Arkeologiska förundersökningar. Säve 296 i Sörslättshög samt Mölndal 121 i Långeberg

Arkeologiska förundersökningar Säve 296 i Sörslättshög samt Mölndal 121 i Långeberg Lillemor Olsson

Arkeologiska förundersökningar Säve 296 i Sörslättshög samt Mölndal 121 i Långeberg Lillemor Olsson

Arkeologiska förundersökningar Säve 296 i Sörslättshög samt Mölndal 121 i Långeberg Kulturhistorisk rapport 28 Rio Kulturkooperativ 2008 Rio Kulturkooperativs projektnummer: 0811 Länsstyrelsens diarienummer: 431-269221-2007 Fastighet: Sörslättshögen 2:3 i Säve socken och Högsbo 757:332 i Mölndal socken, Göteborgs kommun, Västra Götaland Ek. karta: 7B 3d och 6B 9e Belägenhet i RT-90 2,5 gon V: X 6417,09 / Y 1269,40 respektive X 6398,65 / Y 1270,03 Höjd över havet: 40 45 meter respektive 25 33 meter Beställare: Park- och naturförvaltningen, Göteborgs kommun Projektansvarig: Petra Rudd Fältarbetsansvarig: Lillemor Olsson Övrig personal: Anna Gustavsson Fältarbetstid: 2008-04-08 2008-04-14 Arkiv: Rio Kulturkooperativ Foton: Där fotograf ej anges är bilder tagna av fältpersonalen Omslagsbild: Häst med ryttare vid Säve 296 Orienteringskarta: Framställd av Rio Kulturkooperativ med data från Map Maker Topografisk grundkarta: Tillhandahållen av beställaren. Övriga kartor och situationsplaner är framställda av Rio Kulturkooperativ Redigering och layout: Optimal Press Tryck: Nordbloms Tryck, Hamburgsund ISSN 1652-1897 Sökord: schaktningsövervakning, boplatser Rio Kulturkooperativ Skoghem Folbengsröd 450 52 DINGLE www.riokultur.se rio@riokultur.se

Innehåll 5. Sammanfattning 5. Syfte 5. Metod 5. Natur- och kulturlandskap 6. Tidigare fynd och undersökningar 9. Undersökningsresultat 12. Fynd 12. Tolkning 16. Antikvarisk bedömning 17. Källor 19. Bilagor 1. Schaktbeskrivning 2. Fynd

Ill. 1. Säve 296 markerad på topografisk karta. Skala 1:50000.

Arkeologiska förundersökningar Säve 296 i Sörslättshög samt Mölndal 121 i Långeberg Sammanfattning Rio Kulturkooperativ har under fem dagar under fem dagar, våren 2008, genomfört förundersökningar i form av schaktningsövervakningar i anslutning till fornlämningarna Säve 296 på norra Hisingen och Mölndal 121 i Västra Frölunda, båda i Göteborgs kommun. Schaktningsövervakningarna ingick i Göteborgs Stads arbete med att anlägga ridvägar. Inledningsvis var det tänkt att schaktningsövervakningen skulle pågå under fyra dagar. På grund av att exploatören utökat med ytterligare en ridväg över Mölndal 121 utökades fälttiden. De undersökta fornlämningarna utgörs av boplatser. I anslutning till eller inom fornlämningarna upptogs vid schaktningsövervakningarna ett flertal schakt med grävmaskin. Flera av förundersökningsschakten var fyndförande. Det sammanlagda fyndmaterialet utgjordes av 7 keramikskärvor, 13 bitar bränd lera, 4 brända ben, 6 kärnor, 1 kärnfragment, 1 kvartskärna, 40 flintavslag, 2 kvartsavslag och 28 övrigt slagen flinta. Den fyndrikaste av de två fornlämningarna som berörts av schaktningsövervakningarna var Mölndal 121, inom vilken även elva förhistoriska anläggningar påträffades. Dessa utgjordes av kulturlagerrester, gropar, stolphål, en kokgrop, och pinnhål. Fyndmaterialet inom Säve 296 och Mölndal 121, schakt 2 och 5-7 kan inte närmare dateras. Fyndmaterialet inom Mölndal 121, schakt 3 och 4, kan möjligen dateras till järnålder. Efter avslutade förundersökningar kvarstår inget lagskydd inom sträckningen för ridvägarna. Syfte Förundersökningarna av de två fornlämningarna syftade till att avgränsa dem inom sträckningen för ridvägarna, samt att beskriva deras art och innehåll. Metod Vid schaktningsövervakningarna öppnades sammanlagt 7 schakt omfattande 175,6 löpmeter med grävmaskin. Schakten förlades utmed ridvägssträckningen med hänsyn till den omgivande topografin samt befintliga bergknallar, bäckar och vägar. Fyndförande kontexter gicks igenom för hand och fynd insamlades och separerades utifrån iakttagen lagertillhörighet. Fynd som ansetts relevanta för vidare studier, exempelvis för datering, fotograferades i fält. Samtliga fynd har efter sortering och beskrivning återdeponerats. Fynden har sorterats med stöd av Sorteringsschema för flinta, Andersson m fl. 1978. Schakt och anläggningar har mätts in med GPS. Lagerföljd och anläggningar har dokumenterats med beskrivning och med digitalkamera. I schakt 1-4 och 7 dokumenterades lagerföljd och framkomna fynd i sektioner om cirka 6 meter. Vid schaktningsövervakningarna fanns inga medel avsatta för naturvetenskapliga analyser. Natur- och kulturlandskap Säve 296 är belägen på norra Hisingen i en flack norrsluttning på en platå cirka 40-45 meter över havet. Närområdet utgörs i huvudsak av jordbruksmark i en dalgång med kringlig- 5

gande högre skogsbeväxta partier mellan Högen och Sörslätt väster om Djupedal, ill 1 och 2. Fornlämningsbilden kring Säve 296 karaktäriseras av ett flertal boplatser med fynd av framför allt flintavslag (Säve 295, 298, 299, 310 och 311), en fyndplats för en trindyxa och en skafthålsyxa (Säve 309). Mindre än 10 meter väster om Säve 296 ligger Sörslättshögs gamla tomt (Säve 297), FMIS, ill 3. Mölndal 121 kan sägas ligga i två nivåer i norra delen av Fässbergsdalgången. Den östra delen av fornlämningen ligger i en sydostsluttning 18-26 meter över havet medan den sydvästra ligger på en platå cirka 31 meter över havet i anslutning till Långeberga Ridklubb. Genom fornlämningen rinner en bäck som i söder ansluter till Storån, ill 4, 5 och 6. Fornlämningsbilden runt Mölndal 121 är mångfasetterad, med i stort sett hela förhistorien representerad. Fornlämningarna utgörs av boplatser (Västra Frölunda 293, 295, 363, 364 samt Mölndal 120:1, 142, 150, 152 och 155), ett grav- och boplatsområde (Västra Frölunda 163) samt en gravgrupp och flera stensättningar (Mölndal 7 och Mölndal 8 och Västra Frölunda 165), ill 7. Flera av boplatserna är fyndrika och har spår från både sten-, bronsoch järnålder, FMIS. Tidigare fynd och undersökningar Inga arkeologiska undersökningar har genomförts av Säve 296. Däremot har sparsamt med flintavslag samt ett par avslagskärnor, varav en med knackspår, påträffats i den nordligare delen av området. Mölndal 121 har tidigare varit föremål för delundersökning 1989 och 1990. Båda undersökningarna utfördes av UV Väst. Det är oklart exakt vilken del av fornlämningen som vid det tillfället undersöktes, men troligen rör det sig om området öster om bäcken som skär genom fornlämningen i nord-sydlig och nordväst-sydostlig riktning, det vill säga den del av Mölndal 121 som ligger i Mölndals kommun. Vid förundersökningen 1989 påträffades en härdrest och en avfallsgrop. Härden grävdes sedan ut under slutundersökningen 1990 och daterades till 370-70 f.kr, medan avfallsgropen tyvärr hann förstöras före det att undersökningen kommit igång. Fynden utgjordes av mikrospån, flintavslag och enstaka keramikskärvor, Nordqvist, Myrdal-Runebjer & Streiffert 1996. Ill. 2. Översiktsfoto över Säve 296. Foto mot norr. 6

Ill. 3. Översiktskarta med fornlämningarna i och kring Sörslätt markerade. Skala 1:5000. 7

8 Ill. 4. Mölndal 121 markerad på topografisk karta. Skala 1:50000.

Ill. 5. Översiktsfoto över nordöstra delen av Mölndal 121. Foto mot nordost. Undersökningsresultat Inom de båda undersökningsområdena i Säve respektive Mölndal upptogs sammanlagt 7 schakt med grävmaskin, totalt omfattande 175,6 löpmeter (i Säve ett schakt om 78 löpmeter och i Mölndal sex schakt om sammanlagt 97,6 löpmeter), ill 8 och 9 samt bilaga 1. Nedan följer en redogörelse för grävningsiakttagelser och fyndmaterial för de respektive fornlämningarna. Säve 296 Inom Säve 296 var den aktuella ridvägssträckningen redan uppschaktad före schaktningsövervakningen ägde rum, på sina håll ända ner till anläggningsnivå. Detta gäller framför allt den västra delen av ridvägens sträckning. Anledningen var ett missförstånd mellan exploatören och underentrepenörer. På grund av kraftig väta och det faktum att den redan uppschaktade ridvägen legat öppen en tid före schaktningsövervakningen och redan flitigt använts som ridväg, schaktades sträckningen på nytt. Vätan försvårade även arbetet då schaktet på flera ställen snabbt hamnade under vatten. Ridvägen var dessutom redan anlagd på den östra repektive västra delen av fornlämningen, varför ingen avgränsning av fornlämningen kunde göras. Schaktet som omschaktades (S1) var 78 meter långt och sträckte sig i östlig-västlig riktning genom fornlämningen, ill 8. I den allra västligaste delen var lagerföljden omrörd till följd av sentida nedgrävning och bestod till stor del av tippmaterial. I övrigt verkar lagerföljderna vara intakta. Sparsamt med fynd påträffades i sektionerna 0-6, 12-18 och 30-42 meter. Den största mängden fynd framkom dock i en kulurlagerrest (A6) mellan 60-66 meter. Däremot iakttogs ett större material i de redan bortschaktade jordmassorna, framförallt från 30-72 meter. 9

Ill. 6. Översiktsfoto över sydvästra delarna av Mölndal 121 uppe på platån. Foto mot sydväst. Inom S1 i Säve 296 påträffades ett fyndmaterial bestående av 1 övrig kärna, 8 avslag och 6 övrigt slagen flinta. Dessutom framkom en härd, en härdbotten, två gropar och en kulturlagerrest. Härden (A1) framkom i den östliga delen av schaktet (i sektionen 6-12 meter), medan härdbottnen (A2), de två groparna (A3 och A4) och kulturlagerresten (A6) framkom centralt och i de östliga delarna av S1 (i sektionerna 42-48, 54-60, 60-66, 66-72 respektive 77-78 meter). A5 utgick då den visade sig utgöra en del av A6. Samtliga anläggningar gicks igenom för hand. Mölndal 121 Inom Mölndal 121 öppnades 6 schakt med en sammanlagd längd om 97,6 meter (S2-7). S2-3 och 5-7 togs upp i en nordostsluttning medan S4 upptogs på en plan höjd ovanför och sydväst om sluttningen, ill 5, 6, 9 och 10. I S2 framkom fynd i samtliga lager. Dessa bestod av 1 avslag med retusch, 5 övriga kärnor, 1 kärnfragment, 24 avslag samt 21 övrigt slagna flintor. I S3, som upptogs i en sluttning, var lagerföljden i den nordöstra delen av schaktet omrörd, delvis med anledning av en dränering som skar genom schaktet. Fynden i S3 framkom i sydvästra delen av schaktet (i sektionen 12-18 respektive 18-22 meter) och bestod av 2 keramikskärvor, 3 brända ben, 2 bitar bränd lera, 3 flintavslag, 1 övrigt slagen flinta samt 2 kvartsavslag. Keramiken, de brända benen, den brända leran och två av flintavslagen framkom i schaktets enda anläggning (A8). Anläggningen som utgjordes av en större avfallsgrop var på grund av schaktningsförhållandena och det faktum att fyllningen till en början inte syntes skilja sig nämnvärt mot matjorden svårupptäckt i ytan. Det var egentligen först då anläggningen snittats med maskin som det stod klart att det var en tydlig avfallsgrop. S4 som öppnades uppe på den plana höjden var delvis stört av en 3,5 x 3,5 meter stor nedgrävning (i sektionen 12-18 meter). I övrigt användes redan denna del av fornlämningen som ridväg och hästhage, vilket även det påverkat fornlämningen negativt. I S4 framkom relativt få fynd som inte var anläggningsanknutna. De som framkom påträffades i den nordöstra delen av schaktet (i sektionen 6-12 meter, L2) och bestod av brända lerklumpar och flintavslag, ill 11. De anläggningar som framkom var spridda över i stort sett hela 10

Ill. 7. Översiktskarta med fornlämningarna i och kring Långeberg markerade. Skala 1:5000. 11

Ill. 8. Schaktkarta över Säve 296 med anläggningar och schaktsektioner. Skala 1:500. schaktet (sektionerna 6-30 meter) och bestod av en grop (A9), en kokgrop (A10), ill 12, två kultulagerrester (A11 och A12), ett stolphål (A13) samt tre pinnhål (A15-17). Av dessa var A9 och A11-13 fyndförande. Fynden bestod av keramikskärvor, brända ben, rikligt med bränd lera och flintavslag. Det sammantagna fyndmaterialet i S4 utgjordes av 5 keramikskärvor, 13 bitar bränd lera, 1 bränt ben och 4 avslag. Utöver anläggningarna påträffades även antydan till årderspår (i sektionerna 18-24 respektive 24-30 meter). S5 bestod till stor del av omrörda lager med mycket recent material, men fynd framkom i form av övrig obearbetad flinta (i L3). Lagerföljden i S6 var snarlik den i S5 med omrörda lager. Ett flintavslag påträffades i lager 2. I lager 4 påträffades obearbetad flinta. S7 var fyndtomt med en lagerföljd liknande den i S5 och 6. Av de framkomna anläggningarna snittades A8-10, A12-14. A14 utgick som anläggning då det vid snittning visade sig vara rester av matjordslagret. Fynd Det sammantagna fyndmaterialet inom Säve 296 är relativt litet och utgjordes av 1 övrig kärna, 8 avslag samt 6 övrigt slagna flintor, bilaga 2. Materialet är anonymt, och utan stöd från 14 C-datering kan ingen närmare datering ges. Det sammantagna fyndmaterialet inom Mölndal 121 är relativt stort, med S2 och 4 som de mest fyndförande schakten. Fyndmaterialet utgjordes av 7 keramikskärvor, 15 bitar bränd lera i varierande storlek, 4 brända ben, 1 avslag med retusch, 5 övriga kärnor, 1 kärnfagment, 32 avslag, 22 övrigt slagna flintor, 1 kvartskärna och 2 kvartsavslag, bilaga 2. Flintmaterialet är relativt anonymt och därigenom svårdaterat. Keramiken och den brända leran sammantaget med de boplatsanknutna anläggningarna bör kunna knytas till järnålder. Tolkning Schaktningsövervakningarna i anslutning till fornlämningarna Säve 296 och Mölndal 121 12

Ill. 9. Schaktkarta över Mölndal 121. Skala 1:1000. 13

14 Ill. 10. Schaktsektioner och anläggningar, Mölndal 121. Skala 1:500.

har påvisat en förhistorisk närvaro inom ytan för förundersökningsschakten. Aktiviteterna omfattar de centrala delarna av båda fornlämningarna. Vad gäller Säve 296 är både anläggningarna och fynden relativt anonyma, vilket visar på vikten av att avsätta medel för analyser i ett tidigt skede av undersökningar av fornlämningar. Det som kan sägas är att anläggningarna är boplatsrelaterade och att härden (A1) har järnålderskaraktär. Att träffa på enstaka järnålderslämningar på platser där man tidigare angett stenålder som datering är mycket vanligt, varför det i detta fall inte kan ses som en fingervisning om hur man i nuläget ska tolka platsen. Inom fornlämningen Mölndal 121 är läget något annorlunda. Här påträffades fynd och anläggningar på tre nivåer. Det relativt anonyma fyndmaterial som framkom i den lägre nordöstra delen (S2 och S6) är svårtolkat. Det är möjligt att denna del hör samman med de tidigare framkomna stenåldersfynden men det är heller ingen omöjlighet att de hör samman med järnålderslämningarna. De anläggningar och fynd som påträffades uppe på platån i den sydvästra delen (S4) och i slänten upp mot platån (S3) har tydlig boplatskaraktär. Visserligen är fynden inte direkt daterande men sannolikheten om att det rör sig om järnålder är stor. Med tanke på antydan till järnålder och närheten till Långeberga gård bör arkiv- och kartstudier utföras vid eventuella ytterligare arkeologiska ingrepp i fornlämningen, då mycket pekar på att bosättningar från den äldre järnåldern i Göteborgsområdet i första hand utgjorts av ensamliggande gårdar och småskaliga och mer tillfälliga aktivitetsytor som troligtvis varit knutna till de olika gårdarna, Ragnesten 2005:179. Det har även framförts teorier om att bosättningsmönstren förändra- Ill. 11. Klump med bränd lera som påträffades i den nordöstra delen av schakt 4. 15

Ill. 12. Kokgropen i profil i schakt 4. Foto mot sydost. des under 200- och 300-talen e. Kr, och att man redan vid denna tid tog många historiskt belagda gårdslägen i besittning, Ragnesten 2005:161. Exempel på en sådan järnålderboplats är Björlanda 374, i direkt anslutning till Storegården. Storegården omnämns i skriftliga källor redan på 1500-talet. Vid en arkeologisk slutundersökning 2006 framkom här bland annat ett långhus med dateringar från romersk järnålder och en yta med tydliga årderspår, Nieminen & von der Luft 2008. Att avgöra eventuell samtidighet mellan ytan på platån, slänten och den sedan tidigare undersökta delen av Mölndal 121 är i detta läge inte möjligt. Inga medel var avsatta för analyser, vilket försvårar den inbördes tolkningen av platsen avsevärt. Antikvarisk bedömning Fornlämningarna Säve 296 och Mölndal 121 är att betrakta som undersökta och borttagna inom sträckningen för ridvägarna. För övriga delar av fornlämningarna kvarstår lagskyddet. 16

Källor Litteratur Andersson, Stina; Rex Svensson, Karin & Wigforss, Johan 1978 Sorteringsschema för flinta. Fyndrapporter 1978. Göteborgs Arkeologiska Museum Nieminen, Johannes 2007 Romartida gårdstun vid Storegården. Arkeologisk rapport & von der Luft, Magnus 2007:15. Göteborgs Stadsmuseum Nordqvist, Bengt Myrdal-Runebjer, Eva & Streiffert, Jörgen Ragnesten, Ulf 1996 Spridda lämningar från förromersk järnålder och stenålder. Arkeologisk slutundersökning av fornlämning 121 Mölndals Stad, Bohuslän. Internrapport 1996:z. UV Väst. 2005 Äldre järnålder, Smeder och bönder. Ur: Fångstfolk och bönder. Om forntiden i Göteborg. Red Andersson, Stina & Ragnesten, Ulf. Göteborgs Stadsmuseum Arkiv FMIS 17

Bilagor

Bilaga 1. Schaktbeskrivningar Säve 296 S1 (78 x 3 m) Uppdelat i sektioner om 6 meter vardera räknat från den östra schaktänden. Djupgrävning för en vidare lagerbeskrivning gjordes vid 6-12 och 66-72 meter. 0-6 m 0-25 Matjord 25-43 Grå sandig silt 43-53 Grus Fynd: 2 övrigt slagen flinta (L2) 6-12 m 0-26 Matdjord 26-43 Mörkbrun humös sand 43-59 Ljusbrun sand 59-70 Ljus brungul sand 70-100 Lera. Anläggningar: A1 Härd (0,8 x 2,0 m stor och 0,18 m djup. Framkom 0,56 m under marknivå). Fyllning: Sotig sand med mycket kol, mycket skörbränd sten 0,05-0,3 m i diameter. 12-18 m 0-26 Matjord 26-46 Brun sand 46-58 Grå sand Fynd: 1 avslag (L2) 18-24 m 0-24 Matjord 22-39 Mörkbrun humös sand 39-54 Gråsvart humös sand 54-69 Gul siltig sand 24-30 m 0-28 Matjord 28-38 Flammig grågul sand 38-63 Gul siltig sand 30-36 m Från 30 meter var det sedan tidigare bortschaktat ner till anläggningsnivå. 0-28 Matjord 28-38 Grå grusig sand 38-46 Gul siltig sand Fynd: 1 avslag, 1 övrigt slagen flinta (L2). 36-42 m 0-22 Matjord 22-32 Mörk humös sand med inslag av grus 32-42 Grågul siltig sand Fynd: 1 svallat avslag (L2) 42-48 m 0-22 Matjord 22-32 Mörk humös sand med inslag av grus 32-42 Grågul siltig sand Anläggningar: A2 Härdbotten (0,58 x 1 m stor och 0,06 m djup. Framkom 0,35 m under marknivå). Fyllning: Svart sotig sand med inslag av kol och grus. 2 skörbrända stenar i ytan. 48-54 m 0-23 Matjord 23-34 Mörk brunsvart hårt packad sand 34-36 Ljus sand 54-60 m 0-19 Matjord 19-32 Mörk brunsvart hård packad sand 32-37 Ljus sand Anläggningar: A3 Grop (0,6 x 0,7 m stor och 0,7 m djup. Framkom 0,37 m under marknivå.) Fyllning: Svart sotig sand med inslag av kol. 2 skörbrända stenar i ytan. 20

60-66 m 0-20 Matjord 20-30 Grå sand 30-39 Svart sotig sand med inslag av grus Anläggningar: A4 Grop (0,25 x 0,30 m stor och 0,12 m djup. Framkom 0,38 under marknivå.) Fyllning: Sotig sand med enstaka kolstänk, i botten 0,05-0,1 m stora stenar. Avgränsningen mot sydväst något otydlig. Osäkert stolphål. A6 Kulturlagerrest (1 x 3 m stor och 0,08 m djup. Framkom 0,3 m under markytan.) Fyllning: Svart sotig sand. 1 kärna, 5 avslag och 3 övrigt slagna flintor framkom i anläggningen. 66-72 m 0-29 Matjord 29-40 Gråbrun sand med småsten 40-43 Svart sotig sand med inslag av grus På grund av att schaktet i denna del vattenfylldes snabbt kunde ingen komplett lagerföljdsbeskrivning göras i djupschaktet. Anläggningar: A6 Se 60-66 m 72-78 m 0-30 Stört av modern nedgrävning, omrörda lager med tippmaterial. Anläggningar: A6 Se 60-66 m 21

Mölndal 121 S2 (13,6 x 3 m) Uppdelat i två sektioner om cirka 6 meter vardera räknat från den nordöstra schaktänden. Djupgrävning för en vidare lagerbeskrivning gjordes vid 0-6 meter. 0-6 m 0-33 Matjord 33-56 Gulgrå siltig sand 56-84 Mörk svartgrå lerartad sandig silt 84-114 Gul lera 114-140 Blå lera Fynd: 1 övrig kärna och 8 avslag (2 svallade) (L1), 1 kärnfragment, 1 avslag med retusch, 6 avslag och 7 övrigt slagen flinta (L2), 1 övrig kärna, 2 avslag och 1 övrigt slagen flinta (L3) och 1 övrigt slagen flinta (L4) 6-13,6 m 0-35 Matjord 35-43 Mörkgrå siltig sand 43-63 Ljusgrå siltig sand Fynd: 3 avslag och 7 övrigt slagen flinta (4 svallade) (L1) och 3 övriga kärnor, 5 avslag (1 bränt) och 5 övrigt slagna flintor (L2-3) S3 (22 x 3 m) Uppdelat i sektioner om cirka 6 meter vardera räknat från den nordöstra schaktänden. 0-6 m 0-10 Matjord 10-30 Gul lera Omrörda lager, dränering i nordöstra delen. 6-12 m 0-30 Matjord 30-53 Gul lera Omrörda lager 12-18 m 0-30 Matjord 30-63 Gul lera Anläggningar: A8 Avfallsgrop (0,5-1 x 3,94 m stor och 0,4 m djup. Framkom i södra schaktväggen 0,4 m under markytan.) Fyllning: 0-30 Gråsvart humös sand 30-40 Grå silt Anläggningen var svårupptäckt på grund av svårheter att skilja fyllningen från matjorden samt schaktningsförhållandena. 2 keramikbitar, 3 brända ben, 2 bitar bränd lera, 2 avslag, 1 övrigt slagen flinta och 2 kvartsavslag framkom i L1 i anläggningen. 18-22 m 0-30 Matjord 30-50 Gul finkornig sand Fynd: 1 kvartskärna och 1 avslag (L1) S4 (37 x 3 m) Uppdelat i sektioner om cirka 6 meter vardera räknat från den nordöstra schaktänden. 0-6 m 0-20 Matjord 20-32 Ljus flammig grusig sand 6-12 m 0-20 Matjord 20-35 Sandig gulbrun silt med inslag av grus Fynd: 2 klumpar bränd lera och 1 avslag (i övergången mellan L1 och L2) Anläggningar: A9 Grop (0,37 x 28 m stor och 0,21 m djup. Framkom 0,2 m under mark.) Fyllning: gråbrun humös sand. 1 bit bränd lera och 1 avslag påträffades i anläggningens yta och 1 keramikbit i anläggningens botten. 22

12-18 m 0-20 Matjord 20-30 Humös brun sand med stänk av bränd lera och kol 30-33 Ljus siltig sand Från 12,5-16 m var schaktet till stora delar stört av recent nedgrävning Inga Fynd Anläggningar: A10 Kokgrop (1 x 1,5 m stor och 0,35 m djup. Framkom 0,1 m under markytan och fortsätter in sydöstra schaktväggen.) Fyllning: Skärvsten, cirka 0,05-0,3 m stora samt mycket sot och kol. 18-24 m 0-24 Matjord 24-34 Brun humös sand med stänk av bränd lera och kol 34-40 Ljus brungul siltig sand Anläggningar: A11 Kulturlagerrest (0,6 x 1 m stor. Framkom 0,27 m under markytan och fortsätter in i nordvästra schaktväggen) Fyllning: Mörkbrun sand med sot och kolstänk. Enstaka skärvsten i nordöstra kanten. 5 bitar bränd lera påträffades i anläggningsytan. A12 Kulturlagerrest (0,82 x 1,77 m stor och 0,16 m djup. Framkom 0,2 under markytan) Fyllning: Mörkbrun sand med stor mängd fragmentariskt bränd lera. 4 bitar keramik, 5 bitar bränd lera, 1 bränt ben och 1 avslag påträffades i anläggningen. A12 snittades med spade. A13 Stolphål, stenskott (0,26 x 0,26 meter stor och 0,32 meter djupt. Framkom 0,32 m under markytan.) Fyllning: Mörkbrun sand, fem 0,7 x 0,14 m stora stenar i nedre delen av anläggningen. 1 avslag påträffades i botten av anläggningen. 24-30 m 0-30 Matjord 30-40 Brungul flammig siltig sand Anläggningar: A15 Pinnhål (0,9 x 0,9 m stor. Framkom 0,27 m under markytan.) Fyllning: Mörkbrun sand A16 Pinnhål Pinnhål (0,9 x 0,9 m stor. Framkom 0,27 m under markytan.) Fyllning: Mörkbrun sand A17 Pinnhål Pinnhål (0,9 x 0,9 m stor. Framkom 0,27 m under markytan.) Fyllning: Mörkbrun sand Anläggningarna framkom med 0,1 meters mellanrum. 30-37 m 0-30 Omrörda jordlager 30- Anriknings/kulturlager Berg i dagen mellan 31,4-36,1 meter S5 (5 x 2,5 m) 0-15 Matjord 15-25 Brun humös sand 25-40 Gul lerig silt Omrörda lager med mycket recent material (L2). Fynd: Obearbetad övrig flinta (L3). S6 (6 x 2,5 m) I schakt 6 gjordes en djupgrävning för en vidare lagerbeskrivning. 0-30 Matjord 30-50 Brun humös sand 50-70 Sandig silt 70-85 Gulbrun lera 85-95 Blågrå lera Omrörda lager med recentmaterial (L2) Fynd: 1 avslag (L2) och obearbetad övrig flinta (L4) 23

S7 (14 x 2,7 m) Uppdelat i sektioner om cirka 6 meter vardera räknat från den sydvästra schaktänden. 0-6 m 0-20 Matjord 20-32 Brun humös sand 32-45 Gul lerig silt 6-14 m 0-35 Lerblandad matjord 35-60 Grå lera Schaktningen avbröts här på grund av att en bäck skar igenom fornlämningen. 24

Bilaga 2. Fynd Säve 296 Undernr Grävningsenhet Sakord st Material Beskrivning 1 S1 L2 (0-6 m) Övrigt slagen 2 Flinta 2 S1 L2 (12-18 m) Avslag 1 Flinta 3 S1 L2 (30-36 m) Avslag 1 Flinta 4 S1 L2 (30-36 m) Övrigt slagen 2 Flinta 5 S1 L2 (36-42 m) Avslag 1 Flinta Svallad 6 S1 A6 (60-66 m) Övrig kärna 1 Flinta 7 S1 A6 (60-66 m) Avslag 5 Flinta 8 S1 A6 (60-66 m) Övrigt slagen 3 Flinta 25

Mölndal 121 Undernr Grävningsenhet Sakord st Material Beskrivning 1 S2 L1 (0-6 m) Övrig kärna 1 Flinta 2 S2 L1 (0-6 m) Avslag 8 Flinta 2 svallade 3 S2 L2 (0-6 m) Avslag med retusch 1 Flinta 4 S2 L2 (0-6 m) Kärnfragment 1 Flinta 5 S2 L2 (0-6 m) Avslag 6 Flinta 6 S2 L2 (0-6 m) Övrigt slagen 7 Flinta 7 S2 L3 (0-6 m) Övrig kärna 1 Flinta 8 S2 L3 (0-6 m) Avslag 2 Flinta 9 S2 L3 (0-6 m) Övrigt slagen 1 Flinta 10 S2 L4 (0-6 m) Övrigt slagen 1 Flinta 11 S2 L1 (6-13,6 m) Avslag 3 Flinta 12 S2 L1 (6-13,6 m) Övrigt slagen 7 Flinta 4 svallade 13 S2 L2-3 (6-13,6 m) Övrig kärna 1 Flinta 14 S2 L2-3 (6-13,6 m) Övrig kärna 1 Flinta 15 S2 L2-3 (6-13,6 m) Övrig kärna 1 Flinta 16 S2 L2-3 (6-13,6 m) Avslag 5 Flinta 1 bränd 17 S2 L2-3 (6-13,6 m) Övrigt slagen 5 Flinta 18 S3 A8 (12-18 m) Keramik 2 Keramik 19 S3 A8 (12-18 m) Bränt ben 3 Ben 20 S3 A8 (12-18 m) Bränd lera 2 Lera 21 S3 A8 (12-18 m) Avslag 2 Flinta 22 S3 A8 (12-18 m) Övrigt slagen 1 Flinta 23 S3 A8 (12-18 m) Avslag 2 Kvarts 24 S3 L1 (18-22 m) Avslag 1 Flinta 25 S3 L1 (18-22 m) Kärna 1 Kvarts 26 S4 L1-L2 (6-12 m) Bränd lera 2 Lera 27 S4 L1-L2 (6-12 m) Avslag 1 Flinta 28 S4 A9 (6-12 m) Keramik 1 Keramik 29 S4 A9 (6-12 m) Bränd lera 1 Lera 30 S4 A9 (6-12 m) Avslag 1 Flinta 31 S4 A11 (18-24 m) Bränd lera 5 Lera 32 S4 A12 (18-24 m) Keramik 4 Keramik 33 S4 A12 (18-24 m) Bränt ben 1 Ben 34 S4 A12 (18-24 m) Bränd lera 5 Lera 35 S4 A12 (18-24 m) Avslag 1 Flinta 36 S4 A13 (18-24 m) Avslag 1 Flinta 37 S6 L2 Avslag 1 Flinta 26

RIO KULTUR KOOPERATIV ARKEOLOGI Kulturhistorisk rapport 28 ISSN 1652-1897