UMGÄNGESSTÖD FÖR BARN ENLIGT FÖRÄLDRABALKEN. Ann-Sofie Bergman

Relevanta dokument
Se, uppfatta, höra, Ann-Sofie Bergman, för barn. Rapport om FoU-projekt med stöd av lokala utvecklingsmedel. stockholm.se

Reviderade riktlinjer för handläggning av ärenden rörande vårdnad, boende, umgänge och namn svar på remiss från kommunstyrelsen

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars Gunilla Cederström

Reviderade riktlinjer för handläggning av ärenden rörande vårdnad, boende, umgänge och namn - remiss från kommunstyrelsen

Familjerätt. Kommunernas arbete med umgängestöd

Strukturerade risk-/skyddsintervjuer som underlag för bedömning i barnavårdsutredningar rörande misstanke om våld mot barn

Projektet Konflikt och Försoning

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Projektet Konflikt och Försoning

BARNS UPPLEVELSER AV VÅLD. Anna Forssell Örebro universitet

SOSFS 2012:4 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

FSR FAMILJERÄTTSSOCIONOMERNAS RIKSFÖRENING FSR Familjerätssocionomernas Riksförening c/o Gunilla Cederström Dalagatan 78B Stockholm

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Barns umgänge med våldsutövande fäder - behov, rättigheter och vilja

Att vara barn när föräldrarna tvistar om vårdnad, boende eller umgänge

Ansökan om stämning. 3B1, Azar Akbarian, Fanny Zakariasson, Gustaf Åleskog och Moa Granholm

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

Förslag till reviderade riktlinjer för handläggning av ärenden rörande vårdnad, boende, umgänge och namn - remissyttrande

Titel. Innehåll. När ni som föräldrar är överens kan ni skriva avtal om vårdnad, boende och umgänge för barnet eller barnen.

Familjerätten och barnet i vårdnadstvister

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00

BESLUT. Justitieombudsmannen Stefan Holgersson

Till dig som bor i familjehem

Familjerättsdagarna Eskilstuna den mars Gunilla Cederström

Allvarlig kritik mot Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd för att domstols beslut om umgängesstöd inte verkställts

Samtal om stöd till barn och föräldrar i samband med konfliktfyllda separationer eller vårdnadstvister

Barns rätt till en nära och god kontakt med båda föräldrarna enligt FB 6:2a. Är det möjligt?

Familjerättsdagarna Stockholm den mars Gunilla Cederström

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld

Hej! Du som läser det här, tänk på att vara varsam med presentationen. Sprid den ej och tänk på upphovsrätten. Mvh Anna L Jonhed

Samarbetssamtal. Ett stöd för föräldrar vid separation

Att ha umgänge med en våldsutövande förälder ett teoretiskt resonemang. Anna L Jonhed (fd. Forssell) Fil dr. i socialt arbete Örebro universitet

Utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt allvarliga konflikter i sin familj

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Jämställda vårdnadsutredningar

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer

Barns delaktighet: en förutsättning för barns skydd och välfärd?

Stockholm den 29 maj 2017

Umgängesstöd i lokal En studie om fyra kommuners arbete med umgängesfrågor

Projektplan. Barnets rättigheter i vårdnadstvister

Barns delaktighet: en förutsättning för barns skydd och välfärd?

BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF

Fråga om umgänge mellan en förälder och barn som har omhändertagits för en s.k. uppväxtplacering.

Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma

Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

SÄG BARA HEJ - SÅ TAR VI DET DÄRIFRÅN

Länsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödet

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010

Användning av BRA- Barns rätt som anhöriga

Barn i kläm. Barn i kläm. Frågeställningar. Bakgrund till studien. Några statistikuppgifter: Familjeformer i Sverige

STÄMNINGSANSÖKAN. Omständigheter. Till: Lunds Tingsrätt Datum: Kärande Anna Nilsson

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Barn som bevittnar våld i hemmet i forskning och praktik

Remissvar på "Remiss av Se barnet! (SOU 2017:6)" - KS dnr: /2017

Samverkansteam för barn och föräldrar i samband med separation

Remissvar gällande Betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) Sammanfattning

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

6. Barn vars föräldrar avlidit

gemensam vårdnad vad innebär det?

rädd... Innerst inne var man Barn och och föräldrars röster umgänge umgänge umgänge tillsammans med med tillsammans med kontaktperson kontaktperson

Vårdnad, boende, umgänge och namn

Barn och Trauma - bedömning och behandling

SMS-FRÅGOR UNDER KONFERENSEN BARN SOM BEVITTNAT VÅLD

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Familjer i konflikt efter separation - hur beaktas de yngre barnens rättigheter? - Utmaningar i projekt Samverkansteam

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

4. Föräldrar och syskon

Barn och föräldrar i vårdnadstvister samhällets insatser. Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet

När barnet är placerat. Christine Eriksson Mattsson

Barnets bästa? Om asylsökande barnfamiljer i den sociala barnavården

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?

Systematisk uppföljning av placerade barn

Fall 1. Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc.

Svensk författningssamling

Det här jobbet handlar om hur man pratar om tankar och känslor i sina familjer. medforskare, 9 år

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010

Cirkulärnr: 2004:64 Diarienr SK: 2004/1740 Handläggare: Irene Reuterfors-Mattsson Sektion/Enhet: Kommunalrättssektionen Datum: Mottagare:

REMISSVAR Dnr 3.9:0508/15

Fråga om det finns tillräckliga skäl för att hemlighålla ett barns vistelseort för en förälder.

Justitiedepartementet Stockholm

Växelvis boende ett socialt experiment eller tryggast för barnen? Malin Bergström barnpsykolog, Med Dr

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Kommittédirektiv. Beslutanderätten vid gemensam vårdnad. Dir. 2006:83. Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013/2014

Riktlinjer för handläggning av ärenden rörande vårdnad,

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård i Västerås

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

Transkript:

UMGÄNGESSTÖD FÖR BARN ENLIGT FÖRÄLDRABALKEN Ann-Sofie Bergman ann-sofie.bergman@lnu.se

Utvärdering av umgängestöd Utvärderingen genomförd 2015-2016 vid en verksamhet för umgängesstöd i Stockholm, beställd av Stockholms stad och genomförd av FoU Södertörn Utvärderingen har fokus på hinder och framgångsfaktorer för att umgängesstödet ska bidra till: Trygghet för barnet Normalisering av umgänget

Utgångspunkter för umgängesstöd Barns rätt till umgänge Konventionsstaterna skall respektera rätten för det barn som är skilt från den ena av eller båda föräldrarna att regelbundet upprätthålla ett personligt förhållande till och direkt kontakt med båda föräldrarna, utom då detta strider mot barnets bästa. (FN:s konvention om barnets rättigheter, artikel 9)

Utgångspunkter för umgängesstöd Barnet skall ha rätt till umgänge med en förälder som det inte bor tillsammans med. Umgänget kan ske genom att barnet och föräldern träffar varandra eller genom att de har annan kontakt (Föräldrabalken 6:15).

Utgångspunkter för umgängesstöd När rätten beslutar om umgänge med en förälder som barnet inte bor tillsammans med, får rätten, om barnet har behov av det, besluta att en person som utses av socialnämnden ska medverka vid umgänget (umgängesstöd). Ett beslut om umgängesstöd ska gälla för en viss tid (FB 6:15c)

När är umgängesstöd aktuellt? I prop. 2009/10:192 anges några omständigheter då umgängesstöd kan bli aktuellt (s. 10 f., s. 29): Barnet behöver umgängesstöd vid hämtning och lämning för att slippa uppleva konfliktfyllda konfrontationer mellan föräldrarna Barnet behöver umgängesstöd för att hen av någon anledning känner oro över umgänget Barnet behöver umgängesstöd för att umgängesförälderns omsorgsförmåga är bristande

Hur många barn berörs? Kontext: I Sverige finns ungefär 2 miljoner barn i ålder 0-17 år (SCB) Cirka 25 procent av barnen bor inte tillsammans med båda sina föräldrar Cirka 5 procent av barnen har aldrig gjort det Varje år berörs nästan 50 000 barn av föräldrars separation (SCB)

Orsak till att inte bott med båda föräldrarna under sin uppväxt. Andel av hemmaboende 16- eller 17-åringar (Källa: www.scb.se)

Hur många barn berörs av vårdnadstvist? Kontext: Årligen är cirka 14 procent av de barn vars föräldrar separerar föremål för tvister om vårdnad, boende och umgänge (Socialstyrelsen 2011). År 2015 var drygt 6200 barn aktuella för utredning om vårdnad, boende och umgänge År 2015 inhämtades upplysningar från socialnämnd avseende 11 300 barn (Socialstyrelsen 2016)

Hur många barn får umgängesstöd? Cirka 1400 barn får umgängesstöd under ett år (Socialstyrelsen 2015)

På vilken plats ges umgängesstöd? Umgänge i särskild umgängesstödsverksamhet: 22 procent Umgänge i annan lokal som kommunen tillhandahåller: 71 procent Umgänge i umgängesförälderns hem: 57 procent Annan plats, exempelvis lekplats, simhall, bibliotek: 57 procent Källa: Socialstyrelsen 2013

Syftet med utvärderingen Syftet med studien är att utvärdera socialtjänstens umgängesstöd i relation till dess avsikt att skapa trygghet för barnet och bidra till ett normaliserat umgänge, det vill säga att barn och förälder efter en begränsad tid med umgängesstöd klarar fortsatt umgänge på egen hand. Vilka framgångsfaktorer respektive hinder kan identifieras utifrån de berördas perspektiv (barn, föräldrar och personer som arbetar med umgängesstöd)?

Syftet med utvärderingen Ett andra syfte är att göra en analys av målgruppen för umgängesstöd och deras behov. Vilka barn får umgängesstöd? Vilka behov av stöd har barnen inom ramen för umgängesstödet? Har barn och föräldrar andra parallella stödbehov från samhället och i så fall vilka?

Metod, material, analys Utvärderingen bygger på: Dokumentanalyser av akter (åren 2014-2015) Intervjuer med barn, föräldrar och personal (totalt 20 intervjuer) Observationer i umgängeslokalen Programteori

Svårigheter vid genomförandet Svårt att nå fram till barn och föräldrar Inställda umgängestillfällen Adressuppgifter inte aktuella då en del föräldrar har flyttat/bytt telefonnummer Båda vårdnadshavarna ska godkänna att barnet tillfrågas om deltagande i en studie

Lokalt utvecklingsarbete Problem/förbättringsområden identifierades: Tidigare handläggning av umgänge var ineffektiv och ej högt prioriterad Icke-professionella kontaktpersoner gav stöd som ej var likvärdigt Stödjarna hade ej tydliga uppdrag Det fanns brister i säkerhet för de som arbetade med stödet Det fanns brister i uppföljning av umgänge

Lokalt utvecklingsarbete Förändringar som genomfördes: Umgängeslokal anpassad efter barnens behov Två team om vardera två umgängesstödjare (totalt fyra) Två (under utvärderingens gång utökat till tre) familjerättssekreterare Handledning till personal Under utvärderingens gång förbättring av säkerheten i lokalen

Vilka barn får umgängesstöd? I den aktuella verksamheten: 37 barn Barn i åldrarna 2-12 år, M=6,35 Lika andel flickor och pojkar Barnen bor oftast hos mamma och har umgänge med pappa Många föräldrar är födda utomlands

Varför umgängesstöd? Dokumentanalyserna visar: Yngre barn som inte har haft kontakt med sin förälder sedan en längre tid tillbaka, det kan röra sig om några månaders tid, ett år eller till och med flera års tid Umgängesstödet blir en länk för att återuppta kontakten mellan barn och förälder när föräldrarna inte kan träffas

Varför umgängesstöd? De har inte träffats. Han bodde hos oss till [barnet] var ett år. Sedan har de inte träffats och [barnet] är fem år idag. Därför sa jag att det kan inte bara bli umgänge så. Det är därför vi har umgängeslokalen. För att de ska få lära känna varandra (boendeförälder)

Varför umgängesstöd? Dokumentanalyserna visar: Det finns uppgifter om förekomst av våld Våld mot en förälder Våld mot en förälder i barnets närvaro Våld mot barnet Våld mot barnets syskon - Umgängesstödet blir en trygghet och säkerhet för barnet

Skydd från samhället Många mammor har fått skydd från samhället efter våld/hot: skyddade personuppgifter (10) skyddat boende (8) kontaktförbud för pappan (9)

Varför umgängesstöd? Det kan finnas andra bakomliggande orsaker till behovet som att umgängesföräldern har: Missbruksproblem Psykiska problem Funktionsnedsättning Boendeföräldern är orolig för att barnet ska föras bort till annat land

Omsorgsförmåga Utdrag från intervju: Barn: Det har varit problem när han var ensam med oss. Intervjuare: När han var ensam med er. Barn: Ja på grund av hans missbruk.

Omsorgsförmåga Barn kan beskriva omvända roller då deras umgängesförälder är mer som ett barn : Alltså pappa kan inte riktigt tänka själv tycker jag. Han kan inte riktigt bestämma som en vuxen. Han är mer som ett barn. Han kan antingen bli väldigt väldigt arg, väldigt väldigt ledsen, väldigt väldigt glad, väldigt väldigt överraskad. Inte något mitt emellan

Umgängesstödjarens roll I tidigare studier: stöd, observation, närvaro, skydd (Socialstyrelsen 2013) stödjande, observerande (Lagerlöf 2014) Metaforer: en fluga på väggen (Lagerlöf 2014) ett spöke vid sidan om (Bangura Arvidsson 2009)

Umgängesstödjarens roll I den studerade verksamheten enligt dokument: Stöd och trygghet för barnen Se och höra allt som sägs och sker mellan barnet och umgängesföräldern Synliggöra det enskilda barnets behov för båda föräldrarna Fungera som en bra vuxen förebild för såväl barnet som umgängesföräldern

Umgängesstödjarens roll Enligt föräldrar: Se till att barnet mår bra under umgänget Ge barnet stöd, lyssna på barnet, tänka på barnet Ge trygghet och säkerhet för barnet Observerande roll, bevakning, övervakning

Umgängesstödjarens roll Enligt barnen: trygghet för att inget jobbigt ska hända Man vet att han inte gör något när andra är med. vaka över barnet

Umgängesstödjarens roll Umgängesstödjare: Vi är en länk emellan. Vi kan vara väldigt nära men vi kan också ta ett steg tillbaka. Så fort vi märker att det börjar finnas en allians och en bärighet i relation så backar vi / / vi är ju i rummet men vi är inte precis bredvid nu längre. Och märker vi att det blir en svårighet så går vi nära. Så vi går in och ut i relation.

Umgängesstödjarens roll Umgängesstödjare: Vi ska höra vad de säger, vara för barnets och boförälderns trygghet och säkerhet. Men inte sitta så här jättenära dem [barnet och umgängesföräldern]. Väldigt försiktigt, att de känner sig, att båda känner trygghet, att nu kan vi vara tillsammans. På något sätt vill jag inte störa deras relation, däremot stödja den.

Vad betyder umgängesstöd för barnet? Umgängesstöd har betydelse här och nu: man träffar sin förälder som man inte bor hos med två andra vuxna personer som är som ett stöd för att man ska känna sig trygg och hjälpa till så att det blir en bra träff Umgängesstöd har betydelse för framtiden: man får träffa sin förälder under en viss period och under den perioden ska man vara med sin förälder och se om man vill tillbaka eller inte

Vad betyder umgängesstöd för barnet? Det som är bra är att man känner att de är där för en. Men det dåliga är att jag vet att han verkar jättesnäll då, men när folk är med så gör man inte dumma saker. Så på ett sätt är det lite dumt att de är där men det känns ändå bra att de är där. För om de inte skulle ha varit där skulle jobbiga saker ha hänt. Men nu när de är där så händer inte det.

Programteori Umgängesstöd Interna faktorer: Kontinuitet Tillit Närvaro Integritet Kompetens Kommunikation Flexibilitet Problem/förbättringsområden inom följande: 1 Tidigare handläggning var ineffektiv och ej högt prioriterad 2 Icke-professionella kontaktpersoner gav stöd som ej var likvärdigt 3 Stödjarna hade ej tydliga uppdrag 4 Det fanns brister i säkerhet för de som arbetade med stöd 5 Det fanns brister i uppföljning Aktiviteter: 1 Lokal anpassad efter barns behov 2 Två team om vardera två umgängesstödjare 3 Två (under utvärderingens gång utökat till tre) familjerättssekreterare 4 Handledning till de anställda 5 Under utvärderingens gång förbättring av säkerheten i lokalen Prestationer: de genomförda aktiviteternas konkreta innehåll 1 Information till föräldrar och barn 2 En utsedd umgängesstödjare för varje barn 3 Stöd till barn 4 Stöd till föräldrar 5 Återrapportering 6 Uppföljning Förväntade effekter: Umgängesstödjarna har en tydlig roll i sina uppdrag och arbetar professionellt och likvärdigt Skapa/återuppta/ utveckla relationen barn förälder Trygghet och säkerhet för barn, föräldrar och anställda Normalisering, dvs. att umgänge kan ske utan umgängesstöd inom ca ett års tid Förbättrat samarbete och kommunikation mellan föräldrarna Externa faktorer: Tid Maktrelationer Parallellt stöd Förekomst av våld/missbruk

Slutsatser Interna faktorer av betydelse: Tillit Kontinuitet Närvaro Integritet Kompetens Kommunikation Flexibilitet

Slutsatser Externa faktorer av betydelse: Tid Maktrelationer Tillgång till parallellt stöd Förekomst av missbruk/våld

The use of supervised services is considered a transitional service with the purpose of maintaining safety while families complete the required steps (e.g. enroll in counseling services, attend domestic violence programs, etc.) to decrease the risk factors so they no longer require the visits to be supervised. (Saini & Birnbaum 2015)

Paradoxala effekter Att känna sig instängd Motstridiga signaler från samhället

Trygghet för barnet Några reflektioner utifrån intervjuer med barn: Att personalen är närvarande, ser och hör Att stöd ges så länge det behövs Att umgänge avbryts om det inte är bra för barnet Att överenskommelser följs hålla vad man lovat Språk / kommunikation Att barnet får utvärdera stödet enskilt

Slutsats Socialtjänsten behöver vara klar över syftet med umgängesstödet i det individuella fallet då umgängesstöd har kommit att användas inte endast i ärenden där domstolen har bedömt att umgänget kan normaliseras, utan ibland även i syfte att få mer information som underlag för bedömning av vad som är barnets bästa. Det innebär att det blir problematiskt att utgå ifrån att umgänget alltid ska normaliseras. Talet om normalisering inom en viss tid kan skapa mycket stress och oro för berörda barn och boendeföräldrar om det exempelvis har förekommit våld i nära relation eller om umgängesföräldern har missbruksproblem.

Spänning mellan barns rättigheter Att ha kontakt med sin förälder Att inte utsättas för våld Vad är mest skadligt att bryta kontakt med en förälder eller fortsatt kontakt med risk att utsättas för våld?

Skydd Det viktigaste stödet för barn som har utsatts för våld eller bevittnat våld mot en förälder är skydd från fortsatt våld (enligt Broberg et al. 2011)

Reflektion Behov av barnpsykologisk expertis

Barnpsykologisk expertis det skulle ha funnits med en barnpsykolog i hela processen som har träffat barnen och pratat med dem, och som kunde vara den som förde deras talan någon opartisk som liksom kan barn och som kan läsa av dem och som finns med i processen (föräldraintervju)

Referenser Bangura Arvidsson, M. (2009) Aktiv passivitet: Om kontaktpersoners roll och förhållningssätt till pappor, mammor och barn i umgängestvister, Socialvetenskaplig Tidskrift, 2009:1, 3 19. Bergman, Ann-Sofie (2016) Se, uppfatta, höra, men inte störa: En utvärdering av umgängesstöd för barn. Stockholms stad och FoU Södertörn. Broberg, A., Almqvist, L., Axberg, U., Grip, K., Almqvist, K., Sharifi, U., Cater, Å., Forssell, A., Eriksson, M. & Iversen, C. (2011) Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma: resultat från en nationell utvärdering. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet. Forssell, Anna (2016) Better safe than sorry?: quantitative and qualitative aspects of child-father relationship after parental separation in cases involving intimate partner violence. Diss. Örebro universitet. Lagerlöf, H. (2014) Umgängesstöd i lokal: En studie om fyra kommuners arbete med umgängesfrågor. FoU Södertörns skriftserie 2014:128. Proposition 2009/2010:192, Umgängesstöd och socialtjänstens förutsättningar att tala med barn. Socialstyrelsen (2013) Familjerätt: Kommunernas arbete med umgängesstöd. Socialstyrelsen (2016) Statistik om familjerätt år 2015.