Det första året Domstolsakademin
Producerad av Domstolsverket Tryckt av AB Danagårds grafiska Dnr 380-2010 2 DOMSTOLSAKADEMIN 2009
Innehåll Allmän översikt...5 Inledande anmärkningar...5 Närmare om utbildningen...6 Måluppfyllelse... 12 Administration... 13 Rådet... 13 Ekonomi... 13 Lokaler... 14 Organisation... 15 DOMSTOLSAKADEMIN 2009 3
4 DOMSTOLSAKADEMIN 2009
Allmän översikt Inledande anmärkningar Den 17 januari 2009 hölls den första utbildningsdagen inom Domstolsakademin. Efter nio månaders förberedande arbete förverkligades idén om att erbjuda nyutnämnda ordinarie domare en genomgripande, verksamhetsinriktad och individuellt anpassad utbildning. Under sommaren och hösten 2008 var ett stort antal medarbetare på Domstolsverket och externt involverade i arbetet med att förbereda utbildningsverksamheten. Resultatet av allas strävan och arbetsinsatser kan inte beskrivas som annat är lyckat. Reaktionerna från såväl dem som medverkat i undervisningen i egenskap av lärare eller deltagare som domstolschefer och andra berörda har varit positiva. De utvärderingar som gjorts har visat att utbildningen kunskapsmässigt legat på en nivå som passat ordinarie domare och att undervisningen upplevts som nyttig för det dagliga arbetet. Deltagarnas bedömning av i vilken grad utbildningen motsvarat deras förväntningar har i genomsnitt uppgått till drygt 5,0 på en skala där 6 är högsta betyg. En viktig orsak till det lyckade resultatet är naturligtvis insatsen från föreläsare och andra lärare. Vi har haft förmånen att kunna anlita den expertis vi önskat. I princip alla som tillfrågats om intresse av att medverka som lärare vid Domstolsakademin har varit positiva till det. Det gäller både domare och externa föreläsare. Det har setts som en stimulerande och utvecklande utmaning att delta i utbildningen av ordinarie domare. En annan starkt bidragande orsak till det lyckade utfallet är deltagarnas vilja och förmåga att aktivt medverka i utbildningen. Domstolsakademins pedagogiska strävan är att undervisningen ska präglas mer av samtal och mindre av traditionell katederföreläsning. Det förutsätter aktiva deltagare. DOMSTOLSAKADEMIN 2009 5
Närmare om utbildningen För att inte göra utbildningen för en nyutnämnd domare allt för tidskrävande har undervisningen begränsats till mer centrala ämnen. Inom varje ämne har fokus riktats på frågor som domaren kan förväntas möta i sin vardag. Utbildningen har av dessa skäl koncentrerats till, för allmän domstol, familjerätt, processrätt och straffrätt samt, för allmän förvaltningsdomstol, förvaltningsprocessrätt, migrationsrätt, skatterätt och socialförsäkringsrätt. Därutöver har utbildning erbjudits i sådant som rör bemötande, säkerhet, mångfald, självinsikt och annat, som inte står i omedelbart samband med den rättsliga regleringen på ett visst rättsområde. Under 2009 har 67 kursavsnitt genomförts under sammanlagt 181 kursdagar. Varje kursavsnitt har haft i genomsnitt 20 deltagare. Det totala antalet utbildningsplatser har uppgått till knappt 3 700. Att fler än helt nyutnämnda domare lockats av utbildningen framgår av att deltagarkretsen omfattat 335 personer. Var och en av dem har närvarat vid i genomsnitt drygt elva utbildningsdagar. I stora delar har utbildningen bedrivits parallellt för domstolsslagen Genom samlokalisering har det ändå erbjudits möjlighet till erfarenhetsutbyte mellan domare från olika domstolsslag. Utbildningen har getts i form av ett löpande kursutbud. Undervisningen inom varje huvudämne har samlats i ett block, koncentrerat till tid och omfattning. För varje ämnesområde har det funnits en ämnesansvarig, som haft till uppgift bl.a. att ta fram ett utbildningsprogram. Flertalet av dem har även deltagit som lärare i undervisningen. Om utbildningen inom varje ämnesområde kan sägas följande. Familjerätt Även om verksamheten varit inriktad på nyutnämnda ordinarie domare har utbildningen i familjerätt planerats med förutsättningen att kursdeltagarna haft grundläggande kunskaper om reglerna i föräldrabalken om vårdnad, boende och umgänge, verskällighet samt underhållsbidrag. Med detta som utgångspunkt har utbildningen syftat till att på en hög nivå förse kursdeltagaren med teoretiska kunskaper inom vissa relevanta ämnesområden som har bedömts särskilt viktiga. En annan utgångspunkt har varit att förmedla kunskap beträffande dels den praktiska handläggningen av familjerättsliga mål och ärenden, dels domarens verksamhet med medling och samarbetsöverenskommelser. 6 DOMSTOLSAKADEMIN 2009
Utbildningen har varit uppdelad i två kursavsnitt om sammanlagt sex och en halv dagar. Familjerätt I har haft en teoretisk utgångspunkt medan Familjerätt II har utgjort den mera praktiska delen av utbildningen. I Familjerätt I har erbjudits undervisning i utvecklingspsykologi (barnets utveckling, anknytning och behov) samt barnperspektivet. Vidare har bestämmelserna om vårdnad, boende och underhållsbidrag, verkställighet samt underhållsbidrag gåtts igenom. Även de sociala myndigheternas roll i mål om vårdnad m.m. har behandlats. Ett särskilt avsnitt har ägnats frågor om familjerätt i ett mångkulturellt samhälle och s.k. hederskulturer. Familjerätt II har tagit sikte på handläggningen av mål och ärenden om vårdnad, m.m. under hela processen från första besöket hos ett ombud till domstolens dom. Även frågor om verkställighet av beslut om vårdnad, boende och umgänge har tagits upp. Särskilt intresse har också ägnats riskbedömning och umgänge med kontaktperson. Ett omfattande avsnitt har rört frågor om medling och konfliktlösning. Slutligen har frågor om lagval och domstols behörighet tagits upp. Utbildningen har i stor omfattning bedrivits i föreläsningsform med aktivt deltagande av kursdeltagarna. Inom vissa ämnesområden har det förekommit grupparbeten. Som lärare har anlitats en rad specialister. Sålunda har det bland lärarna funnits en professor i barnpsykiatri, en advokat som sysslar endast med familjerätt, en domare (den ämnesansvarige), två familjerättssekreterare, en jurist tillika specialist på islam och hederskulturer, en jur. doktor i rättssociologi, en psykolog och en docent. Förvaltningsprocessrätt Utbildningen har innehållit kursavsnitt som varit inriktade mot dels förvaltningsprocess i allmänhet, dels processen i mål enligt lagen om offentlig upphandling. Det har även getts en kurs i domskrivning. Syftet med utbildningen har främst varit att utveckla deltagarnas förmåga att praktiskt lösa de vanligaste förekommande processuella problemen som kan uppstå under handläggningen av mål i allmän förvaltningsdomstol, men även att utveckla deltagarnas förmåga att uttrycka sig klart och begripligt i domar och beslut. Utbildningen har bedrivits i form av föreläsningar och gruppövningar. I kursavsnittet Domskrivning har det också ingått ett studiebesök på Regeringsrätten. De lärare som har varit engagerade i kurserna har kommit från såväl universitet och domstolar som privata näringslivet. Under våren har deltagarna varit relativt nyutnämnda ordinarie domare. Vid höstens utbildningstillfällen har även mer erfarna domare och regeringsrättssekreterare deltagit. Att domare från olika domstolar har fått träffas och utbyta erfarenheter har varit mycket uppskattat. Olika uppfattningar om hur processuella problem bör lösas samt hur domar och beslut DOMSTOLSAKADEMIN 2009 7
bör utformas har ställts mot varandra och legat till grund för givande diskussioner. Utbildningen har därigenom bidragit till att tydliggöra förvaltningsprocessen komplexitet och vikten av att domare träffas och diskuterar processuella frågor för att uppnå en någorlunda enhetlig praxis i landet. Migrationsrätt 2009 års utbildningsprogram i migrationsrätt har genomförts under sammanlagt sex sammanhängande dagar per termin. Utbildningen har i första hand riktat sig till nyutnämnda domare, men då migrationsmål är relativt nya i domstol har även äldre domare anmält sig till kurserna. På grund av deltagarnas skiftande bakgrund och erfarenhet av migrationsmål har nivån på utbildningen i vissa delar varit relativt grundläggande medan andra delar varit mer fördjupande. Syftet med utbildningen har varit att ge deltagarna dels en överblick av migrationsområdet i stort, dels en gedigen kunskap om den migrationsrättsliga regleringen och den praxis som har utbildats av Migrationsöverdomstolen. Utbildningen har även syftat till att ge deltagarna ökad kunskap om flyktingsituationen i världen och migrationens drivkrafter. Målsättningen i stort har varit att deltagarna ska bli så förtrogna med de viktigaste delarna av migrationsrätten och dess rättskällor att de ska kunna ta sig an såväl de vanligaste måltyperna som udda mål av svårare karaktär. Det övergripande målet med utbildningen har varit att bidra till en rättssäker och enhetlig tillämpning i migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen. Undervisningen har huvudsakligen skett i form av föreläsningar och seminarier med stort utrymme för diskussion. Deltagarna har också fått arbeta i grupp med övningsuppgifter. Kurserna har avslutats med studiebesök på Arlanda där polisen och Migrationsverket berättat om sin respektive verksamhet. De externa föreläsare som deltagit på kursen har varit representanter för FN:s flyktingkommissarie UNHCR, Röda korset, polisen och Migrationsverket samt två juris doktorer som föreläst om bevisvärdering respektive folkrätt och migration. Också den ämnesansvarige har i betydande del hållit i undervisningen. Processrätt Utbildningsprogrammet har under såväl vårterminen som höstterminen varit indelat i sex kursavsnitt. Dessa har genomförts inom en period av respektive fem sammanhängande veckor. Deltagarna har kunnat välja att delta i samtliga eller i enstaka avsnitt. Kursavsnitten har varit inriktade på för processrätten centrala områden. Syftet har varit att ge ökad kunskap om centrala processuella regleringar och rättsprinciper, att skapa tillfälle till erfarenhetsutbyte och diskussion med sakkunniga och kollegor i frågor som är relevanta för den dagliga hanteringen av mål vid domstolen samt att ge ökad förmåga att leda förhandlingar i tvis- 8 DOMSTOLSAKADEMIN 2009
temål och brottmål. Det övergripande målet har varit att bidra till en rättssäker och effektiv handläggning av mål i allmän domstol. Kursavsnitten har behandlat bevisfrågor, processens ramar, tvångsmedel, förberedelsearbete vid tingsrätt i tvistemål samt hovrättsprocessen. Tyngdpunkten i utbildningen har varit inriktad på problemlösning och färdighetsträning och utbildningen har bedrivits i form av arbete med exempel i mindre grupper, föreläsningar, seminarier och spelade processer. De olika kursavsnitten har i varierande omfattning krävt att kursdeltagarna inför utbildningen bedrivit självstudier. Domare, professorer, åklagare och advokater har varit engagerade som lärare och föredragshållare. Skatterätt Syftet med utbildningen har varit att ge grundläggande men även fördjupande kunskaper. Eftersom utbildningstiden fått begränsas till tre veckor har det saknats möjlighet till en heltäckande skatteundervisning. Särskild tyngdpunkt har lagts på skatteförfarandet. En utbildningsvecka har ägnats åt tvångsåtgärder inom beskattningsförfarandet, betalningssäkring, skattetillägg, sakprocess samt genomsynsfrågor och skatteflykt. Tiden har medgett begränsad möjlighet att erbjuda utbildning inom den materiella skatterätten. Utbildningsinsatserna har omfattat tre huvudavsnitt; mervärdesskatt, beskattningsreglerna för fåmansföretag samt sambandet mellan redovisning och beskattning. Syftet har varit att ge deltagarna mer fördjupade kunskaper. Under den sista utbildningsveckan har tyngdpunkten legat på EG-rätten men även annan internationell beskattning. Fyra utbildningsdagar har innehållit avsnitten Introduktion till EGrätten, EG-skatterätt, Mervärdesskatt EGrättslig fördjupning samt Internationell beskattning med inriktning mot dubbelbeskattningsavtal. Utbildningsprogrammet har i första hand varit avsett för nyutnämnda domare. Kurserna har emellertid varit öppna även för andra domare. Deltagarnas erfarenhet av skatterätten har skiftat. Detta har bidragit till uppkomsten av många givande diskussioner. Utbildningsmetoderna har i stor utsträckning varit föreläsning, diskussioner och grupparbeten. Föreläsarna har bestått av personer från såväl de allmänna förvaltningsdomstolarna som universitet. Ett flertal av föreläsarna har haft erfarenhet av båda dessa världar. Socialförsäkringsrätt Utbildningsprogrammet i socialförsäkringsrätt har genomförts under sammanlagt tio dagar för vardera vår- och höstterminen. Programmet har i första hand varit avsett för nyutnämnda eller andra domare som har haft begränsade erfarenheter av socialförsäkringsmål. Utbildningen har varit inriktad på att ge bred kunskap och kännedom om alla vanliga tillämpningsfrågor inom ämnesområdet. DOMSTOLSAKADEMIN 2009 9
Syftet med utbildningen har varit att på varierande nivåer ge kunskap om socialförsäkringens betydelse, medicinsk terminologi och etiologi, lagstiftningens struktur, den skyddade personkretsen, sjukpenning, sjuk- eller aktivitetsersättning, livränta vid arbetsskada, bostadsstöd, underhållsstöd, vårdbidrag, handikappersättning, assistansersättning, bilstöd, ersättning vid arbetslöshet, återkrav och annat gemensamt om förmåner, handläggningen av ärenden och mål samt gemenskaps- och konventionsrätt på socialförsäkringens område. Målet har varit att bidra till en rättssäker och effektiv handläggning i förvaltningsdomstolarna. Utbildningsmetoderna har i olika utsträckning varit föreläsning, diskussioner, övningsfall, handläggningsråd och studiebesök hos Försäkringskassan. Det har krävts vissa förberedelser i form av självstudier av kursdeltagarna. Deltagande i utbildningen har kunnat ske i fem separata kursavsnitt inom en period av tre sammanhängande veckor. Man har kunnat välja att delta i samtliga eller enstaka avsnitt. Ett dussin lärare har varit engagerade, huvudsakligen från förvaltningsdomstolarna. Flera enhetschefer och specialister vid Försäkringskassan har också medverkat i administrativa och praktiska frågor. Straffrätt Utbildningen har riktat sig till nyutnämnda ordinarie domare. Deltagarnas bakgrund och erfarenhet har varit ganska skiftande. Av dessa skäl har det, med ett undantag, inte funnits skäl att ordna fördjupningskurser i mera specifika delar av straffrätten. I stället har utbildningen inriktat sig på det som brukar betecknas som straffrättens allmänna del, dvs. på regler som är tillämpliga över hela straffrättens område. Utbildningen har varit uppdelad på fyra olika kursavsnitt. Tre av dem har pågått under tid som motsvarar två hela dagar medan ett, det som har handlat om påföljdsbestämning, har pågått under två och en halv dag. Det första kursavsnittet har rört brottsbegreppet, uppsåt och oaktsamhet samt ansvarsfrihetsgrunder. Ett kvällspass har ägnats frågor om domaretik med särskild inriktning på brottmål. Det andra avsnittet har avsett försök, förberedelse och stämpling till brott samt medverkansläran. I detta kursavsnitt har dessutom en halv dag ägnats åt sexualbrotten. Här har också skett ett studiebesök hos polisen. Besöket har koncentrerats på trafikpolisens arbete samt på den verksamhet som bedrivs hos länskommunikationscentralen och hos länsvakthavande befäl. Det tredje kursavsnittet har avsett påföljdsbestämning. I samband med detta har deltagarna besökt en kriminalvårdsanstalt, där man bl.a. fått träffa och tala med intagna. Det fjärde kursavsnittet slutligen har behandlat rättegångsfrågor och domskrivningsteknik. Det har i huvudsak varit upplagt så, att deltagarna fått tillämpa de olika kunskaper som de tillägnat sig under de tidigare kursavsnitten. 10 DOMSTOLSAKADEMIN 2009
Utbildningen har bestått av en blandning av mera allmänna genomgångar och praktiska tilllämpningsövningar. Det har varit en förutsättning att deltagarna före kurstillfällena har tagit del av viss litteratur och vissa rättsfall. De allmänna genomgångarna har därför kunnat göras ganska korta medan huvuddelen av kurstiden har kunnat ägnas åt genomgång av praktikfall, med diskussion i såväl grupp som gemensamt. Material i form av böcker, uppsatser, tankescheman etc. har delats ut. Som lärare har i huvudsak domare anlitats, men även ett par professorer och en docent har engagerats. Den ämnesansvarige har aktivt deltagit i och lett en stor del av utbildningen. Övrig utbildning Den övriga utbildningen har omfattat kursavsnittet Domarrollen och domstolens funktion, som varit gemensamt för domstolsslagen. För respektive domstolsslag har utbildningen vidare erbjudits i Mediekunskap, Mångfald och bemötande, Offentlighet och sekretess samt Personlig utveckling och medarbetarskap. Såväl vårens som höstens utbildningar har inletts med kursen Domarrollen och domstolen funktion. Den har omfattat två dagar. Under den första dagen har intresse ägnats frågor såsom domarens självständighet och domaryrket från ett funktionellt och konstitutionellt perspektiv. Dag två har koncentrerats kring etiska frågor. Också kursen Mediekunskap har omfattat två dagar. Förutom en föreläsning och diskussioner kring domstolarna och medierna från ett praktisk-vetenskapligt synsätt har varje deltagare fått skriva ett pressreferat av en dom och opponera på en annan deltagares referat. Genom kursen Mångfald och bemötande har deltagarna erbjudits möjlighet att lyssna på föreläsare och delta i diskussioner kring kulturella, etniska, religiösa och andra olikheter mellan människor som på skilda sätt kommer i kontakt med domstol. Offentlighet och sekretess har behandlat en mängd frågeställningar rörande sekretess av stor praktisk betydelse för domare. Deltagarnas intresse för att diskutera sekretessfrågor har vid vårens utbildning varit så stort att höstterminens kurstid fått förlängas. På utbildningen Personlig utveckling och medarbetarskap har deltagarna under fyra dagar och kvällar tvingats fly juridiken och de vardagliga bekymren för att diskutera mer personliga frågor, i syfte att öka sin självinsikt och självkännedom. DOMSTOLSAKADEMIN 2009 11
Måluppfyllelse Målen för Domstolsakademins verksamhet har i en av rektorn fastställd utbildningsplan formulerats på så sätt att Domstolsakademin genom en verksamhetsanpassad utbildning grundad på praktik och teori ska ge nyutnämnda domare förutsättningar att möta de kvalitativa krav som ställs i den dömande verksamheten, ge deltagarna god insikt och kunskap när det gäller övrig strategisk, personlig och kommunikativ kompetens, medverka till att domaryrket framstår som attraktivt bland jurister med olika bakgrund och erfarenhet, så att domare kan rekryteras bland de främsta och för yrket mest lämpade juristerna, samt stärka allmänhetens förtroende för rättskipningen i domstol. Under den första strecksatsen ryms syftet att undervisningen vid Domstolsakademin ska utveckla och förbättra domarens metodiska färdigheter och förmåga att göra rättsliga analyser på skilda rättsområden. Utbildningen ska inriktas på att ge domaren bästa förutsättningar att handlägga och avgöra mål självständigt, effektivt och rättssäkert. De kvalitativa krav som ställs på en modern domare innefattar mer än juridisk skicklighet. Utbildningen ska därför också ge deltagarna möjlighet att reflektera över och fördjupa sina kunskaper kring frågor om bl.a. domaretik, förhållandet till rättegångsaktörer, media och allmänheten samt medverkan i mer rättspolitiska sammanhang. De utvärderingar som gjorts har visat på ett gott utfall när det gäller uppfyllelsen av målet. Deltagarna har fått svara på frågor om bl.a. i vilken grad kursen förbättrat deras sakkunskaper samt metodiska och analytiska förmåga. På en sexgradig skala har svaret blivit i genomsnitt omkring 4.75. För en fråga som gäller deltagarnas bedömning av den nytta de kommer att ha av utbildningen i den dagliga verksamheten ligger det genomsnittliga svaret på drygt 4.5. Inom den andra strecksatsen ryms frågor som angår anställdas förhållningssätt till varandra på arbetsplatsen. Domstolsakademin ska genom utbildning i dessa frågor bidra till att nyutnämnda domare blir goda medarbetare med god självinsikt som kan tjäna som förebilder för yngre jurister som söker sig till domarbanan. Också i denna del har utbildningen fallit väl ut i förhållande till målet. Flera av de kursavsnitt som projicerats mot detta mål, såsom Personlig utveckling och medarbetarskap, har i utvärderingen fått ett helhetsintryck som i genomsnitt överstiger 5,0 på en sexgradig skala. 12 DOMSTOLSAKADEMIN 2009
Den tredje strecksatsen tar sikte på ett allmänt önskemål om att Sveriges domstolar ska framstå som en attraktiv arbetsplats och att rekrytering av domare ska ske bland de främsta och för yrket lämpligaste juristerna. Med den fjärde strecksatsen riktas fokus på förhållandet mellan domarens förutsättningar att möta de kvalitativa kraven i den dömande verksamheten och allmänhetens förtroende för rättskipningen vid Sveriges domstolar. Utbildningen vid Domstolsakademin ska ha som syfte att medverka till att samtliga domare är högt kvalificerade när det gäller juridisk kunskap och analysförmåga inom för domaryrket centrala rättsområden, men också att säkerställa att parter, vittnen och andra blir bemötta på ett sådant sätt att de kan känna förtroende för domstolens ageranden och avgöranden. De mål som ryms under de tredje och fjärde strecksatserna är svåra att mäta utan undersökningar av hur personer utanför domstolsväsendet ser på domaryrket och kvaliteten i dömandet. Domstolsakademin försöker dock genom olika åtgärder sprida kunskap om verksamheten och den betydelse som kompetensutveckling har för både den enskilde domaren och förtroendet hos brukare och allmänhet. De reaktioner som kommit utifrån har varit odelat positiva till Domstolsakademins verksamhet, vilket talar för att också dessa mål främjats redan under det första verksamhetsåret. Administration Domstolsakademins egen personal har bestått av rektorn och, sedan den 1 oktober 2009, en biträdande rektor. Därutöver har varje ämnesansvarig arbetat 30 procent av en årsarbetstidskraft för Domstolsakademin. Domstolsverkets avdelningar har i olika omfattning stöttat Domstolsakademins verksamhet med personalresurser. Främst hart detta skett genom att två utbildningsassistenter har stått till Domstolsakademins förfogande. Tre medarbetare på Personalavdelningen har dessutom fungerat som ämnesansvariga för utbildningsavsnitt som legat utanför den juridiska kompetensen. I samband med genomförandet av kursavsnitt har studenter fungerat som kursvärdar. Rådet Till Domstolsakademin finns knutet ett särskilt råd. I rådet ingår fem domare, två advokater, en åklagare och en rättsvetenskapsman. Rådets roll är att vara diskussionspartner och idégivare åt rektorn. Rådet har sammanträtt sex gånger under året. Vid två tillfällen har rådsmedlemmar närvarat vid sammanträden med de ämnesansvariga. Ekonomi Domstolsakademins budget är fördelad på dels poster som gäller kostnader för rektorn och den biträdande rektorn, dels centrala budgetposter som hänför sig till verksamheten i övrigt. DOMSTOLSAKADEMIN 2009 13
Den totala kostnaden för verksamheten under 2009 har uppgått till omkring 14 000 tkr. De största utgiftsposterna har avsett lärare (ca 3 300 tkr) och deltagarnas resor och logi (ca 6 000 tkr). Lokaler Domstolsakademin har egna nyinredda lokaler i Jönköping. De består av två föreläsningssalar, sex grupprum, tillfälliga arbetsrum för lärare samt pausutrymmen. Rektorn har också sitt tjänsterum här, medan den biträdande rektorn är placerad i Göteborg. Föreläsningssalarna och grupprummen är utrustade med datorer, projektorer, dokumentkameror och annan modern undervisningsteknik, såsom s.k. smartboards. Från både salar och grupprum kan uppkoppling ske mot internet och Sveriges domstolars intranät. Merparten av utbildningen har ägt rum i Domstolsakademins egna lokaler. Flera utbildningstillfällen har emellertid hållits på annan ort, ofta i internatform. 14 DOMSTOLSAKADEMIN 2009
Organisation Rektor Roberth Nordh Roberth.Nordh@dom.se Biträdande rektor Märit Bergendahl Marit.Bergendahl@dom.se Ämnesansvariga Familjerätt Mats Sjösten, chefsrådman, Göteborgs tingsrätt Mats.Sjosten@dom.se Förvaltningsprocessrätt Ola Holmén, rådman, Förvaltningsrätten i Växjö Ola.Holmen@dom.se Migrationsrätt Björn Berselius, kammarrättsråd, Kammarrätten i Stockholm Bjorn.Berselius@dom.se Skatterätt Peter Kristiansson, rådman, Förvaltningsrätten i Malmö Peter.Kristiansson@dom.se Socialförsäkringsrätt Lars-Göran Hessmark, f.d. kammarrättslagman Lars-Goran.Hessmark@dom.se Straffrätt Martin Borgeke, hovrättslagman, Hovrätten över Skåne och Blekinge Martin.Borgeke@dom.se Processrätt Anette Ohlsson, rådman, Hässleholms tingsrätt Anette.Ohlsson@dom.se Utbildningsassistenter Janita Frödén Janita.Froden@dom.se Inger Malmsjö Inger.Malmsjo@dom.se DOMSTOLSAKADEMIN 2009 15
Domstolsakademin - 551 81 Jönköping Besöksadress: Brunnsgatan 1 Telefon: 036-15 53 00 Telefax: 036-16 57 21 E-post: domstolsakademin@dom.se www.domstol.se