Verksamhetsberättelse för år 2011

Transkript

1 Lantbrukets Sid 1 (10) Brandskydds- Kommitté Verksamhetsberättelse för år 2011 Lantbrukets Brandskyddskommitté, LBK, bildades LBK:s stadgar antogs av kommittén 1988 och har reviderats år 2002 och LBK är ett samarbets-/samverkansorgan med företrädare för lantbruket, myndigheter, organisationer och försäkringsbolag som genom skadeförebyggande arbete verkar för ett förbättrat brandskydd inom det svenska lantbruket, så att den enskilde lantbrukaren ges förutsättningar att tryggt utveckla sitt företag. Intressenterna framgår av bilaga 3. Lantbrukets Brandskyddskommittés vision är färre bränder med mindre skadeomfattning. LBK verkar för ett förbättrat brandskydd i lantbruket genom enhetliga och ändamålsenliga brandskydds- och brandförsäkringsbestämmelser och brandskyddstekniska lösningar med en skyddsnivå anpassad till lantbrukets villkor. LBK:s rekommendationer är ett etablerat regelverk som ligger till grund för gällande brandförsäkrings- och brandskyddsbestämmelser. Rekommendationerna utgör en branschpraxis i lantbruket och hänvisas till allt oftare även i olika officiella sammanhang - även i domstolsärenden. LBK:s rekommendationer har fått större betydelse och högre status genom Djurskyddsmyndighetens reviderade regler. Djurskyddsmyndigheten ingår nu mera i Jordbruksverket. LBK arbetar huvudsakligen genom att: - Samordna kunskap och utarbeta rekommendationer om skadeförebyggande åtgärder. - Uppmärksamma på brandfarliga anordningar och brandfarlig hantering i lantbruket. - Utverka godkännanden för brandfarlig utrustning och tekniska anordningar. - Informera om lantbruksbränder. - Utreda behov av samt ta initiativ till olika forsknings och utvecklingsinsatser i skadeförebyggande syfte. Verksamheten inom LBK bedrivs genom kansliet på SBF och Tekniska utskottet. Kommittén fastställer verksamhetens inriktning och har till sitt förfogande ett arbetsutskott. Verksamheten leds och samordnas genom LBK:s sekreterare och följer den verksamhetsplan som årligen upprättas. Mål för 2011 LBK:s mål för 2011: Användningen av skall öka med 10 %. För att tydliggöra att besökaren är på en LBK sida och inte på brandskyddsföreningen har sidorna fått nya namn under 2010, detta försvårar jämförelsen mellan åren. Uppskattningsvis verkar dock inte antalet besökare ha ökat mellan åren 2010 och Många användare går även direkt in på undersidorna vilket även de påverkar besöksstatistiken. I tidningen Land eller andra lantbruksmedia skall LBK få in minst tre artiklar om brandproblematiken inom lantbruksområdet. Målet uppfylldes, följande artiklar har skrivits: Februari Brandlarm för små häststall (ATL), april Information om LBK (Brandsäkert), 1/6 Nya skärpta elkrav för lantbruket (Jordbruksaktuellt), 15/11 Brandvett (Tidningen Husdjur), 31/1 Låst eller olåst - vad är säkert? (HS Got-

2 LBK Sid 2 (10) land), 10/2 Tilläggsvärme (Fjäderfä), 8/3 Nu startas utbildning av lantbrukselektriker (NWT), 28/11 Rätt ljus ger bättre miljö för alla (Svensk mjölk). Sekreteraren har därutöver haft kontakt med media när det gäller eldstadsrelaterade bränder i allmänhet. Minska antalet lantbruksbränder med okänd brandorsak enligt Försäkringsförbundets B1 statistik till 35 %. Försäkringsförbundet har bytt namn till Svensk försäkring. B1 statistiken för 2011 är per den 5/4 ännu inte klar varför det inte går att bedöma om målet för 2011 uppfylls hade 41 % av bränderna okänd brandorsak vilket är en ökning med 2 % jämfört med åren 2008 och År 2007 hade 45 % av bränderna okänd brandorsak. Se vidare bilaga 2 för mer detaljerade uppgifter. Verksamheten 2011 LBK-pärmen Under de senaste åren har avsikten varit att komplettera LBK-pärmen till ett fullsortiment i skadeförebyggande brandskydd. Det är därför viktigt att LBK-pärmen kontinuerligt revideras och kompletteras samt på olika sätt kommuniceras med de vid årsskiftet ca 830 abonnerande pärminnehavare med flera. LBK:s hemsida på har löpande uppdaterats. Lanseringen av LBKpärmen på Internet har inneburit en modernisering av verksamheten med ökade och kontakter med marknaden. Möjligheten att nå ut till och därmed påverka marknaden har förbättrats på ett avgörande sätt. Flik 5 Elhandbok för elinstallationer i lantbruk och hästverksamhet och utbildning I juni färdigställdes den reviderad Flik 5 Elhandbok för elinstallationer i lantbruk och hästverksamhet. Rekommendationen gavs även ut som ett särtryck och den totala upplagan var exemplar. Parallellt med revideringsarbetet togs det tillsammans med ELKAB, EIO och Länsförsäkringar fram en utbildning för lantbrukselektriker. Efter en instruktörsutbildning under våren har det under året genomförts 20 kurser med drygt 350 deltagare. Länsförsäkringars skadeförebyggare/elbesiktningsmän har fungerat som kursinstruktörer. Kursen avslutas med ett prov och de som uppfyller kraven får et certifikatkort att visa upp för beställaren. Kurserna har fått högt betyg av deltagarna. Flik 10 Brandvarningsanläggningar i slaktkycklingstall Svensk fågel har ifrågasatt kravet på brandvarningsanläggningar i stallavdelningen för slaktkyckling. Under året har arbete genomförts för att hitta alternativa tekniska lösningar som kan ge motsvarande skydd. Vid höstmötet tillsattes en arbetsgrupp för att utarbeta ta fram ett förslag. Arbetsgruppen har låtit utföra några enkla tester för att undersöka ventilationskanalers och ströbäddars brännbarhet. LRF:s Miljöhusesyn I Lantbrukarnas riksförbunds (LRF) Miljöhusesyn hänvisas till LBK:s checklista för systematiskt brandskyddsarbete som finns under flik 2 i LBK-pärmen. I LRF:s Miljöhusesynen ställs frågan om det systematiska brandskyddsarbetet har genomförts enligt LBK:s anvisningar samt om brandsläckningsutrustningen är kontrollerad. LBK är remissinstans för Miljöhusesynen.

3 LBK Sid 3 (10) Övrigt SIS Lantbruksbyggnader SIS Swedish Standards Institute bildade 2008 en teknisk kommitté 520 Lantbruksbyggnader. LBK har beslutat att för LBK:s finansiärers del stödja arbetet med kr per år. I TK 520 tas det fram en handbok som ska underlätta för lantbrukarna att ställa rätta krav vid byggande av ekonomibyggnader. Handboken ska ersätta JBR som inte längre uppdateras. Brandskyddskapitlet kommer till största delen hänvisa till LBK:s rekommendationer. Handboken publiceras under våren Informationsinsatser LBKs nyhetsbrev ges ut kvartalsvis till LBK:s intressenter och övriga intresserade. Vid årsskiftet var 93 anmälda till nyhetsbrevet. Anmälan kan göras på LBK:s hemsida. Statens fastighetsverk (SFV) har upprättat rutiner för att säkerställa att SBA fungerar på de arrenderade gårdarna. Handläggarna för arrenden av lantbruksegendomar och kungsgårdar har utbildats i LBK-pärmen. Till de 70 största gårdarna har SFV beställt LBK-pärmen med uppdatering. LBK:s sekreterare och TU:s ordförande höll en information om LBK-pärmen och särskilt om brandlarmskraven för Svensk fågels medlemmar den 23/11 i Jönköping. Årsmöte med nordisk samsyn Årsmötet med studieresa hölls på Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp den 17 augusti. I årsmötet deltog representanter från Norge, Finland för att diskutera och ha en samsyn om kraven på brandskydd inom lantbruket. Kommitténs andra möte hölls den 9 december hos Svensk fågel i Stockholm. Vid mötet diskuterades och beslutades kommande verksamhet och budget för år Kommittén Kommittén, som är LBK:s beslutande organ, har till sitt förfogande för den löpande verksamheten ett arbetsutskott och ett tekniskt utskott. LBK LBK:s AU. LBK:s kansli Tekniska utskottet Prövningsnämnden Tekniska utskott Tekniska utskottets ordförande och sekreterare har ett möte varje månad. Tekniska utskottet ska utöver normalt arbete kunna bedriva projektverksamhet inom områden och ekonomiska ramar som beslutas av kommittén eller arbetsutskottet Prövningsnämnden Arbetsuppgifterna för Prövningsnämnden är att för LBK:s räkning utfärda eller förnya godkännanden för tekniska anordningar, byggnadsmaterial och konstruktioner. Godkännanden av tillfällig karaktär, som utfärdas för exempelvis halmhackar, hökanoner och brandvarnaranläggningar kommer att fortgå som tidigare.

4 LBK Sid 4 (10) Påverkan av produkter och marknadsreaktioner har hittills varit mycket positiva och fått stor genomslagskraft. Tidsgränsen på 3 år för giltigt godkännande har underlättat administrationen av befintliga godkännanden. LBK:s kansli Kansliet har fått en ökad roll som rådgivare när pärmens målgrupp nu även innefattar den enskilde lantbrukaren och hästgården. Detta innebär att sekreterarens resurser även behöver tas i anspråk för detta. LBK har sitt kansli hos och ingår i Brandskyddsföreningen Sverige. Verksamheten inom LBK:s olika organ bedrivs och samordnas genom kansliet/lbk-sekreteraren. Sekreteraren som är gemensam för kommittén och dess övriga organ är anställd på SBF. Utöver planerade aktiviteter måste alltid utrymme och möjlighet finnas för kansliet och tekniska utskottet att angripa akuta problem och krav från marknaden i enlighet med LBK:s allmänna bevakningsområden. Erfarenheten hittills visar att sådana krav på nya insatsområden alltid dyker upp. Ekonomi Grunden för LBK:s finansiering vilar på ett AU-beslut från år Basresursen för kansliet utgörs av en ca 50 % tjänst för LBK:s sekreterare kompletterad med viss kontorsservice. Inför år 2000 infördes ett nytt avgiftssystem på SBF för försäkringsbolagen vilket innebar att de tidigare direktriktade anslagen från försäkringsbolagen till LBK upphörde för att i fortsättningen i sin helhet anslås från SBF och via försäkringsanslaget. Frågan behandlades på LBK:s årsmöte och efter överläggningar och i överenskommelse med SBF. Resultatet för 2011 blev kronor jämfört med budget kronor. Avvikelsen beror främst på att det är svårt att förutsäga det kommersiella utfallet av LBK:s produkter. En stor inkomstpost har varit försäljningen Handbok för elinstallationer i lantbruk och hästverksamhet och utbildningen av lantbrukselektriker. Bokslutet finns som bilaga 1. LBK:s utgående balans på kronor utgör en buffert och reservmedel för kommande LBKverksamhet och projekt. Björn Björkman LBK:s sekreterare

5 LBK Sid 5 (10) Resultat- och balansrapport 2011 (kkr) Bilaga Budget Utfall Budget Utfall Budget Not Ingående balans 788, ,762 Intäkter Anslag försäkringsbol/sbf , , Försäljning och övriga intäkter inkl. årsmöten , , Summa intäkter ,245 1, , 3 704, Kostnader 4. Produktkostnader , , Personalkost , , Lokal/förvaltningskostnader , , Övriga kostnader 66 33, , Summa kostnader , , Resultat , , Utgående balans 1 002, ,620 Noter: Not 1. Allmänt sett är det svårt att förutsäga det kommersiella utfallet av LBKs produkter Not 2. Resultatavvikelser justeras årligen som plus- eller minusposter i LBK:s balans. Not 3 Detaljkonton för LBK-specifika produkter: Konto Konto (T) Belopp Budget 3010 Årsbidrag Försäkringsbolag Frakter Diverse övriga intäkter Sålda LBK Produkter LBK-pärmen produktion Flik Flik Flik Flik Lantbrukselektriker Provningar - Demonstrationer LBK CD och DVD LBK Webb LBK Övrigt

6 LBK Sid 6 (10) Revisionsberättelse LBK:s ekonomiska transaktioner ingår i Svenska Brandskyddsföreningens ekonomiska redovisningssystem. Revisionsberättelsen för Brandskyddsföreningens service AB omfattar därför även Lantbrukets Brandskyddskommitté. Avskrift och av Brandskyddsföreningens Service AB revisionsberättelse. Original i Brandskyddsföreningens Service AB verksamhetsberättelse Revisionsberättelse Till årsstämman i Brandskyddsföreningens Service AB Org.nr Rapport om årsredovisningen Jag har reviderat årsredovisningen för Brandskyddsföreningens Service AB för räkenskapsåret Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att jag följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Uttalanden Enligt min uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Brandskyddsföreningens Service ABs finansiella ställning per och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Jag tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen.

7 LBK Sid 7 (10) Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver min revision av årsredovisningen har jag även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Brandskyddsföreningens Service AB för räkenskapsåret Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen. Revisorns ansvar Mitt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala mig om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst och om förvaltningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för mitt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst har jag granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver min revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Jag anser att de revisionsbevis jag inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund får mina uttalanden. Uttalanden Jag tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret Stockholm den 20 april 2012 Allegretto Revision AB Carola Nilsson Godkänd revisor

8 LBK Sid 8 (10) Bilaga 2 Brandstatistik Av alla bränder i landet står lantbruksbränder för ungefär 10 procent. Brandskadorna i lantbruket är omfattande, men sett mot riskbild och övriga förutsättningar får utvecklingen under den senaste 10- års-perioden ändå betraktas som positiv. Försäkringsförbundets statistik För 2011 redovisar den officiella statistiken från försäkringsbolagen 3135 bränder vilket är en ökning med 503 bränder jämfört med Skador som orsakat brand bedöms dock inte till fler än cirka Övriga skador kan klassas som åsk- och blixtrelaterade överspänningsskador i maskiner och apparater där brand inte uppstår. Brandorsaker enligt Svensk försäkrings B1-statistiken 2010 Svensk försäkring har per den 4 april 2012 inte presenterat någon B1 statistiken för Den senaste storskadestatistiken är från Utdrag ur Svensk försäkrings B1 statistik för 2008, 2009 och 2010 redovisas nedan. Den stora andelen av okänd brandorsak ger anledning till oro då det är svårt att förebygga bränder om man inte vet brandorsaken. Brandskador i lantbruk enligt Försäkringsförbundets B1 statistik Antal Antal Antal Brandförsäkringsskador Överspänningsskador som ej lett till brand % Bränder % % Okänd brandorsak % % 622 Åska o blixt som orsakat brand % % 303 Lokaluppvärmning - varav rökkanal för fastbränsle Maskinell utrustning - varav motorfordon % % % % Oaktsamhet % % 147 Brister i elinstallationen 69 3 % 79 4 % 50 Övrigt 38 2 % 29 2 % 41

9 LBK Sid 9 (10) Nedanstående diagram baseras på Svensk försäkrings statistik.

10 LBK Sid 10 (10) Intressenter i Lantbrukets brandskyddskommitté Följande myndigheter och organisationer är representerade i kommittén: Jordbruksverket Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Lantbrukarnas Riksförbund Svensk Fågel Sveriges Lantbruksuniversitet Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik Brandskyddsföreningen Sverige Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund Elektriska nämnden Länsförsäkringar Dina försäkringar If sakförsäkring Sveland sakförsäkringar. Gjensidige Försäkringar Bilaga 3 I förteckning, daterad april 2012, framgår intressenternas representanter i kommittén samt ledamöterna i LBK:s övriga organ.