 94 % av respondenterna känner till att det finns en policy i kommunen för en rökfri arbetstid och 6 % uuppger att dem inte känner till att det finns en policy. 10. Hur tycker du att rökfri arbetstid fungerar i Östhammars kommun? 39 % anser att rökfri arbetstid fungerar utmärkt, 28 % anser att rökfri arbetstid fungerar bra, 20 % anser att rökfri arbetstid fungerar mindre bra samt 11 % som anser att rökfri arbetstid fungerar dåligt. 11. Du har svarat att du inte anser att rökfri arbetstid fungerar, kan du beskriva varför du tror att det inte fungerar? Efter ovanstående fråga Hur tycker du att rökfri arbetstid fungerar i Östhammars kommun? följde fråga 11 för dem som svarat att rökfri arbetstid inte fungerar. Under sammanställningen kategoriserades svaren efter beroende/sug, överförmynderi, chefer, skola, ignorans/ingen hänsyn, arbetsmiljö samt en övriga svar kategori som inte kunde placeras i någon av ovanstående. 10

Beroende/ sug kategorin hävdar att det är svårt att vara utan tobaken en hel arbetsdag, att begäret tar över och att det inte finns någon motivation att sluta. Några citat: Inbitna rökare har svårt att avstå från regelbundet intag av nikotin Driften är starkare än viljan. Folk behöver röka ibland. Överförmynderi kategorin hävdar att kommunen inte ska gå in och bestämma över individens tobaksbeslut, att beslutet är ett tvång över huvudet på vuxna människor samt att det är individens val när denne själv ska röka. Några citat: Att röka är var och ens ensak. Dåligt beslut. Arbetet blir inte lidande. Jag antar att vuxna människor själva vill bestämma när eller om de ska röka. Ett dumt beslut som kränker den enskilde. Chefer kategorin menar att det är dåligt med konsekvenser för vad som händer om reglerna inte följs, cheferna visar ingen hänsyn för beslutet och röker själva samt att cheferna inte vill agera polis. Några citat: För att cheferna inte vill /vågar ta tag i medarbetare som inte följer reglerna. En del kanske inte vågar ta konflikten och andra kanske inte tycker att det är viktigt. Det finns nog också en känsla av att inte vilja vara polis. Och det saknas även sanktioner. Eftersom chefen röker så tolkar dom väl det som att det är tillåtet Skolan kategorin menar att eleverna röker så då tycker personalen att de kan röka de också. Några citat: Elever får röka, men inte lärare På högstadieskolor och gymnasiet röker eleverna utanför ingångarna till skolorna, medans den VUXNA personalen får röka i skogen på sin lunch. DUBBELMORAL Kollegor och elever (!) går ifrån skolan under raster och röker vilket gör att man ändå utsätts för lukten i hög utsträckning. Ignorans/ingen hänsyn kategorin hävdar att dem som rökt innan beslutet infördes har fortsatt röka som vanligt samt att det är dålig respekt för beslutet. Några citat: De är bekväma, orkar inte byta om och struntar i reglerna om rökfri arbetsmiljö. Ingen kontroll, i början rökte alla 10 meter från huset men nu röker dem flesta nära ingången till huset. Nonchalans, dålig hänsyn till andra för röklukt luktar illa. Arbetsmiljö kategorin menar att röklukten sitter i kläderna på dem som röker som sedan kommer in eller står för nära entréer. Några citat: 11

Röklukt i kläder när man har varit ute och rökt. Rökare springer visserligen ut, men tar röken med sig via kläder mm. Många röker alldeles för nära huset eller i förråd. Det luktar rök om personalen när kommer in igen Övriga svar kategorin syftar till frågor om vad som gäller vid rökfri arbetstid, snusning och att respondenterna inte vet. Några citat: Kollegor snusar vid matbordet i matsalen eller i personalrum. Luktar illa. Har ingen uppfattning om det. Egentligen vet jag inte vad beslutet innebär. Får man röka på sin lunchrast? 12. Har du sett anslagen om rökfri entré/balkong/uteplats/utgång m.fl. där du är verksam? 51 % uppger att dem har sett anslagen om rökfri entré/balkong/uteplats/utgång m.fl., 39 % uppger att dem inte sett anslagen samt dem 10 % som inte vet om de sett anslagen. Som avslutning på enkäten fanns möjlighet att lämna övriga kommentarer. Under sammanställningen kategoriserades sedan dem i positiv, negativ, tips, förslag och åsikter samt övriga som inte kunde placeras i någon av ovanstående. Positiv kategorin anser att beslutet om rökfri arbetstid är bra, uppskattar en rökfri arbetsmiljö och rökfria kollegor. Några citat: Jag tycker att det är jättebra med rökfri arbetsplats med just hänsyn till astmatiker och till alla andra som inte vill utsättas för röklukt. Vi vuxna måste vara förebilder till våra ungdomar! Jag är mycket nöjd över kommun- beslutet eftersom jag besväras mycket av röken och lukten. TACK! Bra att arbetsplatsen är rökfri, det känns jättebra!!! Negativ kategorin anser att det är en kränkning av individen, brist på respekt gentemot beslutet samt att det orsakat nedskräpning. Några citat: Dumt att införa rökförbud och ta bort askkoppar innan man kan hänvisa till andra alternativ! Det är nu fullt med fimpar utanför huset. Det känns inte så bra att ha infört rökfri arbetstid när det inte efterföljs som det ska. De kastar fortfarande fimpar utanför entréer. Vi som inte röker skäms när anhöriga och boende kommenterar deras rökning. 12

Lägg ner projektet! Låt vuxna människor vara vuxna. Inget rökrum behövs på arbetsplatsen. Satsa istället pengarna ni lagt ut på projektet på barn i skolan i stället, och resurser till lärarna som håller på att sliter ihjäl sig! Tips, förslag och åsikter kategorin menar att det även borde vara snusfritt på arbetet, mer resurser till att hjälpa till med rökavvänjning samt mer information om vad beslutet innebär. Om ordinarie personal inte respekterar den rökfria policyn, så visar inte (en del) vikarier heller någon respekt. Jag har observerat att (en del) vikarier nonchalerar detta beslut. Åter igen - chefens roll är jätteviktig. Byt ut chefer ibland och rotera personal på avdelningar, så att det inte blir interna "lagar" och nonchalans mot beslut och riktlinjer. Önskar hjälp med att få min personal att förstå att vi har rökfri arbetsplats och framförallt respektera det. Jag tycker att det även skulle vara snusfritt på arbetsplatser. Det är ju lika farligt att snusa och luktar lika illa. Jag förstår inte att människan som har fått en frisk kropp, vill förstöra den genom att förgifta den med rökning och snus. Det är inte cigaretter och snus som ska bestämma över ens liv, utan vi själva. Övrigt kategorin menar att de inte har någon som röker på arbetsplatsen, att dem vet om bristande respekt för beslutet samt en tacksamhet för att snuset inte innefattas i rökfri arbetstid. Några citat: I vår verksamhet har vi ingen rökare just nu! Det är tråkigt att policyn inte följs för oss som inte röker. Det ligger fimpar överallt och när man sitter på möten ska det alltid tas pausar för att röka. Det tycker jag är fel. Snus är en välsignelse! Snusaren har gjort ett aktivt val, väl medveten om eventuella risker, men dessa drabbar enbart snusaren och inga andra. Så, jaga gärna rökare, men låt oss vara ifred - en jakt på oss förändrar inget för andra! 5. Konklusion Undersökningens huvudresultat visar på att 52 % av respondenterna aldrig varit rökare och att 32 % har varit rökare men slutat. Av dem som brukar röktobak röker 68 % 1-10 cigaretter/cigariller/pipor om dagen samt 30 % som röker 11-20 cigaretter/cigariller/pipor om dagen. 44 % av respondenterna som röker uppger att dem vill sluta men endast 11 % vill delta i gruppavvänjning. 85 % slutade röka innan beslutet om rökfri arbetstid infördes och 9 % av respondenterna snusar. 87 % uppger att dem inte är utsatt för passiv rökning, dålig lukt eller obehag. 94 % av respondenterna känner till att det finns en policy gentemot rökfri arbetstid. 13

39 % anser att rökfri arbetstid fungerar utmärkt. 51 % har sett anslagen om rökfri entré/balkong/uteplats/utgång. Av respondenterna var 83 % kvinnor och 17 % män. 6. Diskussion 6.1 Huvudresultat 52 % av respondenterna har aldrig vart rökare och 32 % har vart rökare men slutat. 68 % röker 1-10 cigaretter/cigariller/pipor om dagen. 44 % vill sluta röka, 11 % vill gå rökavvänjning i grupp. 85 % uppger att de slutat röka innan beslutet om rökfri arbetstid genomfördes och 9 % snusar. 87 % är inte utsatt för passiv rökning, dålig lukt eller obehag. 39 % tycker att rökfri arbetstid fungerar utmärkt. 6.2 Resultatdiskussion Resultatet speglar syftet i fråga om anställda och förtroendevaldas inställning till hur beslutet rökfri arbetstid i Östhammars kommun fungerar då 39 % anser att det fungerar utmärkt samt 28 % som anser att beslutet fungerar bra, kollegorna följer i princip alltid beslutet. Angående inverkan på deras levnadsvanor svarade 1 % att beslutet om rökfri arbetstid varit avgörande för deras rökstopp och 3 % att beslutet delvis avgjorde deras rökstopp. Vid enkäten (se bilaga) som skickades ut i början av arbetet, inför implementeringen, svarade 14 % att dem är dagligrökare och efter den här undersökningen svarar 9 % att dem är dagligrökare. Dock svarade 56 % att dem rökte 1-10 cigaretter/cigariller/pipor om dagen vid den första enkäten och 68 % anger samma mängd per dag efter den senare enkäten. Inför införingen av rökfri arbetstid uppgav 67 % av dem ville sluta röka och efter den senare enkäten uppger 44 % att dem vill sluta samt att 40 % inför beslutandet om rökfri arbetstid var positiva till att delta i rökavvänjning i grupp och endast 11 % efter uppföljningsenkäten som är positiva till rökavvänjning i grupp. Andelen snusare uppgick till 9 %, enligt enkäten inför införandet och enkäten till uppföljningen. Anledningen till att frågan om snusning uppkom var att se om dem rökare i kommunen började snusa då beslutet om rökfri arbetstid infördes. Beslutet rökfri arbetstid stödjer tobakslagens (1993: 581) inledning med att begränsa rökningen i lokaler och vissa utrymmen utomhus på grund av dem hälsorisker som medför i exponeringen av tobaksrök samt kravet på rökfri arbetstid. Då beslutet rökfri arbetstid omfattar skola, både personal och elever, fungerar beslutet som en förlängd arm av tobakslagen om rökning förbjuden i skolverksamhet såsom skolgårdar, förskola och fritidshem. Beslutet om rökfri arbetstid råder också över hälso- och sjukvård i Östhammars kommun där tobakslagen syftar till att hålla servicehem, hälso- och sjukvårdslokaler och institutioner ämnade för vård rökfria. I enkäten inför införandet av rökfri arbetstid uppgav 86 % att dem inte var utsatta för en försämrad arbetsmiljö till följd av kollegors rökning och 87 % svarade detsamma i enkäten vid uppföljning. Exponeringen på raster uppgav 9 % att dem känner röklukt vid första enkäten, 4 % uppger vid den senaste enkäten att dem är exponerade för röklukt på rasterna. I artikeln av Jordan et al (2005) vill dem unga att staten ska införa lagar som hindrar rökning att ske på offentliga platser samt att dem är positiva till att serveringsställen är rökfria, för 14

personalen på dem plaster skull. Gällande passiv rökning ansåg yngre studenter, icke rökande och dem studenter som menade att passiv rökning hade från lagom till hög inverkan på deras hälsa att en ren inomhus luft var att föredra. Trots detta verkar problemen på skolorna i den här studien ligga hos personalen på grund av elevernas bristande respekt för rökförbudet som gäller på skolområdet. Rökförbudet som stöds av både tobakslagen och beslutet om rökfri arbetstid. Med andra respondenters deltagande i undersökningen kunde resultatet ha sett annorlunda ut, kanske hade dem andra åsikter om beslutet, andra upplevelser och attityder. Dem svarande kan tänkas vara dem som regelbundet kontrollerar sin e-post, där enkäten skickades, och genom detta kan undersökningen ha fått ett selektivt urval. Resultatet visar dem 52 % av alla tillfrågade, om resterande 48 % svarat kunde resultatet visat på större skillnader eller likheter. 6.3 Metoddiskussion För interbedömarreliabilitetens värde kan undersökningen göras om då författaren av denna uppsats aldrig haft någon kontakt med respondenterna, e-post listorna importerades av Malin Eriksson, samordnare för drogförebyggande arbete i Östhammars kommun till datasystemet Defgo.net och visades aldrig. Valet av enkätundersökningen vilar på den mängd möjliga respondenter då 1652 respondenter fick möjligheten att svara på enkäten. Den första enkäten som skickades ut inför implementeringen av rökfri arbetstid skickades till 1352 respondenter och enkäten för uppföljningen skickades till 1652 vilket ger en skillnad på 300 i utskick. Med detta följer att det inte är samma personer som svarat på den första enkäten som den andra vilket stör reliabiliteten i undersökningen då det är svårt att göra om undersökningen på exakt samma sätt. Vidare kunde dem båda enkäterna ha utformats i samstyre då en uppföljning var bestämt i förväg och gjort arbetet mer precist eftersom enkäterna kunde ha modifierats efter varandra och därmed försäkrat sig om att syftet för dem båda stöttades av varandra. Defgo.net användes då Östhammars kommun använt programmet vid den första enkäten och med detta hade tillgång till att hantera ett stort antal enkäter på ett förhållandevis smidigt sätt till alla respondenter berörda. Alternativt hade pappersenkäter kunnat användas för att nå dem respondenters som inte regelbundet eller överhuvudtaget kontrollerar sin e-post men kostnaderna hölls nere med hjälp av Defgo.net och kunde sen sammanställas smidigt. Valet av kategorier av dem öppna frågorna gjordes efter att ha läst alla lämnade kommentarer för att vara säker på att ha dem kategorier som var bäst lämpade för att representera kommentarerna. Sammanställningen enligt kategorierna handlade om att framföra kategorins talan och ge exempel med hjälp av citat för att förstärka respondenternas talan. Enkätens validitet stämmer överens med syftet och fungerar väl jämte det men eftersom en enkät inte har möjlighet att gå in på djupet av inställningen till beslutet om rökfri arbetstid kan bara ytan nås. Om intervjuer med dem anställda hade använts kunde en djupare förståelse för hur inställningen är bland respondenterna. Objektiviteten hos författaren av denna uppsats har bibehållits då ingen kontakt med respondenter funnits samt att arbetet varit att följa upp arbetet som redan gjorts vilket har minimerat inverkan på arbetet i Östhammars kommun. 15

6.4 Allmän diskussion Fanns det möjlighet att ändra på metoden som använts innan beslutet rökfri arbetstid infördes skulle Brachts 5-stegsmodell (se Statens folkhälsoinstitut, 2010) använts för att minimera känslan av överförmynderi hos dem anställda och förtroendevalda samt också för att maximera chansen av acceptans och anammande. Genom att analysera läget i Östhammars kommun, se bristerna och uppföra en insats och genomföra den för att bevara och sprida kunskapen. Detta med att bidra med stöd och ett stort visat engagemang. Diffusion of Innovention skulle också tas i åtanke att människor accepteras nya rön och beslut efter olika lång tid, en del människor är genast positiva till förändringar medans andra vill ta tid på sig och fundera över sitt ställningstagande innan dem accepterar det nya. Med dem fem faktorerna som mall kunde kanske beslutet om rökfri arbetstid mötts av mer positiva attityder och anställda och respondenter kunde ha minimerat känslan av överförmynderi. Vidare var det upp till cheferna på respektive förvaltning att beställa affischer att placera upp på arbetsplasten, större inverkan att beslutet genomförts och var verksamt kunde kanske ha uppnåtts genom att ett antal affischer skickats ut till cheferna, utan beställning. Rökavvänjningen för dem villiga är förvisso kostsam men behöver tas på stort allvar då hälsovinsterna för en rökfri personal bör vara att föredra. Fler alternativ, tips och råd för dem som brukar röktobak tillsammans med en stor förståelse kan hjälpa fler att sluta röka. Till exempel kan personal använda nikotintuggummin, plåster eller sug tabletter under arbetstid. Personal bör mottaga information om vart dem kan vända sig för att få hjälp. Till exempel sluta röka linjen, hälsocentraler eller internetsidor med hjälpsam fakta. Vidare forskning bör göras på arbetsplatser inom hälsoområdet då en så stor del av varje dag spenderas på arbetet och det är en viktig del att ta på allvar och se till att trivseln och hälsan står i fokus för arbetsgivaren. Inom skolvärlden skulle mer konkret information om tobak och regler erbjudas eleverna, varför dem inte får röka på skolgården. Vilka lagar och regler ligger till grund för inställningen mot tobak och ge eleverna möjlighet att ta del av detta, diskutera och reflektera. 16

7. Referenser 7.1 Elektroniska källor: Arbetsmiljöverket (2004) Passiv rökning, korta sifferfakta. [Elektronisk version] hämtad den 25 maj 2010 från Arbetsmiljöverket: http://www.av.se/dokument/statistik/sf/sf2004_01.pdf Bauer J E., Hyland A, Li Q, Steger C, Cummings M K. Longitudinal Assessment of the Impact of Smoke-Free Worksite Policies on Tobacco Use. American Journal of Public Health. 2005;95:6 Bjugård, I. (2010) Rökfri arbetstid i många kommuner och landsting. Sveriges kommuner och landsting. Hämtat den 24 maj 2010 från Sveriges kommuner och landsting: http://www.skl.se/web/rokfri_arbetstid_i_manga_kommuner_och_landsting.aspx Jordan, T R, Price, J H, Dake, J A, och Shah, S. (2005) Adolescent Exposure to and Perceptions of Environmental Tobacco Smoke. Journal of School Health d May 2005, Vol. 75, No. 5 Landstinget Uppsala län (2004) Liv och Hälsa. [Elektronisk version] Hämtad den 15 juni 2010 från http://www.lul.se/upload/6974/aptitretare%20liv%20och%20hälsa%202004.pdf Malmer, L (2008). Kartläggning inför införandet av rökfri arbetstid. Östhammars kommun och Uppsala Universitet. Statens folkhälsoinstitut och TEMO AB (2005). Rökfria serveringar. [Elektronisk version] Hämtad den 20 maj 2010 från statens folkhälsoinstitut: http://fhi.se/documents/tillsyn/temorokfria-serveringar-0601.pdf Statens folkhälsoinstitut (2005). Kommunguide att utveckla det tobaksförebyggande arbetet. [Elektronisk version] Hämtad den 24 maj 2010 från Statens folkhälsoinstitut: http://fhi.se/pagefiles/3324/r200533kommunguiden0509.pdf Statens folkhälsoinstitut (2007). Minskat bruk av tobak var står vi idag? [Elektronisk version] hämtad den 24 maj 2010 från statens folkhälsoinstitut: http://fhi.se/pagefiles/3376/r2007_14%20minskat_bruk_tobak_dec07.pdf Statens folkhälsoinstitut (2009) Planeringsmodeller. Tillgängligt: http://www.fhi.se/sv/metoder/overgripande-folkhalsoarbete/kommunalniva/planeringsmodeller/ 7.2 Tryckta källor: 17

Holm Ivarsson B. (red) (2004). Tobak och avvänjning. En faktaskrift om behovet av prioritering av tobaksavvänjning. Statens folkhälsoinstitut. Rapport 2004:29 Nutbeam, D och Harris, E (1999). Theory in a nutshell: a guide to health promotion theory. Sydney: McGraw-Hill Olsson, H. och Sörensen, S (2001). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. 1. uppl. Stockholm: Liber SFS 1993:581. Tobakslagen. Stockholm: Riksdagen SFS 1994:98. Tobakslagen. Stockholm: Riksdagen SFS 2005:369. Tobakslagen. Stockholm: Riksdagen 8. Bilagor Bilaga 1 (Enkät 1, inför införandet) Bilaga 2 (Enkät 2, uppföljning) 18

Bilaga 4 1, Enkät till anställda och förtroendevalda inom Östhammars kommun inför införandet av rökfri arbetstid. Vänligen besvara samtliga frågor, det tar ca 2 minuter. Dina svar är helt anonyma. 2, Är du man eller kvinna?. Man Kvinna 3, Är du anställd eller förtroendevald? (Är du både anställd och förtroendevald, svara som anställd) Anställd Förtroendevald (gå till fråga 5) 4, Inom vilken förvaltning arbetar du? Barn och utbildningsförvaltningen Fritidsförvaltningen Kansliet Kulturförvaltningen Socialförvaltningen Tekniska förvaltningen Ekonomikontoret IT-kontoret Personalkontoret Miljökontoret Byggnadsnämndskontoret Arbetsmarknadskontoret/vuxenutbildningen Gå till fråga 6 19

5, I vilken nämnd/styrelse är du förtroendevald? Gärna flera svar Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Byggnadsnämnden Kulturnämnden Fritidsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Valnämnden Lokala säkerhetsnämnden Annat: 6, Röker du? Nej, har aldrig varit rökare (Gå till fråga 10) Nej, har varit rökare, men slutat (Gå till fråga 10) Ja, är feströkare (Gå till fråga 10) Ja, är dagligrökare 7, Nuvarande tobakskonsumtion per dag: 1-10 cigaretter/cigariller/pipor 11-20 cigaretter/cigariller/pipor Mer än 20 cigaretter/cigariller/pipor 8, Skulle du vilja sluta röka? Ja Nej (Gå till fråga 10) 20

9, Är du intresserad av att gå rökavvänjning i grupp? Ja Nej 10, Snusar du? Ja Nej 11, Är du utsatt för tobaksrök eller försämrad arbetsmiljö, exempelvis störande lukt, på grund av andras rökning på din arbetsplats inom Östhammars kommun? Gärna flera svar Ja, under min aktiva tid / tid då jag utför uppdrag som förtroendevald Ja, under raster Nej 12, Känner du sedan tidigare till att rökfri arbetstid ska införas i Östhammars kommun? (dvs. innan du läste informationsbrevet som medföljde denna enkät) Ja Nej (Gå till fråga 15) 13, Tycker du att du fått tillräcklig information om rökfri arbetstid? Ja Nej (Gå till fråga 15) 14, Hur har den informationen nått dig? Gärna flera svar Via informationsträffar/chefsmöten (endast förtroendevalda och chefer) Via min chef (endast anställda) Via mina arbetskamrater (endast anställda) Via Östhammars kommuns hemsida eller intranät Via massmedia 21

På annat sätt, nämligen: Gå till fråga 16 15, Hur tycker du att informationen om rökfri arbetstid ska nå dig? Gärna flera svar Via information på sammanträden (endast förtroendevalda) Via min chef (endast anställda) Via mina arbetskamrater (endast anställda) Via Östhammars kommuns hemsida eller intranät På annat sätt, nämligen:.. 16, Övriga kommentarer? Öppen fråga 17, Tack för din medverkan! 22

Bilaga 5 Enkät till anställda och förtroendevalda inom Östhammars kommun inför uppföljningen av rökfri arbetstid. Vänligen besvara samtliga frågor, det tar ca 2 minuter. Dina svar är helt anonyma. 1. Är du man eller kvinna?. Man Kvinna 2. Är du anställd eller förtroendevald? (Är du både anställd och förtroendevald, svara som anställd) Anställd Förtroendevald (gå till fråga 4) 3. Inom vilken förvaltning arbetar du? Barn och utbildningsförvaltningen Fritidsförvaltningen Kansliet Kulturförvaltningen Socialförvaltningen Tekniska förvaltningen Ekonomikontoret IT-kontoret Personalkontoret Miljökontoret Byggnadsnämndskontoret Arbetsmarknadskontoret/vuxenutbildningen Gå till fråga 5 23

4. I vilken nämnd/styrelse är du förtroendevald? Flera svar möjliga Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Byggnadsnämnden Kulturnämnden Fritidsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Valnämnden Lokala säkerhetsnämnden Annat: 5. Röker du? Nej, har aldrig varit rökare (Gå till fråga 10) Nej, har varit rökare, men slutat (Gå till fråga 9) Ja, är feströkare (Gå till fråga 10) Ja, är dagligrökare 6. Nuvarande tobakskonsumtion per dag: 1-10 cigaretter/cigariller/pipor 11-20 cigaretter/cigariller/pipor Mer än 20 cigaretter/cigariller/pipor 7. Skulle du vilja sluta röka? Ja Nej (Gå till fråga 10) 24

8. Är du intresserad av att gå rökavvänjning i grupp? Ja Nej Gå till fråga 10 9. Om du har slutat röka i samband med att rökfri arbetstid införts; påverkade införandet av rökfri arbetstid ditt beslut att sluta röka? Ja, införandet var avgörande Ja, delvis Nej, inte alls Vet inte 10. Snusar du? Ja Nej 11. Är du utsatt för tobaksrök eller försämrad arbetsmiljö, exempelvis störande lukt, på grund av andras rökning på din arbetsplats inom Östhammars kommun? Flera svar möjliga Ja, under min aktiva arbetstid/tid då jag utför uppdrag som förtroendevald Ja, under raster Nej 12. Känner du till att det finns en policy i kommunen för rökfri arbetstid? Ja Nej 13. Hur tycker du att rökfri arbetstid fungerar i Östhammars kommun? Flera svar möjliga Utmärkt, kollegor/förtroendevalda följer beslutet om rökfri arbetstid (Gå till fråga 15) Bra, kollegor/förtroendevalda följer beslutet i princip jämt 25

Mindre bra, kollegor/förtroendevalda följer inte beslutet till fullo (röker då och då på arbetstid) Inte alls, kollegor/förtroendevalda röker regelbundet på arbetstid Ingen uppfattning 14. Du har svarat att du inte anser att rökfri arbetstid fungerar, kan du beskriva varför du tror att det inte fungerar? Öppen fråga 15. Har du sett anslagen om rökfri entré/balkong/uteplats/utgång m.fl. där du är verksam? Ja Nej Vet inte 16 Övriga kommentarer? Öppen fråga Tack för din medverkan! 26