Kommunens fortsatta arbete med fiberutbyggnaden på landsbygden? Detta är en sammanfattning av hur jag skulle ha fortsatt arbetet med fiberutbyggnaden på landsbygden om jag hade fortsatt att jobba med detta. Nu är det inte längre mitt bord men jag hoppas att den kan vara till hjälp för de som ska fortsätta arbetet. Målsättningen bör vara att så många som möjligt på landsbygden ska få ett bra och framtidssäkert bredband och detta till en för brukarna och även skattebetalarna så låg kostnad som möjligt. Det bästa sättet att göra detta är genom en föreningsdriven fiberutbyggnad. Det enda andra alternativet idag är att utbyggnaden görs med kommunala skattemedel vilket jag tror blir både sämre och betydligt dyrare. Bäst resultat och även bäst ekonomi uppnås om kommunen tar en aktiv roll i att stötta och hjälpa föreningarna från start till mål. Om kommunen tar en alltför aktiv roll i det praktiska arbetet finns risken att det ideella engagemanget dör och då är inte dessa fiberprojekt genomförbara med bara statliga bidragspengar utan även stora summor kommunala skattemedel måste till. De arbetsuppgifter som i första hand bör åligga kommunen är: Skapa fiberområden. Detta bör göras av kommunen för att undvika vita fläckar med ytterområden där inga föreningar bildas. Bildande av föreningar. Med hjälp av redan befintligt föreningsliv ordna stormöten med syfte att få till en interimstyrelse och engagera de boende på orten. Hjälpa föreningen att skaffa fler medlemmar i första hand genom fler stormöten. Hjälpa föreningen att i ett tidigt skede upphandla projektör/systemleverantör. När föreningen har upphandlat en bra och trygg systemleverantör behöver kommunens roll inte vara lika aktiv. En bra systemleverantör med vana att jobba med liknande fiberprojekt på landsbygden kan det fortsatta arbetet mycket bättre än vad någon på kommunen kan. Ansökan av bidrag. Systemleverantören ska kunna detta bättre än kommunen men kommunen kan vara behjälplig vid kontakter med länsstyrelsen. Kommunen bör ha en bättre kontakt med Länsstyrelsen än både föreningarna och systemleverantören och kan här vara till stor hjälp. Kommunen bör hjälpa och stötta föreningarna i sina kontakter med alla myndigheter såsom länsstyrelse, jordbruksverk men även sina egna myndigheter. Här har kommunen betydligt mer pondus och makt än föreningarna. Ekonomiskt stötta de föreningar som får dyrast anslutning på grund av att området är väldigt glest befolkat. Detta bör i första hand ske genom att kommunen tar kostnaden för stamnät när det saknas på långa sträckor. Kommunen bör jobba för att länsstyrelsen avsätter bidragspengar till detta som kommunen kan söka alternativt hitta andra bidrag att utnyttja. Billigast för kommunen och bäst för föreningarna blir det sedan om kommunen upplåter åt föreningarna att mot betalning bygga dessa stamnät.
Erbjuda kassörshjälp till de föreningar som önskar. Många föreningar har haft svårt att hitta någon som på ideell tid vill vara kassör i projekt på ibland mer än 10 miljoner. Eventuellt ge ekonomiskt stöd till projektledare i de 7 redan bildade föreningarna. I de framtida föreningarna bör man kanske jobba för att kostnad för intern projektledare tas med i bidragsansökan. Ta kontakt med omkringliggande kommuner för att se om samarbete kan vara aktuellt. Se till att alla kommunala anläggningar och anläggningar som ägs av kommunala bolag ansluts. Driva frågan om förenkling och bättre tydlighet vid upphandling mot berörda myndigheter. Tillsammans med föreningarna jobba för ett godkännande av Skanovaavtalet hos länsstyrelsen. Detta är vad föreningarna vill. Hjälpa föreningarna vid ett bildande av en paraplyförening om de önskar detta.
Speciella frågeställningar Upphandling De 6 nybildade föreningarna skall ha en projektör/systemleverantör till hjälp för att kunna börja jobba på allvar och för att inte bryta mot dagens bidragsregler så måste de upphandla denna tjänst. När det gäller den nya programperioden så vet vi ännu inte vilka regler som kommer att gälla. Om föreningarna ska vänta tills det kommer nya regler där inga frågetecken finns tror jag de kan få vänta i flera år om det någonsin kommer. Om de i dag över 1000 fiberföreningar som finns i Sverige hade valt att vänta tills att jordbruksverket och länsstyrelserna hade kommit med helt solklara regler hade det inte funnits några fiberföreningar i Sverige idag. Protesterna mot upphandling enligt principerna om LOU har varit massiva från föreningar i hela Sverige och alla signaler jag fått från PTS, Västra Götalandsregionen och även jordbruksverket är att det troligtvis kommer vissa lättnader i regelverket. Vilka ändringar det blir och när de kommer kan vi dock bara spekulera om. Den mall som nu finns har det jobbats med i över ett år av Västra Götalands regionen, Länsstyrelserna i samverkan och PTS. Ett antal LOU kunniga personer och jurister från PTS har deltagit i arbetet. Den har skickats ut till alla större systemleverantörer i Sverige för synpunkter och ett antal möten har hållits med jordbruksverket och dess jurister. Den version som finns nu är 1.2 men version 1.3 beräknas komma nu i februari. Den används av alla föreningar i Västra Götalandsregionen där 50% av alla Sveriges fiberföreningar finns. Min rekommendation till de nya föreningarna är att de upphandlar projektör/systemleverantör så snart som möjligt och då gör detta så säkert som möjligt genom att använda den nu befintliga upphandlingsmallen och lägga ut denna på Visma Opic Att som de 7 första föreningarna lägga ut upphandlingen på kommunens e-avrop var inte så lyckat. Det har av vissa anbudsgivare uppfattas som att det var kommunen som upphandlade. Genom att upphandla innan bidragsansökan lämnas in och innan grovprojekteringen görs får alla anbudsgivare samma förutsättningar och klagomålet från länsstyrelsen om att någon anbudsgivare skulle ha en fördel undviks. Jag har förhandlat fram ett pris på 6000:- exkl. moms/förening mot normala 9000:- för Visma Opic. Då ingår fritt antal upphandlingar under ett år. 6000:- är småpengar med tanke på projektens storlek men för en nybildad förening kan det vara ganska mycket varför jag föreslår att kommunen kan ta den kostnaden. Att kommunen på kort varsel skulle kunna ta fram en bättre upphandlingsmall anser jag som omöjligt. Det är också så att de företag som har problem med den befintliga mallen är företag som inte vill jobba på det sätt som föreningarna vill och därmed ointressanta för föreningarna.
Projektering Mitt förslag är att föreningarna upphandlar projektör och systemleverantör i samma upphandling. Det andra alternativet som har framkommit att kommunen står för projekteringen anser jag vara sämre både för kommun och förening. Fördelarna med att projektör och systemleverantör är samma företag är många: Det säkerställer att den som lämnar bud inte bara kan leverera material billigt utan kan hela processen med att bygga byanät från projektering till färdigt nät. Från att bidragsansökan och den första projekteringen är gjord kommer det kontinuerligt att ske stora förändringar i projekteringen ända tills grävningen är klar. Detta gör det betydligt enklare om projektör och systemleverantör är samma företag. Det finns väldigt få om ens några helt fristående projektörer i denna bransch, särskilt med kunskap om byanät. De som kan projektering bäst är systemleverantörerna. I praktiken kommer alla seriösa systemleverantörer att göra en egen projektering även om det finns en projektering utlagd vid upphandlingen. Detta beror på flera saker som exempelvis vilka priser man har på sjökabel. De flesta använder nästan aldrig sjökabel eftersom att deras priser på sjökabel är för höga medan andra lägger mycket sjökabel eftersom att de har bra priser på sjökabel. En annan sak som är avgörande för projekteringen är om föreningen vill fortsätta äga nätet själva eller vill göra ett hyravtal med option om försäljning. För att kunna göra den bedömningen behöver föreningen hjälp av en oberoende systemleverantör dvs en leverantör som inte själv är nätägare och därför kan få tillgång till information om vilken infrastruktur som redan finns i området. Projekteringen är en bidragsberättigad kostnad för föreningen. Om kommunen står för projekteringen så kan de troligtvis inte söka bidrag för detta vilket i praktiken innebär att om kommunen investerar 1 miljon i projektering så blir det bara 500 000:- billigare för förening dvs en nedväxling av investerade pengar. Eftersom att varje systemleverantör hur som helst kommer att göra en egen projektering och sedan stå för alla ändringar under hela processen så får föreningen ändå betala för en projektering och besparingen för föreningen av kommunens investerade miljon blir 0:-.
Skanovaavtal Skanovaavtalet innebär att Skanova hyr nätet av föreningen i 7 år och för detta betalar Skanova 8400:- /anslutning i förskott. Denna betalning sker när nätet är upptänt och fungerar. Skanova har sedan en option att köpa nätet för 1 kr efter 7 år. Fördelar När anslutningen blir 8400:- billigare kommer betydligt fler att ansluta sig. När fler ansluter sig blir det fler som delar på kostnaden och varje anslutning blir ännu billigare. I realiteten blir troligtvis varje anslutning 10 000-12 000:- billigare. För en del föreningar är detta en nödvändighet för att projektet överhuvudtaget ska vara genomförbart. Utan Skanovaavtal kommer dessa projekt att läggas ner om inte kommunen går in med skattepengar. Skanova har ganska mycket befintlig infrastruktur i kommunen och i det område som omfattar de 7 föreningar som redan är beviljade bidrag är det endast Skanova som har någon infrastruktur att tala om. I och med ett Skanova avtal kan föreningarna utnyttja all infrastruktur som Skanova har i området och tillsammans gör de en besparing i byggfasen på minst 5 miljoner. Skanova tar hand om drift och underhåll från dag 1. Behovet av ideellt arbete blir väldigt lågt. Det blir lättare att få fler mobilmaster i områdena eftersom att de flesta (alla) mobiloperatörer vägrar gå i föreningars nät. De vill samarbeta med en professionell aktör. Troligtvis kommer kraven på driftsäkerhet i dessa nät att öka i framtiden vilket också talar för en professionell aktör. Nackdelar Högre priser? Skanova är som enda nätägare i Sverige reglerade och styrda av Svensk lag. De priser som de får ta ut bestäms av PTS. Alla andra nätägare i Sverige får sätta precis vilka priser de vill. Om föreningen genom ideellt arbete och bra upphandling skulle lyckas göra nätägandet 50:- billigare/månad än med Skanova som ägare så ger det 600:-/anslutning/år. Delar man de 10 000:- som det troligtvis blir billigare vid en anslutning med Skanovaavtal med den teoretiskt möjliga besparingen 600:-/år så tar det drygt 16 år innan det blir vinst. Under de första 5 åren när föreningen har en kollektiv anslutning är månadskostnaden densamma oavsett Skanovaavtal eller inte. Detta gör att det tar minst 21 år innan hushållen börjar tjäna pengar på att själv äga näten. Kommer Skanova att i framtiden lägga ner delar av näten som de inte anser lönsamma? I Bräcke har man löst detta genom att i avtalet skriva in att om Skanova vill lägga ner en del av nätet så har föreningen option att få tillbaka hela nätet gratis. Föreningen har inget att säga till om när det gäller nya anslutningar i framtiden. Troligtvis blir det dyrare för nya anslutningar i framtiden med Skanova som ägare än med föreningen som ägare.
För att Skanova ska vara intresserade så vill man att minst en majoritet av föreningarna gör avtal. Att bara ta de dyraste föreningarna är av förståliga skäl inget Skanova är intresserade av. Normalt så är kommunen eld och lågor när ett företag vill investera mångmiljonbelopp i kommunen men i detta fall vet jag att det finns starka krafter inom kommunen som inte gillar Skanovaavtalet. Dessa krafter tror jag aldrig hade funnits om det inte var för att kommunen har ett energibolag. 6 av de 7 föreningar som fått bidrag vill ha ett Skanovaavtal. Personligen var jag till en början inne på att föreningarna borde äga näten själva men desto mer jag lärt mig om byanätsbyggande desto mer har jag svängt mot att det bästa för föreningen långsiktigt är att sälja nätet till någon professionell aktör. På grund av argumenten ovan och det faktum att föreningarna vill ha ett Skanovaavtal så tycker jag att kommunen bör hjälpa föreningarna att driva denna fråga mot bl.a länsstyrelsen. Detta är en fråga av många som jag velat träffa länsstyrelsen och diskutera i snart ett halvår men bollen att ordna möte med länsstyrelsen har legat hos IT strategerna på kommunen och ännu är inget möte i sikte. Framtidssäkra nät, redundans, svartfiber, VLAN mm? Detta är ord som de flesta inte har en aning om vad de betyder men de dyker upp ganska ofta från IT kunniga personer på kommunen som väldigt tydligt tycker att mitt sätt att jobba är helt fel. De anser antagligen att IT infrastruktur bör vara en kommunal angelägenhet så att kommunen får full koll. Detta är naturligvis ett alternativ bara man politiskt bestämmer sig för att satsa några hundra miljoner. Alla som är ideellt engagerade i en fiberförening skulle naturligtvis hellre gå hem och ta ett glas vin eller åka och fiska bara kommunen eller staten ordnade fiber åt dem. Naturligtvis vill inte föreningen stå för kostnaden av att staten vill ha redundans och att kommunens IT ansvariga vill ha svartfiber och eget VLAN. Vill kommunen ha speciella lösningar är det bara att tala om för föreningarna vad man vill ha och betala så ordnar föreningarna detta. Föreningarna har förtroende att bygga Skanovas framtida infrastruktur så jag är helt övertygad om att föreningen klarar av att leverera allt kommunen kan tänkas önska sig bara de är villiga att betala.
Planering närmaste året Nedan följer en grov planering av det närmaste året som jag hade lagt upp det. Omgående Möte med Länsstyrelsen. Visma Opic till alla föreningar. Hjälpt de 6 nya föreningarna att upphandla så att de kan börja jobba. Hjälpa de 6 nya föreningarna med fler stormöten om de önskar. Fortsätta att annonsera om vad som händer i projektet ibland annat BLT-bladet, Anundsjö aktuellt och Grundsundabladet mm. Se till att alla kommunala fastigheter och kommunala bolags fastigheter ansluts. Om kommunen har speciella önskemål så bör man meddela föreningarna detta. Lobba för ett godkännande av Skanovaavtalet mot länsstyrelsen. Hitta lösningar för att kunna stötta föreningarna med kostnaden för stamnät där det behövs. Lobba för enklare och tydligare regler vid föreningarnas upphandling. Under våren Hösten Hitta en lösning för hur kommunen skulle kunna sköta kassörsrollen åt föreningarna om de så önskar. Hitta en lösning för hur kommunen skulle kunna stötta med kostnaden för projektledare. Alternativt meddela föreningarna att kommunen inte hjälper till med detta. Ett tydligt nej är bättre än inget svar alls. Hjälpa de 6 nya föreningarna med bidragsansökan. Planera för bildandet av fler föreningar i augusti/september. Bilda fler föreningar. Hur mycket pengar länsstyrelsen får till bredbandsutbyggnad är till stor del beroende av hur stort söktrycket är. Det finns alltså en poäng i att ha fler föreningar i pipeline än vad det finns pengar till. Planering på längre sikt I teorin skulle hela Örnsköldsviks landsbygd kunna vara utbyggd inom 4 år. I praktiken tror jag att 6-7 är mer realistiskt. Den begränsande faktorn är framförallt mängden bidragspengar men även kommunens engagemang och stöd till föreningarna är viktigt. Med förhoppning om en bra fortsättning av fiberutbyggnaden! Klas Strandberg Dryckeskonsult