Information. till dig som söker ersättning från Ersättningsnämnden. Lättläst

Information till dig som söker ersättning från Ersättningsnämnden Lättläst

Information till dig som söker ersättning från Ersättningsnämnden Om du har varit omhändertagen för samhällsvård och blivit utsatt för allvarliga övergrepp eller försummelser har du rätt till pengar från staten. Det kallas att söka ekonomisk ersättning. Händelserna ska ha hänt mellan åren 1920 och 1980. Lagen som har regler för detta heter: Lagen om ersättning på grund av övergrepp eller försummelser i samhällsvården av barn och unga i vissa fall. En särskild myndighet, Ersättningsnämnden, går igenom ansökningar om ersättning och beslutar om ersättning. 2

När går det att söka ersättning? Du kan söka ersättning från 1 januari år 2013 till och med 31 december år 2014. Sista dag för ansökan är 31 december år 2014. Sista dag för ansökan är 31 december år 2014 3

Vilka regler gäller för ersättningen? För att övergreppen eller försummelserna ska ge rätt till ersättning ska de ha hänt någon gång under tiden 1 januari år 1920 till och med 31 december år 1980. Övergreppen och försummelserna ska ha hänt i samband med vården när du varit omhändertagen för samhällsvård. Övergreppen eller försummelserna ska vara av allvarlig art. Det betyder att du som söker ska ha blivit utsatt för allvarliga övergrepp eller blivit allvarligt försummad. 4

Vad menas med orden? Vad menas med orden omhändertagen för samhällsvård? Med uttrycket omhändertagen för samhällsvård menas att en person varit i fosterhem, barnhem eller på institution både på dagar och nätter. Det kallas att vara heldygnsplacerad. Detta hände när personen var ett barn. Det är de sociala myndigheterna som har bestämt att personen ska vara placerad. Fortsätter på nästa sida. 5

Dessutom gäller detta: Både personer som blivit omhändertagna utan att föräldrarna sagt ja och personer som blivit omhändertagna när föräldrarna gett sitt godkännande kan få ersättning. Så kallade privata placeringar ger inte rätt till någon ersättning. En privat placering innebär att en person placerats utan beslut från sociala myndigheter. Personer som har adopterats av sina fosterföräldrar kan inte få ersättning för de övergrepp eller försummelser som har hänt efter att de har blivit adopterade. 6

Vad menas med orden övergrepp eller försummelser av allvarlig art? Övergrepp eller försummelser kan vara både fysiska och psykiska. Det betyder att övergreppen kan vara både mot kroppen och mot själen. Det kan handla om kränkningar av privatliv och rättigheter. Det kan vara att inte vilja eller kunna se till barnets behov. De personer som har blivit utsatta för de mest allvarliga formerna av övergrepp eller försummelser har rätt till ersättning. Det kan till exempel vara sexuella övergrepp eller andra grova fysiska övergrepp. Fortsätter på nästa sida. 7

De personer som har blivit utsatta för sadistiska eller tortyrliknande förhållanden i fosterhemmet eller på institutionen har också rätt till ersättning. Andra exempel på allvarlig art är allvarliga brister i tillsyn och omvårdnad. Ju allvarligare varje fall av övergrepp eller försummelse är, desto färre gånger behöver det ha hänt för att de tillsammans ska kallas för allvarlig art. 8

Vad menas med orden i samband med vården? För att bestämma om ett barn varit utsatt för övergrepp eller försummelser i samband med vården jämför man med vad ett hem normalt har kunnat känna till eller göra. Om hemmet har tagit det ansvar och visat den omsorg som ett hem normalt gör går det inte att säga att det har funnits brister i samband med vården. Om fosterföräldrarna har tagit ansvar men barnet ändå utsatts för övergrepp eller försummelser utan att fosterföräldrarna har vetat om det, kan man inte säga att övergreppet har hänt i samband med vården. Fortsätter på nästa sida. 9

Men om fosterföräldrarna har tillåtit att andra personer har utsatt barnet för övergrepp eller försummelser kan man säga att det har hänt i samband med vården. Samma sak gäller om fosterföräldrarna inte har skyddat barnet när de har förstått eller borde misstänkt att andra personer har utsatt barnet för övergrepp eller försummelser. 10

Bedömningen ska göras utifrån dåtidens värderingar och förutsättningar När Ersättningsnämnden beslutar om vad som är allvarligt övergrepp eller försummelse tar nämnden hänsyn till att samhället var annorlunda för länge sedan. Förr i tiden var det till exempel vanligt att barn fick arbeta. 11

Ersättningens storlek Ersättningen är 250 000 kronor. Pengarna betalas ut en gång. Alla som fått ja till ersättning får 250 000 kronor. Om du har fått skadestånd tidigare så betyder inte det att du får mindre ersättning nu. Ersättningen är skattefri och ska inte räknas med vid vissa bidrag från Försäkringskassan och vissa kommunala bidrag och avgifter. Men om du har skulder kan ersättningen efter att den har betalats ut bli utmätt. Det betyder att Kronofogden kan besluta om att ersättningen ska användas för att betala skulderna. 12

En ansökan om ersättning är personlig Ersättningen är personlig. Det är alltså bara du som själv har drabbats av övergrepp eller försummelse som kan få ersättning. Du måste söka ersättning själv eller med hjälp av en ställföreträdare. En ställförträdare är ett ombud, en god man eller en förvaltare. En ställföreträdare hjälper dig att föra fram dina önskemål om du inte kan göra det själv. 13

Ansökan skickas till Ersättningsnämnden Du måste själv söka ersättning hos Ersättningsnämnden. Det finns en särskild blankett för ansökan som du måste fylla i. Du kan skriva ut blanketten på: www.ersattningsnamnden.se. Du kan också beställa blanketten från: Ersättningsnämnden Box 2089 103 12 Stockholm När du har lämnat in din ansökan till Ersättningsnämnden kommer du att få ett brev som talar om att Ersättningsnämnden har tagit emot ansökan. Du kan skriva ut blanketten på: www.ersattningsnamnden.se. Du kan också beställa blanketten från: Ersättningsnämnden Box 2089 103 12 Stockholm 14

Handläggningen av ansökan På Ersättningsnämnden finns ett kansli som arbetar med ansökningarna. Skriftlig handläggning När ansökan har kommit in till Ersättningsnämnden gör kansliet först en utredning. Kansliet kan behöva ta kontakt med dig via e-post, brev eller telefon. Kansliet kanske behöver få uppgifter om var de kan söka efter arkivhandlingar. Kansliet kanske också behöver få fler uppgifter från dig. 15

Muntlig förhandling Du som har ansökt om ersättning kan be att själv få berätta för Ersättningsnämnden vad du har blivit utsatt för. Men du måste först skriva en ansökan. Många som söker ersättning får träffa Ersättningsnämnden på ett kort möte. Det kallas muntlig förhandling. Det är du som bäst vet om det finns personer som kan ha varit viktiga vittnen. Därför måste du själv tala om för Ersättningsnämnden om du vill att ett vittne ska vara med och berätta vid den muntliga förhandlingen. Du kan få ersättning för kostnader för att komma till den muntliga förhandlingen. Om du har ett vittne kan även det få ersättning för att komma till den muntliga förhandlingen. Fortsätter på nästa sida. 16

De muntliga förhandlingarna är i Stockholm. Men Ersättningsnämnden får bestämma att både du som ansöker om ersättning och vittnen som är med på den muntliga förhandlingen kan göra det på en telefonkonferens eller en videokonferens. Ersättningsnämnden kan också bestämma att muntlig förhandling kan vara på annan plats än i Stockholm om det behövs. De personer som är med vid en muntlig förhandling är du och kanske ditt vittne, de fyra personer i Ersättningsnämnden som beslutar om ersättning och den tjänsteman från kansliet som har haft hand om ärendet. 17

Bevismaterial och samtycke Ersättningsnämnden ska hjälpa dig att leta efter arkivmaterial. Det kan till exempel vara beslutet om din placering eller journalanteckningar. Ersättningsnämnden kan ge råd och vägledning hur du kan göra för att själv söka efter arkivmaterial. Ersättningsnämnden kan också söka arkivmaterial åt dig. För att Ersättningsnämnden ska kunna hämta uppgifter från arkiven ska du tala om i vilken kommun du har omhändertagits, var du var placerad och namnet på dina föräldrar. Du måste säga ja till att Ersättningsnämnden ska kunna få hämta uppgifter från arkiven. Det kallas att ge sitt samtycke. Fortsätter på nästa sida. 18

Det finns en särskild blankett för samtycke som går att beställa eller skriva ut från webbplatsen www.ersattningsnamnden.se. Du kan också beställa blanketten från: Ersättningsnämnden Box 2089 103 12 Stockholm Det är viktigt att Ersättningsnämnden får arkivmaterial. Utan arkivmaterial finns en risk för att underlaget inte räcker för att nämnden ska bestämma om du har rätt till ersättning. Du hämtar själv arkivmaterial eller så ger du samtycke till att Ersättningsnämnden gör det. Du kan skriva ut blanketten på: www.ersattningsnamnden.se. Du kan också beställa blanketten från: Ersättningsnämnden Box 2089 103 12 Stockholm 19

Stödsamtal För den som söker ersättning kan det vara jobbigt att minnas de övergrepp och försummelser som skett. Du som ansöker om ersättning kan därför få stödsamtal med en psykoterapeut. Som mest kan du få åtta stödsamtal. Du får mer information om möjligheten till stödsamtal när Ersättningsnämnden tar hand om din ansökan. Om du har ett vittne kan även det få stödsamtal. 20

Beslut En avdelning i Ersättningsnämnden beslutar om ersättning. På avdelningen arbetar fyra personer. De kallas för ledamöter. En person är ordförande som är domare eller har varit domare. En person är jurist. De andra två personerna har annan särskild kunskap om området, till exempel om barnpsykiatri. 21

Ersättningsnämnden tar hänsyn till all information som har tagits fram innan den beslutar om ersättning. I beslutet ska det alltid stå varför man beslutat som man gjort. Ingen kan överklaga Ersättningsnämndens beslut. Men om det kommer fram nya fakta efter ett beslut som säger nej till ersättning kan man lämna in en ny ansökan om ersättning. Men inte efter 31 december år 2014 då ansökningstiden har gått ut. 22

Hur lång tid tar det att få ett beslut? Det går inte att säga hur lång tid det tar att få ett beslut från Ersättningsnämnden. Ersättningsnämnden handlägger ansökningarna i den ordning som de kommer in, det vill säga i turordning. Men det betyder inte att nämnden också beslutar i samma ordning. Vissa ärenden är enkla och kan avgöras snabbare. Andra ärenden behöver en stor utredning och en muntlig förhandling. 23

Ersättningsintyg Försäkringskassan ska inte räkna in ersättning från Ersättningsnämnden när den beslutar om vissa bidrag, till exempel bostadsbidrag. Ersättningen ska inte heller räknas med när en kommun beslutar om vissa bidrag och avgifter, till exempel ekonomiskt bistånd och avgifter för äldreomsorg. Du ska själv visa upp ett intyg på att ersättningen inte ska påverka storleken av ett bidrag eller avgift. Detta intyg kallas ersättningsintyg. Ett sådant intyg får du tillsammans med beslutet om ersättning från Ersättningsnämnden. Intyget innehåller bara uppgifter om att du får ersättning och ditt namn och personnummer. På det sättet behöver du inte visa upp själva beslutet för personalen vid Försäkringskassan och kommunen. 24

Lista över personer som fått ersättning Ersättningsnämnden gör en lista med namn och personnummer på de personer som fått ersättning. Det kallas för en förteckning. Förteckningen finns för att de myndigheter som kan ge bidrag ska kunna kontrollera att ett intyg stämmer. Förteckningen följer reglerna för sekretess. Ingen annan får använda förteckningen. 25

Vad händer om den person som sökt ersättning dör? Om den person som söker ersättning dör innan beslut om ersättning är klart blir det ingen ersättning. 26

Sekretess De uppgifter som du lämnar till Ersättningsnämnden och de uppgifter som Ersättningsnämnden får från andra personer skyddas av sekretess. Det innebär att uppgifterna är hemliga. Även uppgifter om till exempel personal vid institutioner, fosterföräldrar och syskon skyddas av sekretess. Sekretess betyder att ingen annan person än de som arbetar med ärendet får läsa dina uppgifter eller berätta om det som står om dig. Sekretessen gäller hela Ersättningsnämnden, det vill säga handläggningen av ansökningar, beslut om ersättning samt kontroller och intyg. 27

Övrigt En ansökan om ersättning kommer antagligen innehålla uppgifter om att någon har begått övergrepp eller andra dåliga handlingar mot den person som söker om ersättning. Den person som pekar ut någon som brottslig inför andra personer kan anklagas för förtal. Men i Ersättningsnämnden omfattas alla uppgifter som handlar om den person som söker ersättning av sekretess. Alla som arbetar vid Ersättningsnämnden har tystnadsplikt. Tystnadsplikt innebär att de som arbetar vid Ersättningsnämnden inte får berätta om uppgifter som lämnas av den som söker ersättning. 28

Mer information För mer information läs: Lagen (2012:663) om ersättning på grund av övergrepp eller försummelser i samhällsvården av barn och unga i vissa fall. Regeringens proposition 2011/2012:160 Ersättning av staten till personer som utsatts för övergrepp eller försummelser i samhällsvården. Mer information och blanketter: Ersättningsnämnden Box 2089 103 12 Stockholm www.ersattningsnamnden.se kontakt@ersattningsnamnden.se 29

Frågor? Mer information hittar du på www.ersattningsnamnden.se. Där kan du få svar på de vanligaste frågorna om ersättningen. Du kan också få vägledning till rätt information. Du är också välkommen att kontakta Ersättningsnämndens informationstjänst på telefonnummer 08-700 06 00. besöksadress Birger Jarlsgatan 16, Stockholm postadress Box 2089, 103 12 Stockholm telefonnummer 08-700 06 00 e-post kontakt@ersattningsnamnden.se på internet www.ersattningsnamnden.se