Den vänliga hållplatsen Ivan Forsman
den vänliga hållplatsen Ett förslag till utformning av kollektivtrafiknoder för resenärers behov och platsers karaktär
Framtidens kollektivtrafiknod - resenärens behov Uppgift: att ge förslag på hur framtidens kollektivtrafiknod ska kunna utformas och vilka mervärden som ska erbjudas. Förslaget ska långsiktigt gynna kollektivt resande och tätortens attraktivitet. Lösning: ett förslag med resenärens och platsens behov som utgångspunkt, möjligt att applicera i vitt skilda kontexter utan att tappa igenkännbarhet som del i ett busslinjenät. Utformningen bygger på ett antal grundelement som, likt Lego, kan sättas ihop i konfigurationer anpassade efter ort, antalet resande och platsens förutsättningar. Eftersom grundelementen återkommer i samtliga kollektivtrafiknoder skapas koherens. Lösningens utgångspunkt är resenärens och platsens behov. Först om resenärerna. För att alls locka dem måste det finnas god turtäthet och bra service, vilket jag förutsätter. Resenärer är människor som valt att resa tillsammans med andra. Detta kan vara krävande och det är därför viktigt att resenären känner sig trygg i denna situation. Tidspress, otrevliga medresenärer och dåligt väder går förvisso inte att undvika, men miljön där man väntar på sin buss kan enligt enkla principer hämtade i miljöpsykologin utformas så att användaren känner sig trygg och omhändertagen. Först har vi väntkuren. Människan föredrar platser där hon har skydd i ryggen och god utsikt. Bakre väggen i väntkuren ska därför vara av solitt material, gavlarna och främre vägg ska göras av glas. Här ska man kunna se allt som händer, men också vara sedd (detta försvårar för skadegörare). Kuren ska vara ett väl utformat rum; där ska man vilja vistas även när man inte väntar på bussen. Att det ska skydda mot väder är givet: kurerna ska därför förses med dörrar som stänger ute vind och regn. Där ska finnas energieffektiv belysning (förslagsvis LED) som kan tändas när man själv känner att det behövs, men som också tänds automatiskt då mörkret faller på, för tryggare intryck även när ingen vistas där. Belysningens färg bör automatiskt anpassas efter utetemperatur, då kallare (blåare) ljus har en psykologiskt kylande effekt människor kan uppleva en miljö upp till 5 C kallare i kallt ljus. Samma gäller för varmt (rödare/gulare) ljus, och den effekten behövs i vårt klimat. Men en upplevd temperaturförändring på fem grader räcker inte långt. I kuren ska därför också finnas IR-värmare, som kan slås på när behovet finns. Av säkerhets- och miljöskäl bör kretsen ha en 10 minuters timer, varefter användaren återigen kan trycka på knappen om behovet kvarstår. Det ska erbjudas eluttag så att man ska kunna ladda sin telefon, dator och dylikt. Inte minst de resenärer som förlitar sig på biljettköp via Hallandstrafikens mobilapp kommer att uppskatta servicen. I väntkuren ska finnas två anslagstavlor: en för Hallandstrafiken och en för ortens invånare. Den senare bidrar med en viktig funktion: som de sociala djur vi är, är vi mycket nyfikna på vad som händer där vi bor, även triviala saker som vem som säljer vad och liknande. Att där finns en allmän anslagstavla hjälper människor att känna att kollektivtrafiknoden är till för dem. Gör den gärna större än Hallandstrafikens, för att visa vilka som kommer i första rummet, folk märker sådant. Givetvis ska det finnas tablå med realtidsinformation om busstrafiken. Informationen ska presenteras med vackra typsnitt och vara läsvänlig. Anställ gärna en designer för detta, som stöd till IT-personalen. Utanför kuren ska finnas objekt att interagera med för att fördriva tiden. Ett par gungor är en bra start. En manuell pixeltavla är inte heller fel. Bara för att ge några exempel. Detta kostar inte mycket men får väntan att kännas mindre, förmedlar omtanke och kan verkligen göra någon glad. Det är bevisat att människor väljer produkter och tjänster efter hur dessa får en att känna sig. Om kollektivtrafikens väntplatser kan skapa positiva känslor, kan fler lockas att resa kollektivt. Sammanfattning I väntkuren ska man kunna se allt som händer, men också vara sedd. God överblick ger känsla av kontroll över situationen. Kurerna ska förses med dörrar som stänger ute vind och regn. Att kunna stänga om sig ger en känsla av kontroll och trygghet. Energieffektiv, smart belysning. Färgtemperaturen anpassas för att ge känsla av kyla eller värme beroende på årstid. Belysningen kan tändas manuellt allt efter användarens vilja. Kurerna ska förses med IR-värmare som kan slås på extra kalla dagar. Att resenären kan styra sin komfort utan mellanhänder är centralt för trivseln. Det ska erbjudas eluttag så att man ska kunna ladda sin telefon, dator eller dylikt. Det är 2010-talet, tillgången till el ska inte vara ett problem. Anslagstavlor för tidtabeller och lokala anslag ska finnas. Tablå med realtidsinformation ska finnas. Objekt för resenärerna att interagera med för att fördriva tiden och höja stämningen.
Framtidens kollektivtrafiknod - utformning Ett 50-tal orter ska få de nya kollektivtrafiknoderna. Orterna är säkerligen mycket olika i sin karaktär och det gäller därför att hitta en utformning som är sammanhållen och som människor kan känna igen från ort till ort, men som samtidigt kommer att passa varje plats väl, så att boende och besökare kan se att det är en integrerad del av staden, anamma den och använda den. Platsspecificitet har visat sig vara en viktig faktor för hur väl en ny design tas emot. För att uppnå god platsspecificitet men också enhet mellan noder i olika städer, samtidigt som utformningen ska kunna planeras in lätt, vara billig att implementera och lätt att underhålla, föreslås noderna utformas av en begränsad uppsättning element bestående av markmaterial, rumsbildande element och takelement som kan kombineras likt Lego för att bilda utformningar som kan vara något olika från plats till plats, men som helt klart hör samman. Elementen passas in i ett enkelt ramverk av sågat virke av standardmåttet 100 x 100 mm. Ramverket vilar på någon av de tre markmaterialen (bild 1). Ramverket i sig bidrar starkt till att definiera platsen, men med hjälp av rumsbildande element (bild 2) skapar man än mer definierade ytor och kan bygga upp väntkurer i olika storlek, lätta pergolor av klätterväxter, moderna väntplatser med stora glaspartier och mycket annat. Slutligen skyddar man de väntande med tak av något av de tre olika materialen som föreslås (bild 3). Alla dessa element fungerar utmärkt tillsammans i rätt kompositioner och bör väljas för att passa in i sin omgivning. På nästa sida visas hur två olika hållplatser kan (gradvis) omvandlas till nya kollektivtrafiknoder med dessa element. bild 1 bild 2 Den klassiska 350 x 350 mm-plattan och den markgjutna betongen är material som är beprövade och garanterade att passa oavsett ort. Vill man väcka mer uppmärksamhet använder man med fördel trögrostat stål som markbeläggning. Metallnät med klätterväxter och glas är båda semitransparenta rumsavskiljare men med olika känsla. De passar fint i både moderna och tidlösa utformningar. Fint betsad träpanel åldras vackert och är skön att ha i ryggen. Detta väggelement har funkat i alla tider. bild 3 Glas för modern touch och ljusinsläpp, korrugerad plåt för ortmiljöer från 50-talet och framåt och svart schingel för allt annat: beprövat material, stilsäker färg.
Framtidens kollektivtrafiknod - exempel Som avslutning visas här hur två olika hållplatser kan omvandlas till kollektivtrafiknoder enligt tidigarenämnda principer. Observera hur snabbt de får gemensam identitet enbart genom introduktion av ramverket (bild 3, 4). Dessa platser är nu speciella och de hör samman, det kommuniceras tydligt i utformningen. Inom dessa ramverk kan man nu applicera element ur vår palett. Alltefter ortens karaktär, omgivningens identitet och känslan man eftersträvar på platsen kan olika saker fogas in. I detta exempel har jag dock använt liknande element för båda kollektivtrafiknoderna. Den större av dem har också fått ett par gungor (bild 6). Nedan bild från busshållplats i Montreal. Ett bra sätt att fördriva tiden! bild 1 bild 2 bild 3 bild 4 Utformningen är framtagen så att den lätt ska kunna appliceras på närliggande ytor såsom parkeringar och cykelställ för att visuellt och konceptuellt knyta samman kollektivtrafik och andra trafikslag. Även planteringar, ytor för kiosker, lekytor, med mera kan knytas samman med kollektivtrafiknoden för att berika den: Applicera ramverket, foga in element, klart! bild 5 bild 6