SAMRÅDSUNDERLAG UTFYLLNADSANLÄGGNING, PORSÖN 1:3. Utökat samråd

SAMRÅDSUNDERLAG UTFYLLNADSANLÄGGNING, PORSÖN 1:3 Utökat samråd 2017-02-08

SAMRÅDSUNDERLAG UTFYLLNADSANLÄGGNING, PORSÖN 1:3 Utökat samråd VERSAMHETSUTÖVARE Luleå kommun, Stadsbyggnadsförvaltningen KONTAKTPERSONER Fredrik Silverlind/Katja Uusitalo Strömberg Stadsbyggnadsförvaltningen Tfn: 0920-45 31 09/072-7342429 E-post: fredrik.silverlind@lulea.se katja.uusitalo.stromberg@lulea.se KONSULT PROJEKT Utfyllnadsanläggning Porsölund UPPDRAGSNAMN Samråd inför ansökan om tillstånd för utfyllnadsanläggning, Porsölund UPPDRAGSNUMMER 10237531 WSP Samhällsbyggnad Smedjegatan 24 972 31 Luleå Besök: Smedjegatan 24 Tel: +46 10 7225000 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm http://www.wspgroup.se FÖRFATTARE Karin Bark, WSP DATUM 2017-02-08 ÄNDRINGSDATUM GRANSKAD AV Sofie Bengtsson GODKÄND AV Fredrik Silverlind 2 10237531 Samråd inför ansökan om tillstånd för utfyllnadsanläggning, Porsölund

INNEHÅLL 1 INLEDNING OCH BAKGRUND 4 1.1 LULEÅ VÄXER 4 1.2 OMFATTNING AV PRÖVNING 4 1.3 SAMRÅDSPROCESSEN 5 2 SULFIDJORD 5 2.1 HANTERING AV SULFIDJORD 5 2.1.1 Återvinning 6 2.1.2 Deponering 6 3 LOKALISERING 6 3.1 LOKALISERINGSALTERNATIV 9 4 OMGIVNINGSFÖRHÅLLANDEN 11 4.1 PLANFÖRHÅLLANDEN 11 4.2 OMRÅDEN AV RIKSINTRESSE 12 4.3 ANDRA SKYDDSOBJEKT 12 5 BEDÖMD MILJÖPÅVERKAN 12 5.1 VÄXTER OCH DJUR 12 5.2 UTSLÄPP TILL MARK OCH VATTEN 12 5.3 UTSLÄPP TILL LUFT 13 5.4 STÖRNINGAR UNDER BYGGTIDEN 13 6 MILJÖKONSEKVENS-BESKRIVNINGENS UTFORMNING OCH INNEHÅLL 13 Samrådsunderlag utfyllnadsanläggning, Porsön 1:3 Utökat samråd 3

1 INLEDNING OCH BAKGRUND 1.1 LULEÅ VÄXER Luleå växer och bygger för att kunna bli 10 000 fler invånare. För att möta utvecklingen pågår och planeras 100-tals stora och små byggprojekt. Investeringar görs i framförallt nya bostads- och arbetsplatsområden, vattenoch avloppsanläggningar, gator och vägar, fastigheter och anläggningar. I byggprojekten uppkommer ibland ett överskott av sulfidjordsmassor som inte kan nyttiggöras och som därför utgör ett problem. Hanteringen av sulfidjord kan innebära både tekniska och miljömässiga svårigheter. Jorden är ofta sättningsbenägen och har dålig bärighet och problem med urlakning av försurande ämnen kan uppstå när sulfidjorden utsätts för syre. Det inträffar när den grävs upp eller utsätts för en sänkning av grundvattnet. Upplag av sulfidjord som inte läggs upp på ett kontrollerat sätt riskerar att bli punktkällor. Problematiken kring hantering av sulfidjord har idag blivit en bromskloss för att kunna bygga och expandera Luleå i önskad omfattning. Det finns idag ingen anläggning i Norrbotten som kan ta emot sulfidjordar och transport till närmsta deponi gör hanteringen mycket kostsam. Två avfallsanläggningar i närområdet har ansökt om tillstånd för deponering av sulfidjord, Sunderby avfallsanläggning och Green Care solutions i Rutvik, men bedömningen är att dessa anläggningar inte kommer att täcka det behov som finns för att hantera det överskott av sulfidjord som behöver tas omhand i kommunens egna projekt. Luleå kommun ser att det finns ett behov av en anläggning där kommunens egna sulfidhaltiga massor och ej sulfidförande, rena överskottsmassor kan återanvändas istället för att läggas på deponi. Norr om Porsön i Luleå finns ett område med planer finns för exploatering och där massorna kan användas i ett anläggningsändamål. 1.2 OMFATTNING AV PRÖVNING Luleå kommun ansöker om att använda avfall i form av sulfidhaltiga jordmassor samt ej sulfidförande, rena jordmassor för anläggningsändamål. Hur mycket avfall som kommer att användas är under utredning. Verksamheten kräver, enligt 29 kap. 34 miljöprövningsförordningen (2013:251), tillstånd. Tillstånd söks hos länsstyrelsens miljöprövningsdelegation. 4 10237531 Samråd inför ansökan om tillstånd för utfyllnadsanläggning, Porsölund

1.3 SAMRÅDSPROCESSEN Enligt 6 kap. 4 miljöbalken ska samrådet avse verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning. I samband med tillståndsprocessen och inför upprättande av en miljökonsekvensbeskrivning ska Luleå kommun samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Samråd med länsstyrelsen och tillsynsmyndigheten hölls den 21 september 2016. Efter samrådet upprättas en samrådsredogörelse som inges till länsstyrelsen. Den aktuella verksamheten anses inte per automatik medföra betydande miljöpåverkan enligt bestämmelserna i Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Länsstyrelsen ska därför, efter begäran från sökanden, besluta om verksamheten innebär betydande miljöpåverkan eller inte. Innebär samrådet betydande miljöpåverkan, ska samrådet även omfatta intresserad allmänhet, organisationer och övriga statliga myndigheter. 2 SULFIDJORD Sulfidjord är en naturligt förekommande jord som på grund av sitt innehåll av sulfidmineraler, främst FeS, järnmonosulfid och FeS 2, pyrit, bildar svavelsyra när de oxideras i kontakt med luftens syre. Jordarna bildades under istiden på havsbottnar som idag utgör landområden. När stora mängder sediment, som i vissa fall utgjordes av organiskt material, bröts ner, ledde detta till att sedimenten blev mer eller mindre syrefria. I den syrefria miljö som då uppstod, bildades olika mineraler, främst dessa så kallade järnsulfider. I syrefria miljöer utgör inte sulfidjord något problem. Det är när jorden utsätts för syre som problem med urlakning av försurande ämnen kan uppstå. Det inträffar när jorden grävs upp eller utsätts för en sänkning av grundvattnet. 2.1 HANTERING AV SULFIDJORD Enligt Avfallsdefinitionen, 15 kap. 1, är avfall varje föremål eller ämne som innehavaren gör sig av med eller är skyldig att göra sig av med. Massöverskott av sulfid- eller sur sulfatjord utgör definitionsmässigt ett avfall eftersom innehavaren både vill och har en skyldighet att göra sig av med det. Sulfid- eller sur sulfatjord omfattas inte av undantagsbestämmelserna i 11 3 p. Avfallsförordningen (2011:927). Den behandling av avfallet som bäst skyddar människors hälsa och miljön som helhet ska anses som lämpligast, om behandlingen inte är orimlig. Samrådsunderlag utfyllnadsanläggning, Porsön 1:3 Utökat samråd 5

2.1.1 Återvinning Kan avfallet inte förebyggas, är det näst bästa att det återvinns och på så sätt nyttiggörs istället för att deponeras. Luleå kommun har gjort bedömningen att det är möjligt att använda sulfidjorden för att bygga upp nya industriytor av enklare karaktär, som till exempel ytor för mellanlagring och parkering, och på så sätt se till att avfallet kommer till nytta istället för att läggas på deponi. Ytorna kommer även att byggas upp av andra överskottsmassor som ej är sulfidförande. Användning av avfall för anläggningsändamål är tillståndspliktigt enligt 29 kap. 13 miljöprövningsförordningen (2013:251) om föroreningsrisken inte endast är ringa och anmälningspliktigt enligt 14 samma förordning, om föroreningsrisken är ringa. För att undvika negativa miljöeffekter måste försiktighetsmått vidtas vid hantering av sulfidjordar. En hantering av sulfidjordmassor kräver åtgärder av inte helt okomplicerad teknisk natur, varför sökanden har bedömt att föroreningsrisken inte endast är ringa och att användning av avfall i anläggningsändamål kräver tillstånd enligt miljöbalken. 2.1.2 Deponering Idag finns ingen mottagare för sulfidjord i Norrbotten. Luleå kommun har ansökt om tillstånd för en ny anläggning för deponering i av sulfidjord i anslutning till Sunderby avfallsanläggning men ännu har inget tillstånd medgetts för den anläggningen. Även Green Care Solutions har ansökt om tillstånd för deponering av sulfidjord i anslutning till sin befintliga avfallsverksamhet i Rutvik. Dessa anläggningar kommer dock inte täcka det behov som finns för att hantera det överskott av sulfidjord som behöver tas omhand i kommunens egna projekt. Att transportera sulfidjord till närmsta avfallsanläggning med tillstånd, i detta fall Dåvamyran utanför Umeå, i värsta fall fördyrar projekten i så pass stor grad att de inte kan genomföras, samt medför en negativ miljöpåverkan i och med de långa transporterna. 3 LOKALISERING Det planerade anläggningsområdet ligger i norra delen av Luleå, på Porsön, längs väg 969, Haparandavägens östra sida, se figur 1 och 2. Norr om området finns Luleå kommuns snötipp och Porsö sandanläggning. Närmsta bostäder ligger på Porsöberget, ungefär 500 meter österut. Verksamhetsområdet har pekats ut i översiktsplanen som ett område för förtätning och störande verksamhet. Verksamhetsområden är idag en bristvara i Luleå kommun. Efterfrågan från näringslivet på verksamhetsområden har mer än fördubblats det senaste 6 10237531 Samråd inför ansökan om tillstånd för utfyllnadsanläggning, Porsölund

året, för att kunna bemöta efterfrågan är det mycket betydelsefullt för Luleå kommun att få tillgång till ny mark för verksamhetsområden. Verksamhetsområdet i Porsön skulle ge ett bra tillskott för att kunna bemöta den rådande efterfrågan. Verksamhetsområdet ligger nära avfart till E4 vilket gör placeringen mycket attraktiv för logistikkrävande företag. Närheten till Universitet och befintliga industrier ger en god synergi för eventuella samarbeten för kommande verksamheter till området. Holmsundet Sulfidjordsanläggning väg 969 Figur 1. Lokalisering av verksamheten. Holmsundet Snödeponi Sulfidjordsanläggning Porsö sandanläggning Figur 2. Planerad sulfidjordsanläggning och närliggande verksamheter. Samrådsunderlag utfyllnadsanläggning, Porsön 1:3 Utökat samråd 7

Området sluttar i östlig riktning och avvattnas via diken till Holmsundet. I västra delen av området består vegetationen av större barrträd med inslag av björk och andra lövträd (figur 3). Österut övergår vegetation till sly, myr och våtmarker (figur 4a och 4b). Figur 3. I områdets östra del utgörs vegetationen av blandskog av björk och gran. 8 10237531 Samråd inför ansökan om tillstånd för utfyllnadsanläggning, Porsölund

Figur 4a och 4b. Vegetationen övergår i östra delen av området till lövträd och myrmark. En översiktlig geoteknisk utredning har gjorts av området. Av den framgår att det längst i väst förväntas morän eller fast lagrad friktionsjord från ca 0,5 meter under markytan. I östlig riktning övergår jorden i löst lagrade sediment med upp till ca 5 meters mäktighet. Sedimenten består sannolikt av sand, silt och sulfidlera. Sulfidlera förväntas vara dominerande i de lägre delarna i öst. I riktning mot väst förväntas varierande skikt av sand, silt och sulfidlera. 3.1 LOKALISERINGSALTERNATIV Luleå kommun har utrett ett flertal möjliga lokaliseringar för områden för masshantering från bygg- och anläggningsprojekt i Luleå kommun under kommande decennier. Av dessa har sex platser, numrerade 1-6 i tabell 1 och figur 5, utretts som möjliga för endera en ny deponi av sulfidjord eller platser där sulfidjord kan användas i anläggningsändamål. Samrådsunderlag utfyllnadsanläggning, Porsön 1:3 Utökat samråd 9

Tabell 1. Alternativa lokaliseringar. Område 1 Ektjärn 2 Bodberget 3 Röda havet 4 Porsölund 5 Kyrkåkra 6 Sunderbyn Areal (Ha) Sulfidjordsmängd (m3) Tillgänglig het från bef. vägar Bebyggelse/ annan publik verksamhet Anm. 0,7 6 500 Ja Nej Hårdgjord grusyta och vägbom. 12 200 000 Ja Nej Deponi nedlagd för 30 (?) år sedan. Eventuellt behov av kompletterande täckning av bef. deponi. Naturreservat. 6 120 000 Ja Ja Sulfidjordsfyllning till nivån +1,0. Moränfyllning till ca +3,0 exkl. överlastfyllning. 50 m kanal runtom. Bef. v-djup? 4 40 000 alt 75 000 Ja Nej Söder om befintlig snötipp och Ö om Haparandavägen med 50 m skogsridå mot omgivande mark. Möjligt arbetsplatsområde. 20 0 Ja Nej Låg uppfyllnadsmöjlighet med hänsyn till omgivande vägar/jvg. Ej lämplig för Su-fyllning. Arbetsplatsområde i översiktsplanen. 30 0 Ja Nej Låg uppfyllnadsmöjlighet med hänsyn till omgivande vägar/jvg. Ej lämplig för Su-fyllning. Arbetsplatsområde i översiktsplanen. 6 5 4 2 3 1 Figur 5. Lokaliseringsalternativ för sulfidjordsdeponi eller anläggning för utfyllnad med sulfidjord och rena jordmassor. 10 10237531 Samråd inför ansökan om tillstånd för utfyllnadsanläggning, Porsölund

Av de sex alternativen har Luleå kommun valt att gå vidare med alternativ fyra, som ligger söder om snötippen på Porsön, eftersom det finns planer på att exploatera området, naturvärdena är små och det finns redan störande verksamheter i närområdet i form av snödeponin. Övriga lokaliseringar innebär ett betydligt större ingrepp på naturmiljön och det är inte tydligt att det går att finna något anläggningsändamål för massorna. Luleå kommun ser helst att massorna återanvänds istället för att deponeras. Norr om snödeponin, finns Porsö sandanläggning, som har tillstånd att behandla sopsand. Luleå kommuns plan är att flytta denna verksamhet till den nya ytan söder om snötippen och därmed ge utrymme för andra exploateringar. 4 OMGIVNINGSFÖRHÅLLANDEN 4.1 PLANFÖRHÅLLANDEN Området är inte detaljplanelagt men utpekat i översiktsplanen som ett område för störande verksamhet och förtätning till 2020, se figur 6. Mellan snödeponin och det aktuella området finns ett vägreservat för att möjliggöra förbindelse mellan Porsön och Björsbyn och i förlängningen Hällbacken. Sulfidjordsanläggning Figur 6. Verksamhetsområdet ligger inom ett område som utpekats som område för störande verksamhet och förtätning till 2020. Samrådsunderlag utfyllnadsanläggning, Porsön 1:3 Utökat samråd 11

4.2 OMRÅDEN AV RIKSINTRESSE Det aktuella området ligger inom kustområdet och skärgården i Norrbotten och utgör därmed riksintresse för kustturism och friluftsliv enligt 4 kap. 2 miljöbalken samt riksintresse för friluftslivet 3 kap. 6 miljöbalken. Gammelstadsvikens naturreservat ligger ca 1,5 km väster om det aktuella området. Naturreservatet utgör riksintresse enligt 3 kap. 6 miljöbalken. 4.3 ANDRA SKYDDSOBJEKT Området avvattnas mot Holmsundet som har fastställda miljökvalitetsnormer. Den ekologiska statusen är beslutad till måttlig och den kemiska ytvattenstatusen (exklusive kvicksilver) god. Miljöproblem som är förknippade med Holmsundet är övergödning och syrefattiga förhållanden, miljögifter och försurning. Det finns inga utpekade fornlämningar i området eller i närområdet och heller inga sumpskogar, nyckelbiotoper eller andra utpekade värden. 5 BEDÖMD MILJÖPÅVERKAN 5.1 VÄXTER OCH DJUR Anläggningen kommer att ta ny mark i anspråk, vilket medför att livsmiljöer för djur och växter kommer att falla bort inom det begränsade område som kommer att utgöras av anläggningen. I Artportalen finns rapporter om slaguggla, Strix uralensis, inrapporterat norr om Porsö sandanläggning och snödeponin. Holkar där slagugglan häckar finns på andra sidan väg 969, mot Gammelstadsviken. I övrigt finns inga rapporter för just verksamhetsområdet och det kan behövas en naturvärdesinventering för att kunna bedöma påverkan på växter och djur och deras livsmiljöer. 5.2 UTSLÄPP TILL MARK OCH VATTEN Området avvattnas österut via diken mot Holmsundet och vidare till Björkskatafjärden. Massorna kommer helt eller delvis läggas upp över grundvattenytan. Om inte sulfidjorden förhindras att torka ut och oxidera, kan oxidationsprodukter dräneras ut ur jorden vid nederbörd. Dräneringsvattnet kommer i så fall ha lågt ph och bl.a. hög sulfat-, järn- och aluminiumhalt och kan bidra till att försura vattendrag i närområdet. För att undvika detta kommer sulfidjorden att täckas för att hindra att jorden oxiderar. Utformningen av anläggningen kommer även att behöva anpassas för grundläggning av de verksamheter som kommer att bedrivas på ytan. Målet är att det inte ska ske några utsläpp från anläggningen efter att den är 12 10237531 Samråd inför ansökan om tillstånd för utfyllnadsanläggning, Porsölund

täckt. Den tekniska utformningen av anläggningen kommer att redovisas i ansökans tekniska beskrivning. Åtgärderna kommer att följas upp i ett kontrollprogram som bör omfatta kontroll av täckskiktets funktion, oxidationsfrontens läge och kontroll av ytvatten från anläggningen. 5.3 UTSLÄPP TILL LUFT Utmärkande för sulfidjorden är att den innehåller större eller mindre mängder av järnsulfid och att den därför luktar svavel när den tas upp. Vätesulfid, som har en karaktäristisk lukt av ruttna ägg uppstår vid oxidation av järnmonosulfid (FeS) och den är kännetecknande för upptagna färska jordprover av anaerob, det vill säga syrefri, sulfidjord. Det finns risk för att viss lukt uppstår i samband med att anläggningen byggs upp. Problemet upphör dock när sulfidjorden täckts. 5.4 STÖRNINGAR UNDER BYGGTIDEN Under byggtiden kommer störningar uppstå till följd av arbetsmaskiner och ökad trafik till och från byggområdet. 6 MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNINGENS UTFORMNING OCH INNEHÅLL I 6 kap. 7 miljöbalken regleras vad som ska ingå i en miljökonsekvensbeskrivning. Den ska identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra: dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Dessutom ska den möjliggöra en samlad bedömning av ovanstående effekter på människors hälsa och miljön. Nedanstående punkter ska alltid vara med när verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan: en beskrivning av verksamheten med uppgifter om lokalisering, utformning och omfattning en beskrivning av de åtgärder som planeras för att skadliga verkningar ska undvikas, minskas eller avhjälpas och hur det ska undvikas att Samrådsunderlag utfyllnadsanläggning, Porsön 1:3 Utökat samråd 13

verksamheten eller åtgärden medverkar till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken överträds de uppgifter som krävs för att påvisa och bedöma den huvudsakliga inverkan på människors hälsa, miljön och hushållningen med mark och vatten samt andra resurser som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med dels en motivering varför ett visst alternativ har valts, dels en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd en icke-teknisk sammanfattning Mot bakgrund av miljöbalkens krav, föreslår Luleå kommun följande utformning av miljökonsekvensbeskrivningen: 1 SAMMANFATTNING 2 INLEDNING OCH BAKGRUND 3 AVGRÄNSNING 4 ALTERNATIV LOKALISERING 5 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN 6 VERKSAMHETSBESKRIVNING 7 RECIPIENTKONTROLL 8 MILJÖKONSEKVENSER OCH SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER 9 MILJÖBALKENS HÄNSYNSREGLER 10 MILJÖKVALITETSNORMER 11 NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL 12 SAMLAD BEDÖMNING OCH FÖRSLAG TILL VILLKOR 13 MILJÖUPPFÖLJNING 14 SAMRÅD 15 KÄLLOR 14 10237531 Samråd inför ansökan om tillstånd för utfyllnadsanläggning, Porsölund

VI ÄR WSP WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi erbjuder tjänster för hållbar samhällsutveckling inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur och Miljö & Energi. Bredd och mångfald kännetecknar våra medarbetare, kompetensområden, kunder och typer av uppdrag. Tillsammans har vi 34 000 medarbetare på över 500 kontor i 40 länder. I Sverige har vi omkring 3 500 medarbetare. WSP Sverige AB Arenavägen 7 121 88 Stockholm-Globen Tel: +46 10 7225000 http://www.wspgroup.se Samrådsunderlag utfyllnadsanläggning, Porsön 1:3 Utökat samråd 15