EKONOMIPLAN PÅ MEDELLÅNG SIKT (KTS)

Relevanta dokument
BAKGRUND TILL BUDGETEN

BAKGRUND TILL BUDGETEN

BAKGRUNDSMATERIAL TILL BUDGETEN

Statsrådets förordning

EKONOMIPLAN PÅ MEDELLÅNG SIKT FSF:s inkomstbas. Handling nr XX Sida 1 / 11

STUDERANDENAS IDROTTSFÖRBUNDS STRATEGI

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen

FINLANDS STUDENTKÅRERS FÖRBUNDS BUDGET FÖR ÅR 2016

Förbundsmöte , Hotell Korpilampi

Proposition Ekonomisk ram för år 2018

ANVISNING FÖR ANSÖKAN OM STATSUNDERSTÖD FÖR IDROTTSUTBILDNINGSCENTER 2016 Undervisnings- och kulturministeriet

BAKGRUNDSMATERIAL TILL VERKSAMHETSPLANEN

Ekonomi. Förbundsmötet 2018 Lena Arvidsson

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1

Förslag till ny universitetslag

MEDLEMSAVGIFTER

Allmänna principer för beviljande av understöd och stipendier

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004

Studentkåren vid Helsingfors universitets ekonomiplan på medellång sikt för åren

Inkomst- och utgiftstat samt medlems- och serviceavgifter

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

Följebrev Proposition 2: Medlemsavgift för verksamhetsåret 2017/2018 samt preliminär medlemsavgift för verksamhetsåret 2018/2019

En ny ungdomslag. December 2015 Georg Henrik Wrede

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Över- / underskott åren

Förbundsstyrelsens förslag till ekonomi

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för

Förbundsstyrelsens förslag till ekonomi

Asien-programmet Utbildningssamarbete

EKONOMIPLAN

Enligt halvårsrapporten är nettobeloppen för under- resp. överskott per ansvarsområde följande:

Ansökningsmeddelande 2018 för Asienprogrammet

Konferensunderstöd som VSD delar ut. Georg Strien

Nylands svenska ungdomsförbund r.f.

Östra Finlands Nation vid Helsingfors universitet. Strategi för åren

Kina-programmet, utlysning 2014

Budgetprognos MED VERKSAMHETSMÅL FÖR ÅR 2018, FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG. Förbundsmöte

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008

Stadgar Godkända av årsmötet Registrerade

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden

Godkända på föreningens möte , fastställda av PRS

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019

Följebrev till Proposition 2: SFS medlemsavgift och budget

Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006

Budgetprognos FM_2018_omslag.indd :12

Statsunderstöd för allmänna bibliotek

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018

De ekonomiska utsikterna för kommunerna och landskapen

Gemensamma kyrkorådet

FÖRSLAG TILL NY ORGANISATION

PM om styrningen av Studerandenas idrottsförbund och Finlands studentkårers förbund

Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014

RAMBUDGET KONGRESS 2017

Anpassnings- och sparåtgärder. Kommunmarknaden Förhandlingschef Henrika Nybondas-Kangas

Rapport förbundsstyrelsens förslag till ekonomi

SAMOKs Evenemangskalender 2018

STADSSTYRELSENS ALLMÄNNA SEKTIONS UNDERSTÖDSFORMER

Motionär: Förbundsstyrelsen

YHTEINEN KIRKKOVALTUUSTO GEMENSAMMA KYRKOFULLMÄKTIGE

Kommunalekonomins utveckling till år Källa: Programmet för kommunernas ekonomi samt Kommunförbundets beräkningar

Förbundet De Utvecklingsstördas Väl rf

FRITIDSKANSLI FÖRENINGSBIDRAG

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare

Statsrådets förordning

Förmögenhetskriterier

RP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice

Information ang. Extra årsmöte SRF

Enligt sändlista 370/625/2015. Hänvisning: Statsunderstödslagen (688/2001) 9 och Avsikten med systemet med träningsstipendier

1 Medlemsmotion från Studentkåren vid Östra Finlands universitet ISYY

Stadsstyrelsens allmänna sektions principer för beviljande av understöd:

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING

Budget Förbundsstyrelsens förslag

Rådet för yrkeshögskolornas rektorer Arene rf. Ammattikorkeakoulujen rehtorineuvosto Arene ry, STADGAR

Lag om klientavgifter inom den småbarnspedagogiska verksamheten

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Inkomstpolitiskt program

Underlag till Verksamhetsplanering 15 november 2011

Stadgar för Kirkon akateemiset - Kyrkans akademiker AKI r.f.

STADGAR FÖR SUOMEN RAUHANLIITTO - FINLANDS FREDSFÖRBUND RY. STADGARNA HAR GODKÄNTS AV PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN DEN 22 AUGUSTI 2011.

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

REKTORS BESLUT 120/ (5) Till fakulteterna, de fristående institutionerna och Centralförvaltningen INFÖRANDE AV REKRYTERINGSFÖRBUD

Verksamhetsplan och Budget

Principer för beviljande av understöd avsedda för kulturverksamhet

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Funkisglädje, svar på motion (KD)

VERKSAMHETSPLAN 2008 NTF KALMAR LÄN

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.

RP 125/2010 rd. penningspelverksamhet med

Grundavtal för KOMMUNALFÖRBUNDET OASEN BOENDE- OCH VÅRDCENTER

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Vägledning till ansökningsblankett för Nordiska Ministerrådets Demografiprogram

SVENSKA KANOTFÖRBUNDET. Org.nr ÅRSREDOVISNING 2017

Ledningskansliet Dnr SLU ua Controllerenheten

PROPOSITION MEDLEMSAVGIFT SAMT DEFINITION AV MEDLEM

Sammanfattning av beredningsgruppens förslag

Transkript:

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 EKONOMIPLAN PÅ MEDELLÅNG SIKT (KTS) 2016 2020 ALLMÄNT... 1 UTVECKLING AV INTÄKTER... 1 Verksamhetsunderstödet och egenfinansieringen... 1 Projektfinansiering... 3 Medlemsantal... 4 Studentidrott på elitnivå, företagssamarbete och investeringar... 5 KOSTNADSUTVECKLING... 6 Personalkostnader... 6 Verksamhetskostnader... 7 ÖVRIGA EKONOMISKA RISKER... 8 SAMMANFATTNING AV RISKERNA... 9 BALANSERING AV OLL:S EKONOMI... 9 Föreslagna åtgärder...10 ALLMÄNT Det här dokumentet fastställer de ekonomiska riktlinjerna för (OLL) för perioden 2016 2020. Syftet med dokumentet är att underlätta den ekonomiska planeringen för de kommande åren och att ge medlemmarna en möjlighet att påverka förbundets ekonomi på medellång sikt. Samtidigt förbereder sig förbundet på ekonomiska risker. I början av år 2015 flyttades studentidrotten på elitnivå (OHU) över från OLL till Olympiska kommittén. OHU hade tidigare stor inverkan på såväl förbundets inkomster som utgifter. I tabellerna i det här dokumentet har OHUs inverkan eliminerats, om inte annat nämns. UTVECKLING AV INTÄKTER OLL:s intäkter består i huvudsak av det verksamhetsunderstöd till idrottsorganisationer som undervisnings- och kulturministeriet (UKM) delar ut från tipsvinstmedel, av projektfinansiering för UKM:s finansiering för projekt för att främja ett fysiskt aktivt liv samt av OLL:s egenfinansieringsandel. Den senare består av medlemsavgifter, avkastning från investeringar, företagssamarbete samt intäkter från OLL:s sektorer, vilka till största del utgörs av deltagaravgifter för de utbildningar och andra evenemang som sektorerna ordnar. Verksamhetsunderstödet och egenfinansieringen Tipsvinstmedlen fördelas i enlighet med den lag om fördelningen som riksdagen godkänt: konst (38,5 %), idrott och fysisk fostran (25 %), vetenskap (17,5 %), ungdomsarbete (9 %) samt en del som ministeriet fritt kan överväga hur använda (10 %). För tillfället finns inte uppgifter om att en 1 / 11

38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 ändring av fördelningslagen skulle vara på gång, men UKM håller på att förnya grunderna för hur verksamhetsunderstöden för idrottsorganisationer delas ut och vi vet inte ännu hur det här kommer att påverka verksamhetsunderstödet till OLL. Statsbidraget grundar sig på verksamhetens kvalitet och bredd bland den egna målgruppen. Förändringar i statsbidraget kan också ske om UKM gör interna ändringar i idrottspolitikens tyngdpunkter, exempelvis genom att lägga mer tyngd vid elitidrott eller motion och idrott bland barn och unga. Det verksamhetsunderstöd som UKM beviljar har länge varit detsamma och täcker inte helt utgifterna eftersom kostnaderna ökat till följd av inflationen. Förbundets ekonomi är för beroende av omfattningen på verksamhetsunderstödet och redan små förändringar utgör en risk för förbundets ekonomi. OLL:s egenfinansieringsandel (2014: 22 %) är för liten för att möjliggöra ett större verksamhetsunderstöd. I stället för att verksamhetsunderstödet ökar finns det en risk för att det minskar då OLL inte uppfyller kravet på 30 procents egenfinansiering. Om förbundet kunde öka sin egenfinansiering finns det möjligheter till ett ökat statligt verksamhetsunderstöd. I den här ekonomiplanen utgår vi från att OLL:s verksamhetsunderstöd förblir på ungefär samma nivå under de följande fem åren. Största delen av förbundets egenfinansiering inflyter från medlemsavgifter. Om flera medlemmar utträder har det både en direkt ekonomisk effekt och påverkar även drastiskt verksamhetsunderstödet. Vi uppskattar ändå att medlemsantalet kvarstår på minst nuvarande nivå de följande fem åren. 60 61 62 63 64 Tabell 1. Egenfinansieringsandelens utveckling utan att studentidrott på elitnivå räknats bort. Under udda år har deltagaravgifterna från universiaderna ökat egenfinansieringen betydligt. Andra orsaker till fluktuationer har bl.a. varit projektfinansiering som vissa år betalats direkt till andra instanser. 2 / 11

65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 Projektfinansiering För närvarande finansieras en av förbundets fast anställda helt med projektfinansiering. Det innebär att förbundets även framöver behöver hitta projekt med särskild finansiering för att verksamheten ska kunna hållas på nuvarande nivå. På längre sikt är det ändå varken vettigt eller tryggt att vara beroende av projektfinansiering. Därför är det är viktigt att stabilisera förbundets ekonomi så att endast projektanställda framöver finansieras av projektfinansiering. Undervisnings- och kulturministeriet har meddelat att en organisation endast kan ha ett pågående projekt samtidigt. Den här ekonomiplanen utgår från bedömningen att det pågår ett UKMfinansierat projekt per år under perioden 2016 2020. OLL har lämnat in en ansökan om projektfinansiering inom Erasmus+-programmet. Vi informeras om beslutet i oktober och om det beviljas beaktar vi dess inverkan i den plan som läggs fram vid förbundsmötet. Arbetsbördan för de anställda är för närvarande så hög att andra nya projekt skulle kräva att vi anställde fler. Genom ytterligare projektfinansiering kan förbundets verksamhet breddas, men projektfinansiering kan inte användas för att trygga den befintliga verksamheten. 84 85 86 87 88 89 90 Tabell 2. Projektfinansiering. Antalet projekt har fluktuerat från ett (2014 och 2015) till drygt två (2010 2011). För en del av projekten (2009 2011 Lähtenyt liikkumaan och 2013 Korkeakoululiikunnan barometri) anger tabellerna endast den del som OLL inte direkt betalat vidare till någon samarbetspart. År 2011 mottog OLL utöver den egentliga projektfinansieringen även stöd från arbets- och näringsministeriet projekt Sportti työllistää på 16 200 euro. 3 / 11

91 92 93 94 95 96 97 98 99 100 101 102 103 104 105 106 107 108 109 110 111 112 113 Medlemsantal OLL har för närvarande cirka 173 000 medlemmar. Att Finlands studentkårers förbund (FSF) i början av år 2015 utträdde ur OLL påverkar OLL:s medlemsantal och uppskattningen av framtida medlemsantal. Sedan år 2015 är följande inte längre medlemmar i OLL: OYY, LTKY, ÅAS och KonSt (totalt cirka 24 000 medlemmar). Det minskade antalet medlemmar innebar uteblivna intäkter på cirka 10 000 euro för OLL. Det är mycket svårt att uppskatta medlemsantalet för de närmaste fem åren. OLL:s målsättning är att alla studentkårer och studerandekårer år 2020 är medlemmar i OLL. I den här ekonomiplanen har intäkterna ändå uppskattats utifrån medlemsantalet år 2015. I övrigt utgår planen från att studentkårernas medlemsantal minskar och SAMOKs medlemmars medlemsantal ökar i likhet med de senaste åren, och att dessa på det stora hela balanserar upp varandra. OLL har för närvarande fem samarbetsmedlemmar: UniSport, universitetssporten vid Åbo universitet, universitetssporten vid Jyväskylä universitet, Oulun ammattikorkeakoulu och Uleåborgs universitet. Många olika föreningar och samfund, dock i huvudsak högskolornas idrottsväsenden, kan ansöka om att bli samarbetsmedlemmar i. Den årliga avgiften för en samarbetsmedlem är 500 euro. Genom att någon blir samarbetsmedlem kan OLL garantera att nätverket för idrottsväsendena och det utskott som består av representanter för det är en del av OLL:s basverksamhet och finansiering. Genom att bredda nätverket för samarbetsmedlemmar är det möjligt för OLL att aningen öka sin egenfinansiering och aktivare knyta högskolornas idrottsväsenden till en del av OLL:s verksamhet. 114 115 116 117 118 Tabell 3. Intäkter från medlemsavgifter 2009 2015 enligt medlemsantal, exklusive samarbetsmedlemmar. År 2012 steg OLL:s medlemsavgift från 0,30 euro till befintliga 0,40 euro. I början av år 2015 utträdde FSF ur OLL och OYY, LTKY, ÅAS och KonSt beslöt att inte ansöka om medlemskap i OLL. 4 / 11

119 120 121 122 123 124 125 126 127 128 129 130 131 132 133 134 135 136 137 138 139 140 141 142 143 144 145 146 147 Tabell 4. Indexjusterade intäkter från medlemsavgifter (2014 = 1) 2009 2020. Värdena i tabellerna är de som förverkligades år 2014, en uppskattning för år 2015 samt för 2016 2020 enligt förslagen i den här planen. I förslagen ingår en höjning av medlemsavgiften med 0,10 euro år 2016 och med 0,05 euro år 2018 och år 2020. Studentidrott på elitnivå, företagssamarbete och investeringar Förbundsmötet 2012 gav styrelsen mandat att förhandla om att flytta studentidrott på elitnivå under Olympiska kommittén. Förbundsmötets beslut konstaterar att mandatet ges trots eventuella negativa ekonomiska konsekvenser av förändringen. I början av år 2015 övergick ansvaret för OHU till Olympiska kommittén och från och med år 2016 ingår inte OHU-finansiering längre i verksamhetsunderstödet till OLL. Minskningen i verksamhetsunderstödet uppskattas till 130 000 euro per år. Bedömningen baserar sig på de förhandlingar som fördes i samband med överflyttningen av OHU, under vilka kostnaderna för OHU beräknades till cirka 130 000 euro per år. Befintliga intäkter från företagssamarbetet och investeringsverksamheten utgör basnivån (företagssamarbete 6 000 /år och investeringar 200 /år). OLL:s potential att locka sponsorer har minskat drastiskt efter att elitidrotten flyttade och det är svårt att få intäkter från företagssamarbete. För åren 2016 2020 har inte några större intäkter uppskattats att inflyta från företagssamarbete eftersom det är osäkert om OLL kan få några kontrakt. Då det gäller företagssamarbete finns de största möjligheterna att öka intäkterna i att produktifiera och sälja de tjänster som OLL producerar (exempelvis motionstutorverksamhet) till företag, samarbetsprojekt eller att få en samarbetspartner för de nationella Student-FM-tävlingarna (SFM). På grund av de anställdas arbetsbelastning är det svårt att verkställa ovannämnda åtgärder utan att gallra i befintlig verksamhet eller anställa mer arbetskraft. I fråga om företagssamarbete är det mest sannolika alternativet att OLL säkrar en sponsor för SFM-tävlingarna, men hur det skulle påverka förbundets ekonomi är i det här skedet omöjligt att bedöma. 5 / 11

148 149 150 151 152 153 154 155 156 157 158 159 160 161 162 163 164 165 166 167 KOSTNADSUTVECKLING Fluktueringen i OLL:s utgifter vartannat år beror långt på de kostnader som universiadåren orsakar. OHU-flytten år 2015 förändrade situationen och framöver finns inga större fluktuationer i kostnadsutvecklingen. Personalkostnader I fråga om personalkostnader utgår planen från att nuvarande verksamhet fortsätter med fyra årsverken. Om medlemmarna beslutar om betydande förändringar i verksamheten inverkar det naturligtvis på hur personalkostnaderna fördelar sig och vad de uppgår till. Förbundet följer idrottsorganisationernas kollektivavtal, enligt vilket lönerna höjts med cirka 1 2,5 procent per år (förutom en 20 euros höjning år 2014 och en 0,4 procents höjning år 2015). Kollektivavtalet förpliktade även förbundet att övergå till ett nytt lönesystem år 2013, vilket gjorde att lönestrukturen för OLL:s anställda förändrades. I den nya lönestrukturen består lönen av grundlön, erfarenhetsdel, ansvarsdel och färdighetsdel. Hur personalkostnaderna utvecklas påverkas i hög grad av eventuella allmänbindande avtal, varav nästa träder i kraft i januari 2017. Kostnaderna påverkas även av eventuell personalomsättning. 168 169 170 171 Tabell 5. Personalkostnader 2009 2020. År 2011 stabiliserade sig antalet anställda på nuvarande nivå, men även efter det har OLL tidvis haft praktikanter och tillfälligt anställda. 6 / 11

172 173 174 175 176 177 178 179 180 181 182 183 184 185 186 187 188 189 190 191 192 193 194 195 Tabell 6. Personalkostnadernas andel av utgifterna 2009 2015. Framöver förväntas andelen ligga kvar på cirka 55 %. Verksamhetskostnader Hur kostnaderna för verksamheten utvecklas påverkas väldigt mycket av vilka mål medlemmarna sätter upp för förbundets verksamhet samt av vilken art projekten med skild finansiering är. Den här uppskattningen av hur kostnaderna utvecklas utgår ifrån att befintlig verksamhet inom idrottspolitik, utbildning och medlemsservice, idrottsevenemang, internationell verksamhet och föreningsverksamhet fortsätter. För närvarande har OLL ett pågående projekt som finansieras av UKM och det antas fortsätta fram till år 2017. Vi kommer att planera in projekt i samma storleksklass även i framtiden. OLL har även ansökt om Erasmus+-bidrag från EU för ett treårigt projekt. Om projektet förverkligas kommer det att påverka OLL:s inkomster och utgifter för perioden 2016 2018. I utgifterna för OSS Organisationstjänst har vi utöver de vanliga utgifterna också förberett oss för fasadrenoveringen på Lappbrinken 2. Uppskattningen av utgifterna är preliminär, men renoveringen är så omfattande att vi måste förbereda oss på att kostnaderna ökar. Renoveringen börjar påverka ekonomin redan i början av år 2016. Utgifterna för renoveringen av fasaden har för OLL:s del bedömts vara totalt cirka 50 000 euro. I övrigt beräknas OSS-utgifterna öka med cirka 2 procent per år. 7 / 11

196 197 198 199 Tabell 7. Verksamhetskostnader 2009 2020. I kostnaderna ingår inte de projektposter som endast förmedlas via OLL (se tabell 2). 200 201 202 203 204 205 206 207 208 209 Tabell 8. Utgifter totalt 2009 2020. Liksom i tabell 7 ingår inte projektposter som endast förmedlas via OLL. I tabellen ingår även de utgifter för OSS organisationstjänster som inte beaktats i tidigare tabeller. ÖVRIGA EKONOMISKA RISKER Andra risker för OLL:s ekonomi som inte tidigare nämnts är överraskande och oförutsägbara kostnader. Den här planen beaktar exempelvis fasadrenoveringen på Lappbrinken 2, men om priset fördubblas eller om andra renoveringar samtidigt måste utföras utgör det en risk för förbundets ekonomiska stabilitet. Kostnaderna för renoveringen på Lappbrinken 2 avspeglas i OLL:s ekonomi från år 2017. 8 / 11

210 211 212 213 214 215 216 217 218 219 220 221 222 223 224 225 226 227 228 229 230 231 232 233 234 235 236 SAMMANFATTNING AV RISKERNA Slutsatsen är att vi kan se följande potentiella risker som gäller OLL:s ekonomi: Att grunderna för utdelning av verksamhetsunderstöd förnyas på ett sätt som är ogynnsamt för OLL Förändringar i ministeriets idrottspolitiska tyngdpunkter Att förbundets självfinansieringsandel anses otillräcklig vid utdelningen av verksamhetsunderstöd Att medlemmar eventuellt lämnar förbundet Att förbundet är beroende av projektfinansiering De extra utgifter som fasadrenoveringen vid Lappbrinken 2 medför BALANSERING AV OLL:S EKONOMI Det krävs balanserande åtgärder för OLL:s ekonomi för att vi ska kunna upprätthålla vår befintliga verksamhet. Förbundets ekonomi har hållits välbalanserad de senaste fem åren eftersom UKM beviljat minst två projektbidrag samtidigt. UKM beviljar inte längre finansiering för mer än ett projekt per organisation och år. Utöver det ledde FSF:s utträde ur OLL i börja av år 2015 till att intäkterna från medlemsavgifter minskade med cirka 10 000 euro. Konsekvenserna av de här förändringarna syns redan i ekonomin för år 2015, och förbundsmötet år 2014 godkände en budget för 2015 med ett litet underskott. I samma veva sade OLL upp två arbetsrum för att balansera ekonomin. I mån av möjlighet har förbundet även gallrat i utgifterna för verksamheten (se tabell 7). Det finns få sätt kvar att gallra bland kostnaderna. Om förbundet inte vidtar balanserande åtgärder kommer OLL att få en ekonomi med kraftigt underskott under de följande fem åren (tabell 9). Intäkter Understöd, UKM 2016 2017 2018 2019 2020 Allmänt understöd 260 000 260 000 260 000 260 000 260 000 Övriga bidrag 40 000 40 000 40 000 40 000 40 000 Egen finansiering Intäkter från medlemsavgifter 71 500 71 500 71 500 71 500 71 500 Deltagaravgifter (förb.möte, sektor) 13 400 13 400 13 400 13 400 13 400 Intäkter från företagssamarbete 6 000 6 000 6 000 6 000 6 000 Intäkter från investeringar och finansiell verksamhet 870 200 200 200 200 9 / 11

Intäkter totalt 391 770 391 100 391 100 391 100 391 100 Utgifter Personalkostnader 233 100 236 740 240 452 244 239 248 101 Verksamhetskostnader 102 550 104 601 106 693 108 827 111 003 Kanslikostnader OSS Organisationstjänst 69 000 74 380 75 868 77 385 78 933 Utgifter totalt 404 650 415 721 423 013 430 450 438 037 237 238 239 240 241 242 243 244 245 246 247 248 249 250 251 252 253 254 255 256 257 258 Resultat för räkenskapsperioden -12 880-24 621-31 913-39 350-46 937 Tabell 9. Sammanfattning av åren 2016 2020 utan balanserande åtgärder. Föreslagna åtgärder OLL:s styrelse föreslår följande åtgärder för att balansera ekonomin: 2016: Höjning av medlemsavgiften med 0,10 (0,40 -> 0,50 ). 2017: Avstå den andra vice ordföranden (besparing 15 240 euro) 2018: Höjning av medlemsavgiften med 0,05 (0,50 -> 0,55 ). 2019: - 2020: Höjning av medlemsavgiften med 0,05 (0,55 -> 0,60 ). Utöver de här åtgärderna ansöker OLL om ett större verksamhetsunderstöd än definierat i ekonomiplanen och försöker få mer projektfinansiering. Förbundet strävar efter att öka intäkterna genom att produktifiera SFM-tävlingarna. Om de här åtgärderna utfaller väl kan de planerade höjningarna av medlemsavgifterna frångås och ellerså kan förbundet även i framöver ha ett arbetsutskott på tre personer. Den enda möjliga nedskärningen som styrelsen inte föreslår är en minskning av personalen. Styrelsen anser att fyra årsverken är minimum för att sköta förbundets befintliga uppgifter. Genom att vidta dessa åtgärder visar ekonomin ett litet överskott (tabell 10). Intäkter Understöd, UKM 2016 2017 2018 2019 2020 Allmänt understöd 260 000 260 000 260 000 260 000 260 000 Övriga bidrag 40 000 40 000 40 000 40 000 40 000 10 / 11

Egen finansiering Intäkter från medlemsavgifter 88 750 88 750 97 375 97 375 106 000 Deltagaravgifter (förb.möte, sektor) 13 400 13 400 13 400 13 400 13 400 Intäkter från företagssamarbete 6 000 6 000 6 000 6 000 6 000 Intäkter från investeringar och finansiell verksamhet 870 200 200 200 200 Intäkter totalt 409 020 408 350 416 975 416 975 425 600 Utgifter Personalkostnader 233 100 221 500 225 212 228 999 232 861 Verksamhetskostnader 102 550 104 601 106 693 108 827 111 003 Kanslikostnader OSS Organisationstjänst 69 000 74 380 75 868 77 385 78 933 Utgifter totalt 404 650 400 481 407 773 415 210 422 797 259 260 261 262 Resultat för räkenskapsperioden 4 370 7 869 9 202 1 765 2 803 Tabell 10. Sammanfattning av åren 2016 2020 om de föreslagna åtgärderna genomförs. Tabellen är gjord som en reell budget och skiljer sig därför från budgeten för 2016. Budgeten är uppgjord utgående från storleken på de bidrag som OLL söker från UKM. 11 / 11