Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Härryda kommun 2009

Relevanta dokument
Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Alingsås kommun 2009

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Mölndals kommun 2009

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun 2009

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Stenungsunds kommun 2009

Ren Regionluft Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun 2006

Haltbidragsberäkning av kvävedioxid - för några av Luftvårdsprogrammet medlemsföretag år 2009

Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Härryda kommun

Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Tjörns kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Partille kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

Ren regionluft. Beräkningar av kvävedioxid i Kungsbacka kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Lilla Edets kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Mölndals kommun

Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Ale kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Kungälvs kommun

Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Alingsås kommun

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern

Djurgårdsstaden. 1 Sammanfattning Jörgen Jones

Ren regionluft - Lerums kommun Beräkningar av kvävedioxid i. Tomas Wisell Miljöförvaltningen Göteborg

Kompletterande Luftkvalitetsutredning Packhusgatan

Luftkvalitetsutredning. Krokslätt 182:2. bild. Karta: Göteborgs Stad

Luftkvalitetsutredning förskola Bergakungen

Luftutredning E6 Kållered. Rapport 2005:04

Beräkningar av kvävedioxidhalten i centrala Lerum vid olika vägtrafikscenarier, idag och år Uppdragsrapport 2009:3

Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget

Miljöförvaltningen i Göteborg sammanställer

Luftutredning ny hamnplan

Luftutredning Briljant- och Smaragdgatan

Luftutredning Distansgatan

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata

PM Södra staden, Uppsala kommun, Beräkning av NO 2 och PM 10

GATURUMSBERÄKNING FREDRIKSDALSGATAN

Luftkvalitetsutredning Mjölktorget

Hur mycket påverkas luften av skorstensutsläpp?

Utredningsrapport 2015:11. Luftutredning. Fyrklöversgatan. bild. Foto: Klas Eriksson

Luftutredning Litteraturgatan

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun

RAPPORT. Luftutredning, Gårda/Ullevimotet STADSBYGGNADSKONTORET GÖTEBORGS STAD UPPDRAGSNUMMER [PRELIMINÄRT KONCEPT]

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker

Månadsrapport för luftövervakning i oktober 2018

Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010

Luftutredning Litteraturgatan. bild

Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala

Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn

PM LUFTBERÄKNINGAR FÖR DETALJPLANER VID UBBARP

Månadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 2018

Spridningsberäkningar i gaturummet Viktoriagatan, E4 i Skellefteå

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Beräkning av luftkvalitet Haga entré Sammanställd av SBF

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

PM Luftkvalitet Haga entré

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun

Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i Göteborgsregionen - fastställt av Länsstyrelsen

Spridningsberäkningar för ny bro över Fyrisån i Uppsala

Luftföroreningsmätningar på Norra Strömgatan i Alingsås vårvintern 2005

Sammanfattande rapport. Bohusgatan. bild. Foto: Emma Björkman

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Inledande kartläggning av luftkvalitet

RAPPORT. E39 Langeland Moskog SWECO NORGE AS SWECO ENVIRONMENT AB GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS BEDÖMNING AV LUFTFÖRORENINGSHALTER I CENTRALA FØRDE

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113,

Exponering för luftföroreningar i ABCDX län PM10 och NO 2. Boel Lövenheim, SLB-analys

DATUM:

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

PM BERÄKNINGAR AV NO₂ för åren 2020 OCH 2025 FÖR PENNYGÅNGEN

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, augusti Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Väg 222, tpl Kvarnholmen

Luftkvalitetsutredning vid. Prospect Hillgatan. bild. Foto: Emma Björkman

Luftkvaliteten vid utbyggnad av fastigheten Rickomberga 29:1

Svensk författningssamling

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad

Luftföroreningsmätningar på Vallgatan i Kungsbacka, vårvintern 2005

PM Luftkvalitet - Spridningsberäkningar för utsläpp till luft vid planerade muddringsarbeten i Södertälje kanal

I detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

PM Luftkvalitet i Östra Kroppkärr, reviderad

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Inledande kartläggning av luftkvalitet Dorotea kommun

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006

SPRIDNINGSBERÄKNINGAR Energi- och miljöcenter på Vist, Ulricehamns Energi

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012

RAPPORT. Spridningsberäkningar, Kållered köpstad MÖLNDALS STAD GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS LUFTUTREDNING UPPDRAGSNUMMER

Svensk författningssamling

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, april Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftmiljöutredning kvarteret Kungsfisken. Kungsfisken 4 och 5. Broplatsen 4, Mölndal PROJEKTNR: DATUM:

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, april Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten i Göteborg efter införandet av trängselskatten utvärdering av januari-juni 2013

S we c o Pos it i on AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm. En del av Sweco-koncernen

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1

Det ligger i luften. Ny hemsida och nytt namn. Den nya hemsidan hittar man numera direkt på startsidan ETT NYHETSBREV JUNI 2010 FRÅN

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010

Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun

Transkript:

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Härryda kommun 2009 Malin Andersson och Maria Holmes Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 152 - Härryda Oktober 2010

Miljökvalitetsnormer Sedan 1999 gäller miljökvalitetsnormer (MKN) för kvävedioxid (NO 2 ) i Sverige. I normen finns värden som inte får överskridas alls, eller som får överskridas ett visst antal gånger per år. I tabell 1 finns dessa miljökvalitetsnormer sammanställda. Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för kvävedioxid i tätorter Ämne Gränsvärde µg/m3 Medelvärdesperiod Kvävedioxid Får överskridas högst Senast år 90 1 timme 175 tim/år 2006 60 1 dygn 7 dygn/år 2006 40 1 år Får inte överskridas 2006 Utöver de värden som nämnts ovan finns övre och nedre utvärderingströsklar som styr i vilken utsträckning luften i kommunerna skall kontrolleras. I tabell 2 finns en sammanställning av de olika trösklarna. Tabell 2. Tröskelvärden för kvävedioxid Norm för timmedelvärde Övre Föroreningsnivån överskrider 72 µg/m3 luft mer än 175 gånger per kalenderår (98-percentil) Nedre Föroreningsnivån överskrider 54 µg/m3 luft mer än 175 gånger per kalenderår (98-percentil) Norm för dygnsmedelvärde Övre Föroreningsnivån överskrider 48 µg/m3 luft mer än 7 gånger per kalenderår (98-percentil) Norm för årsmedelvärde Nedre Övre Nedre Föroreningsnivån överskrider 36 µg/m3 luft mer än 7 gånger per kalenderår (98-percentil) Föroreningsnivån överskrider 32 µg/m3 luft. Föroreningsnivån överskrider 26 µg/m3 luft. Det nationella miljömålet för frisk luft innehåller delmål (Delmål Frisk Luft) för kvävedioxid. Delmålet innebär att halterna skall vara lägre än 20 µg/m 3 som årsmedelvärde och 60 µg/m 3 (98-percentil) som timmedelvärde år 2010. I denna rapport görs enbart en jämförelse mot delmålet för år, eftersom delmålet för timme ligger mellan utvärderingströsklarna. Spridningskartorna i resultatdelen är färgkodade efter gränsvärdena enligt figur 1. De beräknade halterna gäller i gatunivå. Färgkod Motsvarighet Delmål Frisk Luft < nedre utvärderingsn > nedre utvärderingsn > övre utvärderingsn > Miljökvalitetsnormen (MKN) Figur 1. Färgkodning för spridningsberäkningarna 1

Bakgrund Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen fungerar som en plattform för luftmiljöarbetet i Göteborgsregionen. I luftvårdsprogrammets löpande arbete ingår bland annat kartläggning av luftkvaliteten i medlemskommunerna. En del i detta är att var tredje år beräkna halterna av kvävedioxid i regionens tätorter. Den förra kartläggningen gjordes 2006 och denna kartläggning avser 2009. Luftkvalitetsberäkningarna har gjorts av miljöförvaltningen i Göteborg. Till grund för beräkningarna finns en emissionsdatabas med samtliga kända utsläppskällor i regionen samt en meteorologisk databas. Beräkningarna är gjorda i programmet Enviman, vilken bland annat innefattar en gaussisk spridningsberäkningsmodell. En beräkningsmodell kan aldrig exakt beskriva verkligheten. Informationen om trafikmängd och den rumsliga fördelningen av utsläppen är mycket detaljerad. Men för att beräkningen skall bli hanterbar görs ett antal antaganden som i slutändan kan påverka resultatet. Ett av dessa antaganden är emissionsfaktorn för bilar och lastbilar. Emissionsfaktorerna är schabloner som bland annat bygger på den nationella fordonssammansättningen, prognoser för den takt som fordonsflottan förnyas samt lagkrav på utsläpp från fordon. 2

Resultat SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR LANDVETTER TÄTORT ÅR 2009 Årsmedelvärde Figur 2. Beräknat årsmedelvärde för NO2 (µg/m 3 ). MKN för årsmedelvärde(40µg/m 3 ) klaras i hela Landvetter. Den nedre utvärderingsn överskrids endast vid Landvettermotet på Riksväg 40. Delmålet Frisk luft (20µg/m 3 ) klaras i hela orten förutom i delar av vägområdet (Riksväg 40). 3

Dygnsmedelvärde (98-percentil) Figur 3. Beräknat dygnsmedelvärde (98-percentil) för NO 2 (µg/m 3 ). MKN för dygnsmedelvärde (60µg/m 3 ) klaras i hela Landvetter förutom i vägområdet till rv 40. Den övre utvärderingsn överskrids i ett något större område söder om rv 40 i beräkningsområdets västra del. 4

Timmedelvärde (98-percentil) Figur 4. Beräknat timmedelvärde (98-percentil) för NO 2 (µg/m 3 ) MKN för timmedelvärde (90µg/m 3 ) klaras i hela Landvetter. Den övre utvärderingsn överskrids i en liten del av vägområdet till rv 40 öster om Landvettermotet. Den nedre utväderingsn överskrids i en större del av vägområdet till rv 40 och mest öster om Landvettermotet. Beräkningsresultaten för år 2009 jämfört med 2006 visar att halterna av kvävedioxid minskar. En förklaring är att utsläppen från samtliga fordonstyper minskar i takt med att fordonsparken förnyas. Väderunderlaget för beräkningarna år 2009 är ett statistiskt meteorologiskt år baserat på uppmätt väder vid Skansen Lejonet år 2005 till och med år 2009. I beräkningarna år 2006 användes ett statistiskt meteorologiskt år baserat på uppmätt väder vid Skansen Lejonet år 2002 till och med år 2006. 5

6 De förändringar som gjorts i beräkningsunderlaget är uppdateringar med avseende på de trafiksiffror som fanns att få från Trafikverket, uppgifter från Svenska miljöportalen (SMP), uppgifter som inkommit från kommunen, nedräkning av emissionsfaktorerna samt ett nytt meteorologiskt år.