SUHF:s internationella kunskapsöversikt om forskningsfinansieringssystem Stephen Hwang och Ulf Heyman SUHF:s konferens med forskningsfinansiärer Stockholm, 15 januari 2016
SUHF:s expertgrupp för kvalitetsfrågor 2013-15 Anders Söderholm (MiU) ordf Kristina Josefsson (Mah) Ingrid Elam (GU) Kent Waltersson (LiU) Anders Malmberg (UU) Stephen Hwang (Lnu) Karin Röding (MdH) Fredrik Oldsjö (SU) Beng-Ove Boström (GU) Johan Alvfors/Erik Arroy (SFS) Marianne Granfelt (SUHF)
Varför en kunskapsöversikt? Viktigt att se till internationellt gjorda erfarenheter av forskningspolitik och olika system för forskningsfinansiering samt lära av dem. En god forskningspolitik och bra modell för forskningsfinansieringen i Sverige ger en god utveckling av forskningens kvalitet VR:s förslag Fokus om ny finansieringsmodell med peer review aktualiserar frågan
Översiktens innehåll 1. Svensk forskningspolitik i en internationell jämförelse 2. Nationella system för finansiering och kvalitetsutveckling 3. Att jämföra länder hur klarar sig svensk forskning 4. Slutsatser och rekommendationer
2. Nationella system för finansiering och kvalitetsutveckling
Indikatorer för finansiering av utb o forskn Från EUA:s Define rapport 2015
Nationella system för finansiering och kvalitetsutveckling Bedöma prestation: 1) Indikatorer 2) Kollegial bedömning Prestationsbedömning Indikatorer Kollegial bedömning Länder SE, NO, DK, FI, AU, SK, BE (Fl), CZ UK, NZ, IT, PT, PL, AU, ES* Kontrakt mellan regering och lärosäten: Kontrakt Länder AT, DK, IT, DE (delar), FR, EE, FI, IE, LV, GB-EN, NL
Några internationella jämförelser - Danmark Mer framgångsrik inom forskningen (bibliometri) än Sverige Flera stora reformer: ledning, finansiering, sammanslagningar, utbildning Ingen explicit forskningspolitik formulerad av regering & riksdag Informell styrning genom kontrakt regering-lärosäten Stor andel direkta forskningsanslag (74%) ca 40% av basanslag baseras på dr-examen och bibliometripoäng (ung. norska systemet)
Basanslagets utveckling i Danmark från EUA:s Define rapport 2015
Effekten av norska bibliometrimodellen 2004-2014 82 % ökning av poängen 69 % ökning av Web of Science publikationer nästan 300% ökning av antalet forskare som publicerar 10% ökning av antalet nivå 2 publikationer medelpoäng per forskare har minskat ökad fraktionering ingen nämnvärd ökning av högciterade artiklar [Aagard et al 2014]
Några internationella jämförelser - UK Har varit framgångsrik inom forskningen (bibliometri) men har haft en klart sämre utveckling än de främsta En intermediär, HEFCE, fördelar medel till lärosäten Liten styrning från regering o riksdag Liten andel direkta forskningsanslag (41%) Fördelar ca 25 % av direkta anslaget genom peerreview process (infördes 1986)
Geuna and Martin 2003 om UK:s peer-review system Our analysis suggests that, while initial benefits may outweigh the costs, over time such a system seems to produce diminishing returns. This raises important questions about its continued use. HEFCE uppskattar att REF 2014 kostade ca 3,2 miljarder kronor! Huvuddelen av kostnaden ligger på lärosätena.
Några internationella jämförelser - Nederländerna En av de mest framgångsrika inom forskning (bibliometri) Forskningspolitik formulerad av regering & riksdag men stor respekt för sektorn Profilering genom kontrakt mellan regering och enskilda lärosäten, 7% av medlen baseras på kontrakten Samlat anslag för utbildning och forskning Nationellt kvalitetssystem (sedan 1993) där lärosätena själva anordnar utvärdering med peer-review Ingen prestationsbaserad system för forskning (däremot för fo utb: dr examina)
3. Att jämföra länder hur klarar sig svensk forskning
200 Utveckling av finansiering HE-sektorn Sverige i förhållande till jämförbara länder 1,1 180 160 kvot Sverige/Västländer Västländer 1 140 120 0,9 100 Sverige 80 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 0,8 Ingående länder är Österrike, Belgien, Kanada, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Norge, Schweiz och Storbritannien.
Utveckling av impact i förhållande till jämförbara länder 1,1 1,0 Medelciteringsgrad 0,9 andel topp 10 artiklar 0,8 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Ingående länder är Österrike, Belgien, Kanada, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Norge, Schweiz och Storbritannien.
Svårt att jämföra länder v g nivån på finansiering Stora skillnader avseende: Lokalkostnader Skattesituation Finansiering av doktorander Bedömning av vad som räknas som FoU Oräknade subventioner Utbetalning följt av återtagande av medel Studera istället effekten av förändrad finansiering
Förändring av antal top 10% artiklar per ny finansieringsenhet förklarar en mycket stor del av variationen 30 25 Relativ ökning av publicering, % 20 15 10 5 0-5 0 5 10 15 20 25 Relativ ökning av finansiering % Relationen mellan publiceringsförändring (2002-2011) och finansieringsförändring (2000-2009). Varje punkt motsvarar ett land.
Länder ordnade efter avvikelse från linjen 3,00 2,00 1,00 0,00-1,00-2,00-3,00-4,00-5,00 Japan Finland United States Israel Ireland United Kingdom Austria Sweden Australia Canada France Denmark Germany Norway Italy Spain Switzerland New Zealand Netherlands Belgium Korea Taiwan Turkey Singapore China Mexico
Olika länders avvikelse från linjen = effektivitet 3,00 2,00 Länder med kvalitetsvärdering Länder utan kvalitetsvärdering 1,00 0,00-1,00-2,00-3,00-4,00-5,00 Japan Finland United States Israel Ireland United Kingdom Austria Sweden Australia Canada France Denmark Germany Norway Italy Spain Switzerland New Zealand Netherlands Belgium Korea Taiwan Turkey Singapore China Mexico
Olika länders avvikelse från linjen = effektivitet 3,00 2,00 Länder med kvalitetsvärdering Länder utan kvalitetsvärdering 1,00 0,00-1,00-2,00-3,00 Länder med peer review förd.system -4,00-5,00 Japan Finland United States Israel Ireland United Kingdom Austria Sweden Australia Canada France Denmark Germany Norway Italy Spain Switzerland New Zealand Netherlands Belgium Korea Taiwan Turkey Singapore China Mexico
Länder utan nationellt kvalitetsvärderingssystem Länder med nationellt kvalitetsvärderingssystem 3,00 2,00 Effektivitetsindex 1,00 0,00 R² = 0,2237-1,00 R² = 0,4204-2,00 20 25 30 35 40 45 50 55 60 Andel projektfinansiering enl OECD (van Steen) Funding modes and the performance of national research systems Ulf Sandström, Ulf Heyman, Peter van den Besselaar (manuskript)
Slutsatser Nationella kvalitets- och effektivitetsvärderingssystem ökar effektiviteten men behöver inte vara kopplade till finansiering. Effektiviteten minskar med ökande projektfinansiering. Det finns inget som pekar på att fördelning av medel via peer-review ger en bättre effektivitet
Basfinansiering % 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Steen, J. v. (2012), Modes of Public Funding of Research and Development: Towards Internationally Comparable Indicators, OECD Science, Technology and Industry Working Papers, 2012/04
4. Slutsatser och rekommendationer
Två länder som inspirerar Nederländerna och Danmark Utmärkande drag: Hög kvalitet på forskningen, stark kvalitetskultur, långsiktiga villkor, stor autonomi med hög andel basanslag, ökad profilering bland lärosäten
Rekommendation 1 Öka tydligheten om lärosätenas olika roller och utveckla långsiktig profilering
Rekommendation 2 Utveckla lärosätenas förmåga till strategisk förnyelse och prioritering: öka basanslaget till minst 65%, samordna eller slå ihop statliga fo-finansiärer öka möjlighet att flytta anslag mellan utbildning och forskning
Från EUA:s Define rapport 2015 samlat anslag utbildning & forskning
Rekommendation 3 Stärk lärosätenas kvalitetskultur med eget ansvar för kvalitetsutveckling: nationellt kvalitetssystem likt NL inget FOKUS system utred införande av bibliometrisystem likt NO/DK
Sveriges universitets- och högskoleförbund The Association of Swedish Higher Education Tack för uppmärksamheten! Rapporten finns att ladda ner här: http://www.suhf.se/publicerat/rapporter