SVENSKA RIDSPORTFÖRBUNDETS BANBYGGNADSRAPPORT 2016
NOLLVISIONEN INGEN HÄST ELLER RYTTARE SKALL SKADA SIG FÖR LIVET PÅ SVENSKA TERRÄNGBANOR. Nollvisionen är grunden för säkerhetsarbetet inom svensk fälttävlans banbyggnad. Den är bilden av en framtid där varken häst eller ryttare skadar sig för livet på våra svenska terrängbanor. Den är ett förhållningssätt och en ledstjärna. Den utgör en strategi och en form för utformningen av våra svenska terrängbanor. Genom den slås fast att det är oacceptabelt att fälttävlan kräver allvarliga skador på hästar eller ryttare. Säkerhetsarbetet som följer med den innebär att regelverk, riktlinjer, hinder, underlag, bansträckningar och andra faktorer ständigt skall anpassas efter bästa tillgängliga kunskaper och erfarenheter. Ansvaret för säkerheten delas mellan dem som utformar sporten, och de som utövar den. Säkerhetsarbetet utgår från att allt skall göras för att uppnå den. Samtidigt som åtgärder ska vidtas för att förhindra olyckor, måste insikten om att människor gör misstag och olyckor inte kan undvikas helt. Den perfekta ryttaren, hästen eller bandesignern finns inte. Nollvisionen accepterar att olyckor inträffar, men inte att de leder till skador för livet. Detta dokument är en rapport från banbyggarmötet som avhölls 13-14 februari 2016 tillsammans med många ur Sveriges banbyggarkår. Bilden på försättsbladet är deltagarnas egna ord som de anser vara viktiga för nollvisionen, och som kan vara nödvändiga för att arbetet skall kunna fortsätta. Även om Nollvisionen aldrig förr varit uttalad, har man jobbat i en liknande anda under många år. Detta dokument har sammansatts av deltagarnas egna, oredigerade svar på frågor som ställts under mötet, och skall inte ses som riktlinjer eller regler. Nollvisionen är en applicering av trafikverkets nollvision med ord som gäller för fälttävlan. Det skall ses som ett stöd, en inspiration och som en hyllning till det vi inom svensk banbyggnad åstadkommer och vad vi i framtiden kan åstadkomma. Den kommer också vara en hjälp för banbyggnadsnämnden i det fortsatta arbetet att stötta svensk banbyggnad. Varje sida består av antingen en fråga eller beskrivning av uppgiften, samt deltagarnas svar, eller en sammanfattning av en presentation. Svenska Ridsportförbundets Fälttävlanskommitté och Banbyggnadsnämnd
Dela med dig av saker som du gjort eller som har hänt under året, som du tycker har varit viktiga i arbetet mot en nollvision. Skriv kortfattat på en Post-IT. Permanent el till tävlingsbanan. Nya bansträckningar. Utfyllnad med ris/häck för bättre språng. Utbyte av äldre ruttna/murkna. MIM-utbildning i Frändefors. Fälttävlansveckan- bra för sporten Sugar Cup sprider sig. Bra Intro! ÖD vågar dela ut Gula kort Nytt underlag i vårt vattenhinder. Förtydligat marklinjer på mörka hinder. Vit markering av överdel på svarta hinder. Vi var klara med allt 2 veckor före. Banor klara vid bangången. MIM inhandlat & installerat. Publik och ridvägar förbättrade. Färg/Dekoration som passar in med hinder. Förändrad hinderplacering. Nytt insläpp för ryttare, skilt från publik. Rensat ridvägar. Förbättrad inrepning skiljer åskådare och hästar. Nya radioapparater. Renoverat hinder. Utbildning MIM Enhetlig flagginfästning som löser ut. Markarbete före/efter hinder gjort. Har koll på start/mål så inte förvirrade föräldrar eller ryttare kommer i vägen. Områdeslogistiken förbättrad; Hästar, vet publik, ambulans. Info. Markförbättringar. Utbildning funktionär: Hur agera vid oförutsedd händelse. Gammalt dike försågs med ny markstock av björk. Tydligt avsprång och snyggt! Nytt vattenhinder påbörjat. MIM-budget fastställd av styrelsen.
Varför ökar risken för fall på deformerbara hinder? Deformerbara hinder finns och placeras ofta på ställen där risken generellt större för fall. Ryttare tar större kalkylerad risk när hindret är deformerbart. Fel hindertyp på fel plats kan aldrig ersättas av fel hindertyp med MIMsystem på fel plats Deformerbara hinder ersätter inte dålig ridning. Deformerbara lösningar sätts inte på säkrare hindertyper som rishinder och stigsprång.
Vad spelar in när det gäller tävlingsplats och banbyggare för hästfall? Spelar såklart roll, men det är i Sverige kanske inte den största faktorn. Platsen spelar större roll än banbyggaren. Detta beroende på vilket underlag som finns, beroende på vädertålighet, budget och ägarförhållanden. Faktorer som publikmängd och status på tävling spelar in snarare än tävlingsplats. Även vilken klass på vilken tävling, huvudklassen har alltid mer prestige. Väderkänsligheten är olika på olika platser, och det spelar in. Olika tävlingsplatser lockar olika typer av ryttare. Vissa lockar eliten, vissa gör sin enda start per år på en viss tävlingsplats, och det spelar in för varje plats statistik.
Hur mycket av statistiktrenderna inom banbyggeri som Lars Christensson pratade om känner du igen av förra årets banor, som du antingen byggde själv eller har sett på andra Ju bättre ryttare desto mindre fall. Utbildning har betydelse. D-ryttarna sticker ut. Sporten kräver mycket. De duktigaste ryttarna kommer inte rida på lägre tävlingar Det har inte märkts säskilt mycket i nationella klasser ungefär som vanligt Vädret påverkar Att NC ryttare har större tendens att falla av. Håller höjd och längdnivåer bättre på tävlingarna Fall har minskat. Bättre ridning. Fler tränar mer. Hinderbyggnad material och kompetens har ökat under förra året. Fler och bättre frågor vad avser kombinationer. Att MIM har kommit långt
Vad kommer du ta med dig från presentationen du nyss hörde när du börjar bygga årets banor? Vi börjar bygga mer öppet men välfyllt. Ännu mer ris. Mer detaljerad rapport från hinderdomare samt att fallrapporter fylls i komplett så vi får bättre underlag för framtida bygg. Ej kombinera olika riskfaktorer. Inte använda mim som ursäkt for tex mindre bra avstånd, hindertyp, placering mm. Dra nytta av fence description när man bygger Ingen av oss tänker inte göra några drastiska förändringar på sina banor. Men kommer ha presentationen i bakhuvudet vid eventuella nya hinder eller renoveringar. Inhopp i vatten kräver inte deformerbara hinder. Kombinationen hindertyp/terrängplacering Tänk över bansträckningen, bra sträckning underlättar for hästar och ryttare. En befintlig bana tar ganska lång tid att bygga om. Fler hinder in i vatten färre ut. Tänker om och omvärderar användandet av täckta
Vilka tre ord sammanfattar Lars Christensson presentation tycker ni? Minimering onödiga risker Intressant Lärorikt Positivt Erfarenhet ger säkerhet Statistik, säkerhet, fall Positiv utveckling. Riskhantering.
Vad behöver du veta mer om kring säkrare terränghinder och säkerhetssystem (t.ex. MIM) för att implementera det på din terrängbana? Kurser kostnader Prisbild MIMsystem Utbilda hinderpersonal Vilka Hindertyper som är anpassade för MIM? Mer kunskap om hur man ska bygga säkert utan MIM och när de ska amvändas En mim kurs norge Pris. På vilka hinder och vilken höjd ska de användas? Kan förbundet finansiera något? Exempel på konstruktioner. Finns det möjlighet att få någon som kommer och besiktar monteringen? Är alla TD bekväma med systemet? Åka på clinic med bana. Prislista. Finansieringsförslag. Kurs i hantering Bruksanvisning typ Ikea. Hur man får tag på systemet? Ingår montageanvisningar? Vill gå kurs i MIM. Exempel på hindertyper.
Vilket stöd behöver du, och från vem för att uppfylla morgondagens säkerhetskrav/nivå i linje med Nollvisionen? Förbundet, klubb Ekonomiskt, bra skriftliga riktlinjer, bra BB-träffar som vänder sig till alla kategorier BB, kunnig TD/banbyggare att bolla med. Visar rotationssäkrare hinderprofiler. Klubb, SvRF, banbyggnadsnämnden Ekonomiskt - säkerhet kostar MATERIAL, FLAGGOR, SÄKERHETSSYSTEM, M.M. Fler som hjälps åt att bygga så man hinner bygga säkert och att det blir klart i tid. En resurs som ofta saknas. Vad hinner man, är listan lång vad prioriteras "säkerhet", eller? TD behöver kunna detta med MIM, Kurs som sagt, Säkert underlag i form av säkerställda undersökningar. Banbyggnads-clinics på lämplig tid o plats. TD-besök och kontakt i mycket god tid ett par gånger före tävlingen och helst bra uppföljning av tävlingen efter med TD. Lokala lag som tittar på olika banor! Aktiv kontakt med besökande tränare för att få feedback på hinder och linjer. Lyhördhet. Bra och tydliga regler om vad som kravs. Tidig kontakt med TD inför tävling Mer input från erfarna ryttare vore uppskattat. Kunnig välutbildad TD. Ekonomisk stöd från klubben. Bra sponsorer & Färdiga tekniska lösningar för hinder.
Ge exempel på saker vi måste SLUTA GÖRA för att nå morgondagens S säkerhetsnivå i linje med Nollvisionen? Säga JA x4, Stressa, börja for sent, krångla till det, vara for några. Bygga in i det sista Sluta vara tidsoptimister. Ta genvägar Förstå varför man bygger banan. Våga släppa prestigen Engagera sig i massa annat.
Ge exempel på saker vi måste BÖRJA GÖRA för att nå morgondagens säkerhetsnivå i linje med Nollvisionen? Se över totala säkerhetsplanen med organisationen i god tid Tex publik avgränsningar, vilka vägar ambulanser ska ta. Parkering flyttvägar till framridning banor. Planering för förflyttning av hästar som inte fullföljer. Repning. Börja i tid, inte krångla till det, vara flera, stämma av med TDn i tid, Kontrollera underlaget i god tid Trygga ekonomin för hinderbyggnad. (Sälja reklamplatser) Säkra kompetens på hinderdomare Ha genomgång med TD i god tid av bana/banor. Vidareutbilda sig Använda säkerhetsanordningar dar möjligt, och lämpligt är. Skaffa fler medhjälpare, minska arbetsbelastningen. Tänka mer på flöden av människor/ hästar Tanka på banstrackningen Ha banorna klara i tid.
På en skala mellan 1-10. Hur säkra är våra svenska terrängbanor idag?
Baserat på vad ni har lärt er, diskuterat och hört idag, skicka in ord som ni tycker är viktiga för nollvisionen:
Diskutera i gruppen och kom fram till ett par olika saker som behöver göras på era banor de närmsta åren för att vi ska nå längre med Nollvisionen. Dela upp i PRIO 1, 2 och 3. PRIO 1 Renovera Hinder. Ha rätt hinder på rätt plats. Tänk över var solen är när banan rids. Underlag- förbättra Mimifiering Riskbedömning/riskanalys. Uppgradera hinderparken Elda upp gamla hinder. Områdeslogistik. Hur uppfattar jag nivån på egen bana i jämförelse med andra av samma klass och önskad standard? PRIO 2 Underlag- förbättra Renovera vattenhindret. Mimifiering. Röjning ridvägar. Bygga nya hinder. Vidareutveckla. Markarbete MIM-hinder. Upprätta och följa en detaljerad tidplan. Översyn marklinjer. Färgsättning och material. Se över höjden på ris i dubbel/trippelhäckar Öka säkerheten på befintliga hinder. PRIO 3 Rensa bort gamla hinder. Underlag Röjning ridvägar. NYA bansträckningar. Nytt insläpp för ryttare, skilt från publiken. Avspärrning mellan ryttare/publik.
Banbyggarna tittade på bilder från olika terrängbanor och diskuterade kring hindrens utseende och vad som kan göras med dem för att förbättras. Följande sidor är ett urval av bilderna och kommentarer från Lars Christensson. Bild och text: Lars Christensson BORD: Bord som det inte bör vara: Skarpa kanter Iögonfallande vita skyltar som drar till dig hästens fokus men ingen kontrast som markerar hindrets topp eller längd. Dåligt för sponsor också. Enkla flaggor, Svag konstruktion jämfört med nästa bord. Mycket bättre bord: Tydligt markerad marklinje med blomkrukor som hjälper hästens avsprång, Dekorationer som hjälper hästens uppfattning om höjd o längd. Kraftig konstruktion Då fyllda oxrar/ bord och spetsar är de typer som sannolikt orsakar flest hästfall, bör utformningen av dessa noggrant beaktas och MIM-system övervägas
HÖRN Fyllt hörn, Dålig upprätt profil utan kontraster. Täckta hinder ordskar fler fall än öppna hinder. Jämför med nästa bild Öppet Hörn: Bra profil, Gran som hjälper hästen men som ökar kravet på ryttarens precision, Försett m "pins" för deformation. Då fyllda oxrar/ bord och spetsar är de typer som sannolikt orsakar flest hästfall, bör utformningen av dessa noggrant beaktas och MIM-system övervägas
Stigsprång: Mindre bra: För skarpa kanter Konkav profil utan utfyllnad. Bättre: Bra rundad profil som förstärks av dekorationer.