Landstingsstyrelsens förvaltning Koncernledningen Regionala enheten för Kris- och katastrofberedskap Handläggare: Ulla Hedström, REK YTTRANDE Socialstyrelsen 106 30 Stockholm 1 (6) Förslag till handbok om katastrofmedicinsk beredskap (DNR 05-6372/2008) Stockholms läns landsting (SLL) givits tillfälle att yttra sig över Förslag till handbok om katastrofmedicinsk beredskap (DNR 05-6372/2008) och lämnar följande synpunkter: Sammanfattning Stockholms läns landsting finner förslaget till handbok väl utarbetat och bedömer att handboken kommer att uppfylla Socialstyrelsens intentioner vad gäller användning och stöd vid tillämpning av föreskrifter och allmänna råd i den katastrofmedicinska planeringsprocessen och beredskapen. Vi vill dock påpeka följande: Vi finner handboken alltför detaljerad i vissa delar. Det vore bra med enhetlighet när det gäller detaljnivån i skriften. Krisberedskapsmyndigheten (KBM) som omnämns på flera ställen, är sannolikt nerlagd då handboken går i tryck. Organisation för ledning: Sid 55 Kapitlet Särskild sjukvårdsledning i skadeområde - när det gäller sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig omnämner man dessa på olika ställen i texten som antingen roller eller funktioner. Exempel: Med en uppdelning i två ledningsroller med tillhörande ansvarsområden och tydliga arbetsuppgifter blir arbetet Menas här en uppdelning i funktioner? Bättre att skriva Med en uppdelning i funktionerna sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig Se även längre in i texten. Sid 56 Kapitlet Säkerhet. Det vore bra med en beskrivning av vad sjukvårdsledarens säkerhetsansvar innebär. Säkerhetsansvaret uppfattas idag av många som ett arbetsgivaransvar och att man kan ställas till svars om något händer. Jmf sid. 58 sista stycket. Stockholms läns landsting Box 22550 104 22 Stockholm Telefon: 08-737 25 00 Fax: 08-653 21 88 E-post: registrator.lsf@sll.se Besök oss: Hantverkargatan 45. Kommunikationer: T-bana Rådhuset, Buss 3, 40, 62 och 69 Säte: Stockholm Org.nr: 232100-0016 www.sll.se
2 (6) En referens till var man kan läsa mera om kall, varm och het zon bör finnas. Sid 59 kapitlet Stab Förslag - personer som ansvarar för ett visst område, exempelvis uppsamlingsplats eller hämtplats, med tillhörande arbetsuppgifter kan kallas sektorledare. En sektorledare är underställd sjukvårdsledaren och kan ha ett delegerat ansvar för t.ex. uppsamlingsplatsen och hämtplatsen. Genom att använda benämningen sektorledare uppsamlingsplats, sektorledare hämtplats etc., får man en enhetlig benämning på ledningsfunktionerna i ett skadeområde. Sektorledaren kan vid behov ha en/flera stabspersoner till sitt stöd. Jmf sid. 59, sista punkten längst ned på sidan. Sid 60 kapitlet Tillämpning av ledningsroller vad skillnaden är mellan en ledningsutbildad (ex A) och en speciellt ledningsutbildad (ex B) läkare, framgår inte. Jmf också skrivning på sid 60, 6e stycket där man omnämner en speciellt utbildad person Gäller detta enbart läkare? Vad gäller för övrig personal i ett skadeområde? Borde kanske tydliggöras. Sid 60 - Ytterligare ett förslag på tillämpning av ledningsroller F. Personal i första ambulans på plats med högsta medicinska kompetens och ledningsutbildning tar sjukvårdsledarrollen OCH rollen som medicinskt ansvarig och benämns sjukvårdsledare och blir därmed chef för sjukvårdsinsatsen. När högre medicinsk kompetens kommer till skadeområdet övertas funktionen som sjukvårdsledare av den med högre medicinsk kompetens och ledningsutbildning. Den avlösta sjukvårdsledaren kan förslagsvis arbeta i stab (eller som sektorledare). Sid 60 6e stycket förslag på ny skrivning - Ledningsroller kan på detta sätt växla under en insats och i vissa fall kan en ledningsutbildad person med sjukvårdskompetens och vana från prehospitalt arbete, ta båda ledningsrollerna. Jmf sid 60, kap Tillämpning av ledningsroller. Sid 61 första stycket Tillägg Fördelningsnyckel kommuniceras till sjukvårdsledare i skadeområdet eller till prioriterings- och dirigeringstjänsten Hur man väljer att organisera detta kan vara olika hos olika sjukvårdshuvudmän. Sid 72 4e stycket Här förstås sjukvårdsledaren vara densamme som TiB. Detta förutsätter att TiB har mandat att påbörja ledning. Ser det ut så i hela landet, dvs. har TiB det mandatet? 4e raden Förslag till skrivning - exempelvis METHANE.
3 (6) 5e stycket - kan det följa flera rapporter som sjukvårdsledaren i skadeområdet ger direkt till den regionala ledningen. Hur man rapporterar från skadeområdet och till vem, kan se olika ut antingen direkt till regional ledning eller via prioriterings- och dirigeringsfunktionen, vilket kan vara lämpligt för att den ska kunna vara uppdaterad om läget i ett skadeområde. Sid 73 3e stycket Vid allvarliga händelser kan det ibland vara lämpligt att sända ut en extra sjukvårdsgrupp med särskild uppgift Vad avses med en extra sjukvårdsgrupp? Sid 74 Slutet första stycket Vid RN-händelser kontaktas TiB på Strålskyddsmyndigheten (SSM). Den kontakten bör tas från den regionala ledningen. Sid 79 avsnittet Tillägg Sjukvårdsledaren på regional nivå ansvarar lämpligen för: Lägg till inriktningsbeslut. Sid 90 3e stycket En medicinsk kompetens som företräder landstingen ska besluta om sjukvårdsinsatser ska ske vid sjöräddning. Syftar man på den person som via Västra Götalandsregionens försorg bemannar MRCC vid sjöräddningsinsats, på uppdrag av berörd sjukvårdshuvudman? Har denne i så fall det mandatet? Eller syftar man på TiB? Det bör framgå tydligare vad som avses. Sid 104, första stycket, 7e raden. Ändra sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig läkare och därmed utgöra sjukvårdsledning. Skriv hellre sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig och därmed utgöra sjukvårdsledning. Sid 111 Förslag att lägga till utmärkningen Sektorledare. Jmf kommentar till sid. 59, kapitlet Stab. Kan kanske ersätta Avtransporsfunktionen? Prioritering: Sid 65 sista stycket - vad avses med relativ prioritering? Införs ett nytt begrepp bör detta förklaras ytterligare. Sid 66 Priciper för behandlingar och åtgärder - Hur ställer sig Socialstyrelsen till vilka dokument som bör användas för dokumentation i ett skadeområde? I dagsläget har vi inga skadekort att tillgå. Se också sid 68 kapitlet Dokumentation.
4 (6) Prioriterings- och dirigeringsfunktionen: Sid 32, 1a stycket Tillägg Exempel på aktörer som kan behöva delta i planeringsarbetet är: Här saknas prioriterings- och dirigeringsfunktionen. Sid 62 kapitlet Sjukvårdsgrupper, rad 2 Den katastrofmedicinska planen och avtal med alarmeringsfunktionen fastställer varifrån sjukvårdsgrupper ska tas. Skriv hellre och i vissa fall avtal med prioriterings- och dirigeringsfunktionen fastställer Detta kan också bedömas och beslutas av TIB. sid 88 1a stycket Bör ändras - Vid en allvarlig händelse har /larmoperatören/ ansvaret för sjuktransportfordon till och från skadeområdet.. Skriv hellre prioriterings- och dirigeringsfunktionen Funktion inte person! Övriga synpunkter Sid 93 Tillägg till punktsatserna: inriktningsbeslut. 3e raden nedifrån begreppet ledningssjuksköterska återfinns inte i SoS termbank. Bättre att skriva ledningsansvarig sjuksköterska. Sid 14 1a stycket, 5e raden Krisberedskapsmyndigheten bedömer att samhällets samlade förmåga att hantera kriser är otillräcklig. Referera gärna till Klarar vi krisen? Samhällets krisberedskapsförmåga 2007. KBMs temaserie 2008:2 Sid 16, 3e stycket, 6e raden Tillägg stora driftstörningar i vatten-, värme-, el-, tele- och dataförsörjning. Sid 23 2a stycket, sista meningen ordet evidens bör förklaras. 3e stycket Den katastrofmedicinska krisberedskapen I texten i övrigt används benämningen katastrofmedicinsk beredskap. En enhetlig benämning gör det lättare att förstå. Sid 26 3e stycket meningen som börjar Risk kan förklara. Meningen går inte att förstå, flera ord måste ha fallit bort. Kap 9 Ändring av rubrik Särskild sjukvårdsledning på lokal nivå (i ett skadeområde) Jmf kap 13. (notera också index)
5 (6) Sid 20, 3e stycket Vad betyder siffrorna i punktsatserna? Sid 34 Kapitlet Organisation Texten upprepar sig, kan kortas ner. Sid 37 Ändring Kapitlet Vattenburna sjuktransporter Utifrån gällande lagstiftning, inklusive sjötransport från fartyg, bör stå sjuktransport. Jmf sid 90. Sid 40 - Vad gäller kapitlet Funktions- och driftsäkerhet anser vi att något borde sägas om säkerställandet av dieselförsörjning till sjukvårdsinrättningarnas reservaggregat samt säkerställandet av försörjning av medicinska gaser inför allvarliga händelser. Jmf sid 101 andra stycket. Sid 45 2a stycket Ledning är en aktivitet som syftar till att definiera en verksamhets uppgift. Ledningen måste samordna de tillgängliga resurserna Förslag till skrivning Den grupp som ska leda en verksamhet måste samordna de tillgängliga resursern Sid 47 Beredskapslägen, punkt 2 ordet punktförstärka. Räcker det inte att säga att man förstärker viktiga funktioner (en punktförstärkning i sig!) Sid 49 2a stycket, andra meningen I praktiken innebär det en omfördelning av resurser Förslag till tillägg innebär det bl.a. en omfördelning av resurser Sid 52 stycket som börjar På lokal nivå har kommunerna geografiskt områdesansvar.. Förslag - sätt rubrik här - Geografiskt områdesansvar Sid 109 Vad avses med termen personlig skyddsutrustning? All klädsel som bärs i ett skadeområde kallas här personlig skyddsutrustning, inklusive de skyddsdräkter som ska användas vid CBRN-händelse. Enbart dessa kallades tidigare personlig skyddsutrusning vilket är en inarbetad benämning. Jmf sid 112 texten i rutan, där man benämner CBRN-skyddet personlig skyddsutrustning. Sid. 113 slutet första stycket Utrustning är en länk i kedjan av sjukvårdsmaterial och läkemedel och ersätts av den mottagande enheten. Detta kan uppfattas som att mottagande enhet betalar och tillhandahåller utrustningen. Utbytesrutinerna kan se olika ut hos sjukvårdshuvudmännen.
6 (6) Detta yttrande har utarbetats av Ulla Hedström och Håkan Lindberg vid Regionala Enheten för kris- och katastrofberedskap (REK).