Verksamhetsberättelse 2011 www.helasverige.se
Verksamhetsberättelse 2011 Innehåll Inledning 4 Organistaion Styrelse 5 Revisorer 5 Valberedning 5 Personal 5 Medlemmar 6 Verksamhet Hållbara bygder 7 Mobilisering och organisationsutveckling 9 Stigfinnare 11 Våra medlemmar 12 Våra samarbetspartners 13 Vår styrelse 14 Vårt kansli 14 Våra projekt 14 Publicerat under året Remisser vi svarat på 17 Pressmeddelanden 17 Öppna brev 17 Debattartiklar 17 Trycksaker 18 Övrigt 18 Underskrifter 19 3
Inledning I verksamhetsberättelsen kommenteras 2011 års verksamhetsplan, direkt efter varje avsnitt. Den kompletterar förvaltningsberättelsen i årsredovisningen för 2011. Vi blickar tillbaka på ett intensivt verksamhetsår med stor bredd i aktiviteterna. Intresset för Omställning Sverige ökar stadigt. Omställningsgrupper finns nu i varje län och antalet fortsätter att öka. Evenemang som Framtidsveckan sprider sig och kommuner, kyrkan, Leader och länsstyrelser visar intresse. Servicen har prioriterats och projektet med 15 servicepunkter gick i hamn med gott resultat. Nu fortsätter satsningen på många håll runt om i landet, bland annat i regionala projekt i Norrbotten och Kalmar län. Vårt engagemang i nätverket Bymacken har lett till en digital karta med mackar för den resenär som vill tanka lokalt. För etablering av vindkraftverk finns nu en genomarbetad modell för hur bygder ska få inflytande, återbäring och delägande. Lokal kapitalbildning med konferensen Lokalekonomidagarna och nätverket av bygder med erfarenhet av att samla lokalt kapital, har varit en viktig del av verksamheten. På Järvafältet öppnade i höstas ett bygdekontor och i Uppsala samarbetar länsbygderådet med en lokal invandrarförening för utbyte mellan stad och land. Vårt jämställdhetsarbete tog ett kliv framåt under året genom beslut om delat ordförandeskap och Länsbygderådet i Stockholms län följde efter. Kvinnors entreprenörskap, ungas delaktighet, bredband, verksamhet för långtidsarbetslösa, utbildning för grupperna, överenskommelsen mellan frivilligverksamheten, kommunerna och staten, politisk påverkan och opinionsbildning är exempel på andra områden där vi varit aktiva under ett händelserikt 2011. 4
Organisation Styrelse Karl-Erik Nilsson Inez Abrahamzon Johan Boström Ingegerd Petersson Stig Hansson Lars Carlsson Kenneth Nilshem Åse Blombäck Emma Hagel Åke Clason Jan Runfors Gunnel Cassel Söderbäck Birgitta Skott Bengt Grönblad ordförande ordförande Länsbygderådet Dalarna Centerkvinnorna Hela Sverige ska leva Länsbygderåd Gotland Länsbygderådet Örebro län Studieförbundet Vuxenskolan Hela Sverige ska leva Norrbotten Hela Sverige ska leva Kronobergs län Hushållningssällskapens förbund Länsbygderådet i Stockholms län Civilförsvarsförbundet Hela Sverige ska leva Jämtlands län Hela Sverige ska leva Länsbygderådet Blekinge Revisorer Per-Iwar Wiklund Claes Forsgren Åsa Thelin Valberedning Anne Sörqvist Torbjörn Persson Gunvald Karlsson Anders Carlsson Hjördis Clarberg Jan Erik Eriksson Gun Rehnman förtroendevald revisor suppleant, förtroendevald revisor auktoriserad revisor Länsbygderådet Fyrbodal, sammankallande Hela Sverige ska leva/jämtlands län (vakant, pga bortgång) Hela Sverige ska leva/skåne Bygdegårdarna/Vi Unga Hela Sverige ska leva/blekinge Länsbygderådet i Västernorrland Länsbygderådet i Västerbotten Personal Tillsvidareanställd personal Karin Wenström pressekreterare, 60 procent Lotti Jilsmo informatör, 100 procent, till och med 31 maj Ylva Lundkvist internationell koordinator/informatör, 75 procent från och med 1 feb Staffan Bond verksamhetschef, 95 procent Tina Nygårds kansliansvarig, 100 procent Ulla Herlitz handläggare och projektledare Kompetenta anordnare samt lokal finansiering, 100 procent, till och med 30 sep Jytte Rüdiger projektledare Landsbygdsriksdagen 2012, 75 procent från och med 1 aug Ulrik Strömberg handläggare, 100 procent Claes Becklin projektsamordnare 100 procent, från och med 1 april Maria Steffner internationell koordinator, 25 procent, till och med 28 feb 5
Timanställd personal Peter Liljeström Birgitta Liljeström Anders Tivell Kristina Lejdström ekonom, till och med 30 juni ekonom, till och med 30 juni skogsfrågor länsbygderådsenkät Projektpersonal Inga Rundström Bo Lönnqvist Bertil Degerlund Benny Jansson Cicci Andersson Jan Forsmark Åse Blombäck Inger Karlsson Siv Lindén Kjell Roger Karlsson Ewa Nilsson Lena Candelin Nils Åke Sjösten projekthandläggare. 100 procent projektsamordnare Hållbara lokala servicelösningar, till och med 31 okt projektledare Hållbara lokala servicelösningar, till och med 31 maj projektledare Hållbara lokala servicelösningar, till och med 30 sep projektledare Lokal vindbruksutveckling och Jämställda bygder projektledare Omställning Sverige projektmedarbetare Kompetenta anordnare, till och med 30 aug projektsamordnare Kvinnors entreprenörskap, till och med 30 sep projektledare Kvinnors entreprenörskap, till och med 30 sep projektledare, Balkanprojekt mentor, IT i lanthandeln, till och med 31 dec Omställning Sverige utvärderare, Kvinnors entreprenörskap, maj månad Medlemmar Cirka 5 000 lokala utvecklingsgrupper, 24 länsbygderåd och följande 44 organisationer är medlemmar i Hela Sverige ska leva: 4Arbetarnas Bildningsförbund, ABF 4Astrid Lindgrens Hembygd 4Bygdegårdarnas Riksförbund, BR 4Centerkvinnorna 4Centerns Ungdomsförbund, CUF 4Ekobanken 4Ekologiska Lantbrukarna i Sverige 4Folkets Hus och Parker, Riksorganisation 4Förbundet Sveriges Småbrukare 4Föreningen Friteatern 4Föreningen Gestaltad Historia 4Föreningen Kärngårdar 4Global kunskap 4Hushållningssällskapens Förbund 4Inlandskommunera ekonomisk förening, IEF 4Jordbrukare-Ungdomens förbund, JUF 4Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin 4Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 4Leader Hälsingebygden 4Leader Närheten 4Leader Växtlust Värmland 4Närs Sparbank 4Riksförbundet 4H 4Riksföreningen Våra Gårdar 4Riksidrottsförbundet 4Rural Future 4Småkommuner i Samverkan, SmåKom 4Sparbankernas Riksförbund 4Stiftelsen Folkets Hubb/KTH 4Studiefrämjandet 4Studieförbundet Vuxenskolan 4Svensk Vindkraftsförening 4Svenska Fotbollförbundet 4Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund 4SISU Idrottsutbildarna 4Svenska Jägareförbundet 4Sveriges Civilförsvarsförbund 4Sveriges Hembygdsförbund, SHF 4Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, SSU 4Sveriges Vattenkraftskommuner 4Tjänstemännens Centralorganisation, TCO 4Winnet Sverige 4Vi Unga 4Värmlandskooperativen 6
Verksamhet Hållbara bygder Omställning Omställning Sverige är välkänt och väldokumenterat. Vi har verktyg och goda exempel för en hållbar utveckling där de lokala utvecklingsgrupperna går i täten. Omställning Sverige har vunnit terräng, med starkare engagemang och ökad uppmärksamhet. De regionala Framtidsveckorna kopplade till omställningen, har spridits över landet. På rörelsens egen hemsida finns 2 700 medlemmar och på Facebook-sidan 1 500. Över 100 omställningsgrupper var registrerade vid årsskiftet 2011/2012. En omarbetning av handboken Ställ om Sverige, med nya goda exempel, har påbörjats och tryckning sker i början av år 2012. Inom ramen för Omställning Sverige finns ett nationellt projekt med betydande extern finansiering. Vi har inte varit lyckosamma med medfinansieringen. Den övergripande, och kanske något kontroversiella, karaktären på verksamheten gör att ingen specifik finansiär känner sig manad att bidra. Däremot har vi fått finansiering till ett mindre projekt inom omställningen, ett internationellt Grundtvig-projekt som pågått under större delen av 2011. Under året har vi även förberett ett energiprojekt med koppling till Östergötland, där förhoppningen är att få finansiering av Jordbruksverket. Försäljning av handboken och deltagaravgifter vid sammankomster har gett en del intäkter. Den nationella överenskommelsen om lokal nytta av vindkraftutbyggnaden är politiskt accepterad och använd vid etableringar. Överenskommelsen eller modellen för inflytande, ersättning och delägande, används allt mer. Allt fler kommuner fattar principbeslut i enlighet ned modellen. Genom medel från Tillväxtverket (TVV) och Jordbruksverket (SJV) har vi kunnat fortsätta att stödja lokala grupper, kommuner och exploatörer. Vi ser ett behov av fortsatt assistans, under ytterligare några år på grund av den snabba utbyggnad som planeras, inte minst i skogsbygderna i Inlandet. Integration och mångfald Vi har lyft fram goda exempel via hemsida och skrifter som visar den potential för utveckling som mångkulturella samhällen har. Vi har medverkat mycket aktivt i Landsbygdsnätverkets temagrupp för integration med utbildning och opinionsbildning. Vi har tagit kontakt med 7
invandrarföreningar (SIOS, Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige, med flera) för representation i temagruppen. Vi har haft huvudansvar för ett utbildningsseminarium för etableringslotsar för nyanlända invandrare och medverkat i en skrift och ett Newsmillseminarium på nätet för att synliggöra betydelsen av fler utrikesfödda på vår landsbygd. Kontakter har även tagits med Röda korset. Länsbygderåd/den regionala nivån, lokala utvecklingsgrupper och medlemsorganisationer har inlett samarbete med fyra kommuner på landsbygden och fyra storstadsområden för att stimulera utbyte och integration. Lokal finansiering Flera länsbygderåd har varit mycket aktiva. Länsbygderådet i Uppsala län har arrangerat en konferens med bra deltagande och tillsammans med SIU (Samarbetsorganisation för invandrarföreningar i Uppsala) inlett ett utbyte stad och land, Länsbygderådet i Göteborgsregionen har arrangerat en konferens om integration och gröna näringar i Tollered, Länsbygderådet i Norrbottens län har arrangerat konferens och utbildningsseminarium i Boden om Överenskommelsen på integrationsområdet och Länsbygderådet i Stockholms län har medverkat till att etablera ett bygdekontor i Tensta, Järva bygdekontor, där kontakter med omgivande landsbygd är en viktig del av verksamheten. Vi har genom projekt och riktade informationsinsatser till lokala utvecklingsgrupper spridit kunskap om metoder för att samla kapital. En handbok för lokal kapitalbildning har tryckts och spridits. En check hos Landsbygdsnätverket har gjort det möjligt att sprida information om praktikernätverket i en folder. Ett program för att etablera bygdebolag har skisserats och diskuterats med TVV. Det ska modifieras och kompletteras inför Lokalekonomidagarna 2012. 2011 års lokalekonomidagar är genomförda i brett samarbete med andra intressenter. Lokalekonomidagarna 2011 hölls som planerat 15 16 juni på Sätra Brunn med mycket gott resultat till både innehåll och ekonomi. 117 personer deltog från lokala grupper, organisationer, kommuner, statliga myndigheter, banker, universitet och utländska landsbygdsnätverk. Under hösten inleddes förberedelserna för 2012 års arrangemang som också kommer att hållas på Sätra Brunn i juni, närmare bestämt 18 19 juni. Kapital i Mikrofonden har använts för investeringar i lokal utveckling på landsbygden. Anskaffningen av kapital till Mikrofonden har inte lyckats som planerat. Kontakterna med den etablerade kooperationen och Inlandsinnovation AB har inte gett något resultat. Samarbete med Kreditgarantiföreningen i Västra Götaland har emellertid gett ett tillskott av kapital som dock bara är tillgängligt i Västra Götaland. Tack vare detta kunde exempelvis Vedumsbageriet i Sandhult dra igång sin verksamhet. 8
Lokal service Den statliga serviceutredningens förslag har omsatts i praktisk politik. Det målet har inte nåtts. Serviceutredningen resulterade i en ny utredning som behandlar främst den statliga servicen kopplat till den kommunala. Näringsdepartementet har anslagit kompletterande resurser till TVV för kommunernas arbete med servicen, vilket möjliggör en fortsatt försöksverksamhet, men ingen långsiktig lösning på den snabba utglesningen. Vårt serviceprojekt i de 15 bygderna har resulterat i fem fungerande servicepunkter. Serviceprojektet har avslutats med gott resultat. I sex av de deltagande bygderna har etableringarna av servicepunkterna kommit långt, men det är ännu för tidigt att säga att de fungerar långsiktigt. I Norrbotten och Kalmar län fortsätter satsningen i regionala projekt och även i andra län lyfts servicen fram med länsbygderåd som viktiga aktörer. Västerbotten är ett bra exempel. Vi är en viktig aktör för lokal service på landsbygden i samarbete med andra intressenter. Vi har tagit plats även om resurserna varit begränsade. Regeringen avslog vår ansökan om extra resurser för att utveckla lokala servicelösningar. Vi har tagit över delar av Landsbygdsservice AB:s verksamhet och skrivit ett samarbetsavtal med Landsbygdsmentorerna. Vi jobbar brett med Bymacken, digital närservice, bredband med mera och vi sprider goda exempel på olika servicelösningar. Mobilisering och organisationsutveckling Lokal mobilisering och utbildning Vi har ökat engagemanget, stärkt identiteten och samhörigheten för lokal utveckling inom Byarörelsen genom utbildningsinsatser i samarbete med medlemsorganisationerna. Under året har vi intensifierat samarbetet med studieförbunden. Studiefrämjandet är ny medlem från och med 2012. Mycket av verksamheten har kommit att kopplas till Omställning Sverige, men även lokal planering, lokal ekonomi med mera har uppmärksammats. Projektutbildning har genomförts. En liten grupp har träffats i bland annat Skattungbyn och diskuterat folkbildning och lokal utveckling. Utbildningsmaterial för lokal mobilisering och effektivt lokalt utvecklingsarbete är framtaget. Flera nya inspirations- och utbildningsmaterial har tagits fram: Handbok för lokal finansiering, folder om praktikernätverket, handbok för kompetenta anordnare inom Fas 3 och en inspirationsskrift om lokala hållbara servicelösningar. Planeringsverktyget för ungas inflytande, den så kallade duken, har nytryckts. Paketering av vårt material har också skett inom Fria metoder. Arbetet med att ta fram ett samlande material för byarörelsens verksamhet har inletts. Inom våra två Grundtvig-projekt har nya metoder och verktyg samlats in i samarbete med andra organisationer i Europa. 9
Kommunikation och opinionsbildning Kommunikation och opinionsbildning används aktivt som redskap för att uppfylla våra mål. En ny kommunikationsplan togs fram inför verksamhetsåret. Vi fortsätter att utveckla hemsidan som är ett allt viktigare verktyg för vår kommunikation. Nyhetsbladet har förnyats och antalet sidor har blivit fler. Vi har skapat och spridit mallar med vår grafiska profil bland länsbygderåden för att underlätta för dem att använda det rätta grafiska uttrycket och vi märker att medvetenheten om den grafiska profilen ökar. Vi har producerat debattartiklar, skrivelser, remissvar och pressmeddelanden. Vår information är lättillgänglig för en bred och varierad målgrupp. Vi har byggt upp ämnessidor på hemsidan under rubriken För dig som vill där vi samlar fakta, erfarenheter och inspiration inom ett område, på ett ställe. Under året har vi blivit allt mer konsekventa med att använda Facebook som kommunikationskanal. Sidan är livaktig och antalet medlemmar har gått från cirka 900 vid årets början, till knappt 1 900 vid årets slut. Vi har påverkat politiken för landsbygden och lokal utveckling. Jämställdhet Vi har täta och bra kontakter med centrala beslutsfattare. Fyra träffar har hållits med riksdagens landsbygdsnätverk. Teman har varit service, bredband, landsbygdspolitik och Inlandets utveckling. Vi har skickat skrivelser till departement och statliga verk och genomfört träffar med departementschefer och generaldirektörer. Servicen och arbetsmarknadspolitiken är exempel på ämnesområden där vi har gjort extra insatser. Vi har även fört fram våra förslag om en förbättrad landsbygdspolitik genom tidningars debattsidor och sociala medier. Implementeringen av jämställdhetsstrategin är utvärderad och beslut fattat om hur arbetet ska fortsätta. En utvärdering under våren resulterade i en ny ansökan till Ungdomsstyrelsen som tyvärr avslogs. Vi har fortsatt vår ambitiösa satsning med enbart egna medel, vilket förstås begränsat verksamheten. Vi har koncentrerat oss på att assistera de länsbygderåd som efterfrågat hjälp med att genomföra utbildningar med mera. En bantad ansökan kommer att skickas till Ungdomsstyrelsen under våren 2012. Ett delat ledarskap i riksorganisationens styrelse är infört. Vid årsmötet fattades beslut om att Hela Sverige ska leva ska ha delat ledarskap med två ordföranden, varav en man och en kvinna. Länsbygderådet i Stockholm län har följt efter och har samma ordning från och med länsbygderådets höstmöte 2011. 10
Internationellt samarbete Vi har påverkat EU:s landsbygdspolitik, även den för nästa programperiod, till att bättre stödja lokala utvecklingsinitiativ. Vi har sökt påverka politiken på europeisk nivå genom våra europeiska nätverk, främst European Rural Alliance (ERA) i den så kallade ARC-processen (Agricultural Rural Convention), där många intresseorganisationer samarbetade om ett gemensamt ställningstagande till jordbruks- och landsbygdspolitikens nästa programperiod. Genom Pre-Accession Partnership for Rural Europé (PREPARE) har vi plats i EU-kommissionens rådgivande kommitté för landsbygdspolitiken och i undergruppen för Leader. Vi har också fört fram våra synpunkter till Landsbygdsnätverket i riksdagen och till SJV. European Rural Community Association, ERCA, är ett fungerande nätverk för utbyte av erfarenheter mellan europeiska byarörelser. Genom vår hjälp har ERCA stärkt sin position med en egen hemsida och ett nyhetsbrev. Som en del i verksamheten har vi medverkat i Village Days i Berlin, där första steget togs mot att etablera en tysk byarörelse. Vi har också assisterat Skottland i deras ambition att etablera ett Rural parliament. Starka nationella byarörelser ger tillsammans tyngd på europeisk nivå. Vi bidrar aktivt till att stärka samarbetet mellan de tre organisationerna ERCA, ERA och PREPARE för att etablera en kraftfull aktör och röst för det lokala, en social dimension, som komplement till jordbruket och miljön. Under 2012 kommer vi att ha ordförandeskapet i Hela Norden ska leva liksom att administrera hemsidan och ekonomin. Samarbete är etablerat med länder på Balkan, främst Albanien och Makedonien, som kandiderar till medlemskap i EU. Stigfinnare Vi har fortsatt samarbetet med Albanien i ett litet byutvecklingsprojekt finansierat av Svenska Institutet. Vi har också medverkat i den första stora byaträffen i Bosnien, där 100 byar och 20 kommuner deltog, med ambitionen att bilda en bosnisk byarörelse. Vi har däremot inte kunnat vidareutveckla samarbetet med Makedonien, då möjligheter till SIDA-finansiering inte längre funnits. Vi har stimulerat och synliggjort fem stigfinnarinitiativ som löst hinder och banat väg för nytänkande hos andra. Vi har vidareutvecklat Bymacken och synliggjort konceptet genom en webbkarta och en applikation för mobiltelefoner, vi har etablerat praktikernätverket för lokal kapitalbildning, hjälpt fram ett antal lokala servicepunkter och tagit initiativ till att etablera en samarbetsorganisation för fristående lanthandlare. Vårt vindprojekt har lett till en modell för hur bygder ska få återbäring och/eller delägande i den lokala vindkraften. Vi har uppmärksammat stigfinnare genom att utnämna Fjällsjö framtid till årets lokala utvecklingsgrupp och Munkedal till årets kommun. 11
Vi har uppmärksammat organisationer eller personer som påtagligt har underlättat för lokala utvecklingsgrupper att nå framgång i sitt arbete. Våra medlemmar De lokala utvecklingsgrupperna Vi har påbörjat ett arbete där vi samlar personer som banar nya stigar. Detta ska leda till ett skriftligt material under 2012. Vår tanke om att instifta ett pris Årets propplösare har inte genomförts, men vi tar med oss den till nästa år. De lokala grupperna har stärkt sin kapacitet genom insatser för lokal mobilisering och effektivt utvecklingsarbete. Den regionala nivån Många grupper har blivit allt mer drivna i sin verksamhet. Våra insatser har främst riktats mot att ta fram inspirations- och utbildningsmaterial inom olika områden, samt att intensifiera samarbetet med folkbildningen i syfte att vässa de lokala utvecklingsgrupperna i deras verksamhet. I samarbete med Landsbygdsnätverket har regionala träffar hållits, de så kallade 24 hours racen för att finna regionala modeller för att coacha entreprenörer på landsbygden, inbegripet de lokala utvecklingsgrupperna. Vi har träffat den statliga demokratiutredningen och lyft fram de lokala utvecklingsgrupperna som den första samhällsnivån närmast medborgarna och under kommunen. Våra länsbygderåd/den regionala nivån har stärkt sin kapacitet genom utbildning och erfarenhetsutbyte. Medlemsorganisationerna Satsningen på länsbygderåden har genomförts med något mindre budget än planerat. Knappt 6 miljoner kronor har anslagits för deras verksamhet och för gemensamma utbildningar, träffar och projekt. Vid två tillfällen har ordförandena samlats för att utbyta erfarenheter och diskutera vår verksamhet och gemensamma satsningar. Flera omställningsseminarier har genomförts och vi har backat upp regionala konferenser med riksprofil, som Mellanlanda, Höga Kusten och Ljungadalskonferensen. Samarbetet med våra medlemsorganisationer har vidareutvecklats genom gemensamma aktioner, aktiviteter och projekt. Under året har vi fått nya medlemsorganisationer: Global Kunskap, Studiefrämjandet och Förbundet Sveriges småbrukare. Några har tyvärr lämnat oss: Samernas Riksförbund, SEKO och Härnösands stift. Det innebär att vi vid årsskiftet har 44 organisationer som medlemmar. Vi har vidareutvecklat samarbetet med många av organisationerna i evenemang som Lokalekonomidagarna, i projekt som Lokal hållbar service och i samarbetsgrupper som de inom Överenskommelsen om den idéburna verksamheten. Omställningen, arbetsmarknadspolitiken, vindkraften, Inlandets utveckling är andra exempel på områden där ett nära samarbete skett. 12
Medlemsregistret och bygdebanken Vi har ett uppdaterat medlemsregister samt en informativ bygdebank. Arbetet med att utveckla och kvalitetssäkra Bygdebanken och medlems-/ kontaktregistret har fortgått hela året. Siktet är inställt på en innehållsrik och lättillgänglig Bygdebank och ett uppdaterat och komplett register. Arbetet med Bygdebanken ska vara klart våren 2012, men när det gäller registret återstår en hel del jobb, som till stor del ligger på länsbygderåden. Våra samarbetspartners Vårt redan breda kontaktnät även utanför medlemskretsen har ytterligare stärkts. Exempel på partners är Landsbygdsnätverket, Coompanion, föreningen U LAND, Sveriges kommuner och landsting (SKL), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), länsstyrelser och regionförbund, statliga verk, departement och nätverket i riksdagen. Kontaktnätet breddas ständigt. Under året har vi, för att nämna ett par exempel, fört diskussioner med Forum för frivilligt socialt arbete om ett pilotprojekt för att samla och stärka de idéburna organisationernas roll på kommunal nivå och haft kontakter med SIOS om närmare samarbete och eventuellt medlemskap. Även andra organisationer har blivit medlemmar som ett resultat av de omfattande kontakterna. För att påverka utvecklingen och politiken har vi fortsatt vårt deltagande i partnerskap, utredningar och arbetsgrupper. Exempel är övervakningskommittéer inom alla EU-program, Tillväxtverkets Centrala Samordningsforum för lokal service (CSF), Skogscertifieringen (FSC), och Samordningsgruppen för de idéburna organisationernas samverkan kring överenskommelserna mellan regeringen och de idéburna organisationerna och SKL inom det sociala området och integrationen. Länsbygderåden/den regionala nivån medverkar i partnerskap och andra grupper på regional nivå. Vi har deltagit som planerat i alla dessa samarbeten och grupperingar. Vi har haft ordförandeskapet i Överenskommelsen på det sociala områdets samordningsgrupp. Vi har varit mycket aktiva i Skogscertifieringen, bland annat i diskussionerna om kontinuitetsskogsbruket, och vi har etablerat ett nära samarbete med Post- och Telestyrelsen (PTS) och tagit plats i Bredbandsforums strategigrupp.ordförandeskapet i Hela Norden ska leva liksom att administrera hemsidan och ekonomin. Vi har inlett samarbete med ytterligare en Landsbygdspartner utöver Posten AB och Kraft & Kultur och har engagerat en landsbygdsambassadör till förutom armbryterskan från Ensamheten, Heidi Andersson. Samarbetet med PostNord fortsätter under åtminstone 2012. Avtalet med Kraft & Kultur löper ut våren 2012 och ska omprövas. Diskussioner om partnerskap har förts med TeliaSonera och de fortsätter under våren 2012. Kontakter med SJ ska återupptas under sommaren 2012. Vi har inte knutit någon ny landsbygdsambassadör till oss, men förslag finns på lämpliga personer. 13
Vår styrelse Vi har vidareutvecklat styrelsens arbete genom att fördjupa kompetenserna inom prioriterade områden och stärkt samspelet med kansliet. Vårt kansli Vi har hållit ett seminarium för styrelsen i Grundsunda och Gideå i Örnsköldsviks kommun, där prioriterade verksamheter behandlades. Ledamöterna deltar aktivt i verksamheten som representanter i övervakningskommittéer, internationella grupper och arrangemang och som ordförande och ledamöter i projektgrupper. De åtgärder för att utveckla arbetsmetoder, rutiner med mera, som är ett resultat av analysen av kansliets funktion, är genomförda. Ekonomirutinerna har utvecklats genom ett nytt redovisningssystem, som ska fungera fullt ut våren 2012. Rekrytering av personal för att få ett starkt och effektivt kansli, har genomförts. Våra trivsamma lokaler på Stortorget har utökats och utrustats för att motsvara våra behov. Styrelsen har antagit övergripande riktlinjer för vår verksamhet och kansliet har preciserat dem i olika avseenden, bland annat för projektverksamheten. Projektansvaret för landsbygdsriksdagen 2012 ligger på kansliet. Våra projekt En halvtidstjänst på kansliet har inrättats för landsbygdsriksdagen, som hålls i Blekinge 6 9 september. Förberedelserna har genomförts som planerat med bland annat en omfattande lokal och regional mobilisering för arrangemanget. Ett styrdokument är framtaget och organisationen har riggats. Omställning Sverige har vidareutvecklats i ett nationellt projekt med betydande extern finansiering. Omställning Sverige vidareutvecklas mycket positivt, men ännu har ingen grundläggande extern finansiering kunnat ordnas. Den breda satsningen på Kvinnors företagande och utveckling på landsbygden har avslutats och utvärderats. Projektet har avslutats och utvärderats. Databasen med projekterfarenheter ligger på hemsidan, en populärversion av erfarenheterna från projektet finns, liksom tre filmer. 14
Satsningen på Lokal finansiering har fortsatt i samarbete med Tillväxtverket och genom ett projekt för spridning av goda exempel. Verksamhetens har utvecklats med hjälp av en check från Landsbygdsnätverket. En folder som redovisar goda exempel (praktikernätverket) har tagits fram och spridits tillsammans med Handboken i lokal finansiering. Ett större program för etablering av bygdebolag har diskuterats med TVV. Satsningarna på unga tillsammans med Vi Unga, U Land med flera har vidareutvecklats i projektet Landsbygd 2.1, där den metod för lokal planering som tagits fram har omsatts i praktiken. Ansökan hos Arvsfonden har beviljats för ett etappindelat 3-årigt projekt. Verksamheten startade under hösten. Dessutom har vi ansvarat för två utvecklingscheckar hos Landsbygdsnätverket som resulterat i en egen hemsida för unga och en rapport om ungdomars framtidsbilder. Projektet om att trygga drivmedelsförsörjningen på landsbygden By-macken har slutförts och utvärderats. Projektet har avslutats som planerat och kompletterats med en webbkarta över Bymackarna som också finns som applikation för mobiltelefon. Vi har formellt tagit över varumärket Bymacken och hemsidan www.bymacken.org. En person har anlitats för att följa upp satsningen under 2012. Våra insatser för att ge lokalt inflytande och lokal ersättning för vindkraftsutbyggnaden har fortsatt i ett uppföljande projekt för implementering av den nationella överenskommelsen. Ansökan hos TVV och SJV har beviljats och implementeringen av överenskommelsen eller modellen har inletts under hösten och pågår till och med mars 2012. Modellen används allt mer av kommuner med flera. Serviceprojektet med de 15 bygderna har genomförts liksom lanthandelsprojektet i Sillerud, Lennartfors och Fengersfors. Tillsammans med länsstyrelserna i Dalarna och Värmland samt Småkom har projektet Hållbara servicelösningar vidareutvecklats. Projektet med de 15 bygderna har slutförts med gott resultat. Det får sin uppföljning i bland annat två regionala projekt, ett i Norrbotten och ett i Kalmar län. Även IT i lanthandeln har slutförts och följs upp i ett regionalt Leaderprojekt. Hållbara servicelösningar pågår ytterligare ett år. Nu med fokus på samarbete mellan Arbetsförmedlingen och kommuner. Vi har vidareutvecklat projektet Digital närservice, utbildning och kultur i glesbygd i samarbete med Folkets Hubb, Centrum för hållbar kommunikation vid KTH och Inlandskommunerna ekonomisk förening (IEF). Studiecirklar har genomförts i norra och västra Dalarna med inriktning på att bygga bredband i byarna som förutsättning för närservicen. Vissa problem har funnits med att fullfölja på grund av svårigheter att hitta regional finansiering. 15
Som en del i omställningen och mobiliseringen har vi genomfört ett seminarium med digital teknik om kulturen på landsbygden i samarbete med SKL, Folkets hus och parker med flera. Seminariet har inte genomförts, men förberedelserna har inletts med Länsbygderådet i Jämtlands län i spetsen. Tillväxtverket är en intresserad och bra partner. Arbetsmarknadsprojektet Kompetenta anordnare inom Jobb- och anställningsgarantin, som stärker det lokala utvecklingsarbetet, har avslutats i en första fas och fortsatt i ett uppföljande projekt tillsammans med Civilförsvarsförbundet, Coompanion, Arbetsförmedlingen och ESF-rådet. Projektet är avslutat och den externa utvärderingen visade på goda resultat. Möjligheterna till uppföljning genom ett nationellt projekt var detta till trots små, på grund av att ESF-rådet prioriterat andra områden. En mall tagits fram som hjälp till intresserade länsbygderåd för att söka medel. Länsbygderådet i Norrbotten har lämnat in en ansökan, men fått avslag på grund av minskade resurser hos ESF. En satsning på byskolorna som en resurs för bygdens utveckling har startat med Småkom som samarbetspartner. Ansökan hos SJV har beviljats och arbetet har startat under hösten. SmåKom och Skärgårdarnas Riksförbund är partners. Arbetet har inledningsvis koncentrerats till att välja skolor och ordna medfinansiering. Med främst Bygdebanken som bas har vi tillsammans med bland andra Tillväxtanalys initierat ett projekt om betydelsen av det lokala utvecklingsarbetet. Genom projektet har vi knutit an till den nytillsatta demokratiutredningens arbete. Initiativ har tagits i Länsbygderådens Region syd för att med början våren 2012 göra en Leader-finansierad förstudie om landsbygdens framgångsfaktorer. Vi har påbörjat en liten skrift om intressanta demokratiprojekt och träffat demokratiutredningen. Tillväxtanalys (TVA) har genomfört och redovisat en analys av framgångsfaktorer för orter som utvecklats positivt och har för avsikt att utöka analysen till fler orter och bygder. Våra insatser för ökad integration och mångfald har konkretiserats i ett särskilt projekt för utbyte mellan stad och land. Vi har deltagit i temagruppen för integration vid Landsbygdsnätverket och arbetat aktivt med en utvecklingscheck. Vi har varit medarrangör av regionala seminarier. Som tidigare nämnts har Stockholms länsbygderåd tillsammans med ett antal lokala organisationer startat ett bygdekontor i Tensta. Konceptet Fria metoder har vidareutvecklats i samarbete med Coompanion, ABF och Studieförbundet Vuxenskolan. En ny version av hemsidan www.friametoder.se har tagits fram och den ska ytterligare förbättras. Vi har tagit över administrationen av sidan och fört diskussioner med fler intressenter för att vidga kretsen. 16
Vi har tagit fram ett verktyg för utvärdering av våra projekt i samarbete med forskare. Flera uppföljningar av våra projekt har genomförts. Exempel är KompA och Kvinnliga entreprenörer. Följeforskning är en viktig del av Små skolor i utveckling. Vi har inte lagt fast några principer för utvärderingar, men tagit initiativ till en enkel mall som ska finnas klar våren 2012. Remisser vi svarat på Yttrande över planerade luftdragna kraftledningssträckor. Yttrande över delbetänkande Gårdsförsäljning. Angående Statskontorets förfrågan om synpunkter på myndigheters service i samverka. Pressmeddelanden 1 FEB Hela Sverige ska leva tar Landsbygdsservice vidare. 3 mars Oroande sparkrav på försäkringskassan. 7 mars Dags att ta beslut om service för hela Sverige. 13 APRIL Vårpropositionen väcker förväntningar. 6 MAJ Lokalekonomidagarna finner nya lösningar. 11 MAJ Nu har Hela Sverige ska leva jämställt ledarskap. 17 OKT Transition Network-pionjär i Stockholm. 26 OKT Inez Abrahamzon ny ordförande i Hela Norden ska leva. Öppna brev 7 mars Öppet brev om service till statsministern, regeringens alla ministrar, ordförandena i riksdagspartierna. 7 FEB Skrivelse om arbetsmarknadsåtgärden fas 3 Kompetenta Anordnare till arbetsmarknadsminister Hillevi Engström och Angeles Bermudez-Svankvist, chef för Arbetsförmedlingen. 7 DEC Synpunkter på Landsbygdsprogrammet 2014 20. Skrivelse till Jordbruksverket. Debattartiklar Nya riktlinjer från Arbetsförmedlingen hindrar föreningar inom social ekonomi att ta emot långtidsarbetslösa inom fas 3. Landsbygdens företag kan utvecklas med lokalt kapital. Folkbildningen är ett redskap för omställning mot hållbar utveckling. Klimatkrisen kräver helhetssyn har vår nya miljöminister en sådan? Utan kraftfullt bredband stannar Sverige. 17
Trycksaker Fyra nummer av nyhetsbladet Handbok i lokal finansiering Modell för vindkraftens lokala nytta Lokal utvecklingsplanering Lokala hållbara servicelösningar slutrapport Kvinnors entreprenörskap på landsbygden slutrapport Broschyr om lokal finansiering presentation och lärdomar Broschyr om Omställning Sverige presentation Broschyr om praktikernätverket, i samarbete med Landsbygdsnätverket Broschyr om Mikrofonden Broschyr om serviceprojektet Övrigt Filmer om kvinnors entreprenörskap på landsbygden Vem styr vinden del 2 18
Styrelsens underskrifter Karl-Erik Nilsson Ordförande Inez Abrahamzon Ordförande Johan Boström Ingegerd Petersson Stig Hansson Lars Carlsson Kenneth Nilshem Åse Blombäck Emma Hagel Åke Clason Jan Runfors Gunnel Cassel Söderbäck Birgitta Skott Bengt Grönblad 19
Riksorganisationen Hela Sverige ska leva Vi är en ideell förening som bildades 1989 i slutet av den stora kampanjen Hela Sverige ska leva. Medlemmar är de lokala utvecklingsgrupperna samt 40 medlemsorganisationer. I varje län finns länsbygderåd, bildade av de lokala grupperna. Länsbygderåden stöttar grupperna och ger råd på regional nivå. Hela Sverige ska leva ger stöd och röst åt Byarörelsen på nationell nivå genom att sprida erfarenheter, stimulera samverkan, bilda opinion och påverka politiken för landsbygden. För den löpande verksamheten svarar en styrelse med representanter för de lokala grupperna och medlemsorganisationerna. Ett litet kansli i Stockholm håller i kontakter, administration och information. Det är en glob, jag trampar med min fot. Vad är centralt, på ytan av ett klot? Jag väljer Pjätteryd till världens mitt. Det står mig fritt. Alf Henriksson Vill du veta mer om oss? Läs senaste nyheterna inom vårt område på vår hemsida. Läs vår landsbygdsblogg eller ladda ner våra skrifter. På hemsidan finns också aktuell information om byarörelsen, organisationen och landsbygdsutveckling. Adress: Stortorget 7, 111 29 Stockholm Telefon: 08-24 13 50 Fax: 08-24 28 05 info@helasverige.se www.helasverige.se facebook.com/helasverige twitter.com/helasverige youtube.com/helasverige