ORUST SJÖAR. En försurningsstudie och naturinventering. Lars-Olof Ramnelid

ORUST SJÖAR En försurningsstudie och naturinventering Lars-Olof Ramnelid

1 SAMMANFATTNING Detta arbete innefattar en inventering av Orusts 21 största sjöar ( 0,8 ha) samt fyra stycken hällkar * på öns västkust. Syftet var att få en uppfattning om försurningsläget i kommunen, samt söka nå ökad kunskap om varför en sjö drabbas av försurning. Vidare genomfördes en inventering av sötvattensfloran för att ytterligare kartlägga de olika sjötypernas fördelning och karaktär. Resultaten visar att Orust i stort klarat sig från försurning. De flesta sjöar har ett neutralt ph och en måttlig till hög alkalinitet. En trolig förklaring till detta är den skaljord som finns på ön, dels diffust och dels i form av bankar. Även jordbruket kan i viss mån spela en positiv roll i sammanhanget. Florainventeringen bekräftar att Orusts sjöar i de flesta fall är välbuffrade. I flertalet vatten återfinns kärlväxter som gynnas av kalk och/eller näringsrika förhållanden. Ön utmärks dock av ett antal olika sjötyper där även sura, näringsfattiga vatten ingår i bilden. * Små sjöar eller dammar som ligger nära havet och enbart är omgivna av kala hällar. De har mycket små tillrinningsområden.

2 INLEDNING Försurningen har under det senaste årtiondet intagit en alltmer framskjuten position som ett av våra stora miljöproblem. Inte minst Bohuslän har drabbats hårt av det sura nedfallet. Samtidigt finns fortfarande luckor i vårt kunnande om varför en sjö blir sur och vilken roll omgivande mark spelar. Vi behöver därför öka kunskapen om hur sjöns vatten påverkas av tillrinningsområdenas geologi och markanvändning. Orust är ett mycket intressant område när det gäller möjligheten att studera olika vattens försurningskänslighet. Här finns ett antal sjöar av inbördes heterogen karaktär. Sura, oligotrofa skogssjöar, eutrofa slättlandssjöar och kalkrika oligotrofa sprickdalssjöar är några av de representerade vattenekosystemen på ön. Föreliggande projekt bestod huvudsakligen av följande delar: 1. Ta fram tillrinningsområde för varje enskild sjö (tabell 1 o 2) 2. Beskriva markanvändning, skalförekomst (tabell 2) och geologi (karta 4, ref nr 4) för tillrinningsområdena 3. Insamla vattenprover och bestämma ph, alkalinitet, ledningsförmåga och färg (tabell 3, karta 2 och 3) 4. Söka förklara varför vissa vatten hotas av försurning medan andra har stabilt ph och hög alkalinitet (diagram 1 5) 5. Inventera kärlväxtfloran i och vid Orusts sjöar. Resultatet från vegetationskarteringen återfinns i bilaga, vilken också innehåller korta kommentarer om varje sjös flora. Kollungeröd vatten är undantagen från projektet då en kärlväxtinventering utförts vid ett tidigare tillfälle. I övrigt redovisas sjöarnas areal, höjd över havet samt fiskbestånd (tabell 1).

3 METODIK Arealbestämning av sjöar och tillrinningsområden gjordes med hjälp av den ekonomiska kartan (1:10 000) och planimeter. Sjöarnas areal innefattar endast den enligt kartan öppna vattenytan. Markanvändning erhölls med hjälp av den ekonomiska kartan samt inventering i fält. Arealen bestämdes med planimeter. Alla siffror har avrundats till jämna 5, 10 eller 100-tal (aldrig över ± 5 %). Sjöarnas höjd över havet erhölls från den ekonomiska kartan. Uppgifter om fisk i sjöarna kommer från Fiskenämnden i Uddevalla (Ref nr 1). Uppgifter om skalbankar är tagna ur en inventering gjord på Orust 1976 (Ref nr 3). Vattenprov togs med enliters plastflaska och vattnet analyserades på länsstyrelsens laboratorium. ph, alkalinitet, ledningsförmåga och färg undersöktes varvid i tur och ordning ph-meter, saltsyratitrering, konduktivimeter och kolorimeter användes (alla enligt SIS-standard). Orsaken till att ovanstående variabler valdes är följande: 1 ph avspeglar koncentrationen av vätejoner i vattnet och är därmed en direkt mätare på vattnets surhetsgrad. 3 Ledningsförmågan avspeglar den totala jonkoncentrationen i vattnet. En ökning av ledningsförmågan kan antyda att en smygande försurning startat, då urlakningen av joner från omgivande mark ökar om ph i markvätskan sjunker (vätejoner tränger ut andra joner från kolloiderna). 4 Färgtalet är en mindre säker indikation på försurning. Många sjöar blir dock betydligt klarare vid en sänkning av ph-värdet, eftersom humus ämnen av olika slag fälls ut. I vissa extremt dystrofa sjöar (brunvattenssjöar) kan denna process emellertid inte iakttas. RESULTAT Materialet från de 25 sjöarna och hällsjöarna visar att Orust klarat sig relativt bra från försurning. Endast tre av sjöarna (karta 1-3, nr 17, 20, 21) har ett ph under 6,0 och bara fyra (nr 16, 17, 20, 21) visar en alkalinitet under 0,10 mekv/l. 16 sjöar har ett ph-värde mellan 6,5 och 7,5. Situationen blir i stort sett bättre ju längre väster ut man kommer på ön (karta 2 och 3). Sjöarna på Storehamnsplatån (nr 6-11) har höga ph-värden och en mycket hög alkalinitet (0,32-0,88 mekv/l). Hällsjöarna på västkusten visar däremot tämligen låga ph- och alkalinitetsvärden (ph 5,3-6,4; alk 0-0,03 mekv/l).

4 Generellt sett är konduktivitetssiffrorna tämligen låga på Orust. De högsta värdena har också här sjöarna på Storehamnsplatån (Bondevatten 12,9 ms/m). Rödvattnets höga siffra (191 ms/m) beror på att sjön är saltvattenpåverkad vid högvatten i havet. Färgtalen är i allmänhet relativt låga. Högst värde har den dystrofa sjön Långmyrs vatten (90 mg Pt/l). Lägst värden visar de två sprickdalssjöarna på Storehamnsplatån, Djupvatten och Krokevatten (20 resp. 25 mg Pt/l). De ligger båda högst upp i sina resp. vattensystem. DISKUSSION Förklaringen till varför flertalet av Orust sjöar har ett stabilt ph och hög alkalinitet kan troligen sökas i följande tre orsaker: 1 Skaldjur diffust och i form av bankar. 2 Jordbrukspåverkan. 3 Tämligen låg nederbörd (åtminstone på de västra delarna). Här skall framför allt de två första punkterna diskuteras. Teori 1: Nästan hela Orust ligger under högsta kustlinjen (120 m i mellersta Bohuslän). Det finns därför ett antal skal jordsavlagringar på ön, varav 25 st är rena skalbankar. Landhöjningen är en process som har pågått i över 10 000 år (Ref nr 3, sid 7). Sjöar med tillrinningsområden som ligger högt borde därför blivit utsatta för en större urlakning än lågt liggande sjöar, eftersom de förra befunnit sig över havsytan under en längre tidsperiod. Halten av buffrande material bör i så fall vara mindre och sjöarna surare. Diskussion: Diagram 1 och 2 visar sjöarnas höjd över havet avsatt mot ph respektive alkalinitet. Tre grupper utkristalliserar sig här: 1 Hällsjöarna. Dessa ligger visserligen lågt men tillrinningsområdena består endast av hällmark, varför buffertkapaciteten ändå blir låg. Den koncentration av karbonatjoner som finns i tre av hällsjöarna kommer troligen luftburet från havet. 2 Storehamnsplatåsjöarna. De visar samtliga mycket höga ph- och alkanitetsvärden. Förklaringen är troligen rikedomen av skalmaterial i sedimenten på västra Orust (Ref nr 3, karta 1; Ref nr 2, sid. 6-8, 25-27). 3 Övriga sjöar. Om man av ovanstående skäl (punkt 1 och 2) bygger en regressionslinje på enbart övriga sjöar, fås en tämligen god korrelation mellan höjd över havet och ph respektive alkalinitet (Diagram1: regressionskoefficient - 0.019, korrelationskoefficient -0,71; Diagram 2: r k -0,005, k k -0,72). De högt liggande sjöarna har lägre ph och alkalinitet än de lågt belägna. Detta resultat behöver dock nödvändigtvis inte ha urlakningen som enda förklaring. Jordbruksmarken kan vara en annan viktig faktor. Teori 2: Jordbruksmarken består mestadels av finare jordar och kan därför antas hålla ett högre ph än omgivande skogsmark. Dessutom tillförs ofta kalk på åkrarna. Sjöar som ligger

5 inom områden med mycket jordbruksmark bör därför vara motståndskraftigare mot försurning än övriga vatten. Diskussion: Diagram 3 och 4 visar andel jordbruks park inom tillrinningsområdena, avsatt mot ph respektive alkalinitet. Också här får vi tre grupper: a Sjöar med ingen eller nästan ingen jordbruksmark i sina tillrinningsområden. Med undantag av Håltavatten (nr 13) har samtliga låga ph-värden och låg alkalinitet. b Storehamnsplatåsjöarna (nr 6-11), Vasserödvatten (nr 12) samt Skogsvattnet (nr 25). Dessa åtta sjöar har tämligen låg andel jordbruksmark 1 tillrinningsområdena, men visar ändå höga ph- och alkalinitetsvärden, Förklaringen är säkerligen åter skaljordsrikedomen på framför allt västra Orust, men också omkring Skogsvattnet i de sydöstra delarna. c Sjöar med tämligen stor andel jordbruksmark i sina tillrinningsområden. De visar alla relativt neutrala ph-värden och en acceptabel buffertförmåga. Även om skaldjursmaterial i jorden är av överordnad betydelse ser det också ut som om jordbruket skulle spela en viktig roll vad gäller motståndskraften mot försurning. Om man av ovan anförda skäl bygger en regressionslinje på enbart grupperna a och c fås god korrelation mellan andel jordbruksmark i tillrinningsområdena och ph respektive alkalinitet (Diagram 3: r k 0,037, k k 0,75; Diagram 4: r k 0,006, k k 0,80). Teori 3: Om skaljorden spelar en stor buffrande roll, bör sjöar med skaljordsbankar inom sina tillrinningsområden visa höga ph-värden och en hög buffertförmåga. Förutsättningen är att bankernas inverkan inte överskyls av ett i övrigt mycket stort tillrinningsområde. Sjöar utan bankar bör däremot variera desto mer beroende på karaktär, men som grupp visa lägre medelvärde. Diskussion: Diagram 5 visar en jämförelse mellan sjöar med och utan skaldjursbankar vad gäller alkalinitet. Medelvärdena är givna med 95 % konfidensintervall. I intervallet 5,2 är de tre Storehamnsplatåsjöarna undantagna (nr 7, 9, 10). De övriga resultaten (diagram 1-4) pekar på att det finns rikligt ned skalmaterial också i deras tillrinningsområden, även om det inte ligger i form av bankar. De tre sjöarna har därför mycket hög alkalinitet. Medelvärdena med konfidensintervall är följande: alkalinitet: 5.1 0,17+- 0,09 mekv/l utan skaljordsbank 5.2 0,10+- 0,07 mekv/l 5.3 0,48+- 0,23 mekv/l med skaljordsbank Intervallen 5.2 och 5.3 överlappar inte varandra, medan det är någon liten överlappning mellan intervallen 5.1 och 5.3. Det betyder att även om hela materialet tas med (också sjöarna 7, 9, 10) kan man med ganska god säkerhet säga att de två grupperna inte har med varandra att göra. Sjöarna med skaljordsbank har med knappa 95 % säkerhet i medeltal högre alkalinitet än de utan. Resultatet styrker att skalmaterialet spelar en mycket stor roll vad gäller sjöarnas motståndskraft mot försurning.

6 Sammanfattning Försurningen av sjöar har ännu inte blivit något större problem på Orust. Endast fyra vatten visar vikande ph- och alkalinitetsvärden. Samtliga omges av barrskog och/eller hällmark. Resultatet av denna undersökning indikerar att skalmaterialet i marken är en mycket viktig förklaring till den fördelaktiga situationen för sjöarna på ön. Framför allt västra Orust är gynnat men även de östra delarna innehåller en hel del skaljordar. En annan faktor som kan ha en positiv inverkan är jordbruket. Samtliga sjöar som omges av stora arealer jordbruksmark visar neutrala ph-värden och en måttlig till hög alkalinitet.

7 REFERENSER 1 Fiskenämnden och läns- Sjöar i Orusts kommun (1981) styrelsen i Göteborgs och Bohus län 2 Olsson, Lennart Storehamnsområdet, Orusts kommun, en översiktlig naturinventering (1975) 3 Svensson, Göran Skalbanksundersökningar på Orust, Bohuslän (1976) 4 Sveriges geologiska Serie Ac No 3, Uddevalla (1901) undersökning 5 Fries, Harald Göteborgs och Bohus läns fanerogamer och ormbunkar (1945, rev. 1971) 6 Krok-Almqvist Svensk Flora 1 (1960) 7 Lid, Johannes Norsk och svensk flora (1963)

Tabell 1 Allmänt Sjö Ekkarta Area Tillrinnings- H.ö.h. Fisk (nr) (ha) område (ha) (m) Assmunderöd vatten 149NV 22 3 400 24 abborre,björkna,braxen,gädda, mört, sarv Bondevatten 127NV 0,8 75 ca 63 Ingen uppgift Djupvatten 127NV 3,5 20 ca 70 Ingen uppgift Granvattnet 149NO 18 100 57 abborre,braxen,gädda, mört, sutare, ål Grindsbyvattnet 149 134 3 000 30 abborre,björkna,braxen gädda, mört, sarv, sutare ål Gunnerödsvatten 139NO 4,0 200 62 Ingen uppgift Håbackevatten 127NV 1,2 85 ca 67 Ingen uppgift Håltavatten 136NO 2,1 250 ca 47 Ingen uppgift Hällkar vid Dummelsvik 135SO 0,6 5 ca 15 - Hällkar vid Edshultshall 126SO 0,9 6 ca 20 - Hällkar vid Lillehamn 126SO 0,4 3 ca 23 - Höggeröd vatten 160NV 11 130 64 abborre,gädda,ål Kollungeröd vatten 139SV 62 1 100 36 abborre,braxen,gädda, mört, sutare, ål Krokevatten 127NV 6,3 45 ca 68 Ingen uppgift Långmyrs vatten 159N0 0,9 45 73 Ingen uppgift Rödsvatten 126NO 5,8 360 ca 1 Ingen uppgift Rödsvatten - 137NV 42 1 900 23 abborre,gädda,mört Vassbotten 147SV Rörtjärnet 138NV 1,2 25 ca 87 Ingen uppgift Skogsvattnet 129SO 1,3 35 ca 25 Ingen uppgift * Stora dammen 135NO 0,4 2 ca 22 - Tohålevattnet 149NO 2,2 50 57 Ingen uppgift Torebosjön 147SV 10 2 200 18 abborre,gädda, mört, sutare, ål Vassdalsvatten 136SV 4,8 270 ca 65 Ingen uppgift Vasseröd vatten 118NO 3,0 120 ca 13 Ingen uppgift Äskekärrs vatten 127NV 1,7 80 ca 67 Ingen uppgift * Hällkar

Tabell 2 Markanvändning Tillrinnings- Andel (%) Sjö område Sjö myr+ åker äng åker+ häll löv- barr- skal- (ha) sump äng skog skog bankar Assmunderöd vatten 3 400 5 1 19 11 30 5 6 53 - Bondevatten 75 1 8 3 4 7 53 29 2 1 Djupvatten 20 20 5 0 10 10 60 3 2 - Granvattnet 100 18 2 1 4 5 7 9 59 - Grindsbyvattnet 3 000 5 1 20 11 31 6 5 52 - Gunnerödsvatten 200 2 2 8 13 21 5 13 57 - Håbackevatten 85 2 8 1 6 7 59 12 12 1 Håltavatten 250 1 1 0 1 1 17 8 72 - Hällkar vid Dummelsvik 5 12 0 0 0 0 88 0 0 - Hällkar vid Edshultshall 6 15 0 0 0 0 85 0 0 - Hällkar vid Lillehamn 3 13 0 0 0 0 87 0 0 - Höggeröd vatten 130 8 5 5 13 18 0 3 66 - Kollungeröd vatten 1 100 6 3 21 9 30 4 5 52 - Krokevatten 45 13 2 0 11 11 51 7 16 - Långmyrs vatten 45 2 7 4 2 6 0 0 85 - Rödsvatten 360 2 1 9 8 17 60 14 6 2 Rödsvatten - Vassbotten 1 900 2 1 14 12 26 3 10 58 1 Rörtjärnet 25 4 20 0 0 0 52 12 12 - Skogsvattnet 35 3 0 11 0 11 9 23 54 1 Stora dammen 2 20 0 0 0 0 80 0 0 - Tohålevattnet 50 4 4 0 4 4 0 0 88 - Torebosjön 2 200 2 1 12 10 22 3 10 62 1 Vassdalsvatten 270 3 4 1 6 7 52 19 15 2 Vasseröd vatten 120 2 2 3 7 10 38 18 30 - Äskekärrs vatten 80 10 8 0 7 7 46 4 25 -

Tabell 3 Analysvärden Sjö ph lab Alk:mekv/l Kond: ms/m Färg: mg Pt/l Assmunderöd vatten 7,0 0,16 5,8 60 * Bondevatten 7,4 0,88 12,9 40 Djupvatten 7,4 0,32 9,1 20 Granvattnet 5,9 0,07 5,0 50 Grindsbyvattnet 6,8 0,15 5,8 60 Gunnerödsvatten 6,6 0,11 5,0 80 * Håbackevatten 7,0 0,49 9,0 60 Håltavatten 6,9 0,18 6,3 30 * Hällkar vid 6,4 0,03 5,4 40 Dummelsvik * Hällkar vid 6,2 0,03 6,7 40 Edshultshall * Hällkar vid 6,2 0,02 5,9 50 Lillehamn Höggeröd vatten 6,9 0,15 5,9 60 Kollungeröd vatten 7,0 0,29 6,8 40 * Krokevatten 7,5 0,61 11,2 25 Långmyrs vatten 5,1 0 4,7 90 Rödsvatten 7,8 0,90 191 1) 50 Rödsvatten- 7,0 0,22 7,2 50 Vassbotten * Rörtjärnet 6,3 0,03 4,5 50 Skogsvattnet 6,8 0,50 9,0 70 * Stora dammen 5,3 0 7,3 40 Tohålevattnet 5,7 0,01 4,6 30 Torebosjön 7,0 0,18 6,5 50 Vassdalsvatten 7,3 0,65 9,9 50 * Vasseröd vatten 7,3 0,41 12,1 40 * Äskekärrsvatten 7,4 0,54 11,2 50 * 82-04-21 1) Sjön ör saltvattenpåverkad övr. 82-04-19

Bilaga 1 1 (31) Inventering av kärlväxtfloran i och vid Orusts sjöar Föreliggande inventering, utförd sommaren 1982, är ett försök att översiktligt beskriva strand- och vattenvegetationen vid Orusts insjöar. Arbetet gör inte anspråk på att vara heltäckande i fråga om artlistorna. Huvudsyftet har i stället varit att ge ett begrepp om vilka kärlväxter som dominerar i och vid de olika sjöarna. Inventeringen understryker tidigare påstående, att Orust kan uppvisa ett flertal olika sjötyper. Växtligheten varierar i fråga om både arter och riklighet beroende på näringsrikedom, kalkhalt, läge m.m. Artlistorna är indelade i tre grupper med avseende på växternas förekomst: 1 Rikligt förekommande (RF) - Beståndsbildande växter som återfinns runt större delar av sjön och där intar en dominerande ställning. 2 Vanligen förekommande (VF) - Växter som återfinns utspridda på ett flertal lokaler i eller omkring sjön. Hit förs också arter som bildar dominerande bestånd i ett mer begränsat område (jfr grupp 1). 3 Förekommande (F) - Växter som återfinns på endast en eller ett fåtal lokaler. Sjöarna har placerats i nummerordning enligt karta 1.

2 1 Stora dammen RF Nymphaea alba Vit näckros VF Carex nigra Småstarr C. rostrata Flaskstarr Comarum palustre Kråkklöver Equisetum fluviatile Sjöfräken Erica tetralix Klockljung Eriophorum angustifolium Ängsull Juncus effusus Veketåg Lycopus europaeus Strandklo Molinia caerulea Blåtåtel Potamogeton natans Gäddnate Scirpus palustris Knappsäv F Alisma plantago-aquatica Carex echinata Drosera rotundifolia Glyceria fluitans Mentha arvensis Sparganium minimum Urtricularia vulgaris Svalting Stjärnstarr Rundsileshår Vanligt mannagräs Åkermynta Dvärg-igelknopp Vattenbläddra Kommentar: Grund hällsjö av oligotrof karaktär. Tillrinningsområdet är mycket litet och består av hällmark. Vattenytan täcks till stora delar av vit näckros, men även sjöfräken har viss utbredning.

3 2 Hällsjö vid Dummelsvik RF Equisetum fluviatile Nymphaea alba Sjöfräken Vit näckros VF Carex nigra Småstarr Comarum palustre Kråkklöver Drosera rotundifolia Rundsileshår Erica tetralix Klockljung Eriophorum angustifolium Ängsull Juncus bulbosus Löktåg J. effusus Veketåg Menyanthes trifoliata Vattenklöver Potamogeton natans Gäddnate Rhyncospora alba Vitag Sparganium minimum Dvärg-igelknopp Viola palustris Kärrviol F Carex echinata Stjärnstarr C. panicea Hirsstarr Lycopus europaeus Strandklo Narthecium ossifragum Myrlilja Scirpus caespitosus Tuvsäv S. lacustris Sjösäv Urtricularia vulgaris Vattenbläddra Kommentar: Grund hällsjö av oligotrof karaktär. Tillrinningsområdet är mycket litet och består av hällmark. Vattenytan täcks av vit näckros och sjöfräken.

4 3 Hällsjö vid Lillehamn RF Nymphaea alba Scirpus palustris Vit näckros Knappsäv VF Carex nigra Småstarr C. rostrata Flaskstarr Comarum palustre Kråkklöver Equisetum fluviatile Sjöfräken Erica tetralix Klockljung Eriophorum angustifolium Ängsull Juncus bulbosus Löktåg J. effusus Veketåg Menyanthes trifoliata Vattenklöver Molinia caerulea Blåtåtel Potamogeton natans Gäddnate F Alisma plantago-aquatica Carex panicea Glyceria fluitans Lycopus europaeus Scirpus lacustris Svalting Hirsstarr Vanligt mannagräs Strandklo Sjösäv Kommentar: Grund hällsjö av oligotrof karaktär. Tillrinningsområdet är mycket litet och består av hällmark. Vattenytan täcks av vit näckros samt glest med knappsäv och sjöfräken.

5 4 Hällsjö vid Edshultshall VF Alisma plantago-aquatica Svalting Comarum palustre Kråkklöver Drosera rotundifolia Rundsileshår Equisetum fluviatile Sjöfräken Eriophorum angustifolium Ängsull Juncus bulbosus Löktåg J. effusus Veketåg Menyanthes trifoliata Vattenklöver Molinia caerulea Blåtåtel Nymphaea alba Vit näckros Peucedlanum palustre Kärrsilja Scirpus palustris Knappsäv Typha latifolia Bredbladigt kaveldun F Carex cf. acuta x nigra Vass-starr x Småstarr C. nigra Småstarr C. panicea Hirsstarr Glyceria fluitans Vanligt mannagräs Juncus articulatus Ryltåg Lycopus europaeus Strandklo Lysimachia vulgaris Videört Phragmites communis Vass Potamogeton natans Gäddnate Sparganium minimum Dvärg-igelknopp Kommentar: Hällsjö av huvudsakligen oligotrof karaktär. Tillrinningsområdet är mycket litet och består av hällmark. Övervattensvegetationen är tämligen gles och har liten utbredning.

6 5 Rödsvatten RF Phragmites communis Vass VF Lysimachia thyrsiflora Topplösa L. vulgaris Videört Potamogeton pectinatus Borstnate Scirpus maritimus Havssäv S. palustris Knappsäv Stachys silvatica Stinksyska Typha latifolia Bredbladigt kaveldun F Angelica silvestris Lycopus europaeus Scirpus lacustris Strätta Strandklo Sjösäv Kommentar: Sjön är påverkad av saltvatten, som vid högvatten strömmar in från Boxviks kile. Salthalten var 1982-04-19 ca 1,2 O /oo. Övervattensvegetationen är måttlig och domineras av vass. Saltvattenpåverkan indikeras av havssäv och borstnate.

7 6 Vassdalsvatten RF Nymphaea alba Phragmites communis Scirpus lacustris Vit näckros Vass Sjösäv VF Angelica silvestris Carex nigra Comarum palustre Filipendula ulmaria Iris pseudacorus Juncus articulatus Lycopus europaeus Lysimachia vulgaris Menyanthes trifoliata Nuphar luteum Potamogeton natans Strätta Småstarr Kråkklöver Älgört Gul svärdslilja Ryltåg Strandklo Videört Vattenklöver Gul näckros Gäddnate F Alisma plantago-aquatica Svalting Carex cf. elata Bunkestarr C. hostiana Gulstarr C. lasiocarpa Trådstarr C. panicea Hirsstarr C. rostrata Flaskstarr C. cf. tumidicarpa Grönstarr Equisetum fluviatile Sjöfräken Eriophorum angustifolium Ängsull Galium palustre vattenmåra Juncus effusus Veketåg Lysimachia thyrsiflora topplösa Lythrum salicaria Fackelblomster Mentha arvensis Åkermynta Myriophyllum verticillatum Kransslinga Potamogeton praelongus Långnate Ranunculus flammula Ältranunkel Rhyncospora alba Vitag

8 F (forts.) Scirpus palustris Knappsäv S. pauciflorus Tagelsäv Senecio jacobaea Vanlig stånds Sparganium cf. angustifolium Plattbladig igelknopp S. minimum Dvärg-igelknopp Triglochin palustre Kärrsälting Kommentar: Mesotrof sprickdalssjö med kalkrikt vatten och med kraftig övervattensvegetation i vikarna. Vass, och i viss mån sjösäv, dominerar denna växtlighet, medan flytbladsvegetationen huvudsakligen består av näckrosor. I den östra viken finns även ett stort bestånd av gäddnate.

9 7 Krokevatten RF Carex lasiocarpa Phragmites communis Trådstarr Vass VF Alisma plantago-aquatica Svalting Carex nigra Småstarr Comarum palustre Kråkklöver Eguiseturn fluviatile Sjöfräken Juncus effusus Veketåg Littorella uniflora Strandpryl Lobelia dortmanna Notblomster Lysimachia thyrsiflora Topplösa Menyanthes trifoliata Vattenklöver Molinia caerulea Blåtåtel Myriophyllum alterniflorum Hårslinga Nymphaea alba Vit näckros Potamogeton natans Gäddnate P. praelongus Långnate Typha angustifolia Smalbladigt kaveldun Urtricularia vulgaris Vattenbläddra F Agrostis stolonifera Krypven Carex panicea Hirsstarr C. cf. tumidicarpa Grönstarr Eriophorum angustifolium Ängsull Galium palustre Vattenmåra Iris pseudacorus Gul svärdslilja Juncus articulatus Ryltåg Lysimachia vulgaris Videört Nuphar luteum Gul näckros Peucedanum palustre Kärrsilja Scirpus lacustris Sjösäv S. palustris Knappsäv Sparganium minimum Dvärg-igelknopp

10 F (forts.) Kommentar: Oligotrof sprickdalssjö med klart vatten. Tillrinningsområdet är litet och består till ca 50 % av hällmark. Trots nämnda förhållanden har Krokevatten en hög buffertförmåga, vilket indikerar förekomst av skalmaterial i omgivningen. Övervattensvegetationen är gles till måttlig och domineras av vass och trådstarr. I den södra viken finns ett bestånd av smalbladigt kaveldun. Enligt litteraturuppgifter (ref 2 och 4) skall det även finnas gotlandsag vid sjön (östra viken, norra stranden). Flytbladsvegetationen är svagt utvecklad.

11 8 Håbackevatten RF Nuphar luteum Nymphaea alba Phragmites communis Potamogeton natans Scirpus lacustris Gul näckros Vit näckros Vass Gäddnate Sjösäv VD Carex elata Bunkestarr C. lasiocarpa Trådstarr C. rostrata Flaskstarr Comarum palustre Kråkklöver Equisetum fluviatile Sjöfräken Menyanthes trifoliata Vattenklöver Molinia caerulea Blåtåtel F Alisma plantago-aguatica Erica tetralix Filipendula ulmaria Galium palustre Juncus tenius Lysimachia vulgaris Peucedanum palustre Potamogeton praelongus Sparganium minimum Urtricularia vulgaris Svalting Klockljung Älgört Vattenmåra Syltåg Videört Kärrsilja Långnate Dvärg-igelknopp Vattenbläddra Kommentar: Mesotrof sjö med kalkrikt och svagt humöst vatten. Sjön är omgiven av gungflyn där ett kraftigt bestånd av vass dominerar. Utanför vassen växer sjösäv, näckrosor och gäddnate.

12 9 Äskekärrsvatten RF Nymphaea alba Phragmites communis Scirpus lacustris Typha angustifolia Vit näckros Vass Sjösäv Smalbladigt kaveldun VF Carex nigra Comarum palustre Equisetum fluviatile Erica tetralix Eriophorum angustifolium Juncus effusus Menyanthes trifoliata Molinia caerulea Nuphar luteum Potamogeton natans Urtricularia vulgaris Småstarr Kråkklöver Sjöfräken Klockljung Ängsull Veketåg Vattenklöver Blåtåtel Gul näckros Gäddnate Vattenbläddra F Alisma plantago-aquatica Svalting Carex panicea Hirsstarr C. rostrata Flaskstarr C. CL. tumidicarpa Grönstarr Galium palustre Vattenmåra Juncus articulatus Ryltåg J. bulbosus Löktåg Lycopus europaeus Strandklo Peucedanum palustre Kärrsilja Kommentar: Mesotrof sjö med kalkrikt vatten. Sjön är till stora delar omgiven av gungflyn där vass och smalbladigt kaveldun dominerar. Utanför detta bälte växer sjösäv och vit näckros. Förutom redovisade kärlväxter hittades också kransalgen Chara fragilis.

13 10 Djupvatten VF Carex rostrata Flaskstarr Eguisetum fluviatile Sjöfräken Erica tetralix Klockljung Filipendula ulmaria Älgört Menyanthes trifoliata Vattenklöver Molinia caerulea Blåtåtel Nymphaea alba Vit näckros Phragmites communis Vass Potamogeton graminaeus Gräsnate P. natans Gäddnate Scirpus palustris Knappsäv F Alisma plantago-aquatica Angelica silvestris Ceratophyllum demersum Cirsium palustre Comarum palustre Galium palustre Juncus effusus Lobelia dortmanna Lycopus europaeus Peucedanum palustre Potamogeton alpinus Svalting Strätta Hornsärv Kärrtistel Kråkklöver Vattenmåra Veketåg Notblomster Strandklo Kärrsilja Rödnate Kommentar: Oligotrof sprickdalssjö med klart vatten. Tillrinningsområdet är litet och består till ca 60 % av hällmark. Trots nämnda förhållanden har Djupvatten en hög buffertförmåga, vilket indikerar förekomst av skal-material i omgivningen. Sjövegetationen är sparsam och nästan uteslutande lokaliserad till vikarna i norr och söder. Den utgörs framför allt av glesa bestånd med vass, sjöfräken, flaskstarr, vattenklöver, vit näckros och gäddnate.

14 11 Bondevatten RF Phragmites communis Potamogeton natans Scirpus lacustris Vass Gäddnate Sjösäv VF Carex elata Bunkestarr C. lasiocarpa Trådstarr Comarum palustre Kråkklöver Equisetum fluviatile Sjöfräken Molinia caerulea Blåtåtel Nymphaea alba Vit näckros Sparganium minimum Dvärg-igelknopp Typha angustifolia Smalbiadigt kaveldun F Carex rostrata Juncus effusus Lycopus europaeus Lysimachia thyrsiflora Peucedanum palustre Flaskstarr Veketåg Strandklo Topplösa Kärrsilja Kommentar: Mesotrof sjö med kalkrikt vatten. Den är på tre sidor omgiven av gungflyn med täta, kraftiga vassbestånd. Övervattensvegetationen i övrigt utgörs av sjösäv och smalbladigt kaveldun medan gäddnate dominerar bland flytbladsväxterna.

15 12 Vasseröd vatten RF Equisetum fluviatile Myriophyiium spicatum Phragmites communis Typha latifolia Sjöfräken Axslinga Vass Bredbladigt kaveldun VF Callitriche hamulata Klolånke Comarum palustre Kråkklöver Hippuris vulgaris Hästsvans Lemna minor Vanlig andmat Lysimachia thyrsiflora Topplösa L. vulgaris Videört Lythrum salicaria Fackelblomster Nymphaea alba Vit näckros Potamogeton alpinus Rödnate P. natans Gäddnate Scirpus lacustris Sjösäv F Alisma plantago-aquatica Svalting Carex cf. elata Bunkestarr C. nigra Småstarr Hydrocotyle vulgaris Spikblad Iris pseudacorus Gul svärdslilja Juncus effusus Veketåg Lycopus europaeus Strandklo Molinia caerulea Blåtåtel Potamogeton abtusifolius Trubbnate Sparganium minimum Dvärg-igelknopp Kommentar: Mesotrof sjö med kalkrikt vatten. Övervattensvegetationen är kraftig och domineras av vass, bredbladigt kaveldun samt sjöfräken (på nordväststranden). Flytbladsväxterna har liten utbredning. Utmärkande för sjön är det stora beståndet av axslinga.

16 13 Håltavatten RF Carex rostrata Equisetum fluviatile Nuphar luteum Phragmites communis Potamogeton natans Scirpus lacustris Flaskstarr Sjöfräken Gul näckros Vass Gäddnate Sjösäv VF Carex lasiocarpa Trådstarr Comarum palustre Kråkklöver Filipendula ulmaria Älgört Galium palustre Vattenmåra Iris pseudacorus Gul svärdslilja Juncus effusus Veketåg Lysimachia thyrsiflora Topplösa L. vulgaris Videört Lythrum salicaria Fackelblomster Menyanthes trifoliata Vattenklöver Nymphaea alba Vit näckros Sparganium minimum Dvärg-igelknopp F Alisma plantago-aquatica Svalting Carex elata Bunkestarr C. nigra Småstarr Hippuris vulgaris Hästsvans Juncus bulbosus Löktåg Lycopus europaeus Strandklo Peucedanum palustre Kärrsilja Scirpus palustris Knappsäv Typha latifolia Bredbladigt kaveldun Kommentar: Nära nog eutrof sjö med kraftig övervattens- och flytbladsvegetation. Endast två mindre områden (ett i de mellersta delarna, ett i söder) saknar helt vegetation. De norra delarna av sjön (ca 125 m) är igenvuxna av sjöfräken, vass, sjösäv och flaskstarr medan den södra viken domineras av sjöfräken, flaskstarr och trådstarr.

17 13 Håltavatten (forts.) Övrig vattenyta täcks av gäddnate och näckros Förutom redovisade kärlväxter hittades också kransalgen Chara fragilis.

18 14 Torebosjön RF Iris pseudacorus Nuphar luteum Nymphaea alba Potamogeton natans Scirpus lacustris Gul svärdslilja Gul näckros Vit näckros Gäddnate Sjösäv VF Alisma plantago aquatica Comarum palustre Equisetum fluviatile Filipendula ulmaria Lythrum salicaria Polygonum amphibium Scirpus palustris Urtricularia vulgaris Svalting Kråkklöver Sjöfräken Älgört Fackelblomster Vattenpilört Knappsäv Vattenbläddra F Angelica silvestris Strätta Carex nigra Småstarr C. rostrata Flaskstarr Ceratophyllum demersum Hornsärv Lysimachia thyrsiflora Topplösa L. vulgaris Videört Menyanthes trifoliata Vattenklöver Myriophyllum sp. Slinga Peucedanum palustre Kärrsilja Potamogeton abtusifolius Trubbnate Ranunculus flammula Ältranunkel Scirpus cf. angustifolium Plattbladig igelknopp Kommentar: Oligotrof till mesotrof sjö med måttlig övervattensvegetation som framför allt är koncentrerad till utlopp och tillflöde. Vid tillflödet dominerar sjösäv medan det vid utloppet dessutom finns ett tätt bestånd av gul svärdslilja. Anmärkningsvärt är att vass saknas helt. Bestånd av näckrosor och gäddnate finns spridda över sjön.

19 15 Rödsvatten - Vassbotten RF Equisetum fluviatile Nympahea alba Polygonum amphibium Potamogeton natans Scirpus lacustris Sjöfräken Vit näckros Vattenpilört Gäddnate Sjösäv VF Alisma plantago-aquatica Svalting Ceratophyllum demersum Hornsärv Hippuris vulgaris Hästsvans Iris pseudacorus Gul svärdslilja Lysimachia thyrsiflora Topplösa L. vulgaris Videört Lythrum salicaria Fackelblomster Myriophyllum verticillatum Kransslinga Nuphar luteum Gul näckros Phalaris arundinacea Rörflen Ranunculus flammula Ältranunkel Scirpus lacustris Knappsäv Sparganium angustifolium Plattbladig igelknopp F Angelica silvestris Strätta Calamagrostis lanceolata Grenrör Carex acuta Vass-starr C. elata Bunkestarr C. nigra Småstarr C. rostrata Flaskstarr Comarum palustre Kråkklöver Galium palustre Vattenmåra Glyceria fluitans Vanligt mannagräs Helosciadium inundatum Krypfloka Juncus effusus Veketåg Mentha arvensis Åkermynta Menyanthes trifoliata Vattenklöver Myosotis laxa Sumpförgätmigej Phragmites communis Vass

20 F (forts.) Potamogeton obtusifolius Trubbnate P. perfoliatus Ålnate Urtricularia vulgaris Vattenbläddra Kommentar: Sprickdalssjö av oligotrof till mesotrof karaktär. Vassbotten och den norra viken har en kraftig och utbredd vegetation. Vassbotten visar störst näringsrikedom (största tillflödet kommer in här) och där dominerar sjöfräken, sjösäv, gul svärdslilja, vit näckros, vattenpilört och gäddnate. Endast en mindre vattenyta i norr är helt vegetationsfri. I den norra viken dominerar sjösäv och vit näckros men där finns också gäddnate, plattbladig igelknopp och vattenpilört. Övriga delar av sjön uppvisar en sparsam vegetation. Anmärkningsvärt är att vass nästan helt saknas i Rödsvattnet.

21 16 Rörtjärnet RF Carex rostrata Nymphaea alba Phragmatis communis Flaskstarr Vit näckros Vass VF Carex lasiocarpa Comarum palustre Drosera rotundifolia Equisetum fluviatile Erica tetralix Littorella uniflora Lobelia dortmanna Menyanthes trifoliata Molinia caerulea Narthecium ossifragum Rhyncospora alba Scirpus lacustris Vaccinium oxycoccus Trådstarr Kråkklöver Rundsileshår Sjöfräken Klockljung Strandpryl Notblomster Vattenklöver Blåtåtel Myrlilja Vitag Sjösäv Tranbär F Agrostis stolonifera Krypven Carex echinata Stjärnstarr C. limosa Dystarr C. Oederi Ärtstarr C. panicea Hirsstarr Eriophorum angustifolium Ängsull Hippuris vulgaris Hästsvans Isoetes lacustris Vårtsporigt braxengräs Juncus bulbosus Löktåg J. effusus Vetetåg Lycopus europaeus Strandklo Lysimachia thyrsiflora Topplösa Myriophyllum cf. alterniflorum Hårslinga Nuphar luteum Gul näckros Peucedanum palustre Kärrsilja

22 F (forts.) Potamogeton natans Scirpus caespitosus Urtricularia vulgaris Gäddnate Tuvsäv Vattenbläddra Kommentar: Oligotrof sjö med måttlig övervattenvegetation huvudsakligen bestående av vass och sjösäv. Flaskstarr utbreder sig i den grunda, norra viken. Rörtjärnet är omgiven av myrmark och gungflyn där vitmossa dominerar i bottenskiktet. Flytbladsvegetationen utgörs mest av vit näckros, som växer i ett smalt bälte utanför vass- och sjösävsstråket.

23 17 Långmyrs vatten RF Equisetum fluviatile Nuphar luteum Nymphaea alba Scirpus lacustris Sjöfräken Gul näckros Vit näckros Sjösäv VF Carex rostrata Drosera rotundifolia Erica tetralix Eriophorum angustifolium Molinia caerulea Narthecium ossifragum Phragmites communis Flaskstarr Rundsileshår Klockljung Ängsull Blåtåtel Myrlilja Vass F Carex nigra Rhyncospora alba Vaccinium oxycoccus Småstarr Vitag Tranbär Kommentar: Oligotrof brunvattensjö, vars omgivning består av myrmark med vitmossa som helt dominerande bottenvegetation. Övervattensvegetationen är gles medan flytbladsväxterna utvecklats relativt väl.

24 18 Höggeröd vatten RF Equisetum fluviatile Nuphar luteum Phragmites communis Scirpus lacustris Sjöfräken Gul näckros Vass Sjösäv VF Lobelia dortmanna Molinia caerulea Nymphaea alba Potamogeton natans Notblomster Blåtåtel Vit näckros Gäddnate F Alisma plantago aquatica Svalting Caltha palustris Kabbeleka Carex lasiocarpa Trådstarr C. panicea Hirsstarr C. rostrata Flaskstarr Comarum palustre Kråkklöver Filipendula ulmaria Älgört Galium palustre Vattenmåra Glyceria fluitans Vanligt mannagräs Juncus effusus Veketåg Litorella uniflora Strandpryl Lysimachia vulgaris Videört Menyanthes trifoliata Vattenklöver Potamogeton perfoliatus Ålnate Ranunculus flammula Ältranunkel Scirpus palustris Knappsäv Scuttelaria galericulata Frossört Höggeröd vatten: Mesotrof sjö med måttlig övervattensvegetation huvudsakligen bestående av vass. Flytbladsvegetationen domineras av gul näckros.

25 19 Assmunderöd vatten RF Nuphar luteum Nymphaea alba Phragmites communis Typha angustifolia Gul näckros Vit näckros Vass Smalbladigt kaveldun VF Alisma plantago-aquatica Cicuta virosa Comarum palustre Iris pseudacorus Juncus effusus Lysimachia thyrsiflora Lythrum salicaria Polygonum amphibium Scirpus palustris Solanum dulcamara Svalting Sprängört Kråkklöver Gul svärdslilja Veketåg Topplösa Fackelblomster Vattenpilört Knappsäv Besksöta F Carex canescens Gråstarr C. rostrata Flaskstarr Filipendula ulmaria Älgört Galium palustre Vattenmåra Glyceria fluitans Vanligt mannagräs Juncus articulatus Ryltåg Lastrea thelypteris Kärrbräken Lycopus europaeus Strandklo Lysimachia vulgaris Videört Menyanthes trifoliata Vattenklöver Molinia caerulea Blåtåtel Peucedanum palustre Kärrsilja Scirpus lacustris Sjösäv Scuttelaria galericulata Frossört Viola palustris Kärrviol Kommentar: Nära nog eutrof sjö med kraftig övervattens- och flytbladsvegetation utmed stränderna (5-25 m breda bälten).

26 20 Tohålevattnet RF Nymphaea alba Phragmites communis Scirpus lacustris Vit näckros Vass Sjösäv VF Carex nigra Menyanthes trifoliata Molinia caerulea Småstarr Kråkklöver Blåtåtel F Agrostis canina Brunven Carex echinata Stjärnstarr C. rostrata Flaskstarr Equisetum fluviatile Sjöfräken Eriophorum angustifolium Ängsull Lysimachia thyrsiflora Topplösa L. vulgaris Videört Peucedanum palustre Kärrsilja Vaccinium oxycoccus Tranbär Viola palustris Kärrviol Kommentar:Oligotrof skogssjö med tämligen klart vatten. Sjön är stadd i igenväxning och omges av gungflyn med vitmossa i bottenskiktet. På dessa gungflyn växer täta vassruggar. Utanför vassbältet finns kraftiga bestånd av sjösäv och vit näckros. Knappt en tredjedel av sjön utgörs av fritt vatten.

27 21 Granvattnet RF Nuphar luteum Phragmites communis Scirpus lacustris Gul näckros Vass Sjösäv VF Carex nigra Småstarr C. rostrata Flaskstarr Comarum palustre Kråkklöver Equisetum fluviatile Sjöfräken Lysimachia thyrsiflora Topplösa Menyanthes trifoliata Vattenklöver Myriophyluum alterniflorum Hårslinga Nymphaea alba Vit näckros Potamogeton natans Gäddnate Typha angustifolia Smalbladigt kaveldun F Alisma plantago aquatica Carex canescens Cicuta virosa Juncus effusus Lobelia dortmanna Molinia caerulea Scirpus palustris Svalting Gråstarr Sprängört Veketåg Notblomster Blåtåtel Knappsäv Kommentar: Oligotrof till mesotrof skogssjö med måttlig till kraftig övervattensvegetation som domineras av vass. De två vikarna i väster är igenvuxna av vass och näckrosor. Södra stranden däremot saknar nästan helt vattenvegetation.

28 22 Grindsbyvattnet RF Nuphar luteum Phragmites communis Polygonum amphibium Scirpus lacustris Gul näckros Vass Vattenpilört Sjösäv VF Carex acuta Vasstarr C. rostrata Flaskstarr Equisetum fluviatile Sjöfräken Filipendula ulmaria Älgört Iris pseudacorus Gul svärdslilja Juncus effusus Veketåg Lysimachia thyrsiflora Topplösa L. vulgaris Videört Lythrum salicaria Fackelblomster Menyanthes trifoliata Kråkklöver Molinia caerulea Blåtåtel Phalaris arundinacea Rörflen Ranunculus flammula Ältranunkel Scirpus palustris Knappsäv F Alopecurus geniculatus Angelica silvestris Bidens tripartia Caltha palustris Carex nigra Galium palustre Glyceria fluitans Hydrocotyle vulgaris Juncus filiformis Littorella uniflora Mentha arvensis Nymphaea alba Peucedanum palustre Kärrkavle Strätta Brunskära Kabbeleka Småstarr Vattenmåra Vanligt mannagräs Spikblad Trådtåg Strandpryl Åkermynta Vit näckros Kärrsilja

29 F (forts.) Potamogeton natans Rorippa palustris Scirpus acicularis Scuttelaria galericulata Sparganium simplex Typha angustifolia Veronica scuttelata Gäddnate Sumpfräne Nålsäv Frossört Vanlig igelknopp Smalbladigt kaveldun Dyveronika Kommentar: Nära nog eutrof sjö med kraftig övervattensvegetation. Vass- och sjösävsbältena är i vissa vikar 30-40 meter breda. Noterbart är att vattenpilörten vid många strandavsnitt är den dominerande flytbladsväxten.

30 23 Gunneröds vatten RF Nuphar luteum Nymphaea alba Phragmites communis Gul näckros Vit näckros Vass VD Comarum palustre Myriophyllum verticillatum Scirpus lacustris Urtricularia vulgaris Kråkklöver Kransslinga Sjösäv Vattenbläddra F Agrostis canina Brunven Carex canescens Gråstarr C. rostrata Flaskstarr Equisetum fluviatile Sjöfräken Galium palustre Vattenmåra Hippuris vulgaris Hästsvans Lysimachia thyrsiflora Topplösa Molinia caerulea Blåtåtel Peucedanum palustre Kärrsilja Potamogeton natans Gäddnate Kommentar: Mesotrof sjö med måttlig till kraftig övervattens- och flytbladsvegetation utmed alla strandpartier (10-40 m breda bälten). De grunda bottnarna i norra delen av sjön täcks av en undervattensmatta bestående av mossläktet Fontinalis sp.

31 25 Skogsvattnet RF Carex rostrata Potamogeton natans Typha latifolia Flaskstarr Gäddnate Bredbladigt kaveldun VD Alisma plantago-aquatica Comarum palustre Equisetum fluviatile Menyanthes trifoliata Nuphar luteum Scirpus palustris Sparganium minimum Svalting Kråkklöver Sjöfräken Vattenklöver Gul näckros Knappsäv Dvärg-igelknopp F Carex echinata Stjärnstarr C. cf. elata Bunkestarr C. nigra Småstarr Eriophorum angustifolium Ängsull Filipendula ulmaria Älgört Galium palustre Vattenmåra Glyceria fluitans Vanligt mannagräs Hippuris vulgaris Hästsvans Iris pseudacorus Gul svärdslilja Juncus effusus Veketåg Lemna minor Vanlig andmat Lycopus europaeus Strandklo Lysimachia thyrsiflora Topplösa L. vulgaris Videört Peucedanum palustre Kärrsilja Sparganium simplex Vanlig igelknopp Kommentar: Mesotrof sjö med kalkrikt och svagt humöst vatten. Övervattensvegetationen r måttlig och sträcker sig i ett bälte utmed hela sjön. De två dominerande arterna är flaskstarr och bredbladigt kaveldun. Utanför detta bälte finns gäddnate och även gul näckros.