Lantbrukets 2010-08-03 Sid 1 (11) Brandskydds- Kommitté Verksamhetsberättelse för år 2009 Lantbrukets Brandskyddskommitté, LBK, bildades 1947. LBK:s stadgar antogs av kommittén 1988 och har reviderats år 2002 och 2005. LBK är ett samarbets-/samverkansorgan med företrädare för lantbruket, myndigheter, organisationer och försäkringsbolag som genom skadeförebyggande arbete verkar för ett förbättrat brandskydd inom det svenska lantbruket, så att den enskilde lantbrukaren ges förutsättningar att tryggt utveckla sitt företag. Intressenterna framgår av bilaga 3. Lantbrukets Brandskyddskommittés vision är ett minskat antal bränder samt skadeomfattningen av brand i lantbruket. För att förbättra brandskyddet i lantbruket, skall LBK verka för enhetliga och ändamålsenliga brandskydds- och brandförsäkringsbestämmelser samt ange brandskyddstekniska lösningar med godtagbar skyddsnivå anpassade till lantbrukets villkor. LBK:s rekommendationer är ett etablerat regelverk som ligger till grund för gällande brandförsäkrings- och brandskyddsbestämmelser. Rekommendationerna utgör en branschpraxis i lantbruket och hänvisas till allt oftare även i olika officiella sammanhang - även i domstolsärenden. LBK:s rekommendationer har fått större betydelse och högre status genom Djurskyddsmyndighetens reviderade regler. Djurskyddsmyndigheten ingår nu mer i Jordbruksverket. LBK arbetar huvudsakligen genom att: - Samordna kunskap och utarbeta rekommendationer om skadeförebyggande åtgärder. - Uppmärksamma på brandfarliga anordningar och brandfarlig hantering i lantbruket. - Utverka godkännanden för brandfarlig utrustning och tekniska anordningar. - Informera om lantbruksbränder. - Utreda behov av samt ta initiativ till olika forsknings och utvecklingsinsatser i skadeförebyggande syfte. Verksamheten inom LBK bedrivs genom kansliet på SBF och Tekniska utskottet. Kommittén fastställer verksamhetens inriktning och har till sitt förfogande ett arbetsutskott. Verksamheten leds och samordnas genom LBK:s sekreterare och följer den verksamhetsplan som årligen upprättas. LBK:s mål för 2009 var följande: Användningen av www.lantbruketsbrandskydd.nu skall öka med 10 %. Hemsidan är nu mer omfattande och även lättare att administrera. På 1:a sidan var det från augusti till sista december 1916 visningar varav 1386 var unika. Många går direkt till LBKpärmen vilken kan nås från utsänd länk. Det går inte att göra en absolut jämförelse med tidigare år då LBK:s nya hemsida publicerades i augusti och brandskyddsföreningens huvudsida har bytt namn.
LBK 2009-08-13 Sid 2 (11) Skadekostnadsökningen under 2008 skall under 2009 vändas till en skadekostnadsminskning. Enligt LBK:s uppföljning av bränder minskade både antalet bränder och kostnaden för dessa jämfört med 2008. År 2007 304 bränder 389 676 108 kr 78 storskador > 1,5 milj kr År 2008 297 bränder 393 392 300 kr 65 storskador > 1,5 milj kr År 2009 252 bränder 305 267 001 kr 54 storskador > 1,5 milj kr Enligt Försäkringsförbundets statistik ökade dock skadorna med drygt 600 fall. Troligen rör det sig om många överspänningsskador som inte leder till brand och ersättningsbeloppen är relativt låga. Se vidare bilaga 2 för mer detaljerade uppgifter. I tidningen Land eller andra lantbruksmedia skall LBK få in minst tre artiklar om brandproblematiken inom lantbruksområdet. Under 2009 har ett flertal artiklar publicerats i olika tidningar efter samråd med LBK. Pressmeddelandet Skärpta brandskyddskrav för djurstall fick stort genomslag i media med både tidningsartiklar och reportage i radio och TV. Sekreteraren har därutöver haft kontakt med media när det gäller eldstadsrelaterade bränder i allmänhet. Verksamheten 2009 LBK-pärmen Strategin har under de senaste åren varit att komplettera LBK-pärmen till ett fullsortiment i skadeförebyggande brandskydd. Det är därför viktigt att LBK-pärmen kontinuerligt revideras och kompletteras samt på olika sätt kommuniceras med de vid årsskiftet ca 900 abonnerande pärminnehavare med flera. LBK:s hemsida på www.lantbruketsbrandskydd.nu har löpande uppdaterats. Lanseringen av LBKpärmen på Internet har inneburit en modernisering av verksamheten med ökade signaler och kontakter med marknaden. Möjligheten att nå ut till och därmed påverka marknaden har förbättrats på ett avgörande sätt. Flik 3 byggnadstekniskt brandskydd Den reviderade rekommendationerna under flik 3 Byggnadstekniskt brandskydd publicerades i augusti. Information om revideringen har gått ut genom pressmeddelande. LRF:s Miljöhusesyn I Lantbrukarnas riksförbunds (LRF) Miljöhusesyn hänvisas till LBK:s checklista för systematiskt brandskyddsarbete som finns under flik 2 i LBK-pärmen. Miljöhusesynen är en omfattade checklista som måste fyllas i av den enskilde lantbrukaren som levererar till Svensk mjölk och Swedish meat. I LRF:s Miljöhusesynen ställs frågan om det systematiska brandskyddsarbetet har genomförts enligt LBK:s anvisningar samt om brandsläckningsutrustningen är kontrollerad. LBK är remissinstans för Miljöhusesynen. Hästhusesyn Parallellt med Miljöhusesynen har LRF uppdaterat Hästhusesyn som ursprungligen togs fram av Hästnäringens Kvalitets- och Miljöråd. Hästhusesyn vänder sig till hästägare som inte är medlemmar i LRF. Hästhusesyn 2009 innehåller samma anvisningar och frågeställningar som rekommendationen
LBK 2009-08-13 Sid 3 (11) om systematiskt brandskyddsarbete inom lantbruket. LBK har varit remissinstans i kapitlet om brandskydd. Övrigt LBK:s hemsida www.lantbruketsbrandskydd.nu har löpande uppdaterats under året. SIS Lantbruksbyggnader SIS Swedish Standards Institute bildade 2008 en teknisk kommitté 520 Lantbruksbyggnader. LBK har beslutat att för LBK:s finansiärer del stödja arbetet med 30 000 kr per år. I TK 520 tas det fram en handbok som ska underlätta för lantbrukarna att ställa rätta krav vid byggande av ekonomibyggnader. Handboken ska ersätta JBR som inte längre uppdateras. Brandskyddskapitlet kommer till största delen hänvisa till LBK:s rekommendationer. Informationsinsatser En större utbildningsinsats genomfördes under hösten för att informera om LBK:s rekommendationer och då främst den nya flik 3 byggnadstekniskt brandskydd. Dels har det genomförts ett allmänt seminarium med 80-talet deltagare, dels har det genomförts företagsanpassade utbildningar hos Länsförsäkringar, Dina försäkringar, Hushållningssällskapet och Jordbruksverket där länsstyrelsernas djurskyddsgranskare fick en kortare information om LBK:s rekommendationer. Sekreteraren har genomfört endag utbildning om eldstadsrelaterade risker och LBK:s krav vid Biologiska yrkeshögskolan i Skara. Nordiskt samarbete LBK:s sekreterare har representerat LBK vid finska Lokalförsäkringars svenska förbunds kongress den 10-11 juni i Borgå och vid norska LBK:s årsmöte som nu har arrangeras efter årsskiftet den 14-15 januari 2010 i Hundersforssen där bland annat ett studiebesök på Energisenteret där LBK har en mindre utställning om elrelaterade brandrisker i lantbruket. I början av februari var ett tiotal direktörer från Lokalförsäkringar Finland på besök hos brandskyddsförenigen där de bland annat informerades om LBK:s verksamhet. Kommittén Kommittén, som är LBK:s beslutande organ, har till sitt förfogande för den löpande verksamheten ett arbetsutskott och ett tekniskt utskott. Årsmöte med nordisk samsyn LBK:s kansli LBK LBK:s AU Tekniska utskottet Prövningsnämnden Årsmötet med studieresa hölls på Åland den 25-26 augusti. I årsmötet deltog representanter från Norge, Finland och Åland för att diskutera och ha en samsyn om kraven på brandskydd inom lantbruket. Kommitténs andra möte hölls den 9 december på Sveland försäkringars Stockholmskontor. Vid mötet diskuterades och beslutades kommande verksamhet och budget för år 2010. Tekniska utskott Tekniska utskottets ordförande och sekreterare har ett möte varje månad. Tekniska utskottet ska utöver normalt arbete kunna bedriva projektverksamhet inom områden och ekonomiska ramar som beslutas av kommittén eller arbetsutskottet.
LBK 2009-08-13 Sid 4 (11) Prövningsnämnden Arbetsuppgifterna för Prövningsnämnden är att för LBK:s räkning utfärda eller förnya godkännanden för tekniska anordningar, byggnadsmaterial och konstruktioner. Godkännanden av tillfällig karaktär, som utfärdas för exempelvis halmhackar, hökanoner och brandvarnaranläggningar kommer att fortgå som tidigare. Påverkan av produkter och marknadsreaktioner har hittills varit mycket positiva och fått stor genomslagskraft. Tidsgränsen på 3 år för giltigt godkännande har underlättat administrationen av befintliga godkännanden. LBK:s kansli Kansliet har fått en ökad roll som rådgivare när pärmens målgrupp nu även innefattar den enskilde lantbrukaren och hästgården. Detta innebär att sekreterarens resurser även behöver tas i anspråk för detta. LBK har sitt kansli hos och ingår i Brandskyddsföreningen Sverige. Verksamheten inom LBK:s olika organ bedrivs och samordnas genom kansliet/lbk-sekreteraren. Sekreteraren som är gemensam för kommittén och dess övriga organ är anställd på SBF. Utöver planerade aktiviteter måste alltid utrymme och möjlighet finnas för kansliet och tekniska utskottet att angripa akuta problem och krav från marknaden i enlighet med LBK:s allmänna bevakningsområden. Erfarenheten hittills visar att sådana krav på nya insatsområden alltid dyker upp. Ekonomi Grunden för LBK:s finansiering vilar på ett AU-beslut från år 1982. Basresursen för kansliet utgörs av en ca 50 % tjänst för LBK:s sekreterare kompletterad med viss kontorsservice. Inför år 2000 infördes ett nytt avgiftssystem på SBF för försäkringsbolagen vilket innebar att de tidigare direktriktade anslagen från försäkringsbolagen till LBK upphörde för att i fortsättningen i sin helhet anslås från SBF och via försäkringsanslaget. Frågan behandlades på LBK:s årsmöte och efter överläggningar och i överenskommelse med SBF. Resultatet för 2009 blev 214 287 kr. Resultatet beror främst på att det är svårt att förutsäga det kommersiella utfallet av LBK:s produkter 2009 genomfördes även ett seminarium som gick med överskott. Bokslutet finns som bilaga 1. LBK:s utgående balans på 852 762 kr utgör en buffert och reservmedel för kommande LBKverksamhet och projekt. Björn Björkman LBK:s sekreterare
LBK 2009-08-13 Sid 5 (11) Bilaga 1 Resultat- och balansrapport 2009 (kkr) 2010 2009 Budget Utfall Not Budget Ingående balans 852 638 Intäkter 1,3 Anslag försäkringsbolag via SBF 640 640 640 Försäljning och övriga intäkter inkl. årsmöten 310 394 350 Summa intäkter 950 1 034 1 990 Kostnader 4. Produktkostnader 370 173 3 240 5. Personalkost. 462 412 444 6. Lokal/förvaltningskostnader 155 145 146 7. Övriga kostnader 123 90 1 213 1 Summa kostnader 1 110 820 1 043 Resultat -160 214 2-53 2 Utgående balans 692 852 2 2 Noter: Not 1. Allmänt sett är det svårt att förutsäga det kommersiella utfallet av LBKs produkter LBK:s seminarium gav ett överskott på 50.000 kr Not 2. Resultatavvikelser justeras årligen som plus- eller minusposter i LBK:s balans. Not 3 Detaljkonton för LBK-specifika produkter: Konto Konto (T) Belopp Budget 3010 Årsbidrag Försäkringsbolag -640 000-640 000 3620 Frakter -33 077 0 3990 Div övriga intäkter -105 128 0 LBK Seminarium 3992 Sålda LBK Produkter -196 319-200 000 3994 Intäkter Årsmöte LBK -59 591-150 000 3-1 034 115-990 000 4505 Diverse bidrag 8 000 0 4550 LBK-pärmen produktion 95 399 70 000 4551 Flik 1-3 15 250 50 000 4552 Flik 4-6 0 10 000 4553 Flik 7-9 2 000 10 000 4554 Flik 10-12 2 000 10 000 4556 Provningar - Demonstrationer 0 60 000 4557 LBK CD och DVD 0 10 000 4558 LBK Webb 2 450 10 000 4559 LBK Övrigt 47 841 10 000 LBK seminarium 4 172 940 240 000
LBK 2009-08-13 Sid 6 (11) Revisionsberättelse LBK:s ekonomiska transaktioner ingår i Svenska Brandskyddsföreningens ekonomiska redovisningssystem. Revisionsberättelsen för Brandskyddsföreningens service AB omfattar därför även Lantbrukets Brandskyddskommitté. Avskrift och av Brandskyddsföreningens Service AB revisionsberättelse. Original i Brandskyddsföreningens Service AB verksamhetsberättelse Till årsstämman i Brandskyddsföreningens Service AB Org.nr 556114-9617 Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkstäl!ande direktörens förvaltning i Brandskyddsföreningens Service AB för räkenskapsåret 2009-01-01-2009-12-31. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Arsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen, disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 4 maj 2010 Ernst & Young AB Mia Rutenius Auktoriserad revisor
LBK 2009-08-13 Sid 7 (11) Bilaga 2 Brandstatistik Av alla bränder i landet står lantbruksbränder för ungefär 10 procent. Brandskadorna i lantbruket är omfattande, men sett mot riskbild och övriga förutsättningar får utvecklingen under den senaste 10- års-perioden ändå betraktas som positiv. Försäkringsförbundets statistik För 2009 redovisar den officiella statistiken från försäkringsbolagen 3290 bränder vilket är en ökning med 629 bränder jämfört med 2008. Skador som orsakat brand bedöms dock inte till fler än cirka 1 500. Övriga skador kan klassas som åsk- och blixtrelaterade överspänningsskador i maskiner och apparater där brand inte uppstår. Under juli rapporterades drygt 500 fler skador än under juli tidigare år, troligtvis är dessa skador åskrelaterade som inte har orsakat brand. Brandorsaker enligt försäkringsförbundets B1-statistiken 2008 Försäkringsförbundet har per den 26 juli 2010 inte presenterat någon B1 statistiken för 2009. Den senaste storskadestatistiken är från 2005. Utdrag ur Försäkringsförbundets B1 statistik för 2007 och 2008 redovisas nedan. Den stora andelen av okänd brandorsak ger anledning till oro då det är svårt att förebygga bränder om man inte vet brandorsaken. Brandskador i lantbruk enligt Försäkringsförbundets B1 statistik 2008 2007 Antal Antal Brandförsäkringsskador 2 937 2 825 Överspänningsskador som ej lett till brand 1 327 38 % 1 053 37 % Bränder 1 610 100 % 1 772 100 % Okänd brandorsak 622 39 % 753 45 % Åska o blixt som orsakat brand 303 19 % 203 12 % Lokaluppvärmning - varav rökkanal för fastbränsle Maskinell utrustning - varav motorfordon 243 153 204 85 15 % 300 174 13 % 175 73 18 % 10 % Oaktsamhet 147 9 % 158 9 % Brister i elinstallationen 50 3 % 64 4 % Övrigt 41 3 % 34 2 %
LBK 2009-08-13 Sid 8 (11) Nedanstående diagram visar Försäkringsförbundets statistik. Antal lantbruksbränder per månad 2004-2009 Försäkrigsförbundets statistik 1200 1000 800 Antal 600 400 200 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2004 2005 2006 2007 2008 2009 5 000 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2000 Antal anmälda brandskador Försäkringsförbundets kumulativa månadsstistik 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Antal anmälda brandskador Försäkringsförbundets kumulativa månadsstistik 2005 2006 2007 2008 2009 kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 Brandorsaker och kostnad enligt LBK:s Länsförsäkringars uppföljning 2009 Enligt Länsförsäkringars och LBK:s statistik och uppföljning av lantbruksbränder har det under året inrapporterats och i tidningsartiklar redovisat totalt 252 bränder (2008=297 bränder). Fördelat på 261 bränder i ekonomibyggnader eller motsvarande och 25 eller 10 % (2008=37) i lantbruksbostäder. Dessa bränder är framförallt där räddningstjänsten har ryckt ut och har en skadekostnad på över 0,2 milj kr. För 156 saknas djupare information då vi inte lyckats få någon kompletterande information från försäkringsbolagen. För dessa bränder har skadebeloppet uppskattats efter typ av byggnad samt omfattning av branden. De 252 rapporterade bränderna har en medelskostnad på drygt 1,2 miljoner kronor vilket innebär att totalkostnaden blir drygt 305 miljoner kronor. I redovisningen är antalet storskador överrepresenterat. 2009 - Verksamhetsberättelse 100819 Beslutad.doc
LBK 2009-08-13 Sid 9 (11) De inrapporterade troliga brandorsaker ger en fingervisning av vad som kanske är brandorsaken och är betydligt bättre än att rapportera endast okända brandorsaker. De vanligaste brandorsakerna är brister i elsystem, åsköverspänningar, maskinella utrustningar och olika former av uppvärmnings- och torkningsanordningar. De totala brandskadekostnaderna är i mycket hög grad beroende av storskadeutfallet varför LBK har ett särskilt fokus riktat mot denna utveckling. LBK inriktar arbetet efter följande huvudlinjer. 1. Minska skadeomfattningen via ett förbättrat byggnadstekniskt brandskydd, larm och släckutrustning. 2. Uppmärksamma på och bearbeta olika former av brandstiftare för att hindra brands uppkomst. Länsförsäkringars och LBK:s uppföljning Brandskadestatistik 2005-2009 År 2005 2006 2007 2008 2009 Totalt inrapporterade bränder 128 170 304 298 252 Totala milj. kr inkl. schablon 236 226 390 393 306 Medelskada miljoner kr 1,8 1,3 1,3 1,3 1,2 Varav okända brandorsaker 39 61 121 137 113 Varav troliga brandorsaker 41 44 58 48 31 Varav fastställd brandorsak 48 65 125 113 108 Antal saknar ek. information 41 69 154 198 156 Antal uppföljda bränder 87 101 150 100 96 Total kostnad i miljoner kr 194 159 267 257 203 Varav storskador > 1,5 milj. 44 35 59 38 41 Storskadekostnad i miljoner kr 173 107 222 198 177 % av antal uppföljda bränder 51 % 35 % 39 % 38 % 43 % % av total kostnad 89 % 67 % 83 % 77 % 87 % Storskada - startplats djurstall 22 13 25 16 12 Storskada - startplats foderutr. 0 1 0 1 1 Storskada - bostadshus 7 6 21 9 8 Antal innebrända mjölkkor 120 103 1 236 33 Antal innebrända köttdjur 71 28 0 157 17 Antal innebrända ungdjur 79 100 57 27 119 Antal innebrända hästar 11 29 2 7 0 Antal innebrända grisar 3 400 76 1 2742 680 Antal innebrända fjäderfä 17 025 4170 30 999 6 131 11 110 Antal innebrända övriga djur 105 55 3 006 51 39
LBK 2009-08-13 Sid 10 (11) Kostnad för lantbruksbränder beroende på objekt Objekt 2007 2008 2009 2009/08 Summa Djurstall 110 288 000 136 608 000 117 073 000-14% 363 969 000 Ladugård/ förråd 67 993 000 78 628 000 80 938 000 3% 227 559 000 Bostad 89 285 000 61 757 000 46 931 000-24% 197 973 000 Pannrum 33 507 000 14 474 000 9 860 000-32% 57 841 000 Skulle 0 34 650 000 8 200 000-76% 42 850 000 Maskinhall 15 810 000 11 950 000 5 822 000-51% 33 582 000 Torkanläggning 5 400 002 27 100 000 260 000-99% 32 760 002 Lada 7 310 001 2 060 000 11 613 000 464% 20 983 001 Loge 3 573 000 11 120 000 3 800 000-66% 18 493 000 Utomhus 13 252 101 1 540 000 0-100% 14 792 101 Gårdsverkstad 4 244 000 2 261 000 6 361 000 181% 12 866 000 350 662 104 382 148 000 290 858 000-24% Beroende på objekt är bränder i djurstall kostnadsmässigt högst därefter ladugårdar som används som förråd eller liknande följt av bränder i lantbruksbostäder. Den kraftiga kostnadsökningen för bränder i lada beror på endast en brand i två stora hölador. Kostnad för lantbruksbränder beroende på brandorsak Orsak 2007 2008 2009 2008/09 Summa Okänt 122 255 000 132 460 000 102 340 000-23% 357 055 000 El 67 810 000 62 898 000 43 011 000-32% 173 719 000 Uppvärm 49 865 000 25 390 000 24 956 000-2% 100 211 000 Åska 12 295 000 15 655 000 29 955 000 91% 57 905 000 Inomgårdsutrustning 9 020 000 14 020 000 20 620 000 47% 43 660 000 Heta Arbeten 4 565 000 31 641 000 3 260 000-90% 39 466 000 Anlagd Brand 4 000 000 14 072 000 18 589 000 32% 36 661 000 Fordon 18 569 001 4 700 000 9 180 000 95% 32 449 001 Panna/ tork 280 001 26 150 000 160 000-99% 26 590 001 Uppv. gnista 12 740 000 10 164 000 510 000-95% 23 414 000 Gräs/skräpeld. 10 431 100 5 441 300 2 431 000-55% 18 303 400 Barns lek 7 025 000 7 350 000 250 000-97% 14 625 000 318 855 102 349 941 300 255 262 000-27%
LBK 2009-08-13 Sid 11 (11) Intressenter i Lantbrukets brandskyddskommitté Följande myndigheter och organisationer är representerade i kommittén: Jordbruksverket Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Sveriges Lantbruksuniversitet Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik Lantbrukarnas Riksförbund Brandskyddsföreningen Sverige Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund Länsförsäkringar Dina försäkringar If sakförsäkring Sveland försäkringar. Gjensidige Försäkringar Bilaga 3 I förteckning, daterad augusti 2010, framgår intressenternas representanter i kommittén samt ledamöterna i LBK:s övriga organ.