Vilka är lokalpolitikerna i Västerbottens län?

POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Västerbottens län? Hur nöjda är medborgarna? 1

2

Korta fakta - Västerbottens län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala politikerna i Västerbotten. Vilka är de? Vilka är det som lägger merparten av sin tid på att ta ansvar för allas vardag, att prioritera och att fatta beslut som påverkar och skapar förutsättningar för dem som bor och arbetar i Västerbotten? De allra flesta, 96 procent av de knappt 1 700 förtroendevalda i Västerbotten, är fritidspolitiker och sköter därmed sina uppdrag vid sidan av studier eller ordinarie arbeten. De flesta samhällsgrupper är väl representerade bland de förtroendevalda. Till exempel är gruppen småbarnsföräldrar väl representerad. I en majoritet av kommunerna är förtroendevalda med barn under 6 år till och med överrepresenterade i förhållande till befolkningen. Även gruppen utrikes födda är relativt väl representerad i förhållande till sin andel av befolkningen I rapporten redovisas även hur nöjda medborgarna är med den kommunala verksamheten och vilket förtroende de har för lokalpolitikerna. Den lokala demokratin och den kommunala verksamheten får högt betyg samtidigt som de förtroendevalda, som ju är ytterst ansvariga för hur verksamheten fungerar, paradoxalt nog får lägre betyg. Så ser det ut i Västerbotten liksom i landet i sin helhet. 3

Innehåll Vilka är de förtroendevalda i Sverige?... 5 Fler kommuner med jämn könsfördelning... 5 Flertalet är fritidspolitiker... 7 Högt valdeltagande i Västerbotten... 8 Västerbotten har 1 694 förtroendevalda... 9 varav 96 procent är fritidspolitiker... 9 Vilka är de förtroendevalda i Västerbottens kommuner?... 11 Malå och Nordmaling har den jämnaste könsfördelningen... 11 Unga är bäst representerade i Robertsfors... 12 Utrikes födda är relativt väl representerade... 12 Många är gifta... 13 Störst andel småbarnsföräldrar i Vindeln... 14 Dorotea och Sorsele har flest anställda i näringslivet... 14 Högre utbildningsnivå bland de förtroendevalda... 15 Vilka är de förtroendevalda i Västerbottens läns landsting?... 16 Utrikes födda är bättre representerade i landstinget än i riket... 16 De arbetar i många sektorer i samhället... 17 Sammanfattning av de förtroendevalda i Västerbotten... 18 Förtroendet för lokalpolitiker och verksamheten... 19 Sju av tio i Sverige är nöjda med den kommunala demokratin... 19 Medborgarna är nöjda med verksamheten... 20 Sammanfattande kommentarer - förtroende... 21 4

Vilka är de förtroendevalda i Sverige? Statistiska centralbyrån (SCB) har under 2011 genomfört en undersökning om de förtroendevalda i Sveriges kommuner och landsting 1. Undersökningen har gjorts med finansiellt stöd från Sveriges Kommuner och Landsting. Analyserna är baserade på uppgifter som landets samtliga kommuner och landsting har skickat in till SCB. Undersökningen visar att antalet förtroendevalda i kommunerna har minskat med omkring 1 000 personer till cirka 38 000 sedan den förra undersökningen år 2007. I landstingen har antalet förtroendevalda ökat marginellt till knappt 4 600 under samma tid. Fler kommuner med jämn könsfördelning Kvinnor, unga och utrikes födda är underrepresenterade bland de förtroendevalda. Andelen kvinnor har dock ökat med en procentenhet jämfört med undersökningen 2007 och utgör nu 43 procent. Könsfördelningen brukar betraktas som jämn då andelen kvinnor respektive män ligger mellan 40 och 60 procent. I totalt 208 av landets 290 kommuner är andelen kvinnliga förtroendevalda högre än 40 procent vilket är en ökning med cirka 30 kommuner sedan år 2007. Landstingen har en jämnare könsfördelning bland de förtroendevalda än kommunerna och andelen kvinnor är som tidigare undersökning 48 procent. Diagram 1 visar köns- och åldersfördelningen bland de förtroendevalda. Noterbart är att könsfördelningen är förhållandevis jämn i gruppen mellan 18 och 50 år. 1 I denna rapport används ordet landsting som ett samlingsnamn för landsting och regioner. 5

Diagram 1 Antal förtroendevalda i kommunen efter kön och ålder. År 2011 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 18 22 26 30 34 38 42 46 50 54 58 62 66 70 74 78 82 86 90 man kvinna Jämfört med hela befolkningen är unga i åldrarna 18-29 år underrepresenterade bland de förtroendevalda i såväl kommuner som landsting. SCB:s statistik visar att Stockholms län har den högsta andelen unga förtroendevalda tillsammans med storstadsområdena Göteborg och Malmö och universitetsstäder som Umeå, Karlstad, Växjö och Uppsala. Gruppen förtroendevalda i åldern 65 år och äldre har ökat sedan 2007 i både kommuner och landsting. I kommunerna är denna grupp inte längre underrepresenterad totalt sett. Åldersstrukturen bland de förtroendevalda åren 2003, 2007 och 2011 visas i diagram 2 där en stark representation för gruppen 50- och 60-åringar framgår. Åldersfördelningen är stort sett densamma vid varje tillfälle, även om kurvan har förskjutits framåt med fyra års intervall. Diagram 2 Förtroendevalda i kommunerna efter ålder år 2003, 2007 och 2011. Andel 4 Procent 3 2 1 0 18 22 26 30 34 38 42 46 50 54 58 62 66 70 74 78 82 86 90+ år 2011 år 2007 år 2003 6

Utrikes födda är underrepresenterade, men jämfört med 2007 års undersökning är andelen oförändrad. Andelen är högst i Stockholmsområdet och i södra delarna av landet medan Norrlandslänen har en något lägre andel. Dock har Norrlandslänen även en lägre andel utrikes födda totalt sett i hela befolkningen vilket gör att utrikes födda är relativt väl representerade. Däremot är Haparanda den kommun som har den största andelen utrikes födda bland de förtroendevalda i hela landet, 27 procent. Gruppen är dock underrepresenterad i förhållande till sin andel av befolkningen. Flertalet är fritidspolitiker Majoriteten av de förtroendevalda i kommuner och landsting sköter sina uppdrag på fritiden vid sidan av studier och ordinarie arbete. I kommunerna utgör fritidspolitikerna 97 procent medan motsvarande siffra i landstingen är 94 procent. Offentliganställda är överrepresenterade medan knappt hälften av politikerna är sysselsatta i det privata näringslivet. Gifta förtroendevalda är överrepresenterade jämfört med befolkningen i övrigt. Var tionde är småbarnsförälder vilket gör denna grupp endast marginellt underrepresenterad. Högsta andelen förtroendevalda småbarnsföräldrar finns i Stockholms, Uppsala, Örebro och Västerbottens län. Personer med eftergymnasial utbildning är överrepresenterade bland de förtroendevalda i kommunerna och än mer i landstingen. Utbildningsnivån är högst i storstadsområdena och universitetsstäderna samt i Halland och på Gotland. 7

Högt valdeltagande i Västerbotten Valen till kommun- och landstingsfullmäktige ger medborgarna möjlighet att påverka vilken politik som ska föras på lokal och regional nivå. Eftersom kommuner och landsting ansvarar för en stor del av välfärdssektorn innebär det ett mer direkt inflytande över vardagsnära tjänster som vård, skola och omsorg. Fullmäktigeledamöterna är folkvalda medan ledamöter i styrelser och nämnder tillsätts av fullmäktige bland de förtroendevalda. Valdeltagandet ligger på en hög och jämn nivå i Västerbotten, både i kommunoch landstingsvalet. Det varierar från 76 procent i Sorsele till 84 procent i Skellefteå och Umeå. Inom kommunerna finns det också skillnader mellan olika valdistrikt, det vill säga att valdeltagandet skiljer sig åt mellan olika geografiska områden i kommunerna. Umeå och Skellefteå har den största differensen mellan det lägsta och högsta valdeltagandet. Sorsele har endast 0,2 procentenheters skillnad mellan sina valdistrikt medan Bjurholm utgörs av endast ett valdistrikt. Tabell 1 Valdeltagande och differens inom kommun (procent) 2010 Kommuner Valdeltagande Differens Bjurholm 82 - Dorotea 80 3 Lycksele 81 13 Malå 82 2 Nordmaling 82 5 Norsjö 80 2 Robertsfors 83 4 Skellefteå 84 21 Sorsele 76 0 Storuman 77 13 Umeå 84 24 Vilhelmina 83 11 Vindeln 80 10 Vännäs 83 11 Åsele 81 12 Västerbottens läns landsting 82 Hela riket kommunalvalet 82 Hela riket landstingsvalet 81 8

Västerbotten har 1 694 förtroendevalda Det finns 1 498 kommun- och 196 landstingspolitiker i Västerbotten. Det går i genomsnitt 173 invånare på varje kommunpolitiker vilket är något fler förtroendevalda per invånare än rikssnittet. Siffran kan jämföras med riksdagen där det går 27 000 invånare per riksdagsledamot. I flertalet kommuner i Västerbotten är det betydligt fler förtroendevalda per invånare än i genomsnittskommunen. Den största andelen har de mindre kommunerna. I Bjurholm, Dorotea, Sorsele och Åsele är till exempel ungefär var 40:e invånare politiker. I folkrikare kommuner som Umeå och Skellefteå är andelen lägre. I Västerbottens läns landsting är det av naturliga skäl betydligt färre politiker per invånare än i kommunerna, men de är ändå fler än i övriga landsting. Tabell 2 Antal förtroendevalda och invånare per förtroendevald 2011 Kommuner Antal förtroendevalda Invånare per förtroendevald Bjurholm 70 35 Dorotea 72 40 Lycksele 114 109 Malå 65 50 Nordmaling 73 97 Norsjö 55 78 Robertsfors 66 104 Skellefteå 216 332 Sorsele 65 42 Storuman 88 70 Umeå 283 408 Vilhelmina 100 71 Vindeln 80 69 Vännäs 83 101 Åsele 68 45 Alla kommuner i Västerbotten 1 498 173 Västerbottens läns landsting 196 1 323 Hela riket (kommuner) 38 012 186 Hela riket (landsting) 4 579 1 838 varav 96 procent är fritidspolitiker Totalt 49 personer i kommunerna och 19 i landstinget har ett hel- eller deltidsuppdrag som politiker (fyra procent). Det betyder att av de 1 694 förtroendevalda är det 1 626 (96 procent) som sköter sina uppdrag på fritiden vid sidan av studier eller ordinarie arbeten. 9

Tabell 3 Antal förtroendevalda på heltid, deltid och fritid 2011 Kommuner Heltid Deltid Fritid Bjurholm 0 1 69 Dorotea 1 0 71 Lycksele 2 0 112 Malå 1 1 63 Nordmaling 0 1 72 Norsjö 1 2 52 Robertsfors 1 3 62 Skellefteå 3 6 207 Sorsele 0 1 64 Storuman 1 3 84 Umeå 9 5 269 Vilhelmina 1 0 99 Vindeln 1 0 79 Vännäs 1 3 79 Åsele 1 0 67 Alla kommuner i Västerbotten 23 26 1 449 Västerbottens läns landsting 12 7 177 10

Vilka är de förtroendevalda i Västerbottens kommuner? Det är bra om sammansättningen av förtroendevalda återspeglar befolkningens sammansättning, bland annat när det gäller kön, ålder, utbildning, inkomst och födelseland. Olika grupper har olika erfarenheter och perspektiv vilket är en resurs i beslutsfattandet. I stort motsvarar sammansättningen i Västerbottens kommuner den genomsnittliga, även om den förstås varierar mellan kommunerna. Malå och Nordmaling har den jämnaste könsfördelningen Västerbotten har samma könsfördelning som riket som helhet. Män är överrepresenterade i merparten av kommunerna även om det finns tydliga skillnader kommunerna emellan. I Nordmaling är det dock fler kvinnliga förtroendevalda än manliga. Nordmaling är därmed den kommun i Västerbotten som tillsammans med Malå har den jämnaste könsfördelningen. Tabell 4 Kön (procent) år 2011 Kommun Män Kvinnor Jmf 2007 kvinnor Bjurholm 56 44 4 Dorotea 64 36-1 Lycksele 61 39 0 Malå 52 48 4 Nordmaling 48 52 7 Norsjö 62 38-8 Robertsfors 61 39 3 Skellefteå 54 46 0 Sorsele 58 42-1 Storuman 63 38-2 Umeå 54 46 1 Vilhelmina 56 44-5 Vindeln 61 39 0 Vännäs 60 40 1 Åsele 56 44 2 Alla kommuner i Västerbotten 57 43 0 Hela riket 57 43 1 11

Unga är bäst representerade i Robertsfors Åldersfördelningen följer i princip samma mönster som i landet som helhet. Framför allt är de unga (18-29 år) underrepresenterade men även personer över 65 år. Det senare skiljer länet från rikets genomsnitt. Det finns variationer kommunerna emellan. Robertsfors, Skellefteå och Umeå har till exempel en relativt hög andel unga förtroendevalda medan Lycksele och Storuman har en hög andel personer över 65 år bland de förtroendevalda. Tabell 5 Ålder (procent) 2011 Kommun 18-29 år 30-49 år 50-64 år 65 år - Valda Befolkn Valda Befolkn Valda Befolkn Valda Befolkn Bjurholm 0 15 34 25 43 24 23 36 Dorotea 4 14 25 23 46 27 25 35 Lycksele 7 18 26 29 39 26 28 28 Malå 2 15 34 26 38 28 26 30 Nordmaling 3 14 31 28 47 27 19 31 Norsjö 4 16 53 26 24 28 20 31 Robertsfors 11 16 35 27 36 29 18 28 Skellefteå 10 17 36 30 40 26 14 27 Sorsele 9 15 28 25 45 26 18 33 Storuman 6 14 28 27 33 26 33 33 Umeå 18 28 31 33 34 21 16 18 Vilhelmina 5 17 34 27 45 27 16 29 Vindeln 4 15 46 27 36 27 14 32 Vännäs 5 17 29 32 51 26 16 25 Åsele 1 13 35 23 47 28 16 36 Alla kommuner i Västerbotten 8 22 33 31 40 24 19 24 Hela riket 8 20 32 33 37 24 23 23 Utrikes födda är relativt väl representerade I de flesta kommuner i Västerbotten motsvarar utrikes födda gruppens andel i befolkningen. I Bjurholm, Skellefteå och Vilhelmina utgör utrikes födda förtroendevalda samma andel som i befolkningen. I några kommuner är det dock inga eller få utrikes födda bland de förtroendevalda. 12

Tabell 6 Utrikes födda (procent) 2011 Kommun Förtroendevalda Befolkningen Bjurholm 7 7 Dorotea 1 6 Lycksele 5 7 Malå 3 5 Nordmaling 3 6 Norsjö 0 6 Robertsfors 2 6 Skellefteå 6 6 Sorsele 2 8 Storuman 2 5 Umeå 9 11 Vilhelmina 5 5 Vindeln 5 6 Vännäs 4 5 Åsele 3 7 Alla kommuner i Västerbotten 5 8 Hela riket 9 17 Många är gifta Gifta personer är överrepresenterade i samtliga kommuner i Västerbotten liksom i övriga landet. I Vilhelmina är till exempel 58 procent av de förtroendevalda gifta medan motsvarande andel bland alla invånare i kommunen är 37 procent. Tabell 7 Andel gifta (procent) 2011 Kommun Förtroendevalda Befolkningen Bjurholm 67 48 Dorotea 56 39 Lycksele 60 43 Malå 54 44 Nordmaling 66 46 Norsjö 53 46 Robertsfors 59 48 Skellefteå 63 45 Sorsele 45 42 Storuman 61 42 Umeå 49 37 Vilhelmina 58 37 Vindeln 63 45 Vännäs 61 44 Åsele 51 39 Alla kommuner i Västerbotten 57 41 Hela riket 60 43 13

Störst andel småbarnsföräldrar i Vindeln Småbarnsföräldrar är väl representerade i kommunerna i Västerbotten. I tolv kommuner utgör de en större andel av de förtroendevalda än av befolkningen. Nordmaling, Vindeln och Åsele har den största andelen bland de förtroendevalda. I Vindeln har var femte politiker barn under 6 år och det är den kommun med den största överrepresentation av småbarnsföräldrar i landet. Tabell 8 Småbarnsföräldrar (procent) 2011 Kommun Förtroendevalda Befolkningen Bjurholm 7 8 Dorotea 10 9 Lycksele 12 10 Malå 12 9 Nordmaling 14 9 Norsjö 9 9 Robertsfors 12 10 Skellefteå 10 10 Sorsele 3 8 Storuman 6 9 Umeå 12 11 Vilhelmina 12 10 Vindeln 20 9 Vännäs 13 12 Åsele 15 8 Alla kommuner i Västerbotten 11 10 Hela riket 10 11 Dorotea och Sorsele har flest anställda i näringslivet De förtroendevalda representerar olika sektorer i arbetslivet och till exempel arbetar två femtedelar av de förtroendevalda i den privata sektorn. Dorotea och Sorsele är de kommuner med flest privatanställda politiker medan Lycksele och Vännäs har flest offentliganställda förtroendevalda. I likhet med övriga landet är kommunanställda väl representerade bland de förtroendevalda i Västerbotten. 14

Tabell 9 Anställningssektor (procent) 2011 Sektor Statlig Kommun Landsting Privat Kommunalt bolag Bjurholm 14 36 5 43 2 Dorotea - 40 4 55 - Lycksele 7 45 18 28 1 Malå 10 43 5 43 - Nordmaling 11 36 9 44 - Norsjö 10 40 3 48 - Robertsfors 8 46 8 38 - Skellefteå 5 43 6 42 3 Sorsele 7 30 11 52 - Storuman 6 38 4 45 6 Umeå 12 32 11 44 2 Vilhelmina 6 59 4 30 1 Vindeln 12 38 3 45 2 Vännäs 24 34 10 29 3 Åsele 5 49-44 2 Alla kommuner i Västerbotten 9 40 8 41 2 Hela riket 10 35 6 47 2 Högre utbildningsnivå bland de förtroendevalda I samtliga kommuner i Västerbotten liksom i landet som helhet är de med eftergymnasial utbildning överrepresenterade bland de förtroendevalda samtidigt som de med endast förgymnasial utbildning är underrepresenterade. Även i universitetsstaden Umeå är förtroendevalda med eftergymnasial utbildning överrepresenterade där 66 procent av de förtroendevalda har en eftergymnasial utbildning. Tabell 10 Utbildningsnivå (procent) Utbildning Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Valda Befolkning Valda Befolkning Valda Befolkning Bjurholm 3 24 59 57 39 19 Dorotea 13 21 63 64 25 15 Lycksele 9 18 40 57 51 25 Malå 17 23 57 59 26 19 Nordmaling 11 24 56 56 33 20 Norsjö 15 23 64 59 22 17 Robertsfors 11 20 51 57 38 23 Skellefteå 6 17 41 54 53 28 Sorsele 20 21 49 59 31 20 Storuman 10 22 48 56 42 21 Umeå 4 12 30 41 66 48 Vilhelmina 7 19 51 61 42 19 Vindeln 15 21 49 58 36 21 Vännäs 1 18 45 55 54 27 Åsele 7 21 63 60 29 19 Alla kommuner i Västerbotten 9 16 46 49 45 35 Hela riket 10 19 40 47 50 34 15

Vilka är de förtroendevalda i Västerbottens läns landsting? I Västerbottens läns landsting finns det 196 förtroendevalda varav 12 är heltidsengagerade, 7 är deltidsengagerade och 177 är fritidspolitiker. Valdeltagandet på 82 procent är snäppet högre än det genomsnittliga landstinget. Nedan följer en sammanställning över de förtroendevaldas representation i Västerbottens läns landsting. Utrikes födda är bättre representerade i landstinget än i riket Precis som i kommunerna visar statistiken att de förtroendevalda representerar olika samhälls- och åldersgrupper. Västerbottens läns landsting har något jämnare könsfördelning än riket som helhet. Män är något överrepresenterade bland de förtroendevalda även om det är nästintill jämställt. Likt landstingens genomsnitt i riket är yngre, yngre medelåldern och äldre är underrepresenterade bland de förtroendevalda medan befolkningen i åldern 50-64 år är överrepresenterad. Utrikes födda och småbarnsföräldrar är relativt väl representerade även i landstinget. Tabell 11 Landstingspolitikernas struktur 2011 Kön Män Kvinnor 51 49 Ålder -29 år 30-49 år 50-64 år 65 år- Valda Befolkn Valda Befolkn Valda Befolkn Valda Befolkn 11 22 27 31 48 24 13 24 Utrikes födda Förtroendevalda Befolkningen 6 8 Gifta Förtroendevalda Befolkningen 61 41 Småbarnsföräldrar Förtroendevalda Befolkningen 8 10 16

De arbetar i många sektorer i samhället Landstingspolitikerna kommer från flera olika sektorer. Majoriteten arbetar i offentliga sektorn men ungefär en tredjedel är privatanställda. I likhet med övriga landsting i riket är de förtroendevalda med eftergymnasial utbildning strakt överrepresenterade i förhållande till befolkningen. Tabell 12 Förtroendevaldas anställning och utbildning- landsting 2011 (procent) Anställning Statlig Kommun Landsting Privat Kommunalt bolag 13 34 21 32 1 Utbildningsnivå Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Valda Befolkn Valda Befolkn Valda Befolkn 5 16 35 49 60 35 17

Sammanfattning av de förtroendevalda i Västerbotten Det politiska uppdraget innebär att förtroendevalda fattar beslut för medborgarnas räkning. De ska värdera olika synpunkter och förslag, göra avvägningar och prioriteringar och ta ställning till vad som bäst tillgodoser det samlade medborgarintresset. I kommunerna i Västerbotten är de förtroendevalda 1 694 till antalet och i Västerbottens läns landsting är de 196. Av dessa är hela 96 procent fritidspolitiker och bara 4 procent hel- eller deltidspolitiker. Statistiken visar att de förtroendevalda har olika bakgrund och erfarenheter. Att det finns förtroendevalda som väl avspeglar medborgarnas sammansättning är viktigt för att få olika perspektiv i beslutsfattandet och det underlättar möjligheten till kontakt. De flesta samhällsgrupper är väl representerade bland de förtroendevalda i kommunerna och landstinget. Till exempel är andelen småbarnsföräldrar väl representerade bland de förtroendevalda. I en majoritet av kommunerna är dessutom förtroendevalda med barn under 6 år överrepresenterade i förhållande till befolkningen. Även gruppen utrikes födda är relativt väl representerade i förhållande till sin andel av befolkningen. Närheten till de förtroendevalda gör det lättare för medborgarna att ha kontakt med politiker. Det är enklare att kontakta den lokala eller regionala företrädaren än riksdagspolitikern för att framföra åsikter och argument. Det går i genomsnitt en lokal företrädare på 173 medborgare bland kommunerna i Västerbotten och 1 323 invånare per förtroendevald i landstinget, vilket är en högre andel politiker per invånare jämfört med riket på såväl kommun- som landstingsnivå. Det kan jämföras med 349 riksdagsledamöter på hela Sveriges befolkning. 18

Förtroendet för lokalpolitiker och verksamheten Här redovisas hur medborgarna ser på sina lokalpolitiker och hur nöjda de är med skötseln av de kommunala verksamheterna. Sju av tio i Sverige är nöjda med den kommunala demokratin SOM-institutet 2 vid Göteborgs universitet gör varje år en nationell undersökning för att kartlägga den svenska allmänhetens vanor och attityder på temat samhälle, politik och medier. Nedan redovisas resultatet från 2011 och de tre frågor som handlar om hur medborgarna ser på demokratin, verksamheten och de förtroendevalda i kommunerna. Svaren visar att invånarna är nöjda med hur demokratin fungerar i kommunerna och ganska nöjda med hur den kommunala servicen fungerar, medan förtroendet för kommunstyrelserna är något lägre. Tabell 13 1. Hur nöjda invånarna är med hur demokratin fungerar i den egna kommunen (procent) Mycket nöjd Ganska nöjd Inte särskilt nöjd Inte alls nöjd Kommun 10 59 24 7 2. Hur invånarna bedömer att den offentliga servicen fungerat de senaste 12 månaderna i den egna kommunen (procent) Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt Kommun 8 46 36 8 2 3. Förtroende för kommunstyrelserna (procent) Mycket stort Ganska stort Varken eller Ganska litet Mycket litet Kommun 2 20 51 20 7 2 SOM-institutet är centrum för den undersöknings- och seminarieverksamhet som drivs gemensamt av Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) och Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. 19

Medborgarna är nöjda med verksamheten Vid sidan av den nationella mätningen görs även lokala mätningar. I Västerbotten har sedan 2010 åtta av femton kommuner med hjälp av Statistiska centralbyrån genomfört egna omfattande medborgarundersökningar. Nedan redovisas svaren på några av de frågor som rör uppfattningen om kommunen som boplats, hur de kommunala verksamheterna sköts och vilket inflytande man har som invånare i sin kommun. De svarande har fått betygsätta kommunen på en skala från 1-10, där 1 är det lägsta betyget. Invånarna i Västerbotten liksom i landet som helhet är mer nöjda med kommunen som en plats att bo och leva på och hur den kommunala verksamheten fungerar, jämfört med möjligheten till insyn och inflytande över de kommunala besluten och verksamheterna. Tabell 14 3 Hur nöjd är du med din kommun i dess helhet som en plats att bo och leva på? hur din kommun sköter sina olika verksamheter? Lycksele (2012) 7,3 6,6 5,1 Malå (2010) 7,2 5,9 4,7 Norsjö (2010) 7,0 6,0 4,9 Robertsfors (2012) 6,9 6,1 5,0 Skellefteå (2011) 7,3 6,2 4,8 Umeå (2012) 7,6 6,7 5,0 Vilhelmina (2011) 6,9 5,4 4,0 Vännäs (2010) 7,4 6,3 5,4 Hela riket (2011) 6,9 6,0 4,8 den insyn och det inflytande invånarna har över kommunens beslut och verksamheter? Några av frågorna berör specifikt förtroendet för de förtroendevalda. Förtroendebetygen varierar mellan de olika kommunerna men är generellt sett lägre än betygen för vad invånarna tycker om kommunen som boplats och för hur nöjda de är med de kommunala verksamheterna. Tabell 15 Hur nöjd är du med hur kommunens politiker lyssnar till invånarnas synpunkter? hur kommunens politiker arbetar för kommunens bästa? Lycksele (2012) 5,3 5,7 Malå (2010) 4,9 5,6 Norsjö (2010) 5,0 6,1 Robertsfors (2012) 4,7 5,5 Skellefteå (2011) 4,7 5,7 Umeå (2012) 4,5 5,6 Vilhelmina (2011) 3,9 3,8 Vännäs (2010) 5,0 6,1 Hela riket (2011) 4,7 5,5 3 Svar i en skala från 1 till 10 där 1 är det lägsta betyget. 20

Sammanfattande kommentarer - förtroende Resultaten från undersökningarna 4 visar att medborgarna är nöjda med det demokratiska systemet i de kommuner de bor i. De är även ganska nöjda med den egna kommunens service medan de är mindre nöjda med sina möjligheter till inflytande och har lägre förtroende för de förtroendevalda. Kommunerna i Västerbottens län, liksom riket som helhet, har lägre värden på frågor om förtroendet för förtroendevalda än för den verksamhet som politikerna ansvarar för. Att de förtroendevalda får lägre betyg än verksamheterna kan bero på att de i sitt uppdrag måste göra svåra avväganden och ibland fatta obekväma beslut. Det kan vara svårt för medborgarna att se kopplingen till helhetsansvaret. Vidare kan det lägre förtroendet bero på att invånarna har mer kontakt med verksamheterna direkt än med politikerna. De ser vad personalen gör men inte vad politikerna uträttar. Siffrorna kan dock ge en missvisande bild. Det finns undersökningar som visar att medborgare vid djupintervjuer tenderar att först svara att de har lågt förtroende för politiker medan att de vid ett längre samtal ger en mer nyanserad bild. 5 4 SOM-institutets Riks-SOM 2011 och SCB:s medborgarundersökning 5 Politikens meningslöshet om misstro, cynism och utanförskap, Tommy Möller, Stockholms universitet. 21

Vilka är lokalpolitikerna i Västerbottens län? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala politikerna i Dalarna. Vilka är de? Vilka är det som lägger merparten av sin tid på att ta ansvar för allas vardag, att prioritera och att fatta beslut som påverkar och skapar förutsättningar för dem som bor och arbetar i Västerbotten? I rapporten redovisas även hur nöjda medborgarna är med den kommunala verksamheten och vilket förtroende de har för lokalpolitikerna. Upplysningar om innehållet Martin Lidhamn, martin.lidhamn@skl.se Björn Kullander, bjorn.kullander@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2012 ISBN: 978-91-7164-868-6 Beställ eller ladda ner på www.skl.se/publikationer. ISBN 978-91-7164-868-6 Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se