28 Mellanstaden-med lokala och regionala intressen i samverkan

Relevanta dokument
Policy för Hållbar utveckling

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012

12255/17 lym/cjs/np 1 DGB 1B

HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER

Frågor till människan i naturen

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

Strategi för arbetet med hållbar utveckling i Oxelösunds kommun

Policy för hållbar utveckling

Position paper FN:s globala hållbarhetsmål

ANDRA RUNDABORDSKONFERENSEN EU BRASILIEN. Belem, januari 2010 SLUTDEKLARATION

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt

JANUARI Sammanfattning av svenskt internationellt samarbete för hållbar utveckling i hav och kustområden. Marina initiativet

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

Attityder till FN:s hållbarhetsmål

8361/17 sa/ss 1 DG B 2B

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Frågor för framtiden och samverkan

Introduktion UHU/ESD. Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson.


Sveriges miljömål.

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

Framtidens hållbara och effektiva infrastruktur och transporter. Utmaningar och möjligheter.

INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN

Till varje Aktion FN finns förslag på aktiviteter på skolan, material att använda till dem samt förslag på fördjupning i det aktuella ämnet.

Senegal Tambacounda. Återrapport november Foto: SOS Arkiv ÅTERRAPPORT NOVEMBER 2018 SENEGAL TAMBACOUNDA

Tipspromenad. Fråga X

Med miljömålen i fokus

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

minoritetspolitiska arbete

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Fördjupad utvärdering av miljömålen Naturvårdsverkets forskningsdag 19 mars Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Urban Food och Urban Health, Erik Fahlbeck Vicerektor SLU

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt.

Vårt Sollentuna Nu har ni möjlighet att påverka för en hållbar kommun

Skapande skola

Programmen och pengarna

Funktionshinder och Agenda Hans von Axelson Myndigheten för delaktighet

Agenda 2030 En presentation av Svenska FN-förbundet

Forskning för ett hållbart och konkurrenskraftigt livsmedelssystem

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

Vägen till Addis Financing for Development juli 2015

Indien, Khajuri Kalan

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Förslag den 25 september Geografi

Utlys klimatnödläge i Stockholms stad

Information om regeringens handlings-plan för Agenda 2030 och kommunens kartläggning 8 KS

Kina Nanchang. Återrapport 2/2018. Foto: SOS Arkiv ÅTERRAPPORT 2/2018 KINA NANCHANG

MILJÖMÅL MM Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Kommunens verksamhet i förhållande till Agenda 2030 och hållbarhetsmål 8 KS

Övergripande planeringsstrategier

Utveckling och hållbarhet på Åland

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

SIFO-undersökning: Ungas röst & makt i samhället. Världsnaturfonden WWF & WWF Sweden Youth Juni 2018

Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling

Miljööverenskommelse

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET

Därför ska du leta efter grodan på kaffe

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Bilaga 4 Miljömål, strategier, och lagstiftning globalt, inom EU samt på nationell nivå

Indikatornamn/-rubrik

Stor inverkan nationellt (ja/nej) Myndigheten stödjer möjligheten till livslångt lärande genom arkiv/bibliotek samt besöksmålsverksamhet (ja).

DEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN

Togo Atakpamé. Återrapport 2/2018. Foto: SOS Arkiv ÅTERRAPPORT 2/2018 TOGO ATAKPAMÉ

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET

10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2

Världen idag och i morgon

Agenda 2030 vid TEM/CSR Skåne 28/2, 2017

Undersökning med företag om de globala målen för hållbar utveckling och Agenda 2030

Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef.

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Designing. Future Cities. Magnus vision.

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Rådets möte (jordbruksministrarna) den 11 maj 2017

Transkript:

I den första delen redovisas de båda FN-konferenserna, Agenda 21 och Habitat II, vision om hur vi uppnår ett hållbart samhälle Därefter beskrivsmellanstaden, den verklighet vi lever i Slutligen presenteras olika forskareslösningar på hur verkligheten ska utformas för att uppnå visionen DEL ETT 27

28 Mellanstaden-med lokala och regionala intressen i samverkan

VÄRLDSKONFERENSER 29

30 Mellanstaden-med lokala och regionala intressen i samverkan

Världskonferenser Världskonferenser FN, Förenta Nationerna, bildades efter andra världskrigets slut och har som uppgift att lösa problem som uppstår mellan olika länder Under 1990-talet ordnade FN ett antal världskonferenser kring olika teman Syftet för samtliga konferenser var att formulera en gemensam syn på stora och akuta problem som världen står inför och nå global enighet kring hur de kan lösas Resultatet av konferenserna blev en rad deklarationer som de av världens länder som godkänt dem är förbundna att följa Agenda 21 Den mest banbrytande av konferenserna var Konferensen om miljö och utveckling i Rio de Janerio 1992 Den var banbrytande på så sätt att världens regeringar insåg att de behövde hjälp från ursprungsbefolkningar, ungdomar, föreningsfolk och andra med speciella kunskaper för att hitta hållbara lösningar på miljö och utvecklingsproblemen Syftet med konferensen var att komma överens om lösningar på de svåraste problemen och hitta gemensamma strategier för att lösa dem Man enades om att de svåraste problemen är: fattigdom, överutnyttjande av naturresurser, globala klimatförändringar, förstörelse av vatten, mark och skog, ökenspridning och utarmning av mångfalden av växter och djur Resultatet av konferensen blev ett antal dokument Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för det 21:a århundradet Riodeklarationen innehåller 27 principer som ska gälla för alla samhällen Till deklarationen hör bland annat försiktighetsprincipen och PP-principen (Polluter Pays Principle) Världens länder kom även överens om Konventionen om biologisk mångfald som innebär att jordens växt- och djurarter ska skyddas Klimatkonventionen är ett internationellt avtal som gäller som lag i de länder som godkänt den Den innebär att länderna ska stabilisera utsläppen av växthusgaser som påverkar klimatet Den grundläggande lösningen ligger i att förändra män- Familj letar efter mat på en soptipp Klimatförändringar kan vara orsaken till översvämningar 31

Mellanstaden-med lokala och regionala intressen i samverkan Ökenspridningen är ett svårt problem att tackla niskors konsumtion och företagens produktion Människors vanor och beteende måste även ändras för att utvecklingen ska bli hållbar och inte leda världen mot en katastrof Det är med andra ord ingen lätt uppgift världens länder har tagit sig an Agenda 21 är inte juridiskt förpliktigande, men däremot är det ett politiskt och moraliskt ansvar att arbeta för en hållbar utveckling En förutsättning för arbetet är ett helhetstänkande Det bestämdes att arbetet med Agenda 21skulle börja på en lokal nivå där varje lokalsamhälle skulle utarbeta en egen lokal handlingsplan Ett uppföljningsmöte hölls av FNs generalförsamling 1997 där man insåg att världens länder kommit en bit på väg men hade enormt mycket arbete kvar Ett femårsprogram antogs och två frågor lyftes fram som särskilt viktiga att bekämpa, fattigdomen och förändra konsumtions- och produktionsmönstren (www agenda21forum org) I Sverige är det övergripande målet för den svenska miljöpolitiken att överlämna ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta Riksdagen antog i april 1999 en proposition med femton miljömål och gav regeringen uppdraget att konkretisera dem i delmål Nu arbetar man på nationell och regional nivå med att uppnå målen (Svenska miljömål-delmål och åtgärdsstrategier, 2001) Habitat II Mexico City tillhör mångmiljonersstäderna Habitat II var den sista konferensen i serien och hölls i Istanbul 1996 Temat var boende, bebyggelse- och stadsplaneringsfrågor Den första konferensen kring temat ägde rum i Vancover i Kanada 1976 Huvudämnen för konferensen i Istanbul var: ett rimligt boende för alla och en hållbar boplatsutveckling i en urbaniserande värld Grundtanken i politiken som konferensen enades om var att samhället skulle ge människor möjlighet att själva förbättra sin bostadssituation (www agenda21forum org) Resultatet av konferensen 1996, om boende- och bebyggelsefrågor, var de två dokumenten Istanbuldeklarartionen och Habitat Agenda Habitat Agendan innehåller principer, åtagande och en global plan för agerande för medlemsländerna fram till år 2020 (Nyström, 1997, s 5) 32

Världskonferenser Bakgrunden till konferensen var att idag bor nästan halva jordens befolkning i städer och år 2025 kommer troligen två tredjedelar av befolkningen att bo i städer Siffrorna är grundade på att tillväxttakten för världens städer är en miljon per vecka U-länder erfar nu den urbanisering som i-länder hade tidigare Urbanisering beror dels på att många flyttar till städerna för att hitta jobb, dels på att städerna har vuxit så mycket att de har inneslutit landsbygden (www undp org/un/habitat/presskit/ dpi1795e htn) Urbaniseringsprocessen går allt snabbare, vilket leder till en rad ekonomiska, politiska, sociala och miljömässiga konsekvenser och utgör enorma utmaningar för världens städer Lantbruk och boskap förskjuts längre och längre bort till känsliga områden och kan inte försörja den växande befolkningen De begränsade markoch vattenresurserna gör det nödvändigt att människans bosättning planeras omsorgsfullt (www undp org/un/ habitat/presskit/dpi1641e htn) I Habitatagendan redovisas att den omkringliggande marken används slösaktigt, medan den mark som är försörjd med infrastruktur inte används tillräckligt På konferensen ansåg man det nödvändigt att främja en blandning av funktioner för att minska transportbehovet (Nyström, 1997, s 6) Transportsektorn är en av de största konsumenterna av icke förnyelsebar energi och tar mycket mark i anspråk Habitatagendan förespråkar därför en integrerad transport- och markanvändningspolicy och planering av resurser för att reducera de skadliga effekterna av det nuvarande systemet Särskilt beroende av ett väl fungerande kollektivtrafiksystem är människor i fattigdom, kvinnor, barn, äldre, ungdomar och handikappade (www undp org/un/habitat/agendan/ch-4c-7 html) Många av de åtaganden som gjorts vid de tidigare konferenserna bekräftades vid Habitat II Nyckelord är långsiktig planering, kretsloppslösningar, medborgardeltagande och helhetssyn Utgångspunkten var att knyta ihop de tidigare världskonferenserna I samband med konferensen bildades en en speciell kommission för boendefrågor Den verkar internationellt för bättre boendeförhållanden i världen Antingen direkt genom projekt eller indirekt genom att påverka beslutsfattare i regeringar Under 2001 hölls ett uppföljningsmöte Kåkstäderna växer fram i städernas utkanter Trafiklederna försörjer städerna med trafik En stor andel av varor och produkter transporteras med lastbil 33

Mellanstaden-med lokala och regionala intressen i samverkan av Habitat II i New York FN-konferensen i Istanbul visade att städernas tillväxttakt är ett aktuellt problem i världens länder Men genom planering av resurser menar man att många av problemen kan förebyggas och på så vis skapa en hållbar utveckling I Sverige har regeringen tolkat Habitat Agendan i följande åtta punkter: (www boverket se) Utveckla en allmän social bostadspolitik efter nya förutsättningar Anpassa byggnader och byggda miljöer till kretslopps samhällets krav och kraven på sund inomhusmiljö och god tillgänglighet till alla Skapa bättre livsvillkor i utsatta bostadsområden Förbättra integrationen av invandrare i landets olika delar Konsolidera kommunernas kapacitet och handlingsutrymme Förstärka olika orters attraktionskraft för männis kor och företag Utveckla markanvändningsmönster som främja stä dernas kretsloppsanpassning Utveckla den lokala demokratin 34

Världskonferenser 35

36 Mellanstaden-med lokala och regionala intressen i samverkan