Byggnadsfysik och byggnadsteknik. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH



Relevanta dokument
Fukt. Jesper Arfvidsson Byggnadsfysik Fuktcentrum, LTH

FUKT I MATERIAL. Fukt i material, allmänt

FUKT I MATERIAL. Fukt i material, allmänt. Varifrån kommer fukten på tallriken?

Fuktskador i simhallar till följd av brister i ventilationen?

Anders Jansson, RISE Byggnadsfysik och innemiljö FUKT, BYGGNADSTEKNIK OCH RISKKONSTRUKTIONER FÖR HÄLSOSKYDDSINSPEKTÖRER

Anders Jansson, RISE Byggnadsfysik och innemiljö

Fukt, allmänt. Fukt, allmänt. Fukt, allmänt

BYGGNADSDELAR OCH RISKKONSTRUKTIONER, DEL 1. Golvkonstruktioner och fukt. Platta på mark

Eva Gustafsson. Civilingenjör Byggdoktor/Diplomerad Fuktsakkunnig VD

Torpargrund och krypgrund

Erfarenheter från renoverings- och byggprocessen ur ett fuktperspektiv

Tentamen. Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) Byggteknik, byggmaterial och byggfysik. Tid Torsdag 12/1 2012, kl

Storhet Året J F M A M J J A S O N D. Luleå T 1,5-11,5-10,7-6,1 0,0 6,3 12,9 15,5 13,5 8,3 2,9-4,1-9,0

Betongplatta på mark. Exempel på kapillär stighöjd i olika jordarter vid fast lagring (packad).

Fukttillskott från uteluft. Entreprenörens egenkontroll.

FuktCentrum Konsultens syn på BBR 06 En hjälp eller onödigt reglerande

Utom husklim at i Säve baserat på m ånadsm edelvärden. -5 j f m a m j j a s o n d. M ånad

Murverkskonstruktioner byggnadsteknisk utformning. Viktiga byggnadsfysikaliska aspekter:

Fukt. Diagram 1: Månadsmedelvärden över året för ånghalten i utomhusluften i Sturup, Bromma och Kiruna. Källa: Fukthandboken.

Fuktskadade uteluftsventilerade vindar

4.5 Fukt Fukt. Fuktig luft ...

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson

Fuktskador på vindar - kondensskador

Resultat och slutsatser från mätningar i kalla vindsutrymmen

Fukttillskott Lars-Erik Harderup Lunds Universitet Byggnadsfysik

Riskkonstruktioner och inomhusmiljöproblem i ett förändrat klimat. Erica Bloom, IVL Svenska Miljöinstitutet

Varifrån kommer fukten?

Olika orsaker till fuktproblem. Olika orsaker till fuktproblem. Golv en återblick. Vanliga byggnadstekniska fuktproblem

Karlstads universitet. Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på kurssidan på It s

Fuktsäkra konstruktioner

Ventilerade konstruktioner och lufttäta hus Carl-Eric Hagentoft Byggnadsfysik, Chalmers

Byggmaterial med statistik Provmoment: Tentamen i byggmaterial Ladokkod:41B10B Tentamen ges för: IH byggnadsingenjörer årskurs 2

Fuktsäkerhetsgranskning av nybyggnation

Hus med källare. Grundläggning. Yttergrundmur. Murad. Platsgjuten betong Betongelement. Helgjuten, kantförstyvad betongplatta Längsgående grundplatta

Husbyggnadsteknik BYGB20 (7,5hp) För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på kurssidan på It s

FUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER

FUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER

Checklista för fuktsäkerhetsprojektering

Skrivdon, miniräknare. Formelsamling bilagd tentamen.

Regenerativ ventilationsåtervinning

Krypgrundsisolering Monteringsanvisning

Fukt i fastighet och våtrum

Isolering av kallvind ur fuktsynpunkt

aktuellt Vi hälsar alla fyra varmt välkomna till AK-konsult!! Då var hösten här på allvar! Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader oktober 2012

Fuktproblematik i platta på mark

Mättnadsånghalt för vattenånga i luft, v s eller v m, g/m 3.

FUKT, FUKTSKADOR OCH KVALITETSSÄKRING

Resonemang om Hantering och användning av trä för klimatskärmen

Resultat från mätningar och beräkningar på demonstrationshus. - flerbostadshus från 1950-talet

Fuktsäkerhetsprojektering med hänsyn till BBRs fuktkrav. Lars-Olof Nilsson Lunds universitet

BBRs fuktkrav. Lars-Olof Nilsson Avd. Byggnadsmaterial & FuktCentrum, LTH. Avd. Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola

Version OPM Monteringsanvisning för fuktskyddsisolering

Fukt kan ge ökat energibehov genom: Ångbildningsvärme för vatten vid olika temperaturer

Bilaga H. Konstruktiv utformning

Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker

Kondens. I kombination med invändig solavskärmning

! Rapport Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering! WUFI- beräkning! Uppdragsgivare:! Finja Prefab AB/ Avd Foam System! genom!

Invändig tilläggsisolering. Varför? ytterväggar i flerfamiljshus

Fuktrörelser i oorganiska våtrums- och vindskyddsskivor. Moisture movement in inorganic wet room- and windbreak boards. Daniel Pehrsson.

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö

Checklista för fuktsäkerhetsprojektering

Golvvärme Fuktmätning i betonggolv med golvvärme

Va rme och fukt i tra hus, 7,5 hp

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Effekter av åtgärder i uteluftsventilerade

Risker med karbamidskumplast- och cellplastisolering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader

EXAMENSARBETE ATT FÖREBYGGA OCH UNDVIKA FUKTSKADOR I BYGGNADER. Examensarbete 30 hp. Examensarbete i samarbete med Fortifikationsverket

FUKTÄNDRINGAR. Lars-Olof Nilsson. En kvalitativ metod att skriva fukthistoria och förutsäga fuktförändringar i oventilerade konstruktionsdelar

Miljösamverkans utbildning i inomhusmiljö 6 Oktober 2015

Tätskikt i våtrum. FoU-projekt vid SP Anders Jansson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Besiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion

Skador i utsatta konstruktioner

Energieffektivisering av miljonprogrammets flerbostadshus genom beständiga tilläggsisoleringssystem:

Energieffektivisering av miljonprogrammets flerbostadshus genom beständiga tilläggsisoleringssystem:

Introducerande övningsuppgifter (med lösningar)

Murverk material, konstruktion, hantverk. Byggnadsfysikaliska karakteristika, byggnadsteknisk utformning

Besiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion

Fuktrörelser i oorganiska våtrums- och vindskyddsskivor. Moisture movement in inorganic wetroom boards and windbreaking boards.

Uttorkningsberäkning av betong med COMSOL

Fukt i byggnadsmaterial

Besiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion

Husgrunder. Hus med källare. Källare. Källare. Källare Kryprum Platta på mark. Grundläggning. Yttergrundmur. Jordtryck

Erfarenhet av torkmiljön under produktionen. Mattias Gunnarsson, Peab Teknik och Produktionsstöd

Gamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar

Funktionskrav på konstruktioner ISOVERSKOLAN 2011

Fanerfuktkvot och klimat i produktionslokaler vid Åberg & Söner AB Dick Sandberg Växjö University, School of Technology & Design

Framtidens trähus energieffektiva med god innemiljö. Programkonferens inom branschforskningsprogrammet för skogs- och träindustrin

Författare: Peter Roots och Carl-Eric Hagentoft

Att projektera och bygga trähus enligt Boverkets skärpta fuktkrav.

Fukt inomhusmiljö FTF

Feb- 98 Utgåva 2. Monteringsanvisning. för golvspånskivor till flytande golv i torra lokaler

Sektionen för Ekonomi och Teknik

04 SE. Vägledning. Fukt

Husgrunder. Hus med källare. Källare. Källare. Källare Kryprum Platta på mark

Kallvindskonstruktioner

Plåt och kondens FUKT RELATIV FUKTIGHET Utgåva 2

MANUAL AVFUKTARE.

Besiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion

Tätskikt. Hur tätt är tätskiktet. Yttervägg med ångspärr

Transkript:

Byggnadsfysik och byggnadsteknik Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH

Så mår våra hus Fukt och mögel Resultat från BETSI visar att sammanlagt 29 ± 5 procent byggnader har mögel, mögellukt eller hög fuktnivå som kan ha betydelse för inomhusmiljön. Det motsvarar ungefär 45 procent av alla upptäckta skador och brister. BETSI visar på betydligt fler fall med mögel på vindar och i krypgrunder än vad ELIB visade. Skillnaden mellan ELIB och BETSI kan bero på varmare vintrar eller tilläggsisolering av vindar.

1. Nederbörd 2. Luftfukt utomhus 3. Luftfukt inomhus 4. Markfukt 5. Byggfukt 6. Limfukt 7. Läckage 8. Vattenspolning 9. Våtstädning Fuktkällor

Fukt i luft

Fuktig luft Mättnadsånghalt (v s ) kg/m³ alt. g/m³ Svensk Byggtjänst. Fukthandbok

Mättnadsånghalt (daggpunkt) (v s ) g/m³ Mättnadsånghalt, v s

Fukt i luft Fuktig luft = torr luft + vattenånga Studentlitteratur. Carl-Eric Hagentoft Vandrande fukt Strålande värme

Fuktig luft Aktuell ånghalt: v [g/m³ alt. kg/m³] Relativ fuktighet= RF=RÅ=RH=ϕ [- alt. %] RF = v v s 100% v<v s RF<100% Luftens fuktinnehåll karakteriseras genom: Temperatur (mättnadsånghalt), v s Verklig ånghalt, v Relativ fuktighet, ϕ Två av dessa måste vara kända

Exempel 1 Fuktig luft Klimat 1: v = 8 [g/m³] T1 = 10 [ C] v s RF ( + 10 C) = = 8,0 9,40 9,40 100% [g/m³] = 85% Klimat 2: T1 = 20 [ C] v s ( + 20 C) = 17,28 [g/m³] v = 8 [g/m³] (oförändra d) RF = 8,0 17,28 100% = 46%

Exempel 2 T = 18 [ C] RF = 60 [%] v s ( + 18 C) = 15,36 Fuktig luft [g/m³] v = RF vs = 0,60 15,36 = 9,22 [g/m³] Vid vilken temperatur sker kondens i luften? Kondens: Tabell: v T = s v = 9,22 [g/m³] = +9,7 [ C]

Fuktig luft v i G = vu + 1 n V n t ( e ) Inomhus uteånghalt, v e fuktproduktion, G ventilation, n För stora t: G v i = vu + = vu + v n V FT Fuktproduktion (G) v FT = 2-4 g/m³ (1 3 g/m³)? Människor, normal inomhusaktivitet 40-50 g/pers, h Djur Disk, tvätt, bad, dusch, rengöring Matlagning Växter Befuktning/avfuktning

Ånghalt och relativ fuktighet Utomhus Inomhus RF Vinter 80-90% Sommar 60-80% RF (bostäder) Året 30-60% I ovanstående figur är v FT konstant

Jämförelse mellan resultat i BETSI respektive ELIB Småhus fukttillskott g/m³ Fukttillskott 95 % konfidensintervall Flerbostadshus fukttillskott g/m³ 95 % konfidensintervall BETSI 1,768 0,144 1,216 0,175 ELIB 3,6 0,1 2,8 0,1 Två veckors mätning, någon gång under perioden oktober 2007 till maj 2008. Slumpvist urval av bostäder från hela Sverige fram till 2005!

Byggfukt Den mängd vatten som måste avges för att materialet eller byggnadsdelen ska komma i jämvikt. Mängden byggfukt är inte bara en funktion av begynnelsefukthalten utan också av omgivningens fukttillstånd.

Byggfukt Riktvärden för byggfukthalt (kg/m³) i normala inomhuskonstruktioner. Tabell 3.1, s. 77 Material Byggfukthalt (kg/m³) Betong 0-100 Lättbetong 100-200 Kalkbruk 300 Kalkcementbruk 250 Tegel 0 Tegelmurverk 70 Trä 40

Svensk Byggtjänst. Fukthandbok Byggfukt

Markfukt Avses all fukt som finns i marken. Vätskefas och ångfas. Härrör normalt från nederbörd eller grundvatten. Grundvattennivån varierar kraftigt mellan olika år. Variationer på 1-3 m är inte ovanligt. Även byggnadsdelar över grundvattenytan kan utsättas för kraftig fuktbelastning, t.ex. via kapillär uppsugning. Regnvatten och smältande snö kan medföra att fritt vatten finns även över grundvattenytan.

Markfukt Exempel på olika typer av markfukt.

Kapillaritet för olika jordarter Jordart Kornstorlek (mm) Kapillär stighöjd (m) Lös lagring Fast lagring Lera < 0,002 > 8 > 10 Mellansilt-finsilt 0,002-0,02 10-4 12-6 Grovsilt 0,02-0,06 5-1,5 8-2,5 Finsand 0,06-0,2 0,35-0,10 0,50-0,12 Mellansand 0,2-0,6 0,35-0,10 0,50-0,12 Grovsand 0,6-2 0,12-0,03 0,15-0,04

Uppstigande markfukt i massivt murverk Foto från Praktisk byggnadsfysik

Kemiskt bundet Fysikaliskt bundet förångningsbart vid +105 C Materials förhållande till omgivningen Uppfuktning absorption Uttorkning desorption Jämvikt Fukt i material Material fuktig luft hygroskopiskt Material fritt vatten kapillärt Material material hygroskopiskt, kapillärt

Fuktinnehåll Fukthalt, w [kg/m³] Fuktkvot, u [kg/kg, %] w = ρ u w = fukthalt, [kg/m³] ρ = materialets skrymdensitet, [kg/m³]

Hygroskopisk fukt Hysteres (problem vid fältmätningar) Uppfuktning Uttorkning Scanningkurva Adsorption Kapillärkondensation

Adsorption Innebär att vätskemolekyler genom attraktionskrafter (van der Waalska) binds till fasta material Stor specifik yta [m²/kg] Många vattenmolekyler kan adsorberas Finporösa material Stor specifik yta

Jämviktsfuktkurvan Temperaturberoende

Exempel på jämviktsfuktkurvor

Jämviktsfuktkurvor

Exempel En torr träbit av gran placeras i ett rum med relativa fuktigheten 85%. Uppskatta fukthalten i träbiten vid jämvikt. Vid jämvikt är RF 85%. Provet var torrt från början Absorption Hygroskopisk fukt ~75

Fukttransport i ångfas Diffusion Fuktkonvektion

Diffusion g dv = δ = δ dx v v d i u (jmf. värmeflöde) Flödet påverkas av: Ånggenomsläppligheten, δ (m²/s) Ånghaltsskillnaden, v i -v u (kg/m³) Tjockleken, d (m) Studentlitteratur. Carl-Eric Hagentoft Vandrande fukt Strålande värme

Stationär diffusion v 1 g δ v 2 v2 v1 v2 v1 v2 v = = d d Z δ 1 g = δ g = fuktflöde (kg/(m² s) d

Stationär diffusion g v 1 v 2 Z d v2 v1 g = δ d Ånggenomgångsmotstånd (s/m) d Z = δ v2 v1 g = Z

= Z v v g u i Z 3 3 2 2 1 1 3 2 1 δ δ δ d d d Z Z Z Z + + = + + = ( ) u i i i v v Z Z v v v v = Δ = 1 1 12 Stationär diffusion

Ånggenomsläpplighet

Ånggenomsläpplighet

Ånggenomgångsmotstånd

Ånggenomgångsmotstånd - värmeisolering PE-folie, 0,2 mm Z>2000 10 3 s/m Extruderad cellplast δ v = 0,17-0,23 10-6 m²/s Expanderad cellplast δ v = 0,9-1,4 10-6 m²/s Mineralull δ v = 8-24 10-6 m²/s Z d = δ v d = Z δ v Ekvivalent tjocklek: Extruderad cellplast: d = 2000 10 3 0,2 10-6 = 0,4 m Expanderad cellplast: d = 2000 10 3 1,2 10-6 = 2,4 m Mineralull: d = 2000 10 3 12 10-6 = 24 m

Mättnadsånghalt 35 ånghalt (g/m3) 30 25 20 15 10,, Exempel 5 0-30 -20-10 0 10 20 30 40 Temperatur (C) v =0,008 T=10ºC RF=80% v =0,008 T=20ºC RF=46% v =0,010 T=20ºC RF=58% T=7ºC RF=100% T=16ºC RF=100%

Platta på mark Överliggande isolering Underliggande isolering T=20ºC T=20ºC RF=100% RF=60-75 % T=7ºC RF=100% T=7ºC RF=100%

Yttervägg Ute Inne