En eftermiddag med fokus på ekonomsikt bistånd till EES-medborgare

En eftermiddag med fokus på ekonomsikt bistånd till EES-medborgare Göteborg onsdag 23 november 2011 En sammanställning av domar och lagar som kan vara till hjälp vid vårt letande efter rutiner och en rättssäker handläggning av ansökningar om ekonomiskt bistånd från EES-medborgare. En av huvudmålsättningarna med EU är att skapa fri rörlighet för personer. Hur ska socialtjänsten medverka till detta? Ihopplockat av Nils Allan Danielsson nilsallan@hotmail.com Som har copyrighten på et 1

(Fri-)rörlighetsdirektivet 2004/38/EG Artikel 24 Likabehandling 1. Om inte annat följer av sådana specifika bestämmelser som uttryckligen anges i fördraget och sekundärlagstiftningen skall alla unionsmedborgare som enligt detta direktiv uppehåller sig i den mottagande medlemsstaten åtnjuta samma behandling som den medlemsstatens egna medborgare inom de områden som omfattas av fördraget. Även familjemedlemmar som inte är medborgare i en medlemsstat, men som har uppehållsrätt eller permanent uppehållsrätt, skall åtnjuta denna rättighet. Tänkbara rutiner Legkontroll, Utlänningslagen (UtlL) 3 kap 1 p 2, skyldiga att kunna identifiera sig. Uppehållsrätt eller inte. UtlL3 a kap 3 Fyra kategorier + deras familjemedlemmar Tre kategorier, inklusive deras familjemedlemmar, kan registrera sig på Migrationsverket En kategori får inte registrera sig! Två kategorier ska kunna försörja sig själva Verklig möjlighet att få anställning? Språk, specialkunskaper, kontakter, koll med af : deras bedömning, finns tänkbara jobb, finns personer med liknande kvalifikationer å hur länge har de stått till arbetsmarknadens förfogande. Gjort så gott de kunnat? Planerat sin resa, ökat eller minskat sina möjligheter till jobb? Skäligt kunna försörja sig två månader? Tidsperspektiv för arbetssökande? Sex månader enligt Antonissendomen (EG-domstolen, mål C-292/89) från åttitalet eller jämföra med a-kassans tre månader gällande 2011? Kan det antas att de arbetssökande som regel lämnar landet om de inte får något arbete? (Regeringens proposition 2005/06:77 sidan 110). Oavsett detta är det viktigt att vi talar om för en arbetssökande EES-medborgare som beviljas bistånd att det är för en månad i taget och så länge som vi bedömer att det finns en verklig chans att den får en anställning. EG-rätten och socialtjänsten en vägledning. Boken finns på socialstyrelsens hemsida och innehåller bland annat en kort presentation av EGrätten och ett antal exempel hur EG-rätten ska tolkas i olika situationer 2

Utlänningslag (2005:716) 3 a kap. Uppehållsrätt för EES-medborgare m.fl. Allmänna bestämmelser 1 Med uppehållsrätt avses en rätt för EES-medborgare och deras familjemedlemmar att vistas i Sverige mer än tre månader utan uppehållstillstånd i enlighet med vad som sägs i detta kapitel. Lag (2006:219). 2 Med familjemedlem till EES-medborgare avses i denna lag en utlänning som följer med eller i Sverige ansluter sig till en EES-medborgare och som är - make eller sambo till EES-medborgaren, - släkting i rakt nedstigande led till EES-medborgaren eller till hans eller hennes make eller sambo, om släktingen är beroende av någon av dem för sin försörjning eller är under 21 år, eller - släkting i rakt uppstigande led till EES-medborgaren eller till hans eller hennes make eller sambo, om släktingen är beroende av någon av dem för sin försörjning. Lag (2006:219). Uppehållsrätt 3 En EES-medborgare har uppehållsrätt om han eller hon 1. är arbetstagare eller egen företagare i Sverige, 2. har kommit till Sverige för att söka arbete och har en verklig möjlighet att få en anställning, 3. är inskriven som studerande vid en erkänd utbildningsanstalt i Sverige och enligt en försäkran om detta har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning samt har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige, eller 4. har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige. Lag (2006:219). 4 En familjemedlem till en sådan EES-medborgare som anges i 3 1-2 och 4 har uppehållsrätt. När det gäller familjemedlemmar till en sådan EES-medborgare som har uppehållsrätt enligt 3 3 skall dock endast EES-medborgarens make eller sambo samt deras barn under 21 år om de är beroende av någon av dem för sin försörjning, ha uppehållsrätt. Lag (2006:219). 5 Uppehållsrätten finns så länge villkoren är uppfyllda. Lag (2006:219). Permanent uppehållsrätt 6 En EES-medborgare som har vistats lagligt i Sverige utan avbrott under minst fem år har permanent uppehållsrätt. Lag (2006:219). 7 En EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES- medborgare och som har vistats lagligt i Sverige utan avbrott under minst fem år med den person från vilken han eller hon härleder sin uppehållsrätt, har permanent uppehållsrätt. Lag (2006:219). 8 Det som sägs i 6 och 7 påverkas inte av tillfälliga vistelser utanför Sverige som inte överstiger sammanlagt sex månader per år eller av en längre vistelse utanför Sverige på grund av obligatorisk militärtjänstgöring. Detsamma gäller vid vistelse utanför Sverige under högst tolv på varandra följande månader på grund av graviditet och förlossning, allvarlig sjukdom, studier eller yrkesutbildning, utstationering på grund av arbete i ett annat land eller särskilda skäl. Lag (2006:219). 9 Den permanenta uppehållsrätten gäller utan villkor och kan endast upphöra om utlänningen har vistats utanför Sverige i mer än två på varandra följande år. Lag (2006:219). Registreringsskyldighet m.m. 10 En EES-medborgare som har uppehållsrätt och som avser att stanna i Sverige under längre tid än tre 3

månader skall registrera sig hos Migrationsverket. En EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES- medborgare och som har uppehållsrätt skall ansöka om uppehållskort hos Migrationsverket senast tre månader efter det att han eller hon kom till Sverige. Det som sägs i första och andra styckena gäller inte för medborgare i Danmark, Finland, Island och Norge. Det gäller inte heller för en utlänning som har ett giltigt uppehållstillstånd eller som inom tre månader från ankomsten till Sverige har ansökt om ett sådant tillstånd. Det som sägs i första stycket skall inte heller gälla EES-medborgare som är arbetssökande. Lag (2006:219). 11 Om det kan antas att en EES-medborgare eller hans eller hennes familjemedlem är skyldig att registrera sig eller att ansöka om uppehållskort enligt 10, får Migrationsverket förelägga honom eller henne att fullgöra denna skyldighet. Migrationsverket får även förelägga EES-medborgaren eller familjemedlemmen att lämna in sådana uppgifter som är nödvändiga för att registrering och utfärdande av uppehållskort skall kunna ske. Lag (2006:219). 12 Ett föreläggande enligt 11 får förenas med vite. Fråga om utdömande av vite prövas av migrationsdomstol på ansökan av Migrationsverket. Vid prövning av en fråga om utdömande av vite får även vitets lämplighet bedömas. Lag (2006:448). Bemyndiganden 13 Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från de krav som uppställs i 3-6. Lag (2006:219). 14 Regeringen får meddela föreskrifter om vilka uppgifter som skall lämnas vid registrering och ansökan om uppehållskort. Lag (2006:219). De bestämmelser i rörlighetsdirektivet som behandlar villkoren för att erhålla uppehållsrätte är relativt invecklade. Detsamma gäller de nuvarande bestämmelserna om uppehållstillstånd för EES-medborgare, vilka i huvudsak har reglerats i utlänningsförordningen. För att lagtexten inte skall tyngas med alltför mycket detaljbestämmelser bör regeringen i relativt stor utsträckning ges möjlighet att meddela närmare föreskrifter även i fråga om uppehållsrätt. Prop 2005/06:77. Genomförande av EG-direktiven om unionsmedborgares rörlighet inom EU och varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning sidan 58 4

Utlänningsförordning (2006:97) 3 a kap. Uppehållsrätt Att behålla uppehållsrätt i vissa fall 1 En EES-medborgare som har uppehållsrätt som arbetstagare eller egen företagare enligt 3 a kap. 3 1 utlänningslagen (2005:716), anses som arbetstagare respektive egen företagare och behåller sin uppehållsrätt även om han eller hon drabbas av tillfällig arbetsoförmåga på grund av sjukdom eller olycksfall. En sådan EES-medborgare som avses i första stycket, anses som arbetstagare respektive egen företagare och behåller sin uppehållsrätt om han eller hon inleder en yrkesutbildning. Om personen inte är ofrivilligt arbetslös ska detta gälla endast om yrkesutbildningen har samband med den tidigare sysselsättningen. En EES-medborgare som har uppehållsrätt som arbetstagare enligt 3 a kap. 3 1 utlänningslagen, anses som arbetstagare och behåller sin uppehållsrätt om han eller hon är ofrivilligt arbetslös efter mer än ett års anställning och har anmält sig som arbetssökande vid den offentliga arbetsförmedlingen. En sådan EES-medborgare som avses i tredje stycket, anses som arbetstagare och behåller sin uppehållsrätt i sex månader om han eller hon är ofrivilligt arbetslös efter att ha fullgjort en anställning som varit tidsbegränsad på mindre än ett år och har anmält sig som arbetssökande vid den offentliga arbetsförmedlingen. Detsamma gäller en sådan EES-medborgare som avses i tredje stycket som har blivit ofrivilligt arbetslös under de första tolv månaderna av en anställning och har anmält sig som arbetssökande vid den offentliga arbetsförmedlingen. Förordning (2011:408). 2 En utlänning som är familjemedlem enligt 3 a kap. 2 utlänningslagen (2005:716) och som inte är EESmedborgare behåller sin uppehållsrätt, om den person från vilken han eller hon härlett sin uppehållsrätt avlider, under förutsättning att familjemedlemmen då har vistats i Sverige som familjemedlem under minst ett år, samt 1. är arbetstagare eller egen företagare i Sverige, 2. har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och har en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige, eller 3. är medlem i en familj som redan är bildad i Sverige av en person som uppfyller villkoren i 1 eller 2. En utlänning som är familjemedlem enligt 3 a kap. 2 utlänningslagen och som är EES-medborgare måste uppfylla något av de villkor som anges i 3 a kap. 3 utlänningslagen eller omfattas av 3 a kap. 4 utlänningslagen för att ha uppehållsrätt, om den person från vilken han eller hon härlett sin uppehållsrätt avlider eller reser ut ur Sverige. Förordning (2011:408). 3 En EES-medborgares barn som är inskrivet vid en erkänd utbildningsanstalt för att bedriva studier, och som härlett sin uppehållsrätt från föräldern, behåller sin uppehållsrätt även om föräldern avlider eller reser ut ur Sverige. Detsamma gäller den person som har vårdnaden om barnet. Uppehållsrätten kvarstår till dess att den studerande har avslutat studierna. Förordning (2011:408). 4 En utlänning som är familjemedlem enligt 3 a kap. 2 utlänningslagen (2005:716) men som inte är EESmedborgare behåller sin uppehållsrätt, om anknytningen till den person från vilken han eller hon härlett sin uppehållsrätt upphör genom äktenskapsskillnad, ogiltigförklaring av äktenskapet, upplösning av det registrerade partnerskapet eller upphörande av samboförhållandet, under förutsättning att han eller hon uppfyller vad som föreskrivs i 2 första stycket 1, 2 eller 3, samt - äktenskapet, samboförhållandet eller det registrerade partnerskapet har varat i minst tre år, varav minst ett år i Sverige, när förfarandet för äktenskapsskillnad eller ogiltigförklaring av äktenskapet eller upplösning av samboförhållandet eller det registrerade partnerskapet inleds, - vårdnaden av EES-medborgarens barn har överlåtits på familjemedlemmen, - det är befogat med hänsyn till särskilt svåra omständigheter i förhållandet, eller 5

- familjemedlemmen genom överenskommelse mellan föräldrarna eller genom domstolsbeslut har rätt till umgänge med ett underårigt barn och denna umgängesrätt måste utövas i Sverige. En utlänning som är familjemedlem enligt 3 a kap. 2 utlänningslagen och som är EES-medborgare måste uppfylla något av de villkor som anges i 3 a kap. 3 utlänningslagen eller omfattas av 3 a kap. 4 utlänningslagen för att ha uppehållsrätt, om anknytningen till den person från vilken han eller hon härlett sin uppehållsrätt upphör genom sådan händelse som anges i första stycket. Förordning (2011:408). Att få permanent uppehållsrätt i vissa fall 5 En EES-medborgare som är arbetstagare eller egen företagare och som upphör att arbeta i Sverige har permanent uppehållsrätt, även om han eller hon inte har vistats här under en fortlöpande period av fem år, om han eller hon, 1. när han eller hon upphör att arbeta har arbetat i Sverige under de tolv föregående månaderna och fortlöpande har vistats i Sverige i minst tre år, samt fyllt 60 år eller, såvitt gäller arbetstagare, fått pension i förtid i samband med att arbetet upphör, 2. slutar sitt arbete på grund av en permanent arbetsoförmåga och fortlöpande har vistats i Sverige i mer än två år, 3. slutar sitt arbete på grund av en arbetsskada som berättigar till en förmån som helt eller delvis betalas av en svensk institution, eller 4. efter minst tre års fortlöpande verksamhet och vistelse i Sverige, fortsätter att arbeta i en annan EES-stat och behåller sin bostad i Sverige till vilken han eller hon återvänder minst en gång i veckan. Om en sådan situation som avses i första stycket 1 eller 2 inträffar efter minst tre års fortlöpande yrkesverksamhet och vistelse i Sverige ska yrkesverksamma perioder i den andra staten räknas som om de tillbringats i Sverige. Perioder av ofrivillig arbetslöshet som registrerats av Arbetsförmedlingen eller perioder av ofrivilliga avbrott i arbetet eller frånvaro från eller upphörande av yrkesverksamheten som beror på sjukdom eller olycksfall, ska anses som yrkesverksamma perioder. Villkoren som avser vistelsens och verksamhetens längd i första stycket 1 och villkoret som avser vistelsens längd i första stycket 2 ska inte tillämpas om arbetstagarens eller den egna företagarens make, sambo eller registrerade partner är svensk medborgare. Förordning (2011:408). 6 Om en EES-medborgare har permanent uppehållsrätt enligt 5, skall även hans eller hennes familjemedlem enligt 3 a kap. 2 utlänningslagen (2005:716) ha permanent uppehållsrätt. Om EES-medborgaren avlider medan han eller hon fortfarande är verksam som arbetstagare eller egen företagare men innan han eller hon har permanent uppehållsrätt skall familjemedlemmen som har vistats tillsammans med arbetstagaren eller den egna företagaren ha permanent uppehållsrätt, om 1. arbetstagaren eller den egna företagaren vid sin död har vistats i Sverige i mer än två på varandra följande år, eller 2. hans eller hennes död var följden av en arbetsskada. Förordning (2006:262). Bevis om uppehållsrätt m.m. 7 Migrationsverket utfärdar 1. registreringsbevis till en medborgare i en EES-stat med uppehållsrätt, 2. intyg om inlämnad ansökan om uppehållskort till en utlänning som har ansökt om sådant kort, 3. uppehållskort till annan utlänning än som avses i 1 och som har uppehållsrätt, 4. intyg om permanent uppehållsrätt till en medborgare i en EES-stat som har ansökt om ett sådant intyg och som har permanent uppehållsrätt, och 5. permanent uppehållskort till annan utlänning än som avses i 4 och som har permanent uppehållsrätt. Registreringsbevis och intyg om inlämnad ansökan om uppehållskort skall utfärdas omedelbart. Uppehållskort och permanent uppehållskort skall utfärdas senast sex månader efter ansökan om sådant kort. Intyg om permanent uppehållsrätt skall utfärdas snarast möjligt. Förordning (2006:262). 7 a Ett uppehållskort enligt 7 första stycket 3 skall gälla i fem år från dagen för utfärdandet eller under 6

den beräknade vistelsetiden för den unionsmedborgare från vilken uppehållsrätten härleds om denna inte överstiger fem år. Vistas innehavare av ett sådant uppehållskort som avses i första stycket utanför Sverige längre tid än sex månader per år, förlorar uppehållskortet sin giltighet. Giltigheten påverkas dock inte av att innehavaren vistas utanför Sverige längre tid om- vistelsen inte överstiger tolv månader i följd och orsakas av graviditet och förlossning, allvarlig sjukdom, studier, yrkesutbildning, utstationering på grund av arbete eller andra särskilda skäl, eller - vistelsen är orsakad av obligatorisk militärtjänstgöring. Förordning (2007:147). 7 b En ansökan om permanent uppehållskort skall lämnas in till Migrationsverket innan giltigheten av ett uppehållskort enligt 7 första stycket 3 löper ut. Migrationsverket skall förnya ett permanent uppehållskort utan särskild ansökan vart tionde år. Ett permanent uppehållskort förlorar sin giltighet om innehavaren vistas utanför Sverige under två på varandra följande år. Förordning (2007:147). 8 I samband med utfärdande av registreringsbevis till en EES- medborgare som har uppehållsrätt enligt 3 a kap. 3 utlänningslagen (2005:716) får Migrationsverket kräva att sökanden visar upp ett giltigt pass eller ett giltigt identitetskort samt 1. handlingar som styrker att han eller hon har en anställning eller bedriver verksamhet som egen företagare i Sverige, 2. handlingar som styrker att han eller hon är inskriven som studerande vid en erkänd utbildningsanstalt i Sverige och har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige samt en försäkran om att han eller hon har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning, eller 3. handlingar som styrker att han eller hon har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning samt har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige. Förordning (2007:147). 8 a I samband med utfärdande av registreringsbevis till en EES-medborgare som har uppehållsrätt enligt 3 a kap. 4 utlänningslagen (2005:716) får Migrationsverket kräva att sökanden visar upp ett giltigt pass eller ett giltigt identitetskort och handlingar som styrker familjeanknytningen till den EES-medborgare från vilken uppehållsrätten härleds, registreringsbevis eller andra handlingar som styrker att den EES-medborgare från vilken uppehållsrätten härleds har uppehållsrätt i Sverige samt, i den mån detta är en förutsättning för sökandens uppehållsrätt, handlingar som styrker att han eller hon är beroende av EES-medborgaren eller hans eller hennes make eller sambo för sin försörjning. Förordning (2007:147). 9 I samband med utfärdande av uppehållskort får Migrationsverket kräva att sökanden visar upp ett giltigt pass, handlingar som styrker familjeanknytningen till EES- medborgaren, registreringsbevis eller andra handlingar som styrker att den EES-medborgare från vilken uppehållsrätten härleds har uppehållsrätt i Sverige samt, i den mån detta är en förutsättning för sökandens uppehållsrätt, handlingar som styrker att han eller hon är beroende av EES-medborgaren eller hans eller hennes make eller sambo för sin försörjning. Förordning (2006:262). 10 I samband med utfärdande av intyg om permanent uppehållsrätt och permanent uppehållskort får Migrationsverket kräva att sökanden visar upp handlingar som styrker vistelsens längd och handlingar som styrker att villkoren i övrigt är uppfyllda. Förordning (2006:262). 11 Vid beräkningen av den tid inom vilken en utlänning enligt 3 a kap. 10 utlänningslagen (2005:716) senast skall registrera sig eller ansöka om uppehållskort, skall vad som sägs i 4 kap. 2 om uppehållstillståndsfri tid gälla i motsvarande mån. Förordning (2006:262). 7

Kammarrättsdomar om uppehållsrätt 1. Polsk arbetssökande, klarat sig i två månader, seriöst arbetssökande, läste SFI, verklig möjlighet att få ett arbete? 2. Familjemedlem som är tredjelandmedborgare. Rätt att kräva egen försörjning? 3. 54-årig skeppsbyggare som bott i kommunen i åtta månader. Länsrätten gjort en egen tolkning av hur åtta månaders resultatlöst arbetssökande innebär för uppehållsrätten? 4. Familjemedlem som är beroende av dottern för att klara sig, rätt till bistånd? 5. Tysk kvinna som efter sex månaders arbetssökande får börja på arbetspraktik som ska pågå i sex månader, uppehållsrätt? 6. Lettisk kvinna, nigeriansk man, gemensam baby, arbetssökande hon läser SFI, han deltidsjobb, varit sex månader i Sverige. Uppehållsrätt? 7. Bott gratis på campingplats mot att ha städat toaletter och gårdsplan, varit i Sverige i två år. Uppehållsrätt? 8. Spelar försörjningsmöjligheterna i hemlandet någon roll för bedömning av rätten till bistånd? 9. Litauisk kvinna med två små barn, separerade för drygt ett år sedan, arbetslös. Uppehållsrätt? 10. Polsk medborgare, läser SFI, varit i Sverige i tre månader. Uppehållsrätt? 11. Tysk medborgare bott tre år i Sverige, anmäld på af en månad innan sökte bistånd. Uppehållsrätt? 12. Tyskt par med 14-årig dotter, sökt jobb i 14 månader. Uppehållsrätt? 13. Uppehållsrätt som person med egen försörjning, pension 1 700 kr i mån. Uppehållsrätt? 8

Några domar som stöder att det kan krävas att sökanden planerat flytt för att bistånd ska beviljas Kan det anses som ett rimligt krav på en svensk medborgare att den planerar inför flytt mellan två kommuner i Sverige? Hur lång tid bör man ha ordna sin försörjning för att anses ha gjort en skälig planering? Kammarrätten i Sundsvall 21 september 2010, mål nr 464-10 Makar hade inte rätt till bistånd efter att ha flyttat från Göteborg till Haparanda En förutsättning för rätt till bistånd är emellertid att deras möjlighet att försörja sig själva inte påverkas negativt av en sådan flyttning. Eftersom makarna vid tidpunkten för sin flyttning till Haparanda var arbetslösa och såvitt framgår inte heller var föremål för någon form av arbetsbefrämjande åtgärder har flyttningen i och för sig inte haft några andra konsekvenser i aktuellt hänseende än att makarna gått miste om det försörjningsstöd som de uppburit från Göteborgs kommun. Kammarrätten anser att det inte råder någon tvekan om att det är fler arbetstillfällen i Göteborg och att man kan söka arbeten utanför den kommun man bor. Det fanns inga starka sociala skäl för flytten. Kammarrätten ansåg att makarna genom att flytta från Göteborg till Haparanda försvårat sina möjligheter att erhålla arbete och därmed möjlighet att försörja sig själva och inte kunde anses ha tagit sitt ansvar för sin ekonomiska situation på sätt som krävs för rätt till bistånd. Så trots att utflyttningskommunen beviljat flyttkostnad och första månadens hyra i Haparanda (vilket torde betyda att de ansåg flytten nödvändig för att sökanden skulle ha en skälig levnadsnivå?), ansåg kammarrätten att de inte skulle beviljas bistånd när de flyttat. Länsrätten, som avslagit makarnas överklagan, pekade även på att makarna inte varit tillräckligt aktivt arbetssökande. Kammarrätten i Göteborg 14 april 2011, mål nr 5094-10, Hisings Backa Fel att ställa krav på tre månaders försörjning efter flytt Den enskilde har enligt rättspraxis en skyldighet att planera sin ekonomi i sådana situationer där det finns anledning att räkna med att han eller hon kan komma att sakna medel för sin försörjning (se t.ex. RÅ 1997 ref. 2). Denna skyldighet gör sig inte minst gällande när man avser att flytta till ett annat land. Frågan är dock för hur lång tid bistånd kan nekas med hänvisning till skyldigheten att planera sin ekonomi. Enligt kammarrättens mening saknas det stöd i lagstiftning och rättspraxis för att med denna motivering vägra en person bistånd i tre månader efter en flytt jfr Socialstyrelsens yttrande i Kammarrätten i Sundsvalls mål nr 1929-09, dom den 16 april 2010). Stadsdelsnämnden har därför inte haft fog för att avslå NN och hans frus ansökan om bistånd med hänvisning till deras skyldighet att planera sin ekonomi. Om paret i övrigt är berättigat till bistånd och i så fall med vilket belopp har inte prövats av nämnden. Kammarrätten i Jönköping 20 april 2011, mål nr 2422-10, Linköping Skäligt med krav på två månaders egen försörjning efter flytt Såsom make till den irakiska medborgaren NNs - som är bosatt i Sverige sedan maj 2009 - har NNo beviljats uppehållstillstånd i Sverige. Han vistas således lagligt i landet och i Linköpings kommun. NNs och NNo, som båda är i 20-årsåldem, har var för sig varit självförsörjande innan NNo flyttade till Sverige. Det bör ha stått klart för dem att de i vart fall under en inledande period skulle sakna tillräckliga medel för sin försörjning efter det att NNo flyttat till Sverige. Det har inte framkommit att flytten var akut, även om det får förutsättas att makarna på sikt vill leva och bo tillsammans för att vara tillförsäkrade en skälig levnadsnivå. Enligt kammarrättens mening är det i ett fall som detta dock rimligt att kräva att makarna planerar och tar ansvar för sin gemensamma försörjning i Sverige, i vart fall under en inledande period. Den av socialnämnden tillämpade tiden om ca två månader framstår som skälig. NNs och NNo kan inte anses ha gjort vad som rimligen kan krävas av dem. Det har inte heller framkommit att de varit i någon nödsituation. 9

RÅ 1995 ref 88 Inte ok att flytta från SFI-undervisning, nödvändigt med svenskkunskaper för att få jobb Det måste normalt sett antagas vara en förutsättning att få arbete i Sverige att den arbetssökande i erforderlig grad behärskar detta språk. Genom att avflytta från Lomma utan att försäkra sig om att svenskundervisning av motsvarande kvalitet kunde omedelbart erhållas på den nya orten och utan att annat giltigt skäl har kunnat åberopas - som t.ex. en möjlighet att kunna erhålla varaktig försörjning ändå - får familjen K. anses ha undandragit sig de arbetsbefrämjande åtgärder som samhället anvisat. Även andra skäl för en avflyttning från Lomma måste emellertid kunna godtagas. Några sådana godtagbara skäl har emellertid inte ens åberopats i målet. ( För att förtydliga den enskildes ansvar i detta hänseende föreslår regeringen en mindre språklig justering av nuvarande 6 SoL som innebär att bistånd kan erhållas först om han eller hon inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sät.t Därigenom framstår den enskildes eget ansvar tydligare i biståndsparagrafen, vilket mer motsvarar den egentliga praxis som gäller för arbetslösa bidragstagare, Prop 1996/97:124, sidan 75, talar väl inte för att kraven på den enskildes planering inför flytt har blivit mindre sedan 1995.) Kammarrätten i Göteborg, 28 december 2009, mål nr 6086-09, Kortedala, Göteborg Ställt sig i kö för SFI, inte tillräckligt för att vara berättigad bistånd Av utredningen i målet framkommer att NN flyttat till Sverige utan möjlighet att kunna försörja sig här på egen hand eller genom NN försorg. Makarna har således inte gjort någon planering för hur de ska klara sig ekonomiskt här i riket. I en sådan situation kan stadsdelsnämnden inte åläggas skyldighet att ge bistånd till deras levnadsomkostnader. Den omständigheten att NN i anslutning till att hon kom till Sverige ställt sig i kö till SFI-studier kan inte leda till en annan bedömning. Kammarrätten i Göteborg 28 september 2009, mål nr 7658--7659-08, Landskrona. Inte tillräckliga skäl för flytt och inte tillräcklig planering Annat har inte kommit fram än att NN inför sin flytt till Sverige i februari 2008 varit medveten om att han skulle sakna inkomster men att han ändå inte vidtagit några åtgärder for att försöka bidra till sin försörjning. Under sådana omständigheter, och då det inte kommit fram att hans behov av att flytta hit varit akut, kan han inte anses ha gjort vad som kan krävas for att ha rätt till bistånd för uppehälle för mars 2008 Jämför bl.a. dom från denna kammarrätt den 28 oktober 2008 i mål nr 5870-07 och den 8 juli 2008 i mål nr 6713-07). På grund av samma skäl har han inte heller rätt till bistånd till hyra får april 2008. Vuxennämnden har för juli 2008 beviljat gemensamt ekonomiskt bistånd till makarna NN. I fråga om deras rätt till bistånd till hyreskostnad för eget boende för juli 2008 gör kammarrätten samma bedömning som länsrätten. (Räknas med som godkänd kostnad) Kammarrätten i Jönköping, 13 maj 2009, mål nr 812-09, Falköping Särskilt angeläget med ekonomisk planering vid bosättning i annat land En grundläggande förutsättning för rätt till bistånd enligt SoL är att den enskilde inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt. Enskilda har i första hand ett eget ansvar för sin situation och därmed en skyldighet att planera för sin ekonomi. Kravet på ekonomisk planering torde vara särskilt angeläget när en enskild ska bosätta sig i ett annat land. Även om kammarrätten kan ha förståelse för att äkta makar önskar sammanleva har det inte framkommit omständigheter som föranleder att NN varit nödsakad att flytta till Sverige vid den tidpunkt som skedde. NN har genom flytten avstått från inkomst (arbetat fyra år som lärare) som bidrog till hennes försörjning och hon har därför vid ankomsten till Sverige saknat inkomster. Hon har inte heller i anslutning till sin ankomst till Sverige anmält sig som arbetssökande hos arbetsförmedlingen eller i övrigt vidtagit lämpliga åtgärder. NN har tidigare haft ett kostnadsfritt boende och endast under en kort och tidsbegränsad period varit självförsörjande genom studiestöd. Mot bakgrund av det ovan anförda finner kammarrätten att NN och NN inte har gjort tillräckligt eller haft en tillräcklig planering för att på egen hand kunna trygga sin försörjning och kostnaderna för ett eget boende. På grund härav är NN och NN inte berättigade till bistånd avseende boendekostnad för januari 2009. 10

Kammarrätten i Göteborg 23 april 2009, mål nr 2501-08, Malmö Dotters behov av vård inte tillräckliga skäl för flytt och att säga upp anställning Mot bakgrund av vad som framkommit i målet gör kammarrätten bedömningen att makarna NN utifrån de förutsättningar som förelåg vid aktuellt tillfälle borde ha kunnat planera sin ekonomi bättre innan de reste till Sverige. NN hade en tillsvidareanställning i Makedonien och genom att först begära tjänstledigt för att därefter säga upp sig från den, har familjen avstått från en inkomst som bidrog till deras försörjning. Det är inte heller styrkt att den medicinska utredningen av dottern NN inte hade kunnat utföras i Makedonien, utan endast i Sverige. Under sådana omständigheter föreligger inte förutsättningar att bevilja ekonomiskt bistånd. Kammarrätten i Göteborg, 28 oktober 2008, mål nr 5870-07, Partille. Mamma med barn flyttat hem från USA utan tillräcklig planering, sjuk men inte sjukskriven inte anmäld på af Då NN, som alltjämt var gift, inte varit nödsakad att flytta till Sverige omedelbart borde hon i god tid ha planerat för sina försörjningsmöjligheter i Sverige och vidtagit erforderliga åtgärder för sin bosättning här, allra helst eftersom det varit ett länge eftersökt mål att kunna återvända till Sverige. NN har vid ankomsten till Sverige saknat inkomster, utöver visst underhållsbidrag får barnen. Hon har inte anmält sig som arbetssökande hos arbetsförmedlingen och inte heller varit sjukskriven. Kammarrätten finner att hon inte har gjort tillräckligt får att på egen hand får söka trygga sin försörjning inför flyttningen till Sverige. Kammarrätten i Stockholm 3 oktober 2008, mål nr 1329-08, Upplands Väsby Brist på planering inför flytt till Sverige skäl för avslag Av nämndens utredning framgår att NN korn till Sverige den 6 december 2007 och har enligt egen utsago inte haft någon planering får flytten till Sverige. Han kan därför inte anses ha bidragit till sin egen försörjning. Nämnden har således haft fog för sitt beslut. Vad NN anfört i sitt överklagande föranleder inte någon annan bedömning. (Bistånd för december) Kammarrätten i Jönköping 14 juni 2010, mål nr 245-10, Norrköping Fel ställa krav på att hustrun skulle ha sin försörjning ordnad innan hon kom till Sverige Såsom maka till den svenske medborgaren HNN - som numera är bosatt i Sverige - har ZNN beviljats uppehållstillstånd i Sverige. Hon vistas således lagligen i landet och i Norrköpings kommun sedan november månad 2009. Kammarrätten kan konstatera att det inte ens med nu gällande bestämmelser om försörjningskrav i utlänningslagstiftningen krävs att HNN ska kunna försörja sig själv eller att ZNN i förväg har sin försörjning ordnad här i landet för att ZNN skulle kunna beviljas uppehållstillstånd. Såvitt framgår har ZNN såsom nyanländ till Sverige vidtagit rimliga åtgärder för att kunna försörja sig genom att anmäla sig till sfi. Att vägra försörjningsstöd på den grunden att ZNN haft sin försörjning ordnad i Serbien och att hon skulle ha ordnat sin försörjning i Sverige innan hon flyttade hit får enligt kammarrättens mening orimliga konsekvenser. Makarna, som får förutsättas vilja leva och bo tillsammans för att vara tillförsäkrade en skälig levnadsnivå, skulle med ett sådant krav i realiteten få mycket svårt att någonsin kunna leva tillsammans i Sverige. HNN synes f.n. ha hälsoproblem som påverkar hans arbetsförmåga och därmed hans möjlighet till egen försörjning. ZNN, som saknar svenskkunskaper, torde ha mycket små möjligheter att från Serbien ordna arbete i Sverige. Sammanfattningsvis finner därför kammarrätten att den omständigheten att ZNN flyttat till sin make i Sverige, utan att i förväg ha ordnat sin försörjning, inte utgör grund för att vägra makarna TNN ekonomiskt bistånd för nu aktuell period. Inte heller något annat hinder mot att bevilja bistånd har framkommit. 11

Hur utreda verklig möjlighet att få en anställning? Personliga egenskaper i förhållande till den lokala arbetsmarknadens efterfrågan och tillgångar på arbetskraft. Språk Specialkunskaper Kontakter Hur väl genomtänkt/planerat? Har haft arbete i Sverige? Af:s bedömning, har de någon möjlighet att komma med en kvalificerad gissning hur lång tid det kan antas ta innan sökanden har en anställning? Finns tänkbara jobb? Finns personer med liknande kvalifikationer å hur länge har de stått till arbetsmarknadens förfogande. Tidsperspektiv för arbetssökande EES-medborgare? Sex månader enligt Antonissendomen (EG-domstolen, mål C-292/89) från åttitalet eller jämföra med a- kassans tre månader gällande 2011? Kan det antas att de arbetssökande som regel lämnar landet om de inte får något arbete? (Regeringens proposition 2005/06:77 sidan 110). Oavsett detta är det viktigt att vi talar om för en arbetssökande EES-medborgare som beviljas bistånd att det är för en månad i taget och så länge som vi bedömer att det finns en verklig chans att den får en anställning. Ur Antonissendomen: kan en tidsfrist på sex månader --- inte anses otillräcklig för att ge de berörda personerna möjlighet att, i värdlandet, informera sig om de erbjudanden om anställning som motsvarar deras yrkesmässiga kvalifikationer och att, i förekommande fall, vidta nödvändiga åtgärder för att bli anställd och en sådan tidsfrist inskränker således inte den ändamålsenliga verkan av principen om fri rörlighet. 12

Sekretess INFORMATION OM TYSTNADSPLIKT/SEKRETESS MÅSTE HA MED RESERVATIONER Vi ska på begäran från polisen eller Migrationsverket lämna ut uppgifter om det är fråga om avvisning. Däremot får vi i princip inte på eget initiativ lämna ut uppgifter utan den sökandes godkännande. Kontakter med Migrationsverket som initieras av oss måste i de fall det gäller någon bestämd person, ha ett sekretessmedgivande som grund. UPPGIFTSSSKYLDIGHET I VISSA FALL Utlänningslagen kap 17 1 Socialnämnden skall lämna ut uppgifter angående en utlännings personliga förhållanden, om en polismyndighet, Säkerhetspolisen, Migrationsverket, en migrationsdomstol, Migrationsöverdomstolen eller regeringen begär det och uppgifterna behövs för att avgöra ett ärende om uppehållstillstånd eller ett ärende om tredjelandsmedborgares ställning som varaktigt bosatt i Sverige eller för att verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning. Detsamma gäller när fråga har uppkommit om utlänningen har uppehållsrätt. ANMÄLNINGSSSKYLDIGHET I VISSA FALL, TROLIGTVIS INTE EES-MEDBORGARE I vissa fall har vi anmälningsplikt till polisen vad gäller utländska medborgare, se JO:s ämbetsberättelse 1993/94 sidan 308. Lite oklart hur detta ska tolkas vad gäller EES-medborgare som vi tror saknar uppehållsrätt. Utlänningsförordningen kap 7 1 En underrättelse om en utlännings fullständiga namn, födelsedatum, medborgarskap och bostadsadress här i landet skall lämnas till polismyndigheten i det polisdistrikt där utlänningen är bosatt eller huvudsakligen vistas. En sådan underrättelse behövs dock inte beträffande den som har sökt uppehållstillstånd i Sverige eller den som är undantagen från skyldigheten att ha uppehållstillstånd. Underrättelse enligt första stycket lämnas av 1. Skatteverket, 2. arbetsförmedlingskontor 3. socialnämnd, när nämnden första gången vidtar åtgärd i ett ärende om socialtjänst som angår utlänningen, 4. styrelsen för utbildningen,. Den som lämnar underrättelse bör uppmana utlänningen att ta kontakt med Migrationsverket i fråga om uppehålls- eller arbetstillstånd. Polismyndigheten skall med anledning av en underrättelse se till att utlänningen ansöker om uppehålls- eller arbetstillstånd hos Migrationsverket eller vidta de andra åtgärder som underrättelsen ger anledning till. + alla vanliga sekretessbrytande bestämmelser... 13

Vistats här i tre månader, verklig möjlighet att få jobb?? Dom 1

kom till Sverige 24 november 2006 Dom 1

? Dom 1

Familjemedlem från tredjeland, med uppehållskort, likabehandlingsprincipen? Dom 2

eller om krav på egen försörjning för uppehållskort?? eller ges medlemsstaterna en möjlighet att lagstifta om undantag? Dom 2

?? Dom 2

varit anställd tidigare?? från tredjeland? likabehandling?? Dom 2

? Dom 2

Arbetslös i åtta månader, länsrätt: uppehållsrätt som arbetstagare!?!?? Dom 3

? Dom 3

??!???!???registreringsskyldighet? Dom 3

Familjemedlem med uppehållskort, inte krav på egenförsörjning Dom 4

kom till Sverige oktober 2007? Dom 4

medlemsland ges möjlighet att lagstifta om undantag?? Dom 4

?? Dom 4

Praktikplats tillräckligt för "verklig möjlighet" Dom 5

? Dom 5

?? Dom 5

? eller tvärtom? Dom 5

Arbetssökande i sex månader, bedömning ingen "verklig möjlighet" Dom 6

Städat i för liten omfattning för att vara arbetstagare Dom 7

? Dom 7

Inte ta hänsyn till försörjningsmöjligheter i hemlandet?? Dom 8

? Dom 8

??? Dom 8

Länsrätt ansåg uppehållsrätt trots arbetslös efter 16 mån, så ej kammarrätten Dom 9

?? ansökan gäller augusti 2008 Dom 9

? Dom 9

Arbetssökande på SFI mist uppehållsrätt efter tre månader Dom 10

Dom 10

? Dom 10

Dom 10

Kom i januari 2009, ansökan för april 2009 Dom 10

? Dom 10

Dom 10

Förvaltningssrätt ansåg uppehållsrätt trots arbetslös efter 3 år, så ej kammarrätten Dom 11

Dom 11

? Dom 11

Dom 11

? Dom 11

Arbetssökande i 14 mån ej uppehållsrätt, trots fått praktik o provanställning efter beslut fattats Dom 12

? Dom 12

?? Dom 12

? Dom 12

Dom 12

? Dom 12

Dom 12

? Dom 12

! Dom 12

1980-talet, idag? Dom 12

? Dom 12

Pensionerad utan att kunna försörja sig saknade uppehållsrätt Dom 13

Dom 13

? Dom 13

Dom 13

? Dom 13

Dom 13

140011 Inkom Migrationsverket Registrering av uppehållsrätt Dossiernummer Signatur Denna blankett ska användas av dig som är medborgare i en EU/EES-stat. När du blivit registrerad kommer du att få ett bevis om registrering av uppehållsrätt i Sverige. Jag vill registrera mig som: Arbetstagare (R1) Egen företagare (R2) Tillhandahållare av tjänst (R3) Studerande (R4) Person med tillräckliga medel (R5) Make/maka/sambo/barn under 21år till EU/EESmedborgare (R6) Förälder som är beroende av EU/EES-medborgare (R7) Barn över 21 år som är beroende av EU/EESmedborgare (R7) Personuppgifter Efternamn Förnamn Födelsedatum/ Personnummer (år, månad, dag, ev. nummer) Kön Medborgarskap Man Kvinna Identitetshandling Pass Nationellt identitetskort Pass/ID-kortnummer Utfärdat av Datum för utfärdande Gäller t.o.m. Om du befinner dig i Sverige ange vilket datum du reste in i landet Adress i Sverige c/o Gatuadress Postnummer och ort e-postadress Telefon (bostad) Telefon (arbete) Mobiltelefon Make/make/sambo personuppgifter (OBS! Medföljande make/maka/sambo måste lämna in en egen ansökan) Efternamn, förnamn Födelsedatum/personnummer (år, månad, dag, ev. nr) Medborgarskap Civilstånd Kön Man Kvinna MIGR140011 06-08 UR

Medföljande barn under 21 år personuppgifter (OBS! Barnen måste lämna in egna ansökningar) Efternamn, förnamn Födelsedatum/personnummer (år, månad, dag, ev. nr) Medborgarskap Efternamn, förnamn Kön Man Kvinna Födelsedatum/personnummer (år, månad, dag, ev. nr) Medborgarskap Efternamn, förnamn Kön Man Kvinna Födelsedatum/personnummer (år, månad, dag, ev. nr) Medborgarskap Kön Man Kvinna Föräldrar personuppgifter (Fylls bara i om du är under 21 år) Pappas efternamn Förnamn Födelsedatum/personnummer (år, månad, dag, ev. nr) Medborgarskap Mammas efternamn Förnamn Födelsedatum/personnummer (år, månad, dag, ev. nr) Medborgarskap Övriga upplysningar Dokument som du ska bifoga För att Migrationsverket ska kunna registrera din uppehållsrätt i Sverige måste du bifoga Kopia på pass eller nationellt ID-kort där ditt medborgarskap framgår, samt följande dokument beroende på vilken kategori du tillhör: Arbetstagare Anställningsbevis (gärna Migrationsverkets anställningsintyg blankett nummer 227021) Egen företagare Handling som visar att du är egen företagare (svenskt registreringsbevis) Tillhandahållare av tjänst Intyg där det framgår vilken tjänst det gäller och för vilken tid, t.ex. avtal, kontrakt Studerande Intyg om studieplats Försäkran att du har din försörjning tryggad (garanterad) Heltäckande giltig sjukförsäkring Pensionär eller person med tillräckliga medel Intyg/Handling som visar att du har egna medel eller din försörjning tryggad på annat sätt Heltäckande giltig sjukförsäkring Make/maka/sambo/barn till EU/EES-medborgare Släktskapsintyg Förälder till EU/EES-medborgare samt barn över 21 år Släktskapsintyg Handling som visar ekonomiskt beroende till den anhörige i Sverige Namnunderskrift Jag försäkrar att de uppgifter jag lämnat i ansökningshandlingarna är riktiga och att inga omständigheter utelämnats som kan vara av avgörande betydelse vid prövningen av ärendet. Jag är medveten om att det är straffbart att lämna oriktiga uppgifter eller medvetet utelämna information som kan ha avgörande betydelse i prövningen av min ansökan. Ort och datum Namnunderskrift (För omyndig, vårdnadshavares underskrift)