Torvmarkers funktion för biologisk mångfald Henrik von Stedingk KSLA 14 december 2011
Torvmarker - ett brett ekologiskt begrepp ph Ljus Näring Vatten Kärr minerotrof myr Mosse ombrotrof myr Tall Kärrknipprot Trådstarr Flugblomster Knaggelstarr Flaskstarr Axag Vattenklöver Ängsull Odon Snip Taggstarr Skattram S. angustifolium Kallgräs Rosling Tuvull Dystarr Hjortron Ljung Vitag S. fuscum S. cuspidatum S. balticum Hölja Tuva Göl Scorpidium spp. Campylium spp. S. warnstorfii S. fallax S. papillosum Tomentypnum nitens Extremrikkärr Rikkärr Fattigkärr Tallmosse (kantskog) Mosseplan ph 7 8,5 ph 5 7 ph 4 5,5 ph 3,5 4 von Stedingk 2009 efter Sjörs 1971 och Rydin &Jeglum 2006
Biologisk mångfald på myren Artdiversitet Inomartsvariation - fenotypisk variation Ekologisk diversitet - biotoper & ekosystemfunktion Landskapsdiversitet - tillför annorlunda habitat -konnektivitet tet
Myrarter
Speciella former Fenotyper Ingen genetisk skillnad men miljö- förhållanden skapar former som skiljer sig från hur arten normalt ser ut
Ekologisk diversitet mellan inom myrar
Landskapsperspektiv Myren utgör en viktig del av skogslandskapet Arter beroende av myren för delar av sin livscykel Konnektivitet ett landskapsbegrepp: arters förmåga att röra sig i ett landskap, används även för sammanlänkning av habitat t
Biologisk mångfald - dikade torvmarker Dikade torvmarker brett ekologiskt begrepp Olika myrtyper ursprung Dräneringsgrad Succession Skogsbruk k
Dräneringsgrad Foto: Eva Romell Foto: Eva Romell Foto:Björn Hånell
Dikning Intakt Biomassa- Anpassnings- Skogsmark Självgallring myr tillväxt fas död ved Myrväxter Myrväxter Halvgräs minskar Skogsris/myrris Skogsväxer lingon/blåbär Skogsväxter Sumpmossor Glest täd trädskikt Sumpmossor Glest täd trädskikt Sump/pionjärmossor Träd & buskar gynnas Skogsmossor Trädskiktet sluter sig - lövskog Endast skogsbuskar - konkurrens Skogsmossor Lövträd dör Överlevande tallar dör Granskog SUCCESSION Skogsbruk
Kunskap saknas om: Vilka naturvärden som finns på dikade torvmarker Myrarnas betydelse i landskapet Metoder för efterbehandling i syfte att öka biodiversitet it t Del I: Litteraturstudien
Under perioden 20-40 år som torvtäkten skördas nyttjas av få arter Torvbrukets effekt på biologisk mångfald beror på: 1. Val av torvmark? - låga naturvärden lokalt - betydelse för landskapet 2. Val av efterbehandling?
Hur bedöma naturvärdet? Åtta dikade torvmarker Inventeringar: Vegetationstyper/myrtyper, ti t t Kärlväxter, Mossor, Vedsvampar, Fåglar, Marklevande skalbaggar, Signalarter/rödlistade arter Få rödlistade arter Underlag för bedömning (preliminärt) i Variation av biotoper (myrkomplex) Intakt hydrologi/ekologisk funktion Vegetationstyper Täd Trädslagsfördelning föd l Strukturer: Död ved & gamla träd
- Förekommer en del död ved av både löv och barr. - För tidiga successionstadier för rödlistade vedsvampar Död ved & vedsvampar
- Mellan 250-400 år gamla -Några knappnålslavar samt tallticka - För klena och för lite död ved? - Insekter? Gamla myrtallar
Projektets syfte - Hitta en modell för att: Identifiera dikade torvmarker med låga naturvärden Lokalt Landskapsperspektiv
Trädslagsklasser på all skogsbeklädd mark Lövskog/blandskog < torvmarker < dikade torvmarker Mängd i landskapet?
Strategi för att värdera torvmarker utifrån ett landskapsperspektiv 1) Skapa en databas 2) Beskriva landskapet 3) Undersöka landskapet: brister - konnektivitet 4) Prioritera naturvärden: ex regionala bevarandemål 5) Jämföra förekomst av prioriterade landskapstyper/brister för respektive torvmark 6) Ranka/värdera torvmarkerna
Går det att kombinera torvtäkt med bevarande av biologisk mångfald? Dikade torvmarker generellt sett låga naturvärden OBS: områden med intakt hydrologi + impedimenten (gamla träd) Metod: Identifiera områden med låga värden -Lokalt -Landskapsnivå Efterbehandling??