Skötselplan för Näset i Loftahammar

Transkript

1 Skötselplan för Näset i Loftahammar 1

2 Innehåll Bakgrund!... 3 Översiktligt beskrivning av inventeringsområdet och dess naturvärden!... 3 Karta över skötselområdena!... 4 Skötselområden!... 5 Referenser! Bildbilaga! Beställare: Västerviks kommun Daniel Niklasson. Adress: Fabriksgatan Västervik Tel: E-post: daniel.niklasson@vastervik.se Projektets organisation: Inventering och rapport: Robert Björklind, GIS och kartor: Vadym Sokol, Kvalitetsgranskning:Petter Andersson Internt projektnummer; RBD0078 Kontaktperson för denna rapport: Robert Björklind robert.bjorklind@calluna.se, Version: Alla fotografier i rapporten är tagna av Robert Björklind Adress:' Telefon:'' ' E.post:'info@calluna.se CALLUNA'AB' ' ' Hemsida:' SloGet' ' ' Postgiro'638'59' 'Linköping'' ' ' Bankgiro' ' ' ' ' '''' 2

3 Bakgrund Calluna AB har fått i uppdrag att upprätta en skötselplan i området Näset i Loftahammar. Skötselplanen ska underlätta för det aktiva friluftslivet och bevara och öka naturvärdena i området. De tomtmarker som finns i området kommer att detaljplaneläggas och ingår inte i skötselplanen. I skötselplanen ingår att avgränsa skötselområden och att ge dem en målbild samt skötselråd. Även områdets naturvärden kommer att beskrivas. Översiktligt beskrivning av inventeringsområdet och dess naturvärden Biotoper Området som är aktuellt för en skötselplan är Näset i Loftahammar. Området består till största del av skog. I områdets nordöstra del förekommer större vasspartier främst mot havsviken. I de södra delarna av området ligger några tomter som inte ingår i skötselplanen. Skogsområdet består av två dominerande typer. Den ena är tallskog på tämligen bergig mark och hällmarkskog. Den andra typen är lundartad skog med ett stort inslag av ek. De två typerna går bitvis samman och både ek och tall förekommer i båda. I nordöstra delen finns ett våtare område bestående av både våtmark och lövskog. Spritt över området förekommer även lövskog på igenväxande marker där äldre lövträd av främst ädellöv växer. Dessa har tidigare vuxit i öppnare marker. Längre tillbaka har sannolikt hela området betas även om det nu har övergått till skog. Spritt i området förekommer gamla träd av både tall och ädellöv som ask, lind och ek. Naturvärden I området finns höga naturvärden knutna till kontinuitet av gamla träd och värdefulla biotoper som hällmarkskogar och lundmiljöer. På de gamla tallarna växer den rödlistade (NT) talltickan som visar på höga värden knutna till gamla tallar och tillsammans med den förekommer ofta andra rödlistade och ovanliga arter. I lundmiljöerna är naturvårdsarten tandrot vanlig och den visar på värdefulla lundmiljöer. I lundmiljöerna påträffas även den sällsynta myskmåran. I lövmiljöerna återfinns också den rödlistade (NT) lamellsnäckan. Lamellsnäckan kräver kontinuitet i hydrologi, skugga och förnabildning och klarar inte mekanisk påverkan. I området har man tidigare påträffat den fridlysta ekoxen som är knuten till solexponerade ekar. En annan art som också är funnen tidigare och knuten till kontinuitet av gamla ekar är signalarten brun nållav. I området förekommer gamla hålträd som har stor betydelse för hållevande insekter. I öppnare partier finns en flora som gynnas av hävd fortfarande kvar med arter som blodrot, bockrot, brud- 3

4 bröd, jungfrulin och darrgräs. Karta över skötselområdena Skötselområde Loftahammar Näset 3 V U 4 V U 5 V U 3 2 V U 5 1 V U 1 V U 5 5 V U U V 0 Skötselområde m Potentiell grillplats Plangräns Loftahammar OpenStreetMap (and) contributors, CC-BY-SA Kartan visar avgränsningen för skötselplanen. Skötselområdena är numrerade från 1-5 beroende på vilken skötsel som rekommenderas. Nummer 6 är ett förslag på utsikts- och grillplats. De delar inom avgränsningen som inte är indelad i något skötselområde är tomtmark eller närliggande mark mer eller mindre präglad av förekomsten av tomter. 4

5 Skötselområden Skötselområde typ1: Lundskog Skötselområdet innefattar skogsområden med lundkaraktär. Områdena har sannolikt betats i stora delar längre tillbaka i tiden. Om detta vittnar vidkroniga ekar och tallar som vuxit i öppen mark samt även inslag av äldre tämligen vidkroniga björkar. Områdets terräng är ofta mer eller mindre kuperad och bitvis förekommer ett större inslag av stenblock. Mindre delar av skötselområdet består av branta lundartade partier. Trädskiktet är tätt och markskiktet tämligen välskuggat. Trädskiktet har en viss flerskiktning men karaktäriseras av äldre träd av främst ek och tall med inslag av björk och lind. Enstaka riktigt grova träd förekommer. Buskskiktet karaktäriseras av hassel och äldre hässlen förekommer tämligen allmänt i området. Även föryngringen av hassel är hög och bidrar bitvis till igenväxningskaraktären tillsammans med eksly och björnbär. Signalarten tandrot, som visar på lundartade miljöer, är karaktärsgivande i området. Även den sällsynta myskmåran förekommer på enstaka platser. På äldre tallar växer den rödlistade (NT) talltickan. Även den rödlistade lamellsnäckan (NT) förekommer i området. Död ved förekommer tämligen glest. I området finns sedan tidigare den fridlysta naturvårdsarten ekoxen registrerad samt signalarten brun nållav. För exempelbilder av skötselområdet se bildbilagan. Målbild Naturskogsartad skog med lundkaraktär. Skogen ska vara lätt att ta sig fram i utan att igenväxande snår hindrar framkomligheten. Området karaktäriseras av gamla hasselbuskar med innehåll av död ved. Även föryngringen av hassel är god men ger ej igenväxningskaraktär. Trädskiktet är flerskiktat och domineras av ek i olik ålder med ett stort inslag av gamla ekar. Föryngringen av ek är god men bidrar ej till igenväxning. Gamla tallar förekommer spritt i området. Död ved förekommer allmänt till rikligt i olika nedbrytningsstadier. Fältskiktet är av lundkaraktär med t.ex. tandrot och blåsippa som karaktärsar- 5

6 ter. Björnbär förekommer i försumbar mängd i området. Skötselåtgärder Gamla träd och hasselbuskar sparas vid röjningar. För att förhindra den igenväxning som delvis finns i området görs en varsam röjning av sly och hassel i området var sjätte år. Vid röjning sparas lämpliga exemplar av ek och hassel som generationsväxlare. Röjning av björnbärsbuskar utförs vartannat år eller efter behov i de delar som är kraftigt bevuxna med björnbär. Yngre träd eller buskar ska inte tillåtas växa upp i kronan eller vid stammen på ek, lind eller tall. Åtgärderna utförs vid röjningsarbeten. Död ved ska ligga kvar i området. Sly efter röjning tas dock bort. Skötselområde typ 2 : Tallskog Skötselområdet innefattar skogsområden med ett större inslag av tall på ofta bergig mark och hällmarker. Större delen av skötselområdet består av hällmarker med flerskiktat trädskikt och med ett stort inslag av gamla tallar. Främst på hällarna förekommer tallar med pansarbark, men äldre tall förekommer i princip hela skötselområdet. En mindre andel branter med ett större inslag av ek, ofta äldre och senvuxen, samt äldre tall förekommer. I en mindre del av området finns ett större lövinslag, men ej utpräglad lundartad miljö, och ofta med inslag av tall. I några lägre partier förekommer en mer utpräglad igenväxningsfas med ett större lövinslag bland de gamla tallarna. Igenväxningen karaktäriseras av främst yngre ek. Bitvis förekommer ung hassel i lägre partier. Där hällmarkerna är mer öppna växer en hävdgynnad flora med arter som brudbröd, gökärt och blodrot. Död ved förekommer generellt glest i området. På tallar förekommer den rödlistade (NT) signalarten tallticka. Den rödlistade lamellsnäckan (NT) förekommer i området. För exempelbilder av skötselområdet se bildbilagan. 6

7 Målbild Naturskogsartad skog med flerskiktning och en stor andel gamla träd av främst tall. Skog utan igenväxningstendens som är lättframkomlig. Hällmarker med gamla tallar och föryngring av tall med olika generationer. Branter och ytterkanter på hällmarker med gamla ekar och ekar i olika generationer. Död ved förekommer i olika nedbrytningsstadier i och förekommer allmän till rikligt. Skötselåtgärder Gamla träd sparas vid röjningar. För att förhindra den igenväxning som delvis finns i området görs en varsam röjning av sly i området vart sjätte år. Glest kan buskar och yngre lövträd sparas för att behålla den naturliga karaktären (se även planering av generationsträd nedan). Vid röjningar ska man tänka på kommande generationer av träd och spara lämpliga ädellövträd och tallar som kan förnya beståndet. Yngre träd eller buskar ska inte tillåtas växa upp i kronan eller vid stammen på ek eller tall. Åtgärderna utförs vid röjningsarbeten. Död ved ska ligga kvar i området. Sly efter röjning tas dock bort. Skötselområde typ 3 : Lövskog på frisk mark Skötselområdet innefattar tre skogsområden som är under en mer eller mindre utpräglad igenväxningsfas. Områdena har ofta en historia som betade marker men dess karaktär som öppen mark finns i stort inte kvar. Områdena är starkt lövdominerade och gamla lövträd förekommer i områdena. Några exempel på gamla träd som förekommer är grov ek, ask och grov lind samt grövre aspar med håligheter. Även i lind och ek förekommer håligheter med mulm. Buskskiktet är tätt och består av t.ex ädellövsly och hassel. Områdena saknar död ved. Skötselområdet innefattar även strandnära lövskog på frisk mark där äldre träd av al och ek förekommer. En del av området angränsar till tomtmarker på mer skötta 7

8 ytor. I flera av områdena finns fortfarande större eller mindre rester av en hävdgynnad flora från en tid då marken var mer öppen. I områdena växer arter som gullviva, brudbröd och gökärt. För exempelbilder av skötselområdet se bildbilagan. Målbild Tämligen ljusöppna lövskogsområden med ett stort inslag av gamla och vidkroniga ädellövträd och gamla triviallövträd. I området förekommer generationsträd som efterföljare till de gamla träden. Ädellövträden har utrymme att växa utan att andra träd växer upp i deras krona. Hålträd förekommer allmänt i områdena. Områdena har inte igenväxningskaraktär utan man kan lätt ta sig fram i dem. I flertalet av områdena förekommer en hävdgynnad flora allmänt i den öppna marken. Död ved förekommer tämligen allmänt i flertalet av områdena. Skötselåtgärder Frihuggning kring grova ädellövträd och potentiella generationsträd görs vid första tillfället som åtgärder utförs. Sedan röjning kring gamla lövträd och utvalda generationsträd vart sjätte år. Åtgärderna utförs vid röjningsarbeten. För att förhindra den igenväxning som ofta finns i området görs en varsam röjning av sly i området var sjätte år. Glest kan buskar och yngre lövträd sparas för att behålla den naturliga karaktären (se även planering av generationsträd nedan). Vid röjningar ska man tänka på kommande generationer av träd och spara lämpliga ädellövträd och tallar som kan förnya beståndet. Om möjlighet finnes slås områdets gräsytor med fördel varje eller vartannat år. Betande djur kan också vara en lösning i flera av områdena. Död ved ska ligga kvar i området. Sly efter röjning tas dock bort. 8

9 Skötselområde typ 4 : Våtmarker och fuktig lövskog Skötselområdet innefattar både våta strandpartier, våtare igenväxningsmarker och lövskog på fuktig mark. Stora delar av området är vassar som sträcker sig både mot havsviken men även in i våta delar av området. Där marken är något torrare avtar vasen och arter som sjöfräken, veketåg, tuvtåtel och älggräs tar över. I torrare delar pågår en igenväxningsfas med t.ex. hallonsnår. Främst i torrare delar växer björk med en diameter på 1-3 dm. Även al och vide förekommer glest. I samband med trädförekomsten fins också större öppna områden med högvuxet gräs. i Norra delen av område löper en kanal. För exempelbilder av skötselområdet se bildbilagan. Målbild Vassarnas naturliga utbredning lämnas som de är. Vid eventuellt bete kan blå bård skapas i vassarna. Öppet vatten finns i kanalen genom området i norr. Fuktig mark med naturliga fluktuationer över året. Flerskiktad lövskog dominerad av björk. Ingen igenväxningstendens förekommer i form av buskar eller sly. Död ved i olika nedbrytningsstadier förekommer allmänt i trädbevuxna områden. Skötselåtgärder Vassar lämnas för fri utveckling. Röjning av buskar och sly vart sjätte år. Målet med flerskiktat trädskikt nås genom att planera och spara generationsträd/efterföljare vid röjningarna. Gamla träd sparas. Områdets gräsytor kan med fördel slås varje eller vartannat år. Områdets skulle med fördel kunna betas för att förhindra igenväxning och för att stärka naturvärdena. Död ved som uppkommer lämnas i området. 9

10 Vid röjning forslas sly och buskar bort. Skötselområde typ 5 : Stigar Runt om på näset finns flera stigar som gör att man till fots kan ta sig runt näset på en trevlig promenad. De norra stigen som leder från den västra delen av näset mot bron över till Notholmen är en lite bredare stig. Resten av stigarna är tämligen smala naturstigar som är breda nog för en person. Stigarna är ofta jämna och lättframkomliga till fots. För att området ska vara lättillgängligt är dessa stigar viktiga att hålla öppna. I och med att stigarna och dess kanter hålls öppna växer där en hävdgynnad flora med arter som gullviva, gökärt, jungfrulin, brudbröd, bockrot och darrgräs. För exempelbild av skötselområdet se bildbilagan. Målbild Lätt framkomliga naturstigar som bildar en led så man lätt kan uppleva området. Stigar utan hinder som nedfallna träd, överhängande grenar, eller hög vegetation nära stigen. Stigarna skulle kunna breddas och göras med lätt framkomliga för t.ex. barnvagnar och rullstolar. Skötselåtgärder Slåtter av stigarna gräskanter varje eller vartannat år, helst i augusti/september för att de blommande växterna till stor del ska vara överblommade. Kontinuerlig kontroll av att nedfallna träd inte ligger på stigarna eller att träd håller på att falla över stigen. Överhängande grenar tas bort kontinuerligt. 10

11 Potentiell utsikts- och grillplats:6 På berget som är områdets högsta punkt ges bra utsikt över viken vid Vivassen och landskapet i öster mot Aleglo väderkvarn. Området består av en större häll på berget som saknar träd. Strax bredvid denna plats finns en bronsåldersgrav som är registrerad som fornminne. På denna plast vore det lämpligt att anlägga en grillplats. Förutom en anordnad grillplats behövs ett vedförråd och möjligheten att slänga sopor. För att underlätta för utsikten kan några träd behöva tas ner. Ur naturvärdessynpunkt bör dessa träd inte vara av det äldre slaget. Toppkapning av några träd kan också vara en möjlighet för att förbättra utsikten. För exempelbild av skötselområdet se bildbilagan. 11

12 Referenser Uttag från analysportalen: Artfaktablad från artdatabanken, Data från LST GIS, gis.lst.se/lstgis/. Nitare, J Signalarter indikatorer på skyddsvärd skog, Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsen. Utdrag ur ArtDatabanken 2015 enligt avtal. 12