Beställare: HS Kraft AB Christian Bladh. Naturinventering inför vindkraftpark i Bordsjö, Aneby kommun

Beställare: HS Kraft AB Christian Bladh Naturinventering inför vindkraftpark i Bordsjö, Aneby kommun

1. Sammanfattning 3 2. Bakgrund 4 2.1 Uppdrag och syfte 4 2.2 Allmän beskrivning av området 4 3. Metod 4 4. Resultat och slutsatser 5 4.1 sinventering 5 4.2 Generell känslighet för exploatering 6 5. Referenser 7 Bilaga 1. sklassade objekt 8 Bilaga 2. Kartor över inventeringsområdet 13 Bilaga 3. Objektkatalog naturinventering 15 Bilaga 4. Bedömningsgrund naturvärdesklassning 36 Rapporten bör citeras som: Björklind, R. 2013. Naturinventering inför vindkraftpark i Bordsjö, Aneby kommun. Calluna AB, 2013. I löpande text: (Björklind, 2013) Projektets organisation: Robert Björklind (projektledare), Robert Björklind (fältarbete och rapport), Rebecka Lemoiné (rapport), Christoph Kircher (GIS och kartor), Johanna Lundberg (kvalitetsgranskning). Kontaktperson för denna rapport: Robert Björklind, robert.bjorklind@calluna.se eller 073-8115283. Adress: Linköpings slott, 582 28 Linköping. Intern projektbeteckning Calluna: RBD0044 Aneby Bordsjö vindkraftpark 2013. Datum rapport: 20150626 Omslagsbild tagen av Robert Björklind. 2

1. Sammanfattning Calluna AB fick i uppdrag av HS Kraft AB att genomföra en naturinventering i ett område vid Bordsjö i Aneby kommun. I uppdraget ingick att utföra en naturinventering för att kartlägga naturvärdesintressanta områden inom området där vindkraftverken planeras. Naturinventeringen ska vägleda var det är lämpligt att ställa verken och dra vägar ur naturvårdssynpunkt. Inom utredningsområdena har 65 områden/punkt- eller linjeobjekt naturvärdesklassats. Ett område har fått naturvärdesklass 1, elva områden har fått naturvärdesklass 2 och tjugonio områden har fått klass 3. Ett punktobjekt har fått klass 1, fyra punktobjekt har fått naturvärdesklass 2 och sjutton punktobjekt har fått naturvärdesklass 3. Även två linjeobjekt har klassats och de har fått naturvärdesklass 3. I området har även flera biotopskyddade objekt registrerats i form av stenmurar och odlingsrösen i jordbrukslandskapet. Trots ett ganska stort antal naturvärdesobjekt har registrerats vid inventeringen är den sammantagna bedömningen att det finns gott om utrymme för att etablera vindkraftverk utan att påverka naturvärdesklassade områden. Inventeringsområdet innehåller mycket ungskog som inte har nått upp till naturvärdesklass. Flertalet av de klassade objekten är våta områden där etableringen av vindkraftverk är tekniskt svårt varvid intressekonflikter troligen inte uppstår. Om hänsyn tas vid anläggandet av vindkraftverken, samt de vägar som ska dras fram till verken, kommer naturmiljön inte att påverkas negativt. Det är dock av stor vikt att ta hänsyn till de hydrologiska förhållandena som råder i utredningsområdet så att de naturvärdesklassade områden inte påverkas negativt. En hydrologisk undersökning kan behövas för att säkerställa i området. Prioriteringsordningen för åtgärder som sparar klassade områden/objekt ska göras utifrån att klass 1 har högst prioritet, sedan kommer klass 2 och sist klass 3. Då flera av skogsområdena har värden knutna till ett fuktigt mikroklimat (t.ex. sumpskogar) kan de påverkas negativt av kanteffekter om skogen avverkas ända intill dessa. 3

2. Bakgrund 2.1 Uppdrag och syfte Calluna AB fick i uppdrag av HS Kraft AB att genomföra en naturinventering i ett område vid Bordsjö i Aneby kommun. I uppdraget ingick att utföra en naturinventering för att kartlägga naturvärdesintressanta områden inom området där vindkraftverken planeras. Naturinventeringen ska vägleda var det är lämpligt att ställa verken och dra vägar ur naturvårdssynpunkt. I bilaga 1 finns en tabell över naturvärdesklassade områden och punktobjekt. I tabellen redovisas vad objekten är känsliga för. Underlaget ska kunna användas i det fortsatta arbetet med vindkraftparken som underlag till hur verken ska placeras och till MKB:n som ska upprättas som en del av tillståndsansökan. 2.2 Allmän beskrivning av området Det inventerade området är ett större sammanhängande skogsområde i tämligen flack terräng. Skogsbeståndet består till ganska stor del av ungskog eller hyggen spridda över det inventerade området. Området i stort präglas av yngre skog med en ålder upp till 40 år. Äldre skog förekommer dock spritt över området och ett större skogsparti med avverkningsmogen tallskog ligger centralt i området. I övrigt förekommer äldre skog (över 100 år) i mindre område och sammanfaller ofta med våtare marker i norr. Generellt är skogen starkt produktionspräglad och det är i sump- och våtmarker som de flesta områden med högre naturvärde påträffas. Där är skogen flerskiktad och har ett fuktigt mikroklimat. 3. Metod Metoden NVI (naturvärdesinventering) har använts för att identifiera värdefull natur i området. NVI innebär identifiering av geografiska områden av betydelse för den biologiska mångfalden. För mer information om klassningskriterier se bilaga 4. Områdena har klassats i tre steg: område med högre naturvärde (klass 1); område med högt naturvärde (klass 2) område med visst naturvärde (klass 3). Varje klass representerar en färg på kartorna och färgsättningen följer Naturvårdsverkets standard med rött för klass 1, gult för klass 2 och grönt för klass 3. Naturinventeringen har utförts som inom hela det område som visas på kartbilaga 2. Som stöd vid inventeringen har vi använt underlag från skogsstyrelsen, Länsstyrelsens GIS-databas och flygbildstolkning. Skogsåldersskikt har hämtats frän Bordsjö säteris skogsförvaltare. Avgränsningen för inventeringen har tillhandahållits av HS Kraft. Vissa delar har undantagits från inventeringen (markerat grått på kartor i bilaga 2). Undantagna är allmänna vägar, områden kring gölar och några tomtmarker med permanentboende. 4

4. Resultat och slutsatser 4.1 sinventering I tabellen i bilaga 1 redovisas en lista på alla klassade naturområden med naturtyp, klass och vad områdena påverkas negativt av. På kartbilagan, bilaga 2, redovisas alla klassade objekt. I objektkatalogen i bilaga 3 finns objektbeskrivningar för respektive område. Inom utredningsområdena har 65 områden/punkt- eller linjeobjekt naturvärdesklassats. Ett område har fått naturvärdesklass 1, elva områden har fått naturvärdesklass 2 och tjugonio områden har fått klass 3. Ett punktobjekt har fått naturvärdesklass 1, fyra punkobjekt har fått naturvärdesklass 2 och sjutton punktobjekt har fått naturvärdesklass 3. Även två linjeobjekt har klassats och de har fått naturvärdesklass 3. I området har även flera biotopskyddade objekt registrerats i form av stenmurar och odlingsrösen i jordbrukslandskapet. Klassade objekt och biotopskyddade objekt återfinns på kartorna i bilaga 2. Ett tämligen stort antal objekt med naturvärden har identifierats inom inventeringsområdet. Många av dessa objekt är dock relativt små och ett fåtal objekt har en större utbredning. I söder finns större utrymmen för att kunna placera vindkraftverk utan att påverka naturvärdena, men även i delar där naturvärdesområdena ligger som tätast bör man kunna etablera några verk utan att påverka naturvärdena. Många av de områden som har naturvärdesklassats är våta och sumpiga områden som inte är lämpliga att bygga vindkraftverk på rent tekniskt och kommer därför troligen inte heller att vara en konflikt när verkan placeras ut. Inom inventeringsområdet finns ung skog och hyggen spritt över hela området vilka troligtvis kommer att användas som områden för placering av vindkraftverken och detta blir då heller ingen konflikt med förekommande naturvärden. Om hänsyn tas vid anläggandet av vindkraftverken, samt de vägar som ska dras fram till verken, kommer naturmiljön inte att påverkas negativt. Det är dock av stor vikt att ta hänsyn till de hydrologiska förhållandena som råder i utredningsområdet så att de naturvärdesklassade områden inte påverkas negativt. En hydrologisk undersökning kan behövas för att säkerställa i området. Att tänka på För att undvika negativ naturvärdena bör man i största möjliga mån ta hänsyn till de klassade områdena och spara de områden som har naturvärdesklassats. Den negativa påverkan som uppstår om områdena avverkas är främst att den skogliga kontinuiteten kommer att brytas samt att äldre träd försvinner i vissa av områdena. Flera av de klassade områdena är våta områden där både avverkning och störande av områdets hydrologi påverkar områdena negativt. Det är därför av vikt att se till att inte påverkas negativt vid etableringen av vindkraftverken och vägar. Prioriteringsordningen för åtgärder som sparar klassade områden/objekt ska göras utifrån att klass 1 har högst prioritet, sedan kommer klass 2 och sist klass 3. Då flera av skogsområdena har värden knutna till ett fuktigt mikroklimat (t.ex. sumpskogar) kan de påverkas negativt av kanteffekter om skogen avverkas ända intill dessa. 5

4.2 Generell känslighet för exploatering Allmänna åtgärder Undvik att dika ur eller avvattna våtmarker. Spara en skyddszon med träd närmast våtmarker och sumpskogar. Vidta åtgärder för att skona bäckar och skogsdiken och se till att flödena inte förändras. Undvik grumling i vattendrag. Försök i den mån det är möjligt att ta hänsyn till klassade områden och spara dem vid anläggandet av vindkraftverken. 6

5. Referenser Artfaktablad från artdatabanken, www.artdatabanken.se. Data från LST GIS, gis.lst.se/lstgis/. Utdrag ur artdatabanken 2013 enligt avtal. Skogsstyrelsen, 2013. Områden registrerade som nyckelbiotoper, naturvärden och sumpskogar av Skogsstyrelsen 2013. www.skogsstyrelsen.se (skogens pärlor). Skogsåldersdata från Bordsjö Säteris skogsförvaltare. 7

Bilaga 1. sklassade objekt Tabellen nedan redovisar områden och punktobjekt med naturvärden identifierade vid denna inventering. I kartbilagan, bilaga 2, finns områdena markerade på kartorna. I tabellen nedan redovisas områdesnummer, naturvärdesklass, naturtyp och vad områdena är känsliga för. Områden redovisas i bilaga 3. Tabell 1. sklassade områden och punktobjekt med klassning, naturtyp och vad områdena påverkas negativt av. Område/punktobjekt sklass Naturtyp/beskrivning av punktobjekt Området påverkas negativt av 1 3 Granskog Avverkning och 2 3 Blandskog Avverkning och 3 3 Sumpskog/myr Avverkning och 4 2 Sumpskog/myr Avverkning och 5 2 Tallmyr Avverkning och 6 3 Barrskog Avverkning 7 3 Öppen myr Avverkning och 8 2 Tallmyr Avverkning och 9 3 Granskog Avverkning 10 3 Tallmyr Avverkning och 11 3 Blandsumpskog Avverkning och 12 3 Gammal tall Avverkning, igenväxning 8

Område/punktobjekt sklass Naturtyp/beskrivning av punktobjekt Området påverkas negativt av 13 3 Gammal oxel Avverkning, igenväxning 14 3 Liten mosse Bortforsling av död ved och 15 2 Tallsump Avverkning och 16 3 Gammal sälg Avverkning, igenväxning 17 3 Bäck Grävning i vattendraget, grumling 18 3 Gammal lönn Avverkning, igenväxning 19 3 Gammalt körsbärsträd 20 3 Gammalt körsbärsträd Avverkning och Avverkning, igenväxning 21 3 Gammal asp Avverkning, igenväxning 22 2 Gammal asp Avverkning, igenväxning 23 3 Blandskog Avverkning 24 2 Barrsumpskog Avverkning 25 2 Asplåga Borttagande av veden 26 2 Asphögstubbe Borttagande av veden 27 2 Död stående asp Borttagande av veden 28 3 Gamla aspar Avverkning, igenväxning 29 2 Blandsumpskog Avverkning och. 9

Område/punktobjekt sklass Naturtyp/beskrivning av punktobjekt Området påverkas negativt av 30 3 Granskog Avverkning och 31 3 Tallmyr Avverkning och 32 2 Tallskog Avverkning och 33 1 Tallholme Avverkning 34 3 Blandsumpskog Avverkning och 35 3 Tallskog Avverkning och 36 3 Barrskog Avverkning och 37 2 Sumpskog Avverkning och 38 3 Blandskog Avverkning bortforsling av ved och rösen 39 2 Blandskog Avverkning 40 2 Tallmyr Avverkning och 41 3 Barrskog Avverkning och 42 3 Grov alm Avverkning, igenväxning 43 3 Stående död björk Bortforsling av veden 44 3 Blandskog Avverkning, bortforsling av döda träd, avlägsnandet av stenrösen och murar 10

Område/punktobjekt sklass Naturtyp/beskrivning av punktobjekt Området påverkas negativt av 45 3 Gransumpskog Avverkning och 46 3 Fuktig tallskog Avverkning och 47 3 Tallskog Avverkning och 48 3 Blandsumpskog Avverkning och 49 3 Blandsumpskog Avverkning och 50 3 Gammal tall Avverkning 51 2 Gransumpskog Avverkning och 52 3 Sumpskog Avverkning och 53 3 Stenmur och gamla träd Avverkning, bortforsling av döda träd, avlägsnandet av stenrösen och murar 54 3 Gammal död oxel Avverkning och bortförsel av trädet 55 3 Sumpskog Avverkning och 56 3 Hällmarkskog Avverkning 57 3 Gammal oxel Avverkning, igenväxning 58 3 Gammal tall Avverkning, igenväxning 59 3 Gammal tall Avverkning, igenväxning 11

Område/punktobjekt sklass Naturtyp/beskrivning av punktobjekt Området påverkas negativt av 60 3 Gammal tall Avverkning, igenväxning 61 1 Grov gammal tall Avverkning, igenväxning 62 2 Gammal tall Avverkning, igenväxning 63 3 Hällmarkskog Avverkning 64 3 Hällmarkskog Avverkning 65 3 Hällmarkskog Avverkning 12

Naturinventering inför vindkraftpark i Bordsjö, Aneby kommun Bilaga 2. Kartor över inventeringsområdet Kartan visar naturvärdesklassade och biotopskyddade objekt i norr. Aneby Bordsjö vindkraftpark 2013 1 2 3 5 7 4 6 8 11 10 9 12 15 13 16 14 17 18 20 22 21 19 23 26 25 24 27 28 30 31 32 29 39 33 36 38 34 37 35 40 42 43 Innehållsförteckning Undantagna delområden 41 Klass 45 ± Högre naturvärde 44 Påtagligt naturvärde Visst naturvärde 46 Bakgrundsinformation Natura 2000 Naturvårdsprogram 47 Våtmarksinventering Sumpskog 48 Nyckelbiotop 49 50 0 51 0,5 52 km 1 13 ^ ^ Rödlistade arter artdatabanken Skyddsvärda arter artportalen

Naturinventering inför vindkraftpark i Bordsjö, Aneby kommun Kartan visar naturvärdesklassade och biotopskyddade objekt i söder. 31 32 29 33 A n e b y36 B o r d s j ö v i n d k r a f t p a r k 2 0381 3 34 39 37 35 40 42 43 41 45 44 46 47 48 49 50 51 53 52 54 57 55 56 58 59 60 62 61 64 Innehållsförteckning Undantagna delområden 63 Klass ± Högre naturvärde 65 Påtagligt naturvärde Visst naturvärde Bakgrundsinformation Natura 2000 Naturvårdsprogram Våtmarksinventering Sumpskog Nyckelbiotop 0 0,5 ^ ^ km 1 14 Rödlistade arter artdatabanken Skyddsvärda arter artportalen

Bilaga 3. Objektkatalog naturinventering 1. Granskog sklass 3, visst naturvärde na är knuta till den flerskiktade och fuktiga skogen. Det fuktiga mikroklimatet gynnar fuktkrävande kryptogamer och mer krävande sådana har potential att finnas i området. Signalarten gullpudra växer i området och den visar på konstant fuktig mark och rörligt vatten som skapar livsmiljöer för fuktkrävande arter. Området är en fuktig och flerskiktad granskog med ett tätt trädskikt. Rejält fuktiga stråk förekommer. Trädskiktet domineras av gran med stamdiametern 1-4 dm med ett allmänt inslag av björk med 1-2 dm i diameter. I buskskiktet växer gran och i fältskiktet växer arter som hultbräken och majbräken med signalarten gullpudra. I bottenskiktet dominerar vägg- och husmossa. På äldre granar växer den fuktälskande gammelgranslaven. Död ved förekommer rikligt och i olika nedbrytningsstadier. 2. Blandskog sklass 3, visst naturvärde na i området är knutna till de äldre träden och heterogeniteten som präglar området. Trädskiktet är flerskiktat och det finns inslag av död ved i både stående och liggande form. Områdets variation ger förutsättningar för många olika organismer med olika krav. Området är en blandskog med viss flerskiktning, men gallring har utförts. I trädskiktet växer gran, tall, asp och björk. I buskskiktet växer gran glest och i fältskiktet är blåbär vanligt. I bottenskiktet växer mossor som kammossa och vägg- och husmossa. Död ved förekommer glest som likåldriga lågor och stående stubbar, men även yngre död ved finns i form av vindfällen. Området hyser två bäckar som för tillfället är uttorkade. Hela området innehåller karaktärer som tyder på en mycket högre fuktighetsgrad än det var vid inventeringstillfället. Den östra sidan av området kantas av en mindre brant med mossklädda klippblock. 3. Sumpskog/myr sklass 3, visst naturvärde na i området är knutna till den döda veden samt tallarna som börjar att bli gamla och visar tecken på högre ålder genom grövre bark. Flera hotade arter är knutna till dessa substrat. Området består av myrmark med senvuxen tall men innehåller även gran, klibbal och björk. I buskskiktet växer gran allmänt och i fältskiktet är arter som skvattram och pors vanliga. I bottenskiktet dominerar vitmossor. Död ved förekommer rikligt som stående döda träd samt liggande död ved. På de stående döda träden finns spår efter hackspett. 15

4. Sumpskog/myr sklass 2, högt naturvärde na i området är knutna till den döda veden samt tallarna som börjar att bli gamla och visar tecken på högre ålder genom grövre bark. Flera hotade arter är knutna till sådana substrat. Området består av myrmark med senvuxen tall samt inslag av gran, klibbal och björk. I buskskiktet växer gran allmänt och i fältskiktet är arter som skvattram och pors vanliga. I bottenskiktet dominerar vitmossor. Död ved förekommer rikligt som stående döda träd och liggande död ved. På de stående döda träden finns spår efter hackspett. 5. Tallmyr sklass 2, högt naturvärde na är knutna till de äldre tallarna som gynnar t.ex. insekter och kryptogamer. I området förekommer död ved tämligen rikligt och detta gynnar t.ex. kryptogamer och vedlevande insekter. Området är en myr bevuxen med tall och till synes opåverkad av dikning. Trädskiktet är flerskiktat och domineras av tallar med stamdiametern 1-2 dm. Många av tallarna har början till pansarbark och är senvuxna. Längst i norr finns ett smalare stråk som domineras av gran och björk och där tallarna dött. I buskskiktet växer tall tämligen allmänt. I fältskiktet dominerar tuvull med arter som skvattram och ljung och i bottenskiktet växer vitmossor. Död ved förekommer allmänt främst som stående död ved. I norr förekommer rikligt med död ved av främst tall. Den döda veden förekommer inom hela området i olika nedbrytningsstadier. 6. Barrskog sklass 3, visst naturvärde na är knutna till det äldre trädskiktet där träden börjar bli gamla. Gamla träd har potential att hysa sällsynta och hotade arter. Det finns även en skoglig kontinuitet som gynnar den biologiska mångfalden. Död ved gynnar t.ex. kryptogamer. Området är en äldre barrskog som ligger på en mindre berghöjd. Tall är överståndare, men i området förekommer gran allmänt. Skogen är tämligen produktionspräglad men i och med inslaget av gran finns en mer utpräglad flerskiktning. Tallarna har en stamdiameter på 2-5 dm och de är något senvuxna och har grov bark eller början till pansarbark. Gran med stamdiametern 2-4 dm förekommer allmänt och några har grov bark. I nordost ligger ett smalt stråk med äldre tall som växer på bergig mark. I buskskiktet växer gran allmänt. I fältskiktet dominerar blåbär och i bottenskiktet vägg- och husmossa. Död ved förekommer glest men finns i olika nedbrytningsstadier även som grov död ved. Några döda toppar finns på tall. 16

7. Öppen myr sklass 3, visst naturvärde na är knutna till den våta marken och det senvuxna trädskiktet. Området kommer med tiden att komplettera det närliggande tallmyrområdet med värdefulla tallmiljöer. En myr skapar även en heterogenitet i det övriga fastmarkslandskapet. Området är en liten myr som främst har en öppen karaktär och som gränsar till en myrmark med tätare trädskikt. Marken är rejält fuktig. Det glesa trädskiktet består av senvuxen tall med stamdiametern 0,5-1 dm. I buskskiktet växer tall allmänt och i fältskiktet dominerar tuvull och starrarter. I bottenskiktet växer vitmossor rikligt. 8. Tallmyr sklass 2, högt naturvärde na är knutna till de äldre tallarna som gynnar t.ex. insekter och kryptogamer. I området förekommer död ved tämligen rikligt och detta gynnar t.ex. kryptogamer och vedlevande insekter. Området är en tallbevuxen myr med tall av olika ålder och således ett flerskiktat trädskikt. I kanterna förekommer mindre diken,men myren verkat vara tämligen opåverkad. I norr är myren mer öppen och trädskiktet yngre. Tallarna på myren domineras av senvuxen tall med stamdiametern 2-3 dm. Tallarna har grov bark eller början till pansarbark. I buskskiktet växer gran och tall glest. I fältskiktet växer arter som odon, skvattram och tuvull och i bottenskiktet dominerar vitmossor. Död ved förekommer allmänt till rikligt i olika nedbrytningsstadier. 9. Granskog sklass 3, visst naturvärde na är knutna till att skogen har uppnått ett tämligen naturligt stadie och det gynnar den biologiska mångfalden och arter som kräver skoglig kontinuitet som t.ex. mer krävande kryptogamer. Området är en flerskiktad granskog som är avverkningsmogen. I skogen förekommer igenväxande diken. Trädskiktet är välslutet och domineras av gran med stamdiametern 4-6 dm, även andra dimensioner av gran förekommer. I området växer även tall med diametern 3-4 dm samt björk med diametern 1-3 dm glest. I buskskiktet växer gran allmänt. I fältskiktet växer arter som blåbär, harsyra och kruståtel. I bottenskiktet är arter som vägg- och husmossa vanliga. Lågor förekommer tämligen allmänt och de finns i olika nedbrytningsstadier. 17

10. Tallmyr sklass 3, visst naturvärde na är knutna till de senvuxna tallarna som gynnar t.ex. insekter och kryptogamer. Den döda veden t.ex. kryptogamer och vedlevande insekter. Området är en myr bevuxen med tall och är till synes opåverkad av dikning. Trädskiktet är flerskiktat och domineras av tallar med stamdiametern 1-2 dm och enstaka mäter 3 dm i diameter. Tallarna har grov bark och de är senvuxna. I buskskiktet växer tall och björk glest I fältskiktet dominerar tuvull med arter som skvattram i bottenskiktet växer vitmossor. Död ved förekommer allmänt främst som stående död ved. Den döda veden förekommer inom hela området i olika nedbrytningsstadier. 11. Blandsumpskog sklass 3, visst naturvärde na är knutna till inslaget av gamla träd, fuktigt mikroklimat och död ved. I området växer signalarten långfliksmossa som visar på kontinuitet av död ved i fuktigt klimat. Dessa förutsättningar gynnar mer krävande kryptogamer. Området är en liten sumpskog där tall växer som överståndare och har en stamdiameter på 3-4 dm. Barken är grov och kronorna är tämligen täta som tecken på högre ålder. Även tall med diametern 1-2 dm växer i området. Förutom tall växer det i området gran och björk med diametern 0,5-1,5 dm. I buskskiktet växer senvuxen gran allmänt och i fältskiktet är arter som starr och tuvull vanliga. I bottenskiktet dominerar vitmossor och på en låga växer signalarten långfliksmossa. 12. Gammal tall sklass 3, visst naturvärde na är knutna till tallen eftersom att gamla träd generellt är en brist i landskapet och att många sällsynta och hotade arter är knutna till gamla träd. Objektet är en tall med stamdiametern 6 dm. Tallen är något senvuxen och har början till pansarbark och grova grenar i den täta kronan. 13. Gammal oxel sklass 3, visst naturvärde na är knutna till att gamla träd har potential att hysa sällsynta och hotade arter av t.ex. insekter. Den blottade kärnveden gynnar vedlevande insekter. 18

Objektet är en oxel med stamdiametern 6 dm. Trädet har rikligt med döda grenar och blottad kärnved förekommer på trädet. På trädet finns kläckhål efter insektslarver och hack efter fåglars födosök efter insekter. 14. Liten mosse sklass 3, visst naturvärde na är knutna till den rikliga förekomsten av död ved som gynnar t.ex. vedlevande insekter. Området är en liten mosse i en svacka. I trädskiktet växer björk glest och de har en diameter på 1-2 dm. I buskskiktet växer enstaka gran och i fältskiktet dominerar starr med bland annat stjärnstarr. I bottenskiktet växer vitmossor rikligt. Spritt över mossen står rikligt med död ved efter granar som dött och de har en diameter på 1-2 dm. De flesta är stående men vissa har knäckts eller ramlat. 15. Tallsumpskog sklass 2, högt naturvärde na i området är knutna till tallarna som börjar att bli gamla och visar tecken på högre ålder genom grövre bark. Flera hotade arter är knutna till gamla tallar. Den döda veden gynnar till exempel insektslivet. Området består av en före detta våt sumpskog som nu är övervuxen och på sin höjd fuktig. Området är talldominerat men innehåller också gran, björk och klibbal. Tallarna är senvuxna och många är döda. Även liggande död ved finns i olika nedbrytningsstadier. Trots sina klena dimensioner uppvisar tallarna karaktärer som tyder på en hög ålder, som deras grova bark och tätare kronor. Marken består av främst vit- och björnmossa, varpå det växer skvattram och pors. 16. Gammal sälg sklass 3, visst naturvärde na är knutna till den gamla sälgen, eftersom gamla sälgar har värden för insekter och fåglars födosök. Objektet är en gammal sälg med stamdiametern 6 dm. Sälgen växer i granskogen. Trädet är ihåligt och har mulm och kläckhål efter insektslarver. 19

17. Bäck sklass 3, visst naturvärde na är knutna till den livsmiljö som vattnet skapar. Bäcken håller troligen vatten året om. Med sitt grova bottensubstrat och rörliga och väl syresatta vatten har den potential att hysa en mer krävande bottenfauna. Objektet är en liten bäck som rinner från söder till norr. I norr delar bäcken upp sig i skogsdiken och i söder är bäcken ett trivialt dike. Mellan dessa delar lutar marken väsentligt och vattnet är svagt strömmande och rinner i en fåra som är ca 0,5 m bred. Fåran är något uppgrävd sedan längre tillbaka och sten ligger vid sidan. Bäcken är dock tämligen naturlig och bottensubstratet är grovt med grus och sten. Vid sidan av bäcken växer tätt med yngre gran som ger skuggning. I bäcken växer näckmossa vilket visar på att bäcken är vattenförande stora delar av året. 18. Gammal lönn sklass 3, visst naturvärde na är knutna till den gamla lönnen, eftersom det generellt är brist på grova träd i landskapet. Gamla ädellövträd har potential att hysa en intressant insektsfauna. Objektet är en lönn med stamdiametern 7 dm. Trädet är vidkronigt och växer nära tomtmark. Trädet har grova grenar med em diameter på 3-5 dm och har troligen beskurits längre tillbaka. Blottad kärnved finns allmänt på grenar. 19. Gammalt körsbärsträd sklass 3, visst naturvärde na är knutna till det gamla körsbärsträdet eftersom gamla träd har potential att hysa sällsynta och hotade arter av t.ex. insekter. Den blottade kärnveden gynnar vedlevande insekter. Körsbärsträd med stamdiametern 7 dm. Trädet har en knölig stam och blottad kärnved förekommer allmänt på trädet. 20. Gammalt körsbärsträd sklass 3, visst naturvärde na är knutna till det gamla körsbärsträdet eftersom gamla träd har potential att hysa sällsynta och hotade arter av t.ex. insekter. Den blottade kärnveden gynnar vedlevande insekter. Körsbärsträd med stamdiametern 7 dm. På trädet finns blottad kärnved och kläckhål efter insekter på denna. Flera döda grenar finns på trädet. 20

21. Gammal asp sklass 3, visst naturvärde na är knutna till att trädet är tämligen gammalt. Solexponerade gamla aspar har visat sig vara intressanta för insekter. Objektet är en asp med stamdiametern 6 dm som växer solexponerat på ett hygge. Aspen har grov bark och en högt upphissad vid krona. 22. Gammal asp sklass 2, högt naturvärde na är knutna till att trädet är gammalt och innehåller värdefulla strukturer som håligheter och mulm och det finns tecken på att insekter är knutna till trädet i och med observerade kläckhål. Solexponerade gamla aspar har visat sig vara intressanta för insekter. Objektet är en asp med stamdiametern 7 dm som växer solexponerat på ett hygge. Aspen har grov bark och en högt upphissad men vid krona. Stammen är knölig och i trädet finns håligheter och mulm läcker ut trädet. Kläckhål efter insektslarver finns på stammen. 23. Blandskog sklass 3, visst naturvärde Områdets naturvärden är knutna till ett fuktigt mikroklimat och kontinuerlig tillgång på död ved. Området hyste äldre tallar och mycket död ved, Området är också mycket varierat och flerskiktat vilket också innebär ett visst naturvärde eftersom att det ger utrymme till många olika olika organismer med olika krav. Området består främst av barrträd men även en del lövträd, som björk. Åldersfördelningen hos träden är varierad och det finns äldre träd med en diameter runt 5-6 dm i stamdiameter. Mycket ung gran är på väg upp och marken domineras av blåbär och lingon. Det finns en och annan naturlig stubbe med tickor samt spår av hackspett. Det finns både liggande och stående död ved i olika nedbrytningsstadier, vilket är en förutsättning för många olika organismer. 21

24. Barrsumpskog sklass 2, högt naturvärde Områdets naturvärden är främst knutna till den döda veden, vilken är mycket viktig för många insekter men även kryptogamer och mossor. Detta i sin tur gynnar även fågellivet som t.ex. hackspett. De äldre tallarna är också väldigt viktiga för många insekter som värdorganism. Det stora området innehåller ett torrare sumpkärr som är på väg att växa igen och är på sin höjd fuktigt. Tall och gran dominerar i området, men det finns även inslag av björkar. Tallarna är av äldre karaktär, där vissa har tätare grövre kronor och pansarbark vilket tyder på en hög ålder trots de klena dimensionerna. Det finns rikligt med död ved, både stående och liggande i olika nedbrytningsstadier. På torrakor fanns tydliga spår efter hackspettars födosök och hackspett syntes i området. Marken var täckt av vit- och björnmossa. 25. Asplåga sklass 2, högt naturvärde t i lågan ligger i att många organismer är knutna till liggande död ved, som kryptogamer, insekter och svampar. Den ihålighet som lågan hade tillsammans med sin mulm gör lågan än mer viktig för organismerna. Lågan är i ett ganska sent nedbrytningsskede, då den har rasat ihop något och är på väg att bli mosstäckt. Den mäter cirka 4 dm i stamdiameter och är ihålig med mulm. Den har ett litet parti med bark kvar, där barken är mycket grov. 26. Asphögstubbe sklass 2, högt naturvärde t hos aspen ligger främst i dess funktion som värdorganism för insekter, och i sin tur fåglar. I och med sin ålder har den blivit ihålig och har producerat mulm vilket är mycket eftertraktat för många insekter. Större delen av stammen saknade bark och det finns fullt av hackspettshack och även ett bohål. Aspen saknar grenar och mäter cirka 4,5 dm i diameter. Den saknar bark två tredjedelar av sin stamlängd, där den kala övre delen präglas av hackspettshack samt ett bohål. På den nedre delen växer många större tickor. 27. Död stående asp sklass 2, högt naturvärde Aspens naturvärde ligger i dess ihålighet och mulm, vilken är mycket viktigt för många insekter. Större delen av trädet saknade bark och var blottat för solen, med spår av hackspettshack. 22

Den döda aspen mäter cirka 5 dm i stamdiameter och har fortfarande kvar en gren. Den saknar bark på större delen av sin stam, men den barken som är kvar är mycket grov och lös. Den är helt ihålig med mycket mulm. På den övre barklösa delen av stammen finns det spår av hackspettshack. 28. Gamla aspar sklass 3, visst naturvärde na är knutna till att träden är ganska gamla och innehåller värdefulla strukturer som håligheter och bohål. Solexponerade gamla aspar har visat sig vara intressanta för insekter. Objektet består av två aspar med stamdiametern 4 och 5 dm som växer solexponerat vid ett hygge. Flera håligheter och bohål finns i asparna och även blottad kärnved. Kronorna sitter högt och är vida. 29. Blandsumpskog sklass 2, högt naturvärde na är knutna till det fuktiga mikroklimatet och den fuktiga marken. Rörligt och ytligt markvatten förekommer rikligt och där växer även signalarten missne rikligt som kräver konstant fuktig mark. Det fuktiga mikroklimatet gynnar mer krävande lavar och de fuktälskande lavarna blodlav och gammelgranslav förekommer rikligt i området och här finns förutsättningar för än mer krävande kryptogamer. På den döda veden växer signalarten stubbspretmossa vilken gynnas av rikligt tillgång på död ved och fuktig miljö och där den växer finns potential för mer sällsynta kryptogamer att kunna etablera sig. Området är en blandsumpskog som har en långsmal sträckning. Genom stora delar av området sträcker sig ett mycket fuktigt stråk som bitvis är en bäck och som bitvis är mer utslätat fuktområde. Trädskiktet är flerskiktat och består av senvuxna träd av al, gran, björk och tall med stamdiametern 1-3 dm. I buskskiktet växer gran glest. I fältskiktet är signalarten missne karaktärsgivande och växer tillsammans med starrarter och hultbräken. I bottenskiktet dominerar vitmossor. På död ved växer signalarten stubbspretmossa och de fuktkrävande lavarna gammelgranslav och blodlav. Död ved förekommer tämligen rikligt som både stående och liggande ved med en diameter på 1-2 dm.veden finns i olika nedbrytningsstadier. 30. Granskog sklass 3, visst naturvärde na är knutna till det flerskiktade och tämligen naturliga trädskiktet. Markens fuktighet bidrar till att den har potential att hysa en fuktgynnad flora och här växer signalarten gullpudra som visar på rörligt markvatten. På den döda ved växer signalarterna stubbspretmossa och långfliksmossa vilka visar på naturvärden knutna till kontinuerligt tillgång på död ved i fuktig miljö. 23

Området är en flerskiktad granskog som i sydost blir fuktigare. Trädskiktet är något senvuxet och domineras av gran med stamdiametern 1-5 dm. Främst i sydost, där marken är blötare förekommer al och björk med stamdiametern 1-2 dm mer frekvent. I buskskiktet växer gran allmänt och i fältskiktet växer blåbär och revlummer med signalarten gullpudra. I bottenskiktet växer arter som vägg- och husmossa tillsammans med vit- och björnmossa. På död växer signalarterna långfliksmossa och stubbspretmossa. Död ved förekommer allmänt med en viss spridning i nedbrytningsstadier. 31. Tallmyr sklass 3, visst naturvärde na i området är knutna till det naturliga och flerskiktade trädskiktet med inslag av äldre tall. De äldre träden har potential att hysa mer krävande kryptogamer. Den döda veden gynnar insektslivet. Området är en myrmark med ett tämligen flerskiktat trädskikt och är ej påverkat av dikning. I söder ingår en mindre öppen myr. Trädskiktet är senvuxet och har växer tallar med en stamdiameter på 1-3 dm. Tallarna är lite senvuxna och de har grov bark och lite tätare kronor. Buskskiktet är glest och här växer björk, gran och tall. I fältskiktet ger tuvull och skvattram karaktär och i bottenskiktet dominerar vitmossor. Död ved förekommer allmänt främst som stående död ved. På den döda veden finns kläckhål efter insekter. 32. Tallskog sklass 2, högt naturvärde na är knutna till den flerskiktade och naturliga skogen med ett större inslag av död ved och äldre träd. Dessa strukturer skapar bra förutsättningar för mer krävande och sällsynta arter. I området hittades signalarten långfliksmossa på flera lågor. Denna indikerar kontinuitet av död ved vilket gynnar krävande kryptogamer. Området är en flerskiktad äldre skog som ligger i anslutning till myr- och sumpmarker. De äldsta träden är tallar med en stamdiameter på 4-5 dm och de har grov bark eller pansarbark och de har plattade kronor och grova grenar som tecken på högre ålder. Tall finns i olik ålder i området. Även senvuxen gran med diametern 1-3 dm förkommer allmänt i området. I buskskiktet växer gran allmänt. I fältskiktet växer tuvull, lingon och blåbär och i bottenskiktet växer vägg- och husmossa samt vitmossor. På lågor växer signalarten långfliksmossa. Död ved förekommer bitvis rikligt och även grov död ved finns i olika nedbrytningstadier. 24

33. Tallholme sklass 1, högre naturvärde Områdets naturvärden är knutna till de gamla tallarna som har höga värden och gynnar t.ex. insekter och kryptogamer. På en av de gamla tallarna växer den rödlistade (NT) talltickan. Där den växer förekommer ofta flera andra rödlistade arter. Området är en liten holme med bergig med mark omgiven av sumpmarker och myr. Det lila området har sparats vid avverkningar under lång tid och i området växer flera rejält gamla tallar med en stamdiameter på 3-5 dm. Tallarna visar tecken på hög ålder genom att de har pansarbark. I fältskiktet växer blåbär, tuvull och skvattram och i bottenskiktet växer vägg- och husmossa. På en av de gamla tallarna växer den rödlistade (NT) talltickan. En stående död tall med hål efter spillkråka finns i området. 34. Blandsumpskog sklass 3, visst naturvärde na är knutna till det fuktiga mikroklimatet och den fuktiga marken. Det fuktiga mikroklimatet gynnar mer krävande lavar och de fuktälskande lavarna blodlav och gammelgranslav förekommer i området och här finns förutsättningar för än mer krävande kryptogamer. Området är en blandsumpskog med ett flerskiktat och något senvuxet trädskikt.marken är dominerande fuktig och blöta dråg löper genom området. I nordost viker fuktområde av mot öster och blir längre österut torrare. I området växer något senvuxna träd av björk, tall, gran och al med stamdiametern 1-3 dm där de grövsta träden är tall. I nordost där marken är torrare växer grövre träd med en diameter på 4-5 dm av både tall och gran. I buskskiktet växer gran allmänt. I fältskiktet växer signalarten gullpudra med arter som tuvull, blåbär och kråkklöver. I bottenskiktet dominerar vitmossor. På träden växer de fuktälskande arterna blodlav och gammelgranslav. 35. Tallskog sklass 3, visst naturvärde na är knutna till den flerskiktade och naturliga skogen med ett större inslag av död ved och äldre träd. Dessa strukturer skapar bra förutsättningar för mer krävande och sällsynta arter. I området hittades signalarten långfliksmossa på flera lågor. Denna indikerar kontinuitet av död ved vilket gynnar krävande kryptogamer. Området är en tämligen naturlig, tät och flerskiktad skog. Skogen ligger i ett fuktigare stråk än omgivande skog. Tall är överståndare och de har en stamdiameter på 2-4 dm. De är något senvuxna och har början till pansarbark. Kronorna är tämligen täta och grenarna är grova. Även gran med diametern 0,5-2 dm förkommer allmänt. I buskskiktet växer främst gran och i fältskiktet växer bl.a. tuvull och blåbär. I bottenskiktet växer vitmossa, väggmossa och 25

husmossa. På träden växer gammelgranslav och på lågor finner man signalarten långfliksmossa. Död ved förekommer tämligen allmänt i olik ålder och även grov död ved finns. 36. Barrskog sklass 3, visst naturvärde na är knutna till att skogen är naturlig, flerskiktad och innehåller tämligen gamla träd. Detta gynnar den biologiska mångfalden och artgrupper som t.ex. kryptogamer. Död ved förekommer allmänt och på den växer signalarten långfliksmossa som visar på naturvärden knutna till kontinuitet av död ved i ett tämligen fuktigt mikroklimat. Detta ger förutsättningar för andra krävande kryptogamer att finnas i området. Området är en flerskiktad barrskog där trädskiktet är något senvuxet och marken är ofta av lite fuktigare karaktär. Skogen är ofta tät, men inslag av glesare partier förekommer. Gran med stamdiametern 1-4 dm dominerar och de har grov bark. Tall hör till de äldsta träden och de har grov bark eller början till pansarbark och plattade kronor. Även tall förekommer i olik ålder. I buskskiktet växer björk och gran allmänt. I fältskiktet växer arter som blåbär, tuvull och ljung. I bottenskiktet växer vitmossor, väggmossa och husmossa. På lågor växer signalarten långfliksmossa. Död ved förekommer allmänt i olika nedbrytningsstadier. 37. Sumpskog sklass 2, högt naturvärde na ligger främst i den stora andelen död ved som finns i området, både liggande och stående. Den döda veden är en viktig värd för många insekter, svampar och mossor, som i sin tur gynnar andra organismer. Ett exempel på detta var gnagen efter hackspett som återfanns på några stående döda barklösa träd. Fynd av missne indikerar konstant fuktiga markförhållanden och gammelgranslav indikerar fuktigt mikroklimat. Fuktiga miljöer är gynnsamma för t.ex. fuktkrävande kryptogamer. Området är en fuktig sumpskog, bestående av tall, gran, klibbal och björk. De var senvuxna och därför klena i storleken trots en bedömd ålder runt 100 år. Stamdiametern är runt 0,5 till maximalt 3 dm. Tallarnas bark var grov och hade en början till pansarbark. Träden växte mestadels glest. Området präglas av en hög andel död ved, både döda stående träd men också mycket liggande död ved. Det fanns högstubbar med hackspettshack. Marken dominerades av vitmossa och björnmossa, men i de våtare partierna fanns även missne. 38. Blandskog sklass 3, visst naturvärde na är knutna till den glesare skogen bestående av blandade trädslag i olika ålder samt den döda veden. De äldre träden var ihåliga med mulm vilket är mycket viktigt för många insekter. 26

Området är av äldre anor och innehåller ett litet stenröse. Trädskiktet är varierat och består utav björk, ek, rönn, körsbär, gran, tall och lärk i olika åldrar. Det finns även en del död ved, både stående och liggande och i olika nedbrytningsstadier. Buskskiktet består av hassel, hallon och nypon och fältskiktet av en örtrik flora. Spår av hackspett finns på stående döda träd. 39. Blandskog sklass 2, högt naturvärde na ligger främst i de gamla lövträden av olika trädslag, samt håligheter och mulm vilka är viktiga strukturer för många insekter. Träden fungerar också som viktigt födosökssubstrat för hackspettar, vilka det finns spår ifrån på träden. Området omringar en tomt och en åker då dessa kantas av gamla träd, som i sin tur omringas av ung produktionsskog. Naturen är av gamla anor och trädskiktet består av körsbär, asp, rönn och gran. Det finns cirka fem körsbärsträd av hög ålder med håligheter och mulm, med en stamdiameter på maximalt 6 dm. På stammarna finns spår av hackspett. Buskskiktet består främst av hassel, hallon, rönn och ormbunkar. 40. Tallmyr sklass 2, högt naturvärde na är knutna till de äldre tallarna som gynnar t.ex. insekter och kryptogamer. I området förekommer död ved tämligen rikligt och detta gynnar t.ex. kryptogamer och vedlevande insekter. Området är en myr bevuxen med äldre tall i ett tämligen naturligt och flerskiktat trädskikt. Tall med med stamdiametern 1-3 dm växer på myren och de har början till pansarbark och tämligen täta kronor som tecken på högre ålder. I buskskiktet växer gran glest. I fältskiktet är arter som odon, skvattram och tuvull vanliga. I bottenskiktet dominerar vitmossor. Död ved förekommer tämligen rikligt främst som stående träd. På den döda veden finns kläckhål efter insekter. 41. Barrskog sklass 3, visst naturvärde na är knutna till det fuktiga mikroklimatet och de äldre träden. I området växer signalarten kattfotslav vilken visar på höga naturvärden knutna till skogsbestånd med fuktigt mikroklimat och äldre träd. Tillsammans med den förekommer ofta flera andra fuktkrävande arter. De äldre träden av gran och tall gynnar även t.ex. insektslivet. Signalarten missne visar på en kontinuitet av fuktig mark. Området är en flerskiktad, fuktig och grandominerad skog med ett fuktigt mikroklimat. I området finns äldre diken som nu är igensatta. Skogen är tämligen tät och fuktig. I väster är 27

skogen mer dominerad av tall. Granarna har en stamdiameter på 1-4 dm och är senvuxna. Tallarna har en dominerande diameter på 3-4 dm och de är äldre med grov bark eller början till pansarbark eller grov bark. Även al med diameter 1-2 dm förekommer glest. I buskskiktet växer gran allmänt. I fältskiktet är arter som blåbär och hjortron vanliga och i fuktigare delar växer signalarten missne. I bottenskiktet växer vitmossor. På träden växer signalarten kattfotslav med andra fuktälskande lavar som blodlav och gammelgranslav. På lågor växer signalarten långfliksmossa. Död ved förekommer tämligen glest men i olika nedbrytningsstadier. 42. Grov alm sklass 3, visst naturvärde na är knutna till almens grovlek och döda grenar. Almen är ett viktigt inslag och substrat för många olika organismer, till exempel insekter, mossor och lavar. Almen är rödlistad (VU). Almen är av hög ålder och mäter 6,5 dm i stamdiameter. Den har grov bark varpå det växer guldlocksmossa och klotterlav. Den växer väl synlig nära vägen. 43. Stående död björk sklass 3, visst naturvärde t ligger i björkens funktion som substrat för olika organismgrupper, som till exempel insekter, lavar och mossor. Den fyller även funktion för hackspettar då de kan födosöka och bo i dess stam. Björken mätte 6 dm i stamdiameter och har tappat nästan alla sina grenar. Den är helt död med grov bark och översållad av olika tickor. Det finns mycket spår efter hackspettshack, både gamla och nya, samt en början till bohål. 44. Blandskog sklass 3, visst naturvärde Områdets naturvärden är knutna till de gamla träden och den variation som området hyser, gällande både ålder och trädslag, vilket gör att många olika arter med olika behov kan nyttja området. Även den stora andel död ved är viktig för många arter som har sin reproduktion knuten till död ved. 28

Området är format som ett stråk som följer en gammal åker och innehåller mycket stenrösen och gamla stenmurar. Området innehåller en kort svacka vilket gör det mycket fuktigt inom detta parti. Trädskiktet är varierat både i avseende av trädslag och ålder, då det består av ek, asp, lönn, körsbär, rönn, gran, en, björk och tall. Det har en karaktär med gamla anor, kanske betesmark. Asp och björk återfinns i större dimensioner och mätte både cirka 10 dm i stamdiameter. Björken hade mycket grov bark och hade fällt en grov gren. Det finns även hänglavar på dess grenar. Almen hade ett spärrgrenigt växtsätt. Fältskiktet dominerades av ormbunkar, hallon och rönn. Död ved fanns i både stående och liggande form i hela området. 45. Gransumpskog sklass 3, visst naturvärde Områdets naturvärden är knutna till den fuktiga miljön och de äldre träden. Områdets fuktiga miljö gör det lämpligt för kryptogamer som kräver en konstant hög fuktighet. Även den döda veden utgör lämpligt substrat för kryptogamer. Signalarten kattfotslav visar på kontinuerligt fuktigt mikroklimat Även förekomsten av gammelgranslav och blodlav signalerar detta. Signalarten missne visar på kontinuerlig markfuktighet. Området består av en sumpskog innehållande socklar och mycket missne. Fuktighetsgraden är mycket hög vilket skapar ett viktigt mikroklimat för bland annat lavar och mossor. Skogen domineras av gran, men det finns även mycket klibbal, björk och tall. Dessa är alla av klenare dimensioner och mäter maximalt 3,5 dm i stamdiameter trots högre ålder eftersom att de är senvuxna. Åldern i skogen är varierande och det finns en hel del död ved i området i olika nedbrytningsstadier. På träden växer signalarten kattfotslav med gammelgranslav och blodlav. 46. Fuktig tallskog sklass 3, visst naturvärde na i området är knutna till den fuktiga miljön, död ved och inslag av äldre träd. Den fuktiga miljön gynnar kryptogamer och den döda veden gynnar insektslivet. De äldre träden har potential att hysa hotade och sällsynta arter. Området har även värden för fågellivet som t.ex. födosöksplats för hackspettar. Området består av en gles tallskog på fuktig mark, där tallarna är senvuxna och mäter cirka 2-4 dm i stamdiameter. Skogen är enskiktad och består även av gran och björk särskilt i utkanterna av området. Buskskiktet består av skvattram och uppkommande gran. På de våtare partierna växer bara vitmossa och björnmossa. Enstaka döda träd förekommer, både stående och liggande. 29

47. Tallskog sklass 3, visst naturvärde na är knutna till de äldre tallarna som gynnar t.ex. insekter och kryptogamer. Området har ett tämligen fuktigt mikroklimat vilket gynnar t.ex. mer krävande lavar. I område växer gammelgranslav vilken kräver en fuktig miljö och äldre träd. I området förekommer död ved tämligen allmänt och detta gynnar t.ex. kryptogamer och vedlevande insekter. Området är en flerskiktad tallskog med ett allmänt inslag gran och björk. Skogen är varierad med glesare skog och tätare partier. Trädskiktet är generellt senvuxet. Tallar med stamdiametern 2-4 dm ger karaktär åt området. Tallarna visar på högre ålder genom att de har början till pansarbark och de har något plattade kronor. Även gran och björk med diametern 1-2 dm förekommer allmänt och även de är något senvuxna. I buskskiktet växer gran och björk allmänt och i fältskiktet ger arter som blåbär och tuvull karaktär. I bottenskiktet växer vitmossor, väggmossa och husmossa. På äldre granar förekommer den fuktkrävande gammelgranslaven. Död ved förekommer tämligen allmänt och i olika nedbrytningsstadier. På veden finner man spillkråkehål och kläckhål efter insekter. 48. Blandsumpskog sklass 3, visst naturvärde na är knuta till den flerskiktade skogen och inslaget av äldre trä, främst tall. Äldre träd och flerskiktade skogar gynnar den biologiska mångfalden då den ger möjligheter till fler livsmiljöer än en homogen produktionsskog. Skogen har en hög luftfuktighet vilket gynnar t.ex mer krävande mossor och lavar. I området växer signalarten gullpudra som visar på fuktig miljö och ett rörligt markvatten. Området är en blandsumpskog som är flerskiktad och som har ett senvuxet trädskikt. Området varierar medan att vara tätare och öppnare. I de öppnare delarna har skogen lite karaktär av en tallmyr med inslag av tall med stamdiametern 3-4 dm. Tallarna visar tecken på högre ålder genom början till pansarbark och plattade kronor. I de slutnare delarna växer al och tall med stamdiametern 0,5-3 dm och björk med diametern 0,5-1,5 dm. Buskar växer allmänt i området och domineras av gran, al och björk. I fältskiktet växer signalarten gullpudra med arter som slåtterblomma, kråkklöver och vattenklöver. I delar förekommer även vass allmänt vilket visar på en viss störning i näringstillförsel till området. I bottenskiktet dominerar vitmossor. Död ved förekommer glest i olika nedbrytningsstadier och i öppnare delar finns stående döda tallar glest spritt. I enstaka tall finns bohål efter fågel. 49. Blandsumpskog sklass 3, visst naturvärde na är knutna till den flerskiktade och fuktiga skogen som skapar en potentiell livsmiljö för mer krävande lavar och mossor knutna till konstant hög luftfuktighet. I området växer signalarterna missne och gullpudra som visar på konstant fuktiga miljöer och ytligt och rörligt markvatten. 30

Området är en blandsumpskog belägen i en naturlig svacka och området saknar betydande dikespåverkan. Skogen är tät, lite senvuxen och flerskiktad med ett självföryngrat trädskikt. Marken är fuktig och rörligt, ytligt markvatten är vanligt förekommande. I norr finns ett mindre starrkärr som har en mer öppen karaktär. I området växer flera trädslag som al, gran, björk, och tall med stamdiametern 0,5-2 dm och träden är generellt senvuxna och alarna har grov bark. I buskskiktet växer gran och björk och i fältskiktet växer signalarterna gullpudra och missne med arter som starr, majbräken och kråkklöver. Död ved förekommer glest i olik ålder. 50. Gammal tall sklass 3, visst naturvärde na är knutna till att trädet är tämligen gammalt. Gamla träd är generellt sällsynta i landskapet och många sällsynta arter är knutna till gamla träd. Objektet är en tall med stamdiametern 7 dm. Trädet växer på en liten berghöjd och är något senvuxen. Barken är grov och växer i större sjok. Kronan är tämligen tät och har grova grenar vilket visar på högre ålder. 51. Gransumpskog sklass 2, högt naturvärde na är knutna till det fuktiga mikroklimatet och de äldre träden. I området växer signalarten kattfotslav vilken visar på höga naturvärden knutna till skogsbestånd med fuktigt mikroklimat och äldre träd. Tillsammans med den förekommer ofta flera andra fuktkrävande arter. De äldre träden av gran och tall gynnar även t.ex. insektslivet. Området är en flerskiktad och fuktig gransumpskog. Trädskiktet är tätt och området har ett fuktigt mikroklimat. I trädskiktet dominerar gran med stamdiametern 1-4 dm och de har grov bark och är senvuxna. Björk med diametern 1-3 dm förekommer bitvis allmänt. Även al med diametern 1-2 dm och äldre tall med diametern 4 dm förekommer glest. I buskskiktet växer gran allmänt och i fältskiktet växer arter som lingon och starr allmänt. I bottenskiktet dominerar vitmossor. På träden växer rikligt med blodlav och gammelgranslav tillsammans med signalarten kattfotslav. Död ved förekommer tämligen glest men finns i olika nedbrytningsstadier. 52. Sumpskog sklass 3, visst naturvärde na i området är knutna till den fuktiga miljön, död ved och inslag av äldre tallar. Den fuktiga miljön gynnar kryptogamer och den döda veden gynnar insektslivet. De äldre tallarna har potential att hysa hotade och sällsynta arter. Området har även värden för fågellivet som t.ex. födosöksplats för hackspettar. 31