KLIMATPROGRAM HAR BETYDELSE FÖR KLIMATET

Relevanta dokument
HELSINGFORS- REGIONEN 2050

Drömmarnas Borgå S TA D S S T R AT E G I F Ö R B O R G Å U T K A S T

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Kolneutralt Helsingfors 2035 Sammanfattning

Drömmarnas Borgå 2030

NYA LOKALER I KÄRNAN AV FÖRETAGSVÄRLDEN

KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

Renare luft i Umeå. Umeå kommun arbetar kontinuerligt med att förbättra luftkvaliteten i centrala Umeå. Tillsammans tar vi stegen mot en renare luft!

Bilaga 1 Kommunfullmäktige Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

Uppsala kommuns arbete med systematisk uppföljning. Rebecca Sandström Avdelningen för Hållbar utveckling Uppsala kommun

Fossilfritt Göteborg vad krävs? Slutkonferens, Nettan

Drömmarnas Borgå 2030

Samordning för omställning till fossilfri transportsektor

Vanda stads miljöpolitik

Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning

UTKAST. Utkast till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande av 57 a i markanvändnings- och bygglagen

Var rädd om våra barn i trafiken!

Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken

Ett strategiskt arbete med sikte på fossilbränslefrihet SKL Presidiedagar

Vi planerar för framtidens kollektivtrafik i Malmö

Smedby, Kalmar kommun, Sydöstra Sverige Gatubelysningsprojekt

Klimatfrågan 2025 Aktiva seniorer Anna Säfvestad Albinsson

Säbytown. Skala:1:500

Miljöredovisning. Uppföljning av Miljöprogram för Malmö stad Matilde Törnqvist Lotten J. Johansson Miljöförvaltningen, Malmö stad

Det minsta vi kan göra är så mycket som möjligt

Esbo stad Protokoll 100. Fullmäktige Sida 1 / 1

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

En sammanställning av dialogmötet 9 januari 2018

NÄRA DIG SFP:S KOMMUNALVALSPROGRAM 2017

Riktlinje för persontransport i tjänst

Grön Resplan. Vi jobbar för ett klimatsmart Linköping. Linköpings kommun linkoping.se

exempel på vad Eskilstuna kommun gör för klimatet

Rapporter över beräkningar av växthusgasutsläpp

SYDÖSTRA SKÅNES SAMARBETSKOMMITTÉ. Fyra kommuner i samverkan invånare varav Ystad

Framtidens hållbara och effektiva infrastruktur och transporter. Utmaningar och möjligheter.

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Miljömål för Högskolan Dalarna

FRISK LUFT. Vad tycker ni att Danderyds kommun ska fokusera på för att främja frisk luft i kommunen?

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN mål och åtgärder

Trafikutredning för Gällinge Skår 2:1. Förvaltningen för Teknik

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik

Nackstafjället, foto Martin Martinsson

Helsingfors stad Föredragningslista 9/ (5) Stadsfullmäktige Kj/

framtidens mat i västerås

Energi- och klimatstrategi för Dalarna

AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM

Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning

Minnesanteckningar från medborgardialog om Miljöstrategi samt elevhearing

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Uppvärmning? Tänk 100%!

Mål och riktlinjer för Helsingfors trafikplanering

BILAGA 8 Målbilaga Miljöprogrammet delår 2018

Miljöpolicy. Miljöpolicy

Åtgärdsplan för hållbar energi Arvika kommun

Hållbar utveckling i Sävsjö Kommun. Så här jobbar vi!

SKA STÄDERNA BLI LÖSNINGEN PÅ KLIMATKRISEN?

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3

Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Uppsala län

MOBILITY MANAGEMENT FÖR BYGGHERRAR

Kompis med kroppen. 3. Matens resa

Solenergiteknik i den hållbara staden

PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan

Checklista för Europeiska Trafikantveckan

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Fråga Ulla Andersson Rossana Dinamara Hans Linde Jonas Sjöstedt

Introduktion till kurspaketet Energibesparing och hållbara transporter

Miljö och miljövanor i Stockholm 2013

Hållbara transporter i översiktsplanen. Karin Neergaard Trivector Traffic

Föreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna.

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Därför är din insats för miljön viktig

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Låt grupperna intervjua den/de ansvariga för de olika delarna för att få hjälp att svara på frågorna.

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över

Måltidspolicy för kommunens verksamheter

Välkommen till rådslag för hållbar stadsutveckling Umeås arbete med hållbar konsumtion

Spara pengar och på miljön. med lågemissionsbilar

Lektion nr 3 Matens resa

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige

MÅNGA MÖJLIGHETER RYMS I OMSTÄLLNINGEN

HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9

Skånetrafiken - det självklara valet för dig som reser i Skåne

Min skolväg Djupadalsskolans temavecka

Stockholm, en världsledande miljöstad med långsiktigt hållbar samhällsutveckling

William, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser.

MÅNGA MÖJLIGHETER REGIONALT KLIMATMÅL RYMS I OMSTÄLLNINGEN

Transkript:

KLIMATPROGRAM 2016 2020 Små dagliga val HAR BETYDELSE FÖR KLIMATET Esbo stad vill vara en ansvarsfull föregångare i att stävja klimatförändringen. Staden har tagit fram ett klimatprogram, som ger staden och invånarna möjlighet att göra hållbara val för framtiden. Genom små val i vardagen kan var och en av oss även du påverka.

Cykelåkning naturligtvis I stadscentrumen kan du ofta sköta dagliga ärenden behändigt utan bil i och med att många närtjänster ligger på kort gång- eller cykelavstånd. När du går eller cyklar skonar du miljön och håller dig samtidigt i form. På banorna, det vill säga de högklassigaste cykellederna, susar du fram snabbt och säkert avskilt från övrig trafik. På cykelparkeringar kan du ha ditt fordon i säkert förvar även under en längre tid. Jag cyklar naturligtvis Esbotorget

Kommer du inte fram med cykel, åk kollektivt! Esbo är en föregångare inom kollektivtrafik med låga utsläpp. Esboborna reser redan i dag med miljövänliga elbussar och i en nära framtid kommer det att finnas allt fler av dem i trafik. Genom att åka kollektivt kommer du snabbt och förmånligt nästan vart som helst. När trafiknätet utvecklas vidare går bussrutterna och Västmetron hand i hand. Metron förenar olika delar av Esbo med varandra och garanterar en snabb förbindelse även till Helsingfors. Det är lätt att komma till stationerna och det finns tillräckligt med parkeringsplatser för både bilar och cyklar. Utveckling av cykellederna och kollektivtrafiken i Esbo 2015 Det finns totalt 1 195 km cykelvägar i Esbo 2016 Trafiken med snabbladdningsbara elbussar inleds 2017 Försöket med stadscyklar inleds 2018 Stadscyklar tas i bruk längs hela metrobanan i Esbo. 2014-2015 Det byggdes 30 km nya cykelvägar. I fortsättningen kompletteras och förenhetligas cykellederna och fler vägskyltar sätts upp. 2017 Västmetron blir färdig. På stationerna byggs 4 100 cykelplatser. Stationerna i Esbo har för tillfället 1 000 cykelplatser. 2021 Helsingforsregionens första snabbspårväg Jokerbanan blir färdig. Den kopplar samman Västmetron och kust- och ringbanorna.

Renovering och underhåll ger trivsel & besparingar i boendet 15% av solstrånlningen kan omvandlas till el med solpaneler Esbo stad sätter fart på renoveringen av bostadshus samt på tillbyggnad och kompletterande byggande. Målet är att förbättra boendekvaliteten och på lång sikt minska kostnader och utsläpp som anknyter till boende. Med hjälp av ett planmässigt underhåll av husbolagen påverkas byggnadernas värde, livscykelkostnader och energikonsumtion. Ett välskött husbolag som underhålls regelbundet ligger i varje boendes intresse Ett välskött och energieffektivt husbolag ligger i varje boendes intresse, så var också själv aktiv och ta upp frågan.

Miljövänlig energi kommer från många källor Energieffektiva val påverkar bostädernas värde Genom energieffektiva val stävjar man klimatförändringen och påverkar direkt bostädernas värde. Luft- och jordvärmepumpar är ekologiska och populära uppvärmningssätt i småhus, men de lämpar sig bra också för andra objekt. Solenergi som el- och värmekälla Det är lätt att utnyttja solenergi som el- och värmekälla. Solenergi kan kombineras med alla huvudsakliga uppvärmningsformer. Solpaneler och jordvärmebrunnar är bra val också för flervåningshus. Miljövänlig energi Dessutom kan du gynna miljövänlig energi genom att köpa ekologisk el. För privathushåll kan ekologisk el till och med vara förmånligare än blandad el. Esbo stads energieffektiva lösningar Staden främjar användningen av förnybar energi både i sin egen bygg- och planeringsverksamhet och i Esbobornas vardag. I sina egna fastigheter har staden genomfört energieffektiva lösningar, bland annat i flera skolor och Naturens hus Villa Elfvik. Naturens hus värms numera upp med jordvärme. Besparingen under ett verksamhetsår motsvarar den årliga konsumtionen i 3eluppvärmda villor för 4 personer.

Planläggningen vägleder till miljövänligt byggande Genom att utveckla planläggningen påverkar vi både energieffektiviteten och utsläppen i olika områden. Nyckelfrågor är att bygga tätt, gynna ekologiska byggnadsmaterial och utnyttja förnybar energi. Målet är att säkerställa en bra och trivsam livsmiljö där principerna för hållbar utveckling förverkligas i alla delområden i livet och boende. En avsevärd del av vårt gemensamma koldioxidavtryck utgörs av våra dagliga resor. Satsningarna på en smidig gång- och cykeltrafik och kollektivtrafik minskar behovet av att använda egen bil för såväl resor till och från arbetet som andra resor i vardagen. Behovet att resa minskar också till följd av fler e-tjänster.

Staden minskar klimatverkningarna av sin egen verksamhet Esbos stadsorganisation är en föregångare inom stävjandet av klimatförändringen. Vi har förbundit oss att minska upphandlingarnas klimatverkningar och främja ibruktagandet av rena lösningar. Klimatverkningarna av mat minskar vi genom att skära ner på matsvinnet och utveckla sätt att utnyttja överbliven mat. Det är lätt ändra sina matvanor i en mer ekologisk riktning Ät mer vegetarisk mat. Utnyttja matresterna och fundera på hur mycket du köper. Maten har producerats i onödan om den hamnar i soporna. Gynna närproducerad mat och råvaror från respektive säsong. I våra måltidstjänster har vi ökat andelen vegetarisk mat, säsongmat och närproducerad mat till exempel skolorna har fyra vegetariska dagar per fem veckor. Konsumtionen av kopieringspapper har på tio år minskat med över 50% Jobbet går som smort... 4000 3000 2000 1000 2006 2008 2010 2012 2014 Pappersark per anställd hos staden

Esbos utsläpp av växthusgaser per invånare minskar med fram till 2030 60% För att stävja klimatförändringen har staden tagit fram ett klimatprogram, vars mål är att Esbo blir en koldioxidneutral stad före 2050. Redan fram till 2030 vill staden minska utsläppen per invånare med 60 procent jämfört med 1990. 8 1600 Utsläpp CO 2 ton per inv. Befolkning 100 000 inv. 7 6 5 4 3 2 1 0 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 Utsläppen totalt CO 2 1 000 ton Till vänster anges Esbos utsläpp av växthusgaser per invånare (CO2 ton per inv.) och en minskning av dem med 60 procent fram till 2030 (jämfört med 1990) och invånarantalet (100 000 inv.) och befolkningsprognosen före 2030. Till höger anges en uppskattning av de totala utsläppen (1 000 ton) förutsatt att utsläppen per invånare minskar med 60 procent fram till 2030. Läs mer på www.esbo.fi/klimat Utsläppen totalt 1 000 ton Minskning per invånare 60 procent Befolkning 100 000 inv. Esbos utsläpp av växthusgaser per invånare