Bilaga med kompletteringar till Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen från 2008 Sedan den senaste versionen av vägvisaren Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen publicerades vid årsskiftet 2007/2008 har mycket hänt i det svenska infrastrukturlandskapet. Denna bilaga redovisar de större förändringar som skett sedan den förra rapporten trycktes, men är inte heltäckande. Utgångspunkt är händelser relaterade till Vetenskapsrådet och dess Råd för forskningens infrastrukturer, RFI. Nästa reviderade version av infrastrukturguiden kommer under 2011, den kommer även att utgöra underlag inför nästa forskningsproposition. Större organisatoriska förändringar som berör infrastrukturområdet Nationellt I regeringens proposition för forskning och innovation från 2008, Ett lyft för forskning och innovation, aviserades att Kommittén för forskningens infrastrukturer skulle bli ett råd för forskningens infrastrukturer, RFI. Samtidigt poängterades Vetenskapsrådets ansvar för nationell infrastruktur, bland annat genom att ansvaret för att finansiera dyr utrustning för enskilda forskare övergår till universiteten medan Vetenskapsrådet fokuserar på större nationella infrastrukturer. Regeringen meddelade också att medlen till forskningsinfrastruktur skulle öka under perioden 2009 2012. En arbetsgrupp för biobanksinfrastruktur, BISC, har under perioden verkat för att samla de svenska biobanksinfrastrukturintressenterna; något som bland annat resulterade i den svenska distribuerade infrastrukturen BBMRI.se som svarar mot sin europeiska motsvarighet BBMRI.eu. Den tidigare kommittén för databasinfrastruktur, DISC, har ombildats till en expertgrupp för databasinfrastruktur med en rådgivande roll. Efter en utlysning av värdskap för en ny nationell datatjänst för klimat och miljödata beslutades 2009 att SMHI skulle stå värd för SND KM. Uppdraget att förbättra tillgången till data för klimatoch miljöforskare liknar rollen för den nationella datatjänsten inom humaniora, samhällsvetenskap och delar av medicin, SND, som inrättades vid Göteborgs universitet 2007. Internationellt I december 2008 publicerade det europeiska strategiforumet ESFRI en ny vägvisare för gemensam europeisk infrastruktur. De har även tagit fram en implementeringsplan för de infrastrukturer som rekommenderas i vägvisaren. Det juridiska ramverket ERIC, European Research Infrastructure Consortium, är ett försök att underlätta uppbyggnaden av gemensam infrastruktur. ERIC beslutades i augusti 2009 men har i skrivande stund inte prövats i praktiken. Flera av de europeiska infrastrukturer som är under uppbyggnad, som t ex spallationskällan ESS, verkar för att implementera ERIC. Hösten 2009 arrangerade Vetenskapsrådet tillsammans med Nordiska ministerrådet, Nordforsk och Utbildningsdepartementet en nordisk konferens om forskningsinfrastruktur, Global challenges Regional opportunities: How can research infrastructure and escience support Nordic competitiveness?. Den resulterade bland annat i ett gemensamt uttalande om möjligheter till ökat samarbete med fokus på de nordiska styrkeområdena klimat miljö, välfärdhälsa och evetenskap.
Satsning på nationella infrastrukturer Efter en utlysning av bidrag till omfattande infrastrukturer våren 2009 beviljades nedanstående satsningar bidrag. I villkoren för utlysningen fanns att de skulle ingå i Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen från 2008 och att de skulle vara så mogna att drift eller uppbyggnad kunde starta under 2010. I budgetpropositionen som kom hösten 2009 fick Vetenskapsrådet också besked om att rådens förslag till finansiering av forskningsinfrastrukturer inom ramen för regeringens strategiska satsningar accepterats. Med det följde öronmärkta medel som medförde att fler ansökningar kunde beviljas. Biodiversitetsportalen Life Watch Biobanksinfrastrukturen BBMRI Bioinformatikinfrastrukturen BILS Högpresterande datorinfrastruktur SNIC/PRACE Infrastrukturen för kemisk biologi, CBCS Nätverk av mätstationer för klimatforskning, ICOS Renrumsnätverket Myfab Reflektometern Super Adam vid ILL Teknikplattform för DNA sekvensering, SNISS I de strategiska satsningarna ingår även bidrag till synkrotronljusanläggningen MAX IV och bidrag till en infrastruktur för biologisk avbildning, beslut om den senare kommer att tas hösten 2010. Svenskt deltagande i planering av nya ESFRI-infrastrukturer Efter en utlysning våren 2009 fick Vetenskapsrådet in ett flertal intresseanmälningar från grupperingar av svenska forskare som önskade delta i planeringen inför uppbyggnad av nya europeiska infrastrukturer från ESFRI:s vägvisare från 2008. Efter granskning av förslagen och intervjuer med de sökande beslutade RFI att vara medsökande till en infrastruktur och att utfärda stödjebrev till sju. Samtliga har sedan sökt och beviljats planeringsbidrag från EU:s sjunde ramprogram för de kommande åren. Medsökande till radarsystemet EISCAT_3D Stödjebrev till bioavbildningsinfrastrukturen EuroBioImaging BSL4 högsäkerhetslaboratorier Cherenkovteleskopen CTA det marinbiologiska resurscentret EMBRC observationssystemet för tektoniska plattor, EPOS infrastrukturen för openscreeningplattformar inom kemisk biologi, EU openscreen
Svalbardobservatoriet SIOS Status för ESFRI-infrastrukturer från 2006 Efter en process för att klargöra intresset bland svenska forskare för att delta i planeringen inför uppbyggnad av europeiska infrastrukturer från ESFRI:s vägvisare från 2006 beslutade RFI att Vetenskapsrådet skulle vara medsökande till sex infrastrukturer och att utförda stödjebrev till åtta. Under perioden 2010 2011 kommer beslut om uppbyggnad eller avveckling att tas för de flesta av infrastrukturerna som genomgått planeringsfasen. RFI förbereder för närvarande en process för prioritering mellan de olika förslagen baserat på i första hand vetenskaplig kvalitet och intresse för svensk forskning, men även aspekter som industriellt intesse eller kompetensförsörjning kan komma att vägas in. Förutom de som listas nedan deltar Vetenskapsrådet i planering av infrastrukturer som bedrivs inom ramen för organisationer där Sverige redan är medlem eller motsvarande, som det planerade jätteteleskopet E ELT (ESO), ESRF updgrade, ILL 20/20 upgrade och radioastronomiinitiativet SKA (Onsala). Vetenskapsrådet medsökande ELIXIR (bioinformatikinfrastruktur) den svenska bioinformatikinfrastrukturen BILS inklusive deltagande i det europeiska projektet beviljades bidrag till omfattande infrastruktur 2010 och prioriterades i regeringens strategiska satsningar. ESS (spallationskälla) under 2009 stod det klart att ESS kommer att byggas i Lund sedan 14 länder inklusive Sverige tagit politiska beslut om att bidra till konstruktionen. PRACE (högpresterande beräkningssystem) den svenska beräkningsinfrastrukturen SNIC inklusive deltagande i det europeiska projektet PRACE beviljades bidrag till omfattande infrastruktur 2009 och prioriterades i regeringens strategiska satsningar. FAIR (kärnfysikanläggning) konvention beräknas vara klar under 2010, Sverige deltar i förhandlingarna och har förberett ett antal in kindbidrag som en del av medlemskapet. Infrafrontier (fenotypningsfacilitet) förberedelsefasen pågår, ansökan om bidrag till svensk nod avslogs 2010. Lifewatch (biodiversitetsinfrastruktur) svenska Lifewatch inklusive deltagande i det europeiska projektet beviljades bidrag till omfattande infrastruktur 2009 och prioriterades i regeringens strategiska satsningar. XFEL (röntgenfrielektronlaser) konvention har undertecknats och styrelse har bildats, Sverige delägare i XFEL GmbH. Stödjebrev BBMRI (biobanksinfrastruktur) har prioriterats upp. Förberedelsefasen pågår. Den svenska biobanksinfrastrukturen BBMRI inklusive deltagande i det europeiska projektet beviljades bidrag till omfattande infrastruktur 2009 och prioriterades i regeringens strategiska satsningar. CESSDA (infrastruktur för socialvetenskapliga data) förberedelsefasen pågår. VR har undertecknat Letter of intent om att arbeta för att etablerandet av en ERIC ska bli möjlig
med förbehållet att en vetenskaplig värdering behöver göras inom VR och ett eventuellt beslut om deltagande tas av regeringen. CLARIN (språkteknologiinfrastruktur) förberedelsefasen pågår. Ansökan om bidrag till svensk nod avslogs 2010. EATRIS (infrastruktur för translationell forskning) förberedelsefasen pågår. Ansökan om bidrag till svensk nod avslogs 2009. EMSO (djuphavsbaserat observationssystem) förberedelsefasen pågår. ESS (europeisk socialundersökning) förberedelsefasen pågår. Ansökan om insamling av data till omgång fem beviljad 2009. ICOS (observationssystem för mätning av koldioxidutbytet) har prioriterats upp. Förberedelsefasen pågår. Den svenska ICOS infrastrukturen beviljades bidrag till omfattande infrastruktur 2009. EURO FEL (tidigare IRUVX FEL, nätverk för infraröd mjukröntgenfrilektronlasrar) förberedelsefasen pågår.
Bilaga 1 Ledamöter i Rådet för forskningens infrastrukturer 2010 Kerstin Eliasson, ordförande fr.o.m. 15 februari 2010 Madelene Sandström, VD KK stiftelsen, ordförande t.o.m. 15 februari 2010 Anders Brändström, professor Umeå universitet Erik Elmroth, docent, Umeå universitet Claes Fransson, professor Stockholms universitet Lena Gustafsson, professor, biträdande generaldirektör Vinnova/Eva Lindencrona, andra biträdande generaldirektör Vinnova Dick Heinegård, professor Lunds universitet Erland Hjelmquist, professor, huvudsekreterare FAS Susanne Holmgren, professor Göteborgs universitet Ulf Karlsson, professor KTH Anna Ledin, professor, huvudsekreterare Formas Henrik Oscarsson, professor Göteborgs universitet Håkan Olsson, professor Sveriges lantbruksuniversitet Juni Palmgren, professor Stockholms universitet och Karolinska institutet, huvudsekreterare fr.o.m. 1 juli 2010 Lars Börjesson, professor, Chalmers, huvudsekreterare t.o.m. 30 juni 2010 Referenser Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen 2008 PM nationell infrastruktur, dnr 811 2010 148 European Roadmap for Research Infrastructures 2008 Ett lyft för forskning och innovation, Prop. 2008/09:50 Budgetpropositionen för 2010, Prop. 2009/10:1