Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2006-2008 Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel ökade i värde under 2008. Ökningen var betydligt större än för annan varuhandel. En stor del av ökningen beror på att priserna var ovanligt höga under större delen av 2008, men det handlar också om större volymer. Importen av kött och mejeriprodukter ökade mest. För exporten kom de största ökningarna för spannmål, men även förädlade livsmedel och drycker ökade betydligt. Rapport 2009:18
Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2006-2008 Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel fortsatte att öka under 2008. Den ekonomiska krisen som bröt ut på hösten har inte satt några större spår i datan för helåret. Jordbrukshandeln ökar snabbare än varuhandeln totalt sett. På importsidan är det kött och mejeriprodukter som ökat mest i värde. För exporten ser vi de största ökningarna för spannmål, drycker och förädlade livsmedel. Vi importerar ungefär dubbelt så mycket som vi exporterar. Jordbruksimporten består i första hand av frukt, grönsaker och kött. Motsvarande export domineras av drycker, spannmål och spannmålsprodukter, samt förädlade livsmedel. Enheten för handel och marknad Författare Jimmie Enhäll Katarina Johansson Olof Sköld
Sammanfattning Värdet av den svenska importen av jordbruksvaror och livsmedel är ungefär dubbelt så stort som exporten. Importen uppgick under 2008 till 88 miljarder kronor, en ökning med 13 procent jämfört med året innan. Motsvarande export uppgick till 48 miljarder kronor, en ökning med 15 procent. En stor del av ökningen beror på att priserna var ovanligt höga under större delen av 2008, men det handlar också om större volymer. Exporten består i första hand av fisk, spannmål och spannmålsprodukter, drycker och förädlade livsmedel. Tillsammans svarar dessa produktgrupper för 65 procent av livsmedelsexporten. Fiskexporten utgörs dock till stor del av vidareexport av norsk fisk. Alla produktgrupper ökade sitt exportvärde under 2008. Exporten ökade mest för de produktgrupper som redan var störst, både i absoluta tal och i procent. Mer än 70 procent av vår export går till andra EU-länder, i synnerhet Danmark, Finland och Tyskland. Utanför EU är våra viktigaste handelspartners Norge och USA, även om USA:s betydelse som mottagarland fortsätter att minska. När det gäller importen av livsmedel består den i första hand av fisk, frukt och grönsaker, kött och drycker. Tillsammans står de produktgrupperna för nästan 60 procent av livsmedelsimportens värde. En betydande del av importen är dock norsk fisk som går vidare till andra länder. Importvärdet ökade för samtliga produkter. De största ökningarna avser kött, mejeriprodukter samt oljor och fetter, som alla ökade med mer än en miljard kronor. Nästan 70 procent av importen kommer från andra EU-länder, framför allt Danmark, Tyskland och Nederländerna. Då ska man dock komma ihåg att en del av de varuflöden som redovisas som EU-import i statistiken egentligen har ursprung i andra länder. Ett typiskt exempel är sydamerikansk frukt som kommer till Sverige via Nederländerna. EU-importen är alltså något överskattad i statistiken. I handeln med förädlade livsmedel har Sverige en betydligt starkare position. Vi exporterade sådana produkter för 18 miljarder kronor och importerade för 20 miljarder, vilket betyder att underskottet är mycket mindre än om man tittar på hela handeln med jordbruksvaror och livsmedel. Både importen och exporten ökade i värde under 2008, importen med 13 procent och exporten med nio procent. Sveriges största exportprodukt inom sektorn är vodka. Andra viktiga produktgrupper är bröd och bakverk, choklad och diverse beredda livsmedel. Vodkan säljs i första hand till USA. I övrigt exporterar vi förädlade livsmedel framför allt till andra EU-länder, 65 procent av den övriga exporten går dit. Importen av förädlade livsmedel kommer till större delen från andra EU-länder; hela 88 procent kommer därifrån. Importen är jämnare fördelad över olika produktgrupper, men viktiga importvaror är diverse beredda livsmedel, choklad, spannmålsberedningar och bakverk. Nästan alla produktgrupper har ökat i värde. Ett notabelt undantag är dock tobaksimporten, som gått tillbaka med ett par procent.
Summary The value of Swedish imports of agrofood products is almost twice as high as of its exports. Imports in 2008 amounted to SEK 88 billion, an increase by 13 per cent compared to the previous year. The corresponding export amounted to SEK 48 billion, an increase by 15 per cent. Exports primarily consist of fish, cereals and cereal products, beverages, and processed food. Together these product groups make up 65 per cent of the value of food exports. However, a large part of our fish exports consist of reexport of Norwegian fish. Exports increased in value for all product groups. The largest increases occurred for the largest product groups, both in absolute terms and expressed as a percentage. More than 70 per cent of our exports go to other EU Member States, particularly Denmark, Finland and Germany. Among non-members, our main trading partners are Norway and the US, but the US's importance continues to decline. Sweden's food imports mostly consist of fish, fruit and vegetables, meat, and beverages. Together these products group make up almost 60 per cent of the value of food imports. However, Norwegian fish that is reexported to other countries make up a significant part of the total. The import value increased for all products. The largest increases occurred for meat, dairy products, and oils and fats, which increased by more than a billion crowns each. Almost 70 per cent of imports come from other EU Member States, primarily from Denmark, Germany and the Netherlands. However, one should bear in mind that some trade flows that are shown as imports from the EU in the statistics actually have their origin in other countries. A typical example is fruit from Latin America that come to Sweden via the Netherlands. This means that EU imports are somewhat overestimated in the data. If we look at trade in processed food only, Sweden holds a much stronger trading position. Exports amounted to SEK 18 billion and import to SEK 20 billion, which means that the deficit is much smaller than for our entire agrofood trade. Imports and exports both increased in 2008, imports by 13 per cent and exports by nine per cent. Our main export product in the sector is vodka. Other important product groups are bread and baker's wares, chocolate, and various food preparations. Vodka is mostly sold to the US. Excluding vodka, Sweden exports food mainly to other EU Member States; 65 per cent of the value of remaining exports go there. Imports of processed food mostly come from other EU Member States, as much as 88 per cent are imported from there. Imports are more evenly distributed across product groups, but some important groups are various food preparations, chocolate, processed cereals, and baker's wares. Almost all product groups have increased in value. A noteworthy exception is tobacco, which decreased by a couple of per cent.
Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Rapportens upplägg... 1 1.1.1 Produktgrupper enligt SITC... 1 1.1.2 Ländergrupper... 2 1.1.3 Tabellernas form och innehåll... 3 1.1.4 Import och export... 3 1.1.5 Disposition... 3 1.2 Förändringar av handelsstatistiken efter 1995... 4 2 Handelsutveckling... 6 2.1 Sveriges handelsbalans för jordbruksvaror och livsmedel under 2008... 6 2.2 Sveriges exportutveckling under 2008... 7 2.2.1 Perspektiv på svensk export av jordbruksvaror och livsmedel... 8 2.2.2 Export till olika ländergrupper... 8 2.2.3 Viktiga exportmarknader... 10 2.2.4 Olika produktgruppers exportutveckling... 11 2.3 Sveriges importutveckling under 2008... 15 2.3.1 Perspektiv på svensk livsmedelsimport... 15 2.3.2 Import från olika ländergrupper... 15 2.3.3 Viktiga avsändningsländer... 17 2.3.4 Olika produkters importutveckling... 17 3 Fördelning på ländergrupper och länder... 20 3.1 Sveriges totala handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på ländergrupper och länder... 20 3.2 Sveriges handel med EU-15... 24 3.3 Sveriges handel med EU:s nya medlemsländer... 32 3.4 Sveriges handel med övriga länder i Central och Östeuropa samt Ryssland. 40
3.5 Sveriges handel med övriga OECD-länder... 44 3.6 Sveriges handel med övriga länder... 48 4 Fördelning på produktgrupper... 53 4.1 Sveriges totala handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på produktgrupper... 53 4.2 Sveriges handel med levande djur (SITC 00)... 55 4.3 Sveriges handel med kött och köttvaror (SITC 01)... 57 4.4 Sveriges handel med mejeriprod. och ägg (SITC 02)... 63 4.5 Sveriges handel med fisk, kräft- och blötdjur m.m. (SITC 03)... 68 4.6 Sveriges handel med spannmål och varor därav (SITC 04)... 72 4.7 Sveriges handel med frukt och grönsaker (SITC 05)... 78 4.7.1 Sveriges handel med grönsaker och grönsaksprodukter... 78 4.7.2 Sveriges handel med frukt, bär och nötter m.m... 83 4.8 Sveriges handel med socker och sockervaror m.m. (SITC 06)... 88 4.9 Sveriges handel med kaffe, te, kakao m.m. (SITC 07)... 91 4.10 Sveriges handel med djurfoder (SITC 08)... 94 4.11 Sveriges handel med diverse livsmedel (SITC 09)... 96 4.12 Sveriges handel med drycker (SITC 11)... 100 4.13 Sveriges handel med tobak och tobaksvaror (SITC 12)... 104 4.14 Sveriges handel med oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter (SITC 22)... 106 4.15 Sveriges handel med oljor och fetter (SITC 4)... 108 5 Sveriges handel med levande växter... 110 5.1 Export av levande växter... 110 5.2 Import av levande växter... 110 6 Sveriges handel med bearbetade jordbruksvaror... 114 6.1 Export av bearbetade jordbruksvaror... 114 6.2 Import av bearbetade jordbruksvaror... 115 7 Bilaga 2. Statistiska nummer i produktgrupper: icke-bilaga-i... 125
1 Inledning Rapportens syfte är att på både övergripande och detaljerad nivå beskriva Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2006-2008. Rapporten beskriver också utvecklingen det senaste året liksom mer långsiktiga trender. Den statistik som presenteras är huvudsakligen en bearbetning av handelsstatistik från Statistiska centralbyrån (SCB) 1. Handelsstatistik kan ha många användningsområden. Genom den kan man följa import- och exportutvecklingen både på aggregerad och på detaljerad nivå. Med hjälp av statistiken kan man också få en indikation på hur olika politiska beslut samt multilaterala och bilaterala handelsavtal påverkar handeln. Växelkursvariationer, strategiska beslut av näringen och strukturella förändringar är andra faktorer som kan påverka handeln, och med hjälp av handelsstatistiken kan man få en fingervisning om hur dessa faktorer påverkar import och export. 1.1 Rapportens upplägg 1.1.1 Produktgrupper enligt SITC Rapporten utgår från FN:s rekommenderade produktgruppering SITC (Standard International Trade Classification). De grupper som valts är de som helt eller till övervägande del omfattar jordbruksvaror och livsmedel. Denna avgränsning av jordbruksvaror och livsmedel har den fördelen att endast ett fåtal varor utesluts. Jordbruksvaror och livsmedel i rapporten omfattar följande tvåställiga SITC-grupper: 00 Levande djur 01 Kött och köttvaror 02 Mejeriprodukter och ägg 03 Fisk, kräft- och blötdjur m.m. 04 Spannmål och varor därav 05 Frukt och grönsaker 06 Socker, sockervaror m.m. 07 Kaffe, te, kakao m.m. 08 Djurfoder 09 Diverse livsmedel 11 Drycker 12 Tobak och tobaksvaror 22 Oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter 4 Oljor och fetter 2 En varugrupp som i EU-sammanhang betraktas som jordbruksvara, men som inte omfattas av ovanstående avgränsning, är levande växter som utgör en del av SITC 29. För att rapporten ska vara jämförbar mot tidigare redovisningar och andra statistikrapporter har levande växter 1 Statistiken som avser övriga nordiska länder är en bearbetning av statistik från Danmark statistik, Statistisk centralbyrå (NO) och Tullstyrelsen (FI). Växelkursomräkningarna är baserade på av Riksbanken noterade medelvärdeskurser. 2 Oljor och fetter omfattar följande tvåställiga SITC-grupper: 41,42 och 43. 1
inte inkluderats i redovisningen av den totala handeln med jordbruksvaror och livsmedel. Handeln med levande växter redovisas istället separat i kapitel 5. I kapitel 6 redovisar vi statistik om handeln med bearbetade jordbruksvaror. 3 Dessa livsmedel ingår i flera olika produktgrupper enligt SITC, men med tanke på att bearbetade jordbruksvaror har en hög förädlingsgrad och därmed ofta ett högre mervärde är det intressant att följa dessa produkter samlat. De bearbetade jordbruksvarorna är, bland annat tack vare den höga förädlingsgraden, särskilt intressanta för svensk livsmedelsindustri. Vilka produkter vi räknar som bearbetade framgår av bilaga 2. SITC-grupperna omfattar många varor. För att kunna studera handelsutvecklingen på mer detaljerad nivå har SITC-grupperna delats in i ett antal mer begränsade varugrupper. Som exempel kan nämnas att SITC-gruppen 01 kött och köttvaror delats in i varugrupperna nötkött, griskött och så vidare. För att skilja dessa grupper från den grövre SITC-grupperingen används beteckningarna varugrupper för de detaljerade grupperna och produktgrupper enligt SITC för de mer omfattande tvåställiga SITC-grupperna. En förteckning över vilka statistiska nummer som ingår i varje varugrupp återfinns i bilaga 1. 1.1.2 Ländergrupper Handeln redovisas för fem ländergrupper: EU-15. Detta är de 15 länder som utgjorde EU till och med den 30 april 2004. Nya medlemsländer. Gruppen inkluderar dels de tio länder som blev EU-medlemmar i maj 2004 och dels Bulgarien och Rumänien, som blev medlemmar 1 januari 2007. Övriga Central- och Östeuropa samt Ryssland. Utöver Ryssland ingår Albanien, Bosnien-Hercegovina, Kosovo, Kroatien, Makedonien, Moldavien, Montenegro, Serbien, Ukraina och Vitryssland Övriga OECD-länder. Gruppen består av Australien, Island, Japan, Kanada, Mexiko, Norge, Nya Zeeland, Schweiz, Sydkorea, Turkiet och USA Övriga länder. Här ingår alla övriga länder, främst ett stort antal utvecklingsländer. 3 Med bearbetade jordbruksvaror avses jordbruksvaror som inte ingår i bilaga I till EU-fördraget. Etanol (KN-nr 2207) ingår inte i bilaga I till fördraget men definieras inte som en bearbetad jordbruksvara i denna rapport. Anledningen till detta är dels att etanol inte finns inkluderat i kapitel 2-4 i denna rapport och dels att det i EU finns en särskild marknadsordning för etanol (om än inte omfattande). Vissa varor ur KN-nr 2208; bourbon whiskey, rom & taffia, arrak, olika fruktspriter och odenaturerad etylalkohol ingår i EU-sammanhang egentligen inte i sektorn för bearbetade jordbruksvaror, men i denna rapport definierad hela KN-nr 2208 som bearbetade jordbruksvaror. Denna rapports definition av bearbetade jordbruksvaror är densamma som i Jordbruksverkets rapport 2006:13 marknadsöversikt bearbetade jordbruksvaror (icke-bilaga 1). 2
1.1.3 Tabellernas form och innehåll I alla tabellerna redovisas värdet 4 av handeln i löpande priser. Alla värden anges i miljoner kronor (mkr). Kvantiteter redovisas bara på detaljerad varunivå. Vissa varugrupper omfattar varor som sinsemellan är mycket olika och det blir därför inte meningsfullt att addera kvantiteterna. I dessa fall redovisas följaktligen ingen kvantitet, vilket markeras med en asterisk. I de fall då kvantiteter redovisas är enheten ton. För levande djur och drycker används emellertid enheterna styck respektive 1000 liter. För starksprit är enheten 1000 liter hundraprocentig alkohol. I de fall siffran 0 förekommer i en tabell innebär det antingen att värde/kvantitet är noll eller att värdet/kvantiteten är mindre än hälften av använd enhet så det avrundade värdet blir 0. För 2006 och 2007 redovisas definitiva värden och kvantitetsuppgifter och för 2008 redovisas preliminär statistik. 1.1.4 Import och export I rapporten används begreppet import både för import från länder utanför EU och införsel från andra EU-länder. På samma sätt avses med export både export till länder utanför EU och utförsel till andra EU-länder. 1.1.5 Disposition Kapitel 2 beskrivs utvecklingen av Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel under 2008. Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel ställs också i relation till produktionsvärdet för jordbruksvaror och livsmedel, total varuhandel och Danmarks, Finland och Norges handel med jordbruksvaror och livsmedel. I kapitel 3 presenteras Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på länder. I det inledande avsnittet redovisas en tabell över Sveriges totala handel med jordbruksvaror och livsmedel 2006-2008 fördelad på ett stort antal länder och därefter följer en tabell med de 30 viktigaste länderna för Sveriges import respektive export under 2008. Efter detta följer ett avsnitt för varje ländergrupp. Avsnittet inleds med en tabell över den samlade handeln med hela ländergruppen fördelad på produktgrupper enligt SITC, följd av en tabell som visar den totala handeln med jordbruksvaror och livsmedel med respektive land i gruppen under 2008. Vidare redovisas handeln med ett urval av enskilda länder fördelad på produktgrupper enligt SITC. För ländergrupperna EU-15 och Nya medlemsländer redovisas handeln med samtliga länder var för sig, medan enbart handeln med Sveriges viktigaste handelspartners redovisas för övriga grupper. I kapitel 4 redovisas Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel på mer detaljerade varugrupper än tvåställig SITC. Kapitlet inleds med en tabell över den totala handeln för samtliga varugrupper. Därefter följer ett avsnitt för varje SITC-grupp med tabeller över handeln fördelad på ländergrupper, viktigaste handelspartners samt detaljerade varugrupper. Varje avsnitt är uppdelat efter följande mönster: 4 Från januari 1998 redovisar företagen statistiskt värde enbart med handeln utanför EU, dvs. varornas värde enligt faktura med tillägg av eventuella frakt- och försäkringskostnader fram till svenska gränsen. För handeln med andra EU-länder redovisas fakturerat värde. SCB räknar dock om uppgifterna om fakturerat värde till statistiskt värde med hjälp av omräkningsfaktorer. 3
Tabell a: Import och export för varje varugrupp fördelad på ländergrupperna EU-15, Nya medlemsländer, Övriga Central- och Östeuropa samt Ryssland, Övriga OECD-länder och Övriga länder. Tabell b: Viktigaste handelspartners för varje varugrupp. I dessa tabeller redovisas vilka länder Sverige handlade mest med under 2008. Tabell c och d: Tabellerna presenterar import och export fördelad på detaljerade varugrupper, exempelvis vodka, benfritt nötkött eller potatis. Både värde och kvantitet redovisas. I vissa fall redovisas både import och export i samma tabell, men i andra fall är antalet detaljerade varugrupper så omfattande att importen redovisas i en c-tabell och exporten i en d-tabell. I kapitel 5 presenteras Sveriges handel med levande växter. Denna handel ingår som tidigare nämnts inte i sammanställningen över handeln med jordbruksvaror och livsmedel. Kapitel 6 redovisas handeln med bearbetade jordbruksvaror. Kapitlet inleds med en redovisning av handeln fördelad på ländergrupper. Därefter följer en redovisning på produktgruppsnivå av de viktigaste produktgrupperna och Sveriges viktigaste handelspartners. Kapitlet avslutas sedan med en redovisning av värdet på importen och exporten av samtliga produktgrupper. 1.2 Förändringar av handelsstatistiken efter 1995 Det svenska EU-medlemskapet innebar stora förändringar för insamlingen av uppgifter till handelsstatistiken. Förändringarna innebär i korthet att det fr.o.m. 1995 inte finns någon heltäckande statistik över Sveriges handel med de övriga EU-länderna 5 samt att redovisningen av ursprungsland för importen har förändrats. Detta betyder att jämförelser av handelsstatistik före tiden för Sveriges medlemskap i EU med tiden efter inträdet blir osäkra. Före EU-medlemskapet baserades handelsstatistiken på uppgifter som företagen lämnade i tulldokument vid export och import. Detta gav en i stort sätt heltäckande handelsstatistik. Idag samlas uppgifter till handelsstatistiken in på två olika sätt. Uppgifter om Sveriges handel med tredje land (utanför EU) hämtas som tidigare från tulldokument. För handeln med andra EUländer behöver företagen inte fylla i några tulldokument. Istället samlas uppgifter om dessa företags handel in genom en undersökning som kallas Intrastat. Intrastat är en urvalsundersökning som med vissa variationer tillämpas inom hela EU. I Sverige gäller att alla företag som har en årlig export till eller import från andra EU-länder som överstiger 1,5 miljoner kronor ingår i urvalet. Varje månad måste dessa företag redovisa sin handel med EU fördelad på varor och ursprungsland. För importen från EU redovisas varans avsändningsland. För exporten redovisas varans bestämmelseland, dvs. den slutliga destinationen. Den handelsstatistik som kan sammanställas med hjälp av uppgifterna från undersökningen Intrastat täcker inte hela den faktiska handeln. Detta beror dels på täckningsfel, alla företag som handlar med EU ingår inte i urvalet, dels på ett svarsbortfall där alla företag i urvalet inte 5 I kapitel 1.2 avses med EU-länder, där inget annat anges, EU-15 t.o.m. 30 april 2004, EU-25 mellan 1 maj 2004 och 31 december 2006 och EU-27 från och med 1 januari 2007. 4
redovisar sin EU-handel. För att komma till rätta med detta korrigerar SCB de insamlade uppgifterna. SCB gör korrigeringar på treställig SITC-nivå 6. I det material Jordbruksverket bearbetar finns heller inga korrigeringar för handeln med enskilda EU-länder. För 2008 innebär detta att 2 083 miljoner kronor av den skattade importen av jordbruksvaror och livsmedel från andra EU-länder inte kunnat fördelas på länder eller detaljerade varugrupper. Detta motsvarar 3,7 procent av det skattade totala värdet av jordbruksvaror och livsmedel från EU under 2008. För exporten uppgår värdet av korrigeringen till 1 131 miljoner kronor, vilket motsvarar 3,9 procent av det skattade totala värdet för exporten av jordbruksvaror och livsmedel till andra EU-länder under 2008. Teoretiskt skulle exempelvis exporten till Tyskland kunna vara allt från 0 till 1 131 miljoner kronor högre än det insamlade värdet (under förutsättning att det skattade värdet motsvarar det faktiska värdet). Den handel med andra EU-länder som inte fördelats på enskilda länder redovisas i rapporten under ländergruppen EU-15. Detta gäller även handeln efter den 1 maj 2004 och den 1 januari 2007 då EU utvidgades med tio respektive två nya medlemsländer, trots att den handel som inte fördelats på länder efter dessa datum även omfattar handeln med de nya medlemsländerna. Effekten av detta blir att handeln med EU-15 blir något överskattad medan handeln med de nya medlemsländerna blir något underskattad. Efter EU-inträdet är det inte längre möjligt att redovisa ursprungsland för hela importen. För import från tredje land som har tullbehandlats i Sverige finns fortfarande uppgift om ursprungsland i tulldokumenten. Däremot finns enbart uppgift om avsändningsland för importen från andra EU-länder. I de fall då en vara från tredje land har tullbehandlats i ett annat EU-land på sin väg till Sverige redovisas varan därför som import från EU. I handelsstatistiken i denna rapport redovisas avsändningsland för importen från andra EUländer medan ursprungsland redovisas för importen från tredje land. Detta innebär att importen från ett EU-land kan omfatta varor med ursprung i andra länder. För exporten gäller däremot inte motsvarande problem då bestämmelseland redovisas både i tulldokument vid export till tredje land och i Intrastatundersökningen vid utförsel till andra EU-länder. De statistikproblem som diskuteras här är bra att ha i åtanke när uppgifterna i rapporten studeras. Läsaren kommer att påminnas om statistikproblemen med hjälp av fotnoter till tabellerna. För att läsaren ska få en uppfattning om hur mycket handel som enligt skattningarna saknas redovisas i tabell 3.2c korrigeringarna i miljoner kronor för varje tvåställig SITC-grupp. I redovisningen i kapitel 4 över de viktigaste import- respektive exportländerna för olika varugrupper anger fotnoten hur många miljoner kronor av den skattade handeln som inte kunnat fördelas på enskilda EU-länder. 6 På KN-nr (tullnomenklaturen) nivå görs istället korrigeringen på sexställig nivå. 5
2 Handelsutveckling I det här kapitlet beskriver vi Sveriges import och export av jordbruksvaror och livsmedel i stora drag. Mer detaljerade uppgifter hittar du i kapitel 3 och 4. 2.1 Sveriges handelsbalans för jordbruksvaror och livsmedel under 2008 Sverige är en nettoimportör av jordbruksvaror och livsmedel. Under 2008 uppgick underskottet i den handeln till 40 miljarder kronor, vilket var en ökning med 3,7 miljarder kronor jämfört med 2007. Underskottet har ökat varje år sedan 1998, med undantag för år 2000, vilket också framgår av figur 1 nedan. De flesta åren ökar dock exporten något snabbare än importen i procent räknat, så uttryckt på det viset har handelsbalansen för jordbruksvaror förstärkts något det senaste decenniet. 90 80 miljarder kronor 70 60 50 40 Export Import 30 20 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Figur 1 Sveriges import och export av jordbruksvaror och livsmedel, miljarder kronor Sverige hade under 2008 endast överskott i handeln med produktgruppen spannmål och spannmålsprodukter. För förädlade livsmedel var värdet av exporten och importen ungefär lika stort, men för övriga produkter importerar vi betydligt mer än vi exporterar. Det i särklass största underskottet finns i handeln med frukt och grönsaker, men även för kött, fisk och mejeriprodukter har vi betydande underskott i handeln. Man bör dock komma ihåg att dessa över- och underskott avser produktgrupper. Det finns enskilda produkter där Sverige har stora handelsöverskott även om balansen för produktgruppen i dess helhet är negativ. Exempel på sådana produkter är starksprit, smör, mjölk och margarin. Den negativa handelsbalansen i handeln med jordbruksvaror och livsmedel kan främst förklaras med underskott i handeln med EU-15 och Norge. Under 2008 var underskottet i handeln med EU-15 25,3 miljarder kronor, en ökning med 3,5 miljarder kronor sedan föregående år. Underskottet i handeln med Norge uppgick till 10,6 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,4 miljarder kronor sedan 2007. När det gäller importen från EU-15 ska man ha i åtanke att denna import även innehåller produkter med ursprung från länder som inte är EU-medlemmar (se vidare kapitel 1.2). Underskottet i handeln med EU-15 skulle vara mindre 6
och underskottet i handeln med andra länder större om all handel hade redovisats efter ursprungsland. miljarder kronor 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Import Export USA Brasilien Polen Finland Irland Storbritannien Spanien Belgien Frankrike Italien Nederländerna Tyskland Danmark Norge Figur 2 Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2008 fördelad på länder (miljarder kronor) Som framgår av figur 2 hade Sverige under 2008 ett underskott i handeln med de flesta EUländerna. Detta underskott var särskilt stort i handeln med Danmark (8,4 miljarder kronor), Nederländerna (8,1 miljarder kronor) och Tyskland (6,4 miljarder kronor). Vi har däremot små överskott i handeln med Irland och Spanien. I figuren ser det också ut som om vi har ett markant överskott i handeln med Brasilien, men då ska man komma ihåg att en del av vår import av brasilianska produkter kommer in via andra EU-länder och redovisas som import därifrån. 2.2 Sveriges exportutveckling under 2008 Sveriges export av jordbruksprodukter och livsmedel ökade i värde med 15 procent under 2008. Exportvärdet ökade 2007 från 41,6 miljarder kronor till 48,0 miljarder kronor, se tabell 2.1.1. Därmed är ökningstakten tillbaka på tvåsiffriga värden, efter att ha saktat in under 2007. Under 2008 ökade exporten av samtliga produktgrupper i värde. En del produkter ökade med mer än 20 procent, bland annat kött, socker samt oljor och fetter. De flesta av de mer betydande exportvarorna ökade dock inte fullt så mycket, utan ökade med 10-17 procent. Det gäller exempelvis fisk, spannmål och spannmålsprodukter, drycker och förädlade livsmedel. Sveriges totala varuexport ökade under 2008 med fem procent, vilket betyder att exporten av jordbruksvaror och livsmedel ökade betydligt mer. Exporten av jordbruksvaror och livsmedel utgjorde fyra procent av den totala varuexporten samma år. 7
2.2.1 Perspektiv på svensk export av jordbruksvaror och livsmedel Produktionsvärdet för svenska jordbruksvaror och livsmedel var 170 miljarder kronor 2006 7. Detta kan ställas i relation till värdet av importen som samma år var omkring 75 miljarder kronor. Importens värde kan alltså uppskattas till omkring 44 procent av produktionsvärdet. Exporten är ungefär hälften så mycket värd som importen. Vid en jämförelse med Danmark, Finland och Norge ser man att Danmark och Norge har en större livsmedelsexport än Sverige medan Finlands export är mindre. Värdet 2008 var 131 miljarder svenska kronor för Danmark och 48 miljarder kronor för Norge, medan den finska exporten bara uppgick till knappt 13 miljarder kronor. Den norska livsmedelsexporten består till stor del av fisk; om man rensar bort den posten är landets export av jordbruksprodukter och livsmedel påfallande liten, knappt fyra miljarder svenska kronor. Danmark är sedan lång tid tillbaka en stor nettoexportör av jordbruksvaror och livsmedel. Sverige och Finland är däremot nettoimportörer och även Norge är en stor nettoimportör om handeln med fisk och fiskprodukter exkluderas. 2.2.2 Export till olika ländergrupper Exporten till EU-15 uppgick 2008 till 29,2 miljarder kronor, vilket betyder att 60 procent av vår jordbruksexport går till dessa länder, se tabell 2.1.1. Denna andel har varit relativt konstant sedan EU-inträdet 1995. I första hand säljer vi till nordiska länder, oavsett om de är EU-medlemmar eller inte. Liksom förra året ökade exporten i absoluta tal mest för drycker, spannmålsprodukter och förädlade livsmedel 8. Nästan alla produkter uppvisar en ökning av exporten till EU-15 under 2008. Det enda undantaget är mjölk och mejeriprodukter, som gick tillbaka något. Exporten till de nya medlemsländerna 9 ökade med nästan 40 procent under 2008, se tabell 2.1.1. Framför allt är det fiskexporten som har ökat, men detta är till största delen vidareexport av norsk fisk som syns i den svenska statistiken. I övrigt har exporten ökat för bland annat förädlade livsmedel, kött och drycker. Exporten till de nya medlemsländerna uppgick under 2008 till 4,8 miljarder kronor, vilket motsvarar ungefär tio procent av vår totala export av jordbruksvaror och livsmedel. Den i särklass viktigaste exportdestinationen är Polen 10, som ensamt svarar för mer än 60 procent av de nya medlemsländernas import av svenska jordbruksvaror och livsmedel, följt av de baltiska staterna (Litauen: nio procent, Estland: åtta procent och Lettland: sex procent). 7 SCB nationalräkenskaperna, tillgång och användning per produkt 2006, löpande priser. Värdet av exporten och värdet av produktionen är inte helt jämförbara eftersom produktomfånget inte är exakt likadant. Produktgrupperna för produktionsvärdena är baserade på SNI och inte SITC som fallet är när det gäller handeln. 8 Diverse förädlade livsmedel avser bl.a. soppor, såser och buljonger, margarin och annat matfett, beredningar för mat samt färdigmat och halvfabrikat. 9 Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Slovenien, Cypern och Malta blev medlemmar i EU 1 maj 2004 och Rumänien och Bulgarien blev medlemmar i EU 1 januari 2007. Handeln med dessa länder efter inträdet i EU är något underskattad eftersom all handel med andra EU-länder som inte fördelats per land har behandlats som handel med EU-15. 10 68 procent av exporten av jordbruksvaror och livsmedel till Polen utgörs av export av fisk och fiskprodukter, huvudsakligen vidareexport från Norge. 8
Tabell 2.1.1 Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel 2003-2008 fördelad på ländergrupper Ländergrupper: Export (mkr) 2003 2004 2005 2006 2007 2 008 EU-15 1) 16 733 18 616 20 777 24 200 26 235 29 227 Nya medlemsländer 1 145 1 575 2 453 3 088 3 467 4 839 Övriga CÖE-länder + Ryssland 652 702 876 659 907 1 285 Övriga OECD-länder 8 228 8 766 8 769 8 936 9 088 9 717 Övriga länder 1 168 1 067 1 784 1 955 1 915 2 963 SUMMA 27 925 30 726 34 660 38 838 41 612 48 031 1) Exportvärdena för EU-15 har korrigerats (räknats upp) för att omfatta företag som inte ingår i Intrastaturvalet samt för svarsbortfall Även den icke-länderfördelade handeln med de nya medlemsländerna från och med 2004-05-01 och 2007-01-01 ingår här Exportvärdet till länder som inte är EU-medlemmar var 14 miljarder kronor, se tabell 2.1.1. Norge och USA är de klart största destinationerna för svensk jordbruksexport utanför EU; omkring 35 procent av den exporten gick till Norge 2008, och 25 procent till USA. Ytterligare fem procent av exporten går till Ryssland. Exporten till länder utanför EU ökade med 17 procent mellan 2007 och 2008. Exporten till Norge ökade med 19 procent och exporten till Ryssland ökade med 25 procent. Däremot fortsatte exporten till USA att minska, även i år med ungefär fyra procent. Spannmål och spannmålsprodukter, foder och fisk svarade för den största exportökningen till Norge. Till Ryssland är det framförallt exporten av förädlade livsmedel och kött som har ökat. Minskningen av exporten till USA beror framför allt på att dryckesexporten gick tillbaka under 2008, men även exporten av förädlade livsmedel fortsatte sitt återtåg. De senaste fem åren, från 2003 till 2008, har Sveriges jordbruksexport ökat i värde med 72 procent. Exporten till EU-15 ligger ungefär på genomsnittet med en ökning på 75 procent, medan exporten till de nya medlemsländerna har ökat med 322 procent från en betydligt lägre nivå. Exporten till länder som inte är EU-medlemmar har ökat med 39 procent under samma period, se figur 3. 9
miljarder kronor 35 30 25 20 15 10 5 EU15 Tredje land Nya medlemsländer 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Figur 3 Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel till EU-15 nya medlemsländer och länder som inte är EU-medlemmar, 2003-2008 (Miljarder kronor) 2.2.3 Viktiga exportmarknader Under 2008 var de största marknaderna för den svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel Danmark, Norge, Finland och Tyskland. För tre år sedan var USA den viktigaste marknaden, men har passerats av de andra fyra länderna, ett för varje år. Värdet av exporten till de fyra toppdestinationerna ökade med ungefär 15 procent vardera, medan exporten till USA liksom förra året minskade med fyra procent. Ökningen av exporten till Danmark förklaras liksom förra året främst med ökad export av drycker samt spannmål och spannmålsprodukter. Exportökningen till Finland omfattar flera produktgrupper, men de som ökat mest är förädlade livsmedel, kött och mejeriprodukter. Till Norge, har som redan nämnts, exporten av spannmål, foder och fisk gått bra. I övrigt kan man konstatera att exporten till Polen ökat kraftigt, med nästa 50 procent. Framför allt är det exporten av fisk som har ökat, men även av drycker och förädlade livsmedel. 10
Tabell 2.1.2 Sveriges viktigaste exportmarknader för jordbruksvaror och livsmedel 2007 och 2008 Bestämmelseland: Export (mkr) Förändring mellan 2007 1) 2008 1) 2007 och 2008 insamlat insamlat % 1Danmark 5 524 1 Danmark 6 347 14,9 2 Finland 4 117 2 Norge 4 893 18,9 3Norge 4 114 3 Finland 4 755 15,5 4USA 3 638 4 Tyskland 3 782 14,6 5Tyskland 3 300 5 USA 3 510-3,5 6 Frankrike 2 830 6 Frankrike 3 069 8,4 7 Storbritannien 2 759 7 Polen 2 967 49,4 8Polen 1 986 8 Storbritannien 2 749-0,4 9Spanien 1 622 9 Spanien 1 644 1,3 10 Portugal 1 610 10 Portugal 1 590-1,3 1) Siffrorna i tabellen täcker inte hela den faktiska handeln med EU-länderna, vilket beror på att det inte finns någon heltäckande statistik över handeln med dessa sedan 1995. SCB skattar den totala handeln med EU, men gör inga korrigeringar för handeln med enskilda EU-länder. Den skattade export som inte gick att fördela på enskilda EU-länder var xxx mkr 2007 och xxx mkr 2008. 2.2.4 Olika produktgruppers exportutveckling Av tabell 2.1.3 framgår de olika produktgruppernas exportutveckling. I absoluta tal har värdet av exporten ökat mest för fisk (1 289 miljoner kronor) spannmål och spannmålsprodukter (1 128 miljoner kronor), drycker (728 miljoner kronor), diverse förädlade livsmedel (686 miljoner kronor) samt kött och köttvaror (517 miljoner kronor). Det är också för dessa varor som ökningen varit störst uttryckt i procent. Inte för någon produkt minskade exporten under 2008. Den ökade fiskexporten beror till stor del på ökad export av hel lax till nya EU-länder. Exporten av spannmål har ökat bland annat till Tyskland, Danmark och flera länder i Nordafrika. Sett över en längre tidsperiod, 2000-2008, har exportvärdet i löpande priser ökat för alla produktgrupper. De största ökningarna nominellt såväl som procentuellt har varit för produktgrupperna fisk och fiskprodukter, men drycker, spannmål och förädlade livsmedel har också gått bra. De största produktgrupperna i jordbruksexporten var under 2008 fisk och fiskprodukter, drycker, spannmål och spannmålsprodukter, samt diverse förädlade livsmedel, se figur 4. Den enda skillnaden i den uppräkningen jämfört med förra året är att spannmålsexporten gått om exporten av förädlade livsmedel. Tillsammans svarade dessa grupper för drygt 31 miljarder kronor eller 65 procent av exporten. Exporten av fisk svarade ensam för 26 procent, men man bör komma ihåg att större delen av den siffran är vidareexport av norsk fisk. 11
Tabell 2.1.3 Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel 2000-2008 fördelad på produktgrupper enligt SITC Produktgrupper Export (mkr) 1) enligt SITC: 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 00 Levande djur 110 104 117 159 220 219 181 177 227 01 Kött och köttvaror 821 1 015 1 084 1 168 1 276 1 498 1 595 1 843 2 360 02 Mejeriprodukter och ägg 1 813 1 971 1 642 1 688 2 207 2 523 2 619 3 039 3 517 03 Fisk, kräft- o. blötdjur m.m. 4 188 4 917 5 119 5 657 6 681 8 773 11 442 11 042 12 331 04 Spannmål och varor därav 3 233 4 066 3 604 4 202 4 084 4 155 4 489 5 489 6 617 05 Frukt och grönsaker 1 028 1 283 1 619 1 731 1 901 2 077 2 404 2 447 2 478 06 Socker, sockervaror m.m. 772 786 884 688 897 837 1 113 886 1 333 07 Kaffe, te, kakao m.m. 1 698 1 931 1 981 2 085 2 091 2 572 2 673 2 872 3 042 08 Djurfoder 287 294 299 326 362 367 398 524 759 09 Diverse livsmedel 2 304 2 536 3 354 3 045 3 467 4 489 4 528 4 990 5 676 11 Drycker 3 234 4 401 4 839 5 114 5 225 5 266 5 503 6 088 6 816 12 Tobak och tobaksvaror 277 329 321 193 250 272 321 329 435 22 Oljefrön, oljehaltiga nötter 37 31 27 28 44 53 116 77 83 4 Oljor och fetter 984 1 161 1 646 1 841 2 027 1 559 1 455 1 809 2 357 SUMMA 20 786 24 825 26 536 27 925 30 732 34 660 38 837 41 612 48 031 1) Samtliga värden inbegriper korrigerade EU-siffror för att omfatta företag som inte ingår i Intrastaturvalet samt svarsbortfall. Exporten till EU-15 domineras av i stort sett samma varor som den totala svenska exporten, det vill säga fisk och fiskprodukter (31 procent), följt av spannmål och spannmålsprodukter (13 procent) och diverse förädlade livsmedel (11 procent). I exporten till de nya medlemsländerna dominerade exporten av fisk och fiskprodukter (54 procent), följt av diverse förädlade livsmedel (11 procent) och drycker (7 procent). I exporten till länder som inte är EU-medlemmar är den viktigaste produktgruppen drycker (27 procent), följt av spannmål och spannmålsprodukter (19 procent) och diverse förädlade livsmedel (15 procent). Mer information finns i kapitel 3. 12
5% Kött och köttvaror 5% Frukt och grönsaker 6% Kaffe, te, kakao m.m. 11% Övriga varor** 26% Fisk, kräft- och blötdjur 7% Mejeriprod. och ägg 12% Diverse livsmedel* 14% Drycker 14% Spannmål och varor därav Figur 4 Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel 2008 fördelad på produktgrupper enligt SITC *Här ingår soppor, såser och buljonger, margarin och annat matfett, beredningar för barn, färdigmat och halvfabrikat m.m. ** Här ingår levande djur (0,5 %). Oljor och fetter (4,9 %), socker och sockervaror (2,8 %), djurfoder (1,6 %), tobak och tobaksvaror (0,9 %) och oljefrön och oljehaltiga nötter (0,2 %). På mer detaljerad nivå ser man att hel laxfisk var den största exportprodukten till EU-15 under 2008. Den övervägande delen av denna export utgjordes av vidareexport av norsk lax. Olika former av förädlad fisk kommer på andra plats i listan. De största mottagarländerna för fisk och fiskprodukter i EU-15 var Frankrike, Polen, Portugal och Danmark. Andra viktiga exportprodukter till EU-15 var vodka och olika slags bakverk och bröd. En betydande del av importen består av övriga livsmedel, en kategori som är svår att bryta ner på enskilda produkter. Även exporten till de nya medlemsländerna domineras av vidareexport av norsk lax. Till länder utanför EU är däremot vodka den klart största exportprodukten, följt av mjölkpulver och övriga livsmedel. 13
Tabell 2.1.4 Stora svenska exportprodukter 2007-2008 till EU, nya medlemsländer och tredje land Stora exportprodukter 2007 1) 2008 1) (mkr) (mkr) Till EU Till EU Hel laxfisk 4 025 Hel laxfisk 4 342 Torkad, saltad och rökt fisk m.m. 2 180 Torkad, saltad och rökt fisk m.m. 2 126 Övriga livsmedel (bl.a. Smörblandningar) 1 172 Övriga livsmedel (bl.a. Smörblandningar) 1 208 Övriga bakverk och bröd 1 035 Vodka 1 123 Vodka 968 Övriga bakverk och bröd 1 122 Övriga fiskfiléer och fiskkött 966 Övriga fiskfiléer och fiskkött 956 Mjölk- och gräddpulver 579 Övrig ost (bl.a hårdost) 607 Övrig hel fisk 548 Övriga oljor och fetter 544 Vete 504 Vete 535 Övrig ost (bl.a hårdost) 471 Övrig hel fisk 475 Nya medlemsländer 3 Nya medlemsländer 3 Hel laxfisk 1 377 Hel laxfisk 2 267 Flytande margarin och andra beredningar av fett 293 Flytande margarin och andra beredningar av fett 394 Övriga fiskfiléer och fiskkött 232 Övriga fiskfiléer och fiskkött 230 Vodka 203 2) Vodka 203 Övriga oljor och fetter 158 Övriga oljor och fetter 146 2) Övrigt saltat, torkat eller rökt kött 120 Övrigt styckat griskött 135 Rostat kaffe 82 Hund- och kattmat i detaljhand, förp. 96 Korn 59 Övrigt saltat, torkat eller rökt kött 89 Helt eller delvis slipat ris 54 Korn 87 Övriga livsmedel (bl.a. Smörblandningar) 45 Råsocker 82 Till tredje land Till tredje land Vodka 3 563 Vodka 3 497 Övriga livsmedel (bl.a. Smörblandningar) 941 Mjölk- och gräddpulver 885 Flytande margarin och andra beredningar av fett 507 Övriga livsmedel (bl.a. Smörblandningar) 857 Övriga bakverk och bröd 501 Flytande margarin och andra beredningar av fett 687 Mjölk- och gräddpulver 421 Vete 647 Malt 369 Övriga bakverk, bröd m.m. 564 Rostat kaffe 337 4) Malt 380 Vete 320 Övriga oljor och fetter 369 Övriga oljor och fetter 300 Rostat kaffe 321 2) Söta kex, småkakor, rån etc 279 2) Söta kex, småkakor, rån etc 299 1) Endast insamlat värde kan redovisas för exporten till EU-länder. Detta innebär att all faktisk export inte redovisas i tabellen ovan. 2) Här ingår diverse vegetabiliska oljor och fetter som helt eller delvis hydrererats, omförestrats eller eladiniserats. 3) De nya medlemsländerna blev medlemmar i EU 1/5 2004 förutom Rumänien och Bulgarien som blev medlemmar 1/1 2007. 4) Choklad- och chokladberedningar är indelad i fyra undergrupper vilket innebär att vikten av exporten av choklad och chokladberedningar inte framgår av tabellen. 2.3 Sveriges importutveckling under 2008 Värdet av den svenska importen av jordbruksvaror och livsmedel uppgick 2008 till drygt 88 miljarder kronor, vilket i löpande priser innebär en ökning med 13 procent sedan 2007, se 14
tabell 2.2.1. Sveriges totala varuimport ökade med sex procent samma år. Det betyder att värdet av importen av jordbruksprodukter och livsmedel, liksom motsvarande export, ökar snabbare än varuhandeln som helhet. Andelen jordbruksvaror och livsmedel i den totala varuimporten ökade därmed något och var åtta procent 2008. I absoluta tal uppgick ökningen av importen av jordbruksvaror och livsmedel till ca tio miljarder kronor. Många produktgrupper bidrar till ökningen, men i absoluta tal har importen ökat mest av kött, mejeriprodukter samt oljor och fetter. 2.3.1 Perspektiv på svensk livsmedelsimport Produktionsvärdet för jordbruksvaror och livsmedel var 169,6 miljarder kronor 2006 11. Detta kan ställas i relation till importen av jordbruksvaror och livsmedel som samma år uppgick till 75 miljarder kronor. Importens värde är alltså ungefär 44 procent av den svenska produktionen. Vår export är värd drygt 20 procent av den svenska produktionen. Vid en jämförelse med Danmark, Finland och Norge finnar man att Danmarks och Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel är ungefär jämnstora medan Norges och Finlands import är mindre. År 2008 var värdet av den danska importen 86 miljarder svenska kronor, medan motsvarande siffra var 38 miljarder kronor för Norge och 31 miljarder kronor för Finland. Framförallt den finska importen utmärker sig genom att vid en jämförelse vara liten om man tar hänsyn till landets folkmängd. Att den danska importen per capita är betydligt högre än den svenska kan bero på att delar av importen exporteras vidare eller ingår som råvaror i produkter som sedan exporteras vidare. 2.3.2 Import från olika ländergrupper Värdet av importen från EU-15 uppgick 2008 till 57 miljarder kronor, vilket motsvarar 65 procent av vår totala import av jordbruksvaror och livsmedel, se tabell 2.2.1. Värt att observera är dock att produkterna inte nödvändigtvis har sitt ursprung i EU bara för att de redovisas som import därifrån. Ett typiskt exempel är att vi importerar en hel del frukt från Sydamerika, men eftersom den importen kommer till Sverige via Nederländerna så redovisas den som import från EU. Med det förbehållet kommer större delen av vår jordbruksimport från EU-15 från Danmark, Tyskland och Nederländerna. Importen från EU-15 ökade med 14 procent i värde under 2008. Importen ökade i värde för nästan alla produkter, men de största ökningarna noterar vi för mejeriprodukter, oljor och fetter, samt frukt och grönsaker. Importen från de nya medlemsländerna ökade med 40 procent till 3,3 miljarder kronor 12, se tabell 2.2.1. Importen från de nya medlemsländerna utgör trots ökningen bara två procent av den totala importen av jordbruksvaror och livsmedel. Ökningen är ganska jämnt spridd över olika produktgrupper. Det viktigaste avsändningslandet, för jordbruksvaror och livsmedel, är Polen som ensamt svarar för 53 procent av importvärdet. Tjeckien och Ungern kommer också 11 SCB nationalräkenskaperna. Tillgång och användning per produkt 2006, löpande priser. Datan i den här tabellen är inte helt jämförbar med resten av rapporten eftersom produktomfånget inte är exakt likadant. Produktgrupperna för produktionsvärdena är baserade på SNI och inte SITC. 12 De nya medlemsländerna blev medlemmar i EU 1/5 2004 och 1/1 2007. Handeln med dessa länder är något underskattad eftersom all icke-länderfördelad handel med andra EU-länder har behandlats som handel med EU- 15. 15
över tioprocentstrecket, och importen från Ungern och Estland håller sig mellan fem och tio procent. Övriga nya EU-länder exporterar endast lite jordbruksprodukter till Sverige. Tabell 2.2.1 Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel 2003-2008 fördelad på ländergrupper Ländergrupper: Import (mkr)* 2003 2004 2005 2006 2007 2008 EU-15 1) 38 494 40 254 42 168 46 268 50 141 56 952 Nya medlemsländer 1 294 1 368 1 624 2 046 2 364 3 304 Övriga CÖE-länder + Ryssland 245 294 235 340 278 407 Övriga OECD-länder 8 893 9 994 12 634 15 427 17 052 18 501 Övriga länder 4 953 5 232 5 976 7 148 8 083 8 946 SUMMA 53 879 57 143 62 636 71 229 77 918 88 111 1) Importvärdena för EU-15 har korrigerats (räknats upp) för att omfatta företag som inte ingår i Intrastat-urvalet samt för svarsbortfall Även den icke-länderfördelade handeln med de nya medlemsländerna ingår här * Importen från EU redovisas efter varornas avsändningsland och inte efter varornas ursprungsland Detta beror på att uppgift om ursprungsland saknas för de varor som importerats från EU Det betyder att importstatistiken ger en bristfällig bild av olika länders betydelse i svensk import Importvärdet från länder som inte är EU-medlemmar var 27,9 miljarder kronor, varav 47 procent utgjordes av fisk från Norge. Den stora fiskimporten gör att Norge också är det i särklass viktigaste avsändningslandet utanför EU. Över hälften (56 procent) av importen av jordbruksvaror och livsmedel från länder som inte är EU-medlemmar kommer därifrån. Andra halvan av importen från icke-eu-länder är väl utspridd: de främsta avsändningsländerna är Brasilien och USA med sex procent vardera, följt av Malaysia med fyra procent. Importen från Brasilien består främst av kaffe och foder, medan köttimporten har gått tillbaka. Importen från USA domineras av frukt och grönsaker. 60 50 miljarder kronor 40 30 20 10 EU-15 Ej EU-medlemmar Nya medlemsländer 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Figur 5 Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel från EU-15, nya medlemsländer och länder som inte är EU-medlemmar, 2003-2008 (miljarder kr) 16
2.3.3 Viktiga avsändningsländer De viktigaste avsändningsländerna av jordbruksvaror och livsmedel till Sverige under 2008 var Norge (15,5 miljarder kronor), Danmark (14,7 miljarder kronor), Tyskland (10,2 miljarder kronor Mdr kr) och Nederländerna (9,3 miljarder kronor). Dessa fyra länder svarade för omkring 56 procent av importvärdet. Jämfört med 2007 ökade importen från Norge med åtta procent. Importen från Norge utgjordes till nästan nio tiondelar av fisk och fiskprodukter, vilka sedan till stor del vidareexporterades till andra EU-länder. Värdet av importen från Danmark och Tyskland ökade med 17 procent vardera, medan importen från Nederländerna ökade med sex procent. Från Danmark, Tyskland och Nederländerna är det bland annat importen av kött och mejeriprodukter som har ökat. För frukt och grönsaker har det skett en viss omfördelning av importen, i och med att den ökat från Danmark och Tyskland samtidigt som den minskat från Nederländerna. Värdet av importen från Polen, det största avsändningslandet bland de nya medlemsländerna, uppgick till 1,7 miljarder kronor. Värdet av importen därifrån ökade med nästan 40 procent under 2008. Det är framförallt importen av kött och förädlade livsmedel som har ökat. De största avsändningsländerna utanför Europa under 2008 var Brasilien, USA och Malaysia. Importen ökade från de två förstnämnda, men minskade från Malaysia. Från Brasilien har importen av kaffe och foder ökat samtidigt som köttimporten gått tillbaka. Från USA importerar vi bland annat frukt och drycker. Från Malaysia importerar vi nästan enbart oljor och fetter. 2.3.4 Olika produkters importutveckling Av tabell 2.2.2 framgår de olika produktgruppernas importutveckling. Mellan 2007 och 2008 ökade importvärdet mest för kött, mejeriprodukter och oljor och fetter, som alla ökade med mer än en miljard kronor. Räknat i procent ökade importen markant för foder och oljefrön, mer än 30 procent jämfört med förra året. Inte för någon produktgrupp minskade värdet av importen under året. 17