Hållbara investeringar Vårt arbete 2010 1 Hållbara investeringar, Vårt arbete 2010 Juni 2011
Innehåll Sid 1. 2010 i sammandrag 2 2. Förord 3 3. Ansvarsfull kapitalförvaltare bakgrund 4 4. Vi vill hitta de bästa bolagen i varje bransch 5 5. Analys och dialog 2010 6 6. Samarbete med ideella organisationer 12 7. Nätverk 12 8. Volymer och resultat 2010 14 9. Resurser och kontakter 16 1. 2010 i sammandrag Vi analyserade nästan 2000 bolag, själva eller med hjälp av externa experter. Som en av Stockholmsbörsens största ägare vill vi speciellt lyfta fram de 80-tal analyser och dialoger som vi förde med svenska företag. Vi skärpte våra redan tidigare hårda krav på energibolagen och formulerade en ståndpunkt för bolag med produktion av fossil olja och gas. Vi sa nej till oljesand i våra hållbarhetsfonder. Vi reste med svenska bolag till Kina, Malaysia, Ryssland och Kanada för att på plats studera hur de arbetar med hållbarhetsfrågor. Vi formulerade vår ståndpunkt om barns rättigheter och barnarbete och anordnade ett seminarium med Rädda barnen för att öka bolagens medvetenhet i dessa viktiga frågor. För andra året i rad gick utmärkelsen Bästa etikfond till en av Swedbank Roburs fonder. Bakom utmärkelsen står Fondmarknaden.se. Andelsägarna i våra ideella fonder delade ut 45 miljoner SEK till ideella organisationer. Vi deltog aktivt i investerarsamarbetet Hållbart värdeskapande och hållbarhetsinitiativ inom bland annat SFF, Swesif och Fondbolagens förening. Vi fortsatte vårt arbete med att integrera hållbarhetsfrågor i förvaltning och ägararbete i linje med vårt åtagande inom FN:s principer för ansvarsfulla investeringar (PRI). 2 Hållbara investeringar, Vårt arbete 2010
2. Förord I den här rapporten vill vi beskriva hur vi inom Swedbank Robur arbetar med vårt hållbarhetserbjudande. Vi vill med våra hållbarhetsfonder möta en ökande kundefterfrågan på placeringar som tar särskilda hållbarhetshänsyn. Vi arbetar också med ett bredare perspektiv och har som stort fondbolag ett ansvar som gäller alla våra investeringar. Företag står idag inför stora globala utmaningar som också påverkar oss och våra andelsägare. Världens befolkning växer, men inte våra naturtillgångar och klimatet påverkas mer och mer av mänsklig aktivitet. Efterfrågan på billigare produkter driver tillverkning till lågkostnadsländer samtidigt som samma länder successivt tar sig upp ur sin fattigdom och börjar ställa krav på ökad välfärd. En global värld ger globala frågor och allt påverkar bolagens affärer och långsiktiga lönsamhet. De påverkar därmed också oss själva och våra andelsägare. 2010 präglades i stor utsträckning av smärtsam tydlighet om riskerna förknippade med utvinning av olja och gas. Under våren inträffade oljeolyckan vid BP:s djuphavsborrning i mexikanska golfen. Efter analys av händelserna skärpte vi våra redan hårda krav på energibolag med utvinning av olja och gas. Ett konkret exempel är att vi för våra hållbarhetsfonder beslöt att helt avstå från investeringar i oljebolag med oljesandsverksamhet och vi sålde därför aktier i knappt tio bolag till ett värde av 165 miljoner SEK. Andra viktiga analysområden som vi fokuserade på under 2010 är bolagens ansvar för affärsetik och mänskliga rättigheter på tillväxtmarknader, barns rättigheter och ansvar i leverantörsledet. Därför fördjupar vi oss kring dessa områden i rapporten och vi kommer även fortsätta arbetet under 2011. Under 2010 påbörjade Swesif, ett branschorgan som samlar aktörer som arbetar med hållbara investeringar, ett arbete för att förbättra kommunikationen kring hållbarhets- och etikfonder. Vi har varit aktiva i detta arbete som framöver kommer att resultera i framtagande av informationsblad, s.k. hållbarhetsprofiler, som fondbolagen kan ta fram för sina hållbarhetsfonder. Hållbarhetsprofilen ska underlätta för fondsparare och den intresserade allmänheten att förstå och jämföra hållbarhets- och etikfonder med varandra. Profilen ska ses som ett komplement till det vanliga fondfaktabladet. Våra hållbarhetsfonder kännetecknas av ett aktivt val att investera i de bolag som har det bästa hållbarhetsarbetet och följaktligen att avstå från att investera i övriga bolag. Men vi anser att det är viktigt att kombinera detta med aktiv påverkan av bolag för att utveckla deras hållbarhetsarbete. Vi anser att denna kombination är det effektivaste sättet att ta ansvar för mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och affärsetik i sina placeringar. Genom dialog och aktiv påverkan vill vi stödja bolagen i deras utveckling mot ett mer ansvarsfullt och hållbart företagande. På det sättet blir kunden inflytelserik! Avslutningsvis är det roligt att kunna konstatera att en av våra hållbarhetsfonder för andra året i rad har fått utmärkelsen Bästa etikfond av fondmarknaden. se tack vare god avkastning. Välkommen att besöka vår webbplats www.swedbankrobur.se för mer information! Anna Nilsson, analyschef hållbarhetsinvesteringar på Swedbank Robur 3 Hållbara investeringar, Vårt arbete 2010
3. Ansvarstagande kapitalförvaltare bakgrund Denna rapport fokuserar på våra hållbarhetsfonder, men vi vill ändå ge en bakgrund som beskriver Swedbank Roburs ambitioner som ansvarsfull kapitalförvaltare. Som en av Nordens största kapitalförvaltare arbetar Swedbank Robur aktivt med ägarstyrning och hållbarhetsfrågor för att skapa ökat värde för våra fondsparare. Vi anser att det finns affärsmässiga fördelar för bolagen att hantera risker och möjligheter relaterade till hållbarhetsfrågor och bolagsstyrning. Vi ser också en ökande kundefterfrågan för hänsyn till hållbarhetsfrågor i investeringsprodukter och ägararbete. Slutligen är det en viktig fråga för vår ägare Swedbank som vill främja en sund och hållbar ekonomi för de många hushållen och företagen. Vi arbetar aktivt med ägarstyrning Som en av Nordens och Baltikums största kapitalförvaltare och därigenom betydande aktieägare i många svenska börsnoterade bolag arbetar vi aktivt med ägarstyrning för att ta vårt ansvar som institutionell ägare. Utgångspunkten är att vi genom vårt agerande som en ansvarsfull ägare vill medverka till ett långsiktigt värdeskapande i bolagen och därmed en god värdeutveckling för våra fondsparare. Viktiga frågor i vårt ägarutövande framgår av vår ägarpolicy som du kan läsa mer om på vår webbplats. Där ligger också Swedbank Robur Fonder AB:s årsrapport för ägarstyrning. Hållbarhetshänsyn i våra investeringar I alla Swedbank Roburs fonder kommer hållbarhetsfrågor in som en del i vår investeringsprocess. Vi utbildar löpande våra förvaltarteam om bolagens hållbarhetsarbete och utvärderar också våra finansiella motparter utifrån deras hållbarhetstjänster. Inga av Swedbank Roburs fonder investerar i bolag med koppling till personminor eller klusterbomber. Vi har undertecknat PRI, FN:s principer för ansvarsfulla investeringar. Principerna innebär bland annat att vi ska integrera frågor om miljö, sociala aspekter och bolagsstyrning i våra investeringsbeslut och i vår påverkansdialog med bolagen, samt att vi ska verka för en större öppenhet kring dessa frågor. Läs mer på www.unpri.org. I våra hållbarhetsfonder tar vi hållbarhetsfrågorna ett steg längre. Som pionjär inom området har vi förvaltat hållbarhetsfonder sedan 1980. Successivt har vi förfinat våra analyskriterier och modeller för att välja ut vilka bolag våra hållbarhetsfonder investerar i. Denna rapport fokuserar på arbetet med våra hållbarhetsfonder men du kan även läsa mer om vårt arbete på vår webbplats. Bolagens ansvarstagande inom miljö- och etikområdet bör ligga i linje med principerna i FN:s Global Compact, som vilar på internationella normer för mänskliga rättigheter, miljö och affärsetik. Bolagen måste kunna hantera de möjligheter och risker som förknippas med ett miljömässigt och etiskt ansvarstagande för att långsiktigt kunna vara konkurrenskraftiga. Ur Swedbank Robur Fonders AB:s ägarpolicy 4 Hållbara investeringar, Vårt arbete 2010
4. Vi vill hitta de bästa bolagen i varje bransch Våra hållbarhetsfonder investerar i de bolag som är bäst i varje bransch på hållbarhetsarbete, d.v.s. miljö och klimat, anställdas arbetsvillkor och rättigheter, mänskliga rättigheter och affärsetik. Övriga bolag investerar vi inte i. Vi väljer de bolag som hanterar de risker och möjligheter som är relevanta för just den branschen och det bolaget vad gäller hållbarhetsfrågor. Ju högre risk ett bolag har desto större krav ställer vi på bolagets hållbarhetsarbete. Vår utgångspunkt och värdegrund är vedertagna internationella normer som handlar om mänskliga rättigheter, anställdas arbetsvillkor och rättigheter, miljö och klimat, samt affärsetik. Viktiga grundstenar är till exempel FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, ILO:s kärnkonventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet och Rio-deklarationen om miljö och utveckling.. De bolag som vi väljer att investera i kännetecknas av att de är medvetna om hållbarhetsfrågorna och kartlägger sina risker och möjligheter. De är också tydliga med sina egna åtaganden och ambitioner och har kapacitet att gå från ord till handling med hjälp av sin kunskap, sin organisation och ett systematiskt angreppsätt. Självklart vill vi även se att konkreta framsteg görs på viktiga områden och att företagen kommunicerar sitt hållbarhetsarbete på ett trovärdigt sätt till oss och till andra intressenter. Goda exempel Bland de godkända bolagen väljer vi att särskilt lyfta fram vissa bolag som goda exempel. De kan exempelvis vara aktiva och drivande för att ta vara på de affärsmöjligheter som ryms i en hållbar samhällsutveckling och ha tydlig koppling mellan hållbarhetsarbetet och affärerna. Vissa branscher saknar dock tydliga föredömen i dagsläget. En aktuell lista över bolag som vi anser är goda exempel finner du på vår webbplats. Vi träffar regelbundet representanter från företagen för att få en tydlig uppfattning om hur utvecklat hållbarhetsarbetet är och på vilka områden de främsta utmaningarna finns. För oss är det viktigt att företagen arbetar aktivt med sina mest kritiska frågor och att de gör rätt prioriteringar. I de fall vi ser att det finns svaga punkter i företagens strategier och operativa arbete tar vi upp det för diskussion. I vissa fall går vi in i en fördjupad dialog när vi ser att ett företag brister på något specifikt område. På det sättet kan vi bidra till utvecklingen mot ett mer hållbart och ansvarsfullt företagande. Våra kunder blir på så sätt inflytelserika. Förutom att aktivt välja ut de bolag som har bäst hållbarhetsarbete så avstår vi i hållbarhetsfonderna dessutom från bolag som kan associeras med kränkningar av ovanstående internationella normer samt bolag vars tillverkning eller försäljning kommer från vapen och krigsmateriel, tobak, alkohol, kommersiell spelverksamhet och pornografi till mer än en marginell del. Samtliga kriteriedokument finner du på vår webbplats. 5 Hållbara investeringar, Vårt arbete 2010
5. Analys och dialog 2010 Under 2010 analyserade vi nästan 2000 bolag själva eller med hjälp av externa experter. Som en av Stockholmsbörsens största ägare vill vi dessutom lyfta fram de 80-tal analyser och dialoger som vi förde med svenska företag. Nedan finner du några av de branscher, frågor och aktiviteter som varit i fokus under året: fokus på energibolag och då framför allt oljebolag, affärsetik på tillväxtmarknader, barns rättigheter och ansvar i leverantörsledet. aktier i knappt tio bolag motsvarande 165 miljoner SEK. Ytterligare cirka 15 bolag med oljesandskoppling var då redan underkända av andra hållbarhetsskäl. I samband med beslutet besökte vi de stora oljesandsfälten i Alberta, Kanada. Vi ställer nu också hårdare krav på bland annat säkerhetsarbete för bolag med djuphavsborrning och oljeutvinning i känsliga regioner och konfliktländer. De viktigaste kraven återfinns i faktarutan nedan. Vår samlade ståndpunkt finns att läsa på vår webbplats. Hårdare krav på oljebolag och nej till oljesand Bransch Fokusfrågor 2010 Energi Oljesand Djuphavsborrning Utvinning i ekologiskt känsliga områden Utvinning i konfliktzoner Bolag som utvinner olja och gas står inför allt större utmaningar - ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Världens kvarvarande oljereserver finns på större djup och i mer svårtillgängliga och ekologiskt känsliga områden. Ofta verkar bolagen i länder som präglas av politisk instabilitet och konflikter. Inte minst olyckan i Mexikanska Golfen under våren 2010 visar på hur höga riskerna kan vara. För att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling anser vi att användningen av fossila bränslen måste minska. Vi vill investera i bolag som prioriterar en utveckling mot förnybara energislag och i takt med det minskar sin produktion av fossil energi. Vi har under året gjort en översyn av energibranschen och skärpt våra redan tidigare mycket höga krav på oljebolagens hantering av miljömässiga och sociala risker. Det har lett till att vi har sålt av innehav, t.ex. BP och Shell, men även att vi har inlett utvecklingsdialoger med några bolag. Dessutom har vi beslutat att helt avstå från placeringar i bolag som satsar på utvinning av oljesand, då vi anser att det i sin nuvarande form inte är förenligt med hållbar energiutvinning. Beslutet i augusti 2010 innebar att vi sålde av Vi vill att de energibolag vi investerar i: Avstår från prospektering eller utvinning av olja ur oljesand Har ett väl utvecklat hållbarhetsarbete och en god riskhantering med fokus på mänskliga rättigheter, anställdas arbetsvillkor och rättigheter, miljö och klimat samt affärsetik. I de fall bolagen är verksamma inom prospektering eller utvinning av okonventionell olja eller gas, djuphavsborrning eller ekologiskt/socialt känsliga områden ställer vi, utöver de redan höga krav som våra hållbarhetskriterier har, krav på att bolagen med god marginal ska hantera de särskilda riskerna. Vi ser det som särskilt värdeskapande om energibolag: Prioriterar en hållbar produktion av förnybara energislag och i takt med det minskar sin produktion av fossil energi. Har en uttalad strategi och handlingsplaner för att minska beroendet av fossil energi. Främjar ökad kunskap och forskning om förnyelsebara energislag och samverkar inom internationella initiativ kring denna fråga. 6 Hållbara investeringar, Vårt arbete 2010
Att göra affärer i Ryssland Bransch Fokusfrågor 2010 Teleoperatörer Mänskliga rättigheter och affärsetik på nya marknader. Leverantörer och underentreprenörer Vi tar inte generellt ställning mot att företag bedriver verksamhet i länder med hög risk, men i de fall bolag är verksamma i sådana länder ställer vi höga krav på bolagens riskhantering. En stor utmaning för alla bolag som verkar i Ryssland är den omfattande korruptionen. Avgörande frågor är hur bolagen arbetar för att motverka mutor och korruption och för att upprätthålla en god affärsetik i hela sin verksamhet. Under hösten besökte vi därför svenska teleoperatörers verksamhet i Ryssland. Vi träffade också Amnesty International i Moskva för att få deras bild av vilka utmaningar bolagen står inför vad gäller mänskliga rättigheter. Vi har också undersökt vilka krav bolagen ställer på sina leverantörer i fråga om miljö, mänskliga rättigheter och affärsetik. En annan specifik utmaning för teleoperatörer på den ryska marknaden är hur man motverkar att de kommunikationstjänster man tillhandahåller inte medverkar till att kränka mänskliga rättigheter, bland annat genom att upprätthålla sina kunders integritet. Vi fortsatte under året vår dialog med Telia Sonera, med fokus på hur de hanterar utmaningarna med affärsetik och mänskliga rättigheter inte bara i sin ryska verksamhet, utan även på bolagets snabbt växande marknad i Eurasien. Det handlar bland annat om länder som Kazakstan, Vitryssland och Azerbajdzjan, som av människorättsorganisationer klassas som ofria stater och som har en omfattande korruption. Under de två år som vi fört diskussioner med Telia Sonera har vi sett hur bolaget har utvecklats i en positiv riktning, både vad gäller riskhantering och öppenhet och vi fortsätter vår dialog. Under 2010 inledde vi en dialog med de största bolagen på den ryska börsen där Swedbank Robur är ägare via andra fonder än hållbarhetsfonderna. Vi ställde bland annat frågor om bolagens mest prioriterade områden inom miljö, socialt ansvar och affärsetik och vad de ser som sina främsta utmaningar framåt. Syftet är att bättre förstå hur synen på hållbarhetsfrågor ser ut på den ryska marknaden, hur ryska bolag står sig jämfört med sina motsvarigheter i andra länder och vilka förväntningar vi som investerare kan ha idag och på längre sikt. Tele2 om Swedbank Robur Dialogen med Swedbank Roburs hållbarhetsanalytiker är mycket viktig för oss i utvecklingen av vårt CRarbete. Deras erfarenhet av och kunskap om både vår bransch och CR-frågorna har bidragit till att dialogen varit mycket konstruktiv och utvecklande. Under året besökte vi tillsammans med analytiker för ansvarsfulla placeringar på Swedbank Robur vår verksamhet i Ryssland samt en av våra ryska underleverantörer. Detta besök var så givande att vi beslutat att årligen bjuda in analytiker och investerare till en intressentdialog kombinerad med platsbesök i de länder vi har verksamhet i. Åse Bergstedt, Head of Corporate Responsibility Tele2 7 Hållbara investeringar, Vårt arbete 2010
Vår syn på barns rättigheter och barnarbete Bransch Fokusfrågor 2010 Alla Barns rättigheter Barnarbete Enligt statistik från FN ökar antalet barn som arbetar inom industrin, jordbruket och i hemmiljö i världen. Vi vet genom våra analyser att företag kan spela en viktig roll för att säkerställa barns villkor och motarbeta skadligt barnarbete. Vi vill att bolagen kartlägger riskerna för barnarbete, upprättar en åtgärdsplan om barnarbete uppdagas men även ge bra arbetsvillkor för unga arbetare och för föräldrar. Därför har vi förtydligat vår syn på företagens ansvar att respektera barns rättigheter. De viktigaste kraven återfinns i faktarutan bredvid. Vår samlade ståndpunkt finns att läsa på vår webbplats. Under 2010 genomförde vi ett seminarium (som beskrivs längre fram i denna rapport under avsnittet Nätverk) för att tillsammans med bolag diskutera nuläge och vilka verktyg som behövs för att kunna arbeta effektivt med denna fråga. Vi kommer också under 2011 att föra dialoger med bolag i de mest kritiska branscherna för att säkerställa att de arbetar för att säkerställa barns rättigheter. Vår syn på företags ansvar för barns rättigheter Alla företag har ett ansvar att respektera barns rättigheter såsom de definieras i vår värdegrund. Företag har ett ansvar att motverka och förebygga barnarbete i sin värdekedja. Barn ska fullfölja sin obligatoriska skolgång enligt respektive lands lagstiftning. De ungdomar, som av ekonomiska eller andra skäl, inte studerar vidare efter obligatorisk skolgång och istället börjar arbeta innan de fyllt 18 år, ska ha särskilt skydd och särskild omvårdnad på grund av sin fysiska och psykiska omognad. Företag ska skydda dessa unga arbetare mot ekonomiskt utnyttjande och mot att utföra arbete som kan vara skadligt eller hindra deras utbildning eller äventyra deras hälsa eller fysiska, psykiska, andliga, moraliska eller sociala utveckling. Barns situation gynnas av att deras arbetande föräldrar har bra arbetsvillkor. Faktorer som föräldrars hälsa, lön, arbetstider och ledighet har en direkt påverkan på barns livssituation och välbefinnande. Ur ett barnperspektiv är det därför viktigt att arbetsgivare respekterar arbetstagares rättigheter och erbjuder goda arbetsvillkor för föräldrarna. Plantage för billigare råvara Bransch Fokusfrågor 2010 Skog och Papper Hållbart skogsbruk och råvarustrategi Klimat och energi Vattenanvändning Mänskliga rättigheter och affärsetik på nya marknader Innovation och hållbar affärsutveckling I takt med att massaveden blivit dyrare på norra halvklotet och efterfrågan på papper ökar på tillväxtmarknaderna, har skogsbranschen utvecklat nya råvarustrategier. Storskalig odling av snabbväxande trädarter på södra halvklotet har blivit en viktig del av dessa strategier. Verksamheten har mött kritik från miljörörelsen och vissa människorättsorganisationer på grund av att plantagerna påverkar naturmiljön och livet för de människor som bor runtomkring. 8 Hållbara investeringar, Vårt arbete 2010
Stora Enso är ett av de bolag som valt att anlägga eukalyptusplantager i Sydamerika och Asien. Under 2010 besökte vi Stora Enso i Guangxi i södra Kina för att förstå de lokala förutsättningarna och lära oss mer om hur bolaget arbetar för att hantera sina miljömässiga och sociala risker. Bolaget hade under ett par år rapporterat om markkonflikter med lokalbefolkningen och vissa svårigheter att säkra bra arbetsförhållanden på plantagerna, men också tydligt vinnlagt sig om att komma till rätta med problemen. Besöket bekräftade bilden av att Stora Enso tar frågorna på stort allvar och visade hur det konkreta arbetet sker på plats. Samtidigt blev komplexiteten i frågan om framförallt markrättigheter tydligare genom besöket. En ny insikt var att Stora Enso successivt håller på att fasa ut de manuella och slitsamma brukningsmetoder som idag dominerar. Utvecklingen går mot ett modernt och mekaniserat skogsbruk som i princip motsvarar det vi ser i Skandinavien. Förutsättningarna förändras alltså. Som investerare följer vi utvecklingen noga och ställer särskilda krav på de skogsbolag som väljer att satsa på plantageråvara. Vi tittar här särskilt på hur bolagen i sin verksamhet tar hänsyn till lokalbefolkningens rättigheter och försörjningsmönster, samt till den omgivande naturmiljön. Palmolja i var mans mun Bransch Fokusfrågor 2010 Dagligvaror Råvaror och leverantörer Palmolja Barnarbete Energi och klimat Hållbar affärsutveckling Palmolja används i nära hälften av alla förpackade livsmedel samt i i rengöringsprodukter, kosmetik och som biobränsle. Då palmoljan är relativt sett billig används den i allt större utsträckning i utvecklingsländer med växande befolkning. Den globala produktionen av palmolja har därför ökat kraftigt, framförallt i Malaysia och Indonesien som tillsammans står för runt 80 procent av världsproduktionen. Odlingen är storskalig och expansionen sker delvis på bekostnad av naturliga ekosystem och utrotningshotade arter. Odlingen präglas också av tungt manuellt arbete och hantering av bekämpningsmedel samt inverkar på det lokala samhällets försörjningsmönster. För den svenska fettillverkaren AarhusKarlshamn ( AAK ) är palmolja en viktig råvara. Under 2010 besökte vi tillsammans med AAK en av bolagets leverantörer i Malaysia. Syftet var att bättre förstå de lokala förutsättningarna för hållbar produktion. Besöket gav insikt i storskaligheten i palmoljeodlingen och att de generella arbetsförhållandena i den här typen av verksamhet är tuffa. En ny insikt vid besöket var att de tyngsta delarna av palmoljeodlingen oftast utförs av tillfälliga gästarbetare från andra länder, vilket generellt innebär risk för sämre arbetsvillkor jämfört med fast anställda. Sammantaget förstärkte besöket bilden av att producenter, inköpare och användare av palmolja måste förhålla sig till det ökade trycket på miljö och människor i regionen och arbeta i samverkan för att hitta hållbara lösningar, något som sker inom ramen för Roundtable for Sustainable Palmoil (RSPO). Under 2011 förs en fördjupad dialog med AAK om bolagets strategi för hållbar palmoljeproduktion och hur det praktiska arbetet med spårbarhet och leverantörskontroller kan utvecklas. Vi kommer även att formulera en särskild ståndpunkt 9 Hållbara investeringar, Vårt arbete 2010
för att tydliggöra vår syn på de bolag som producerar eller använder palmolja. Ståndpunkten kommer att påverka vårt urval till fonderna och ge underlag för dialoger med fler bolag framöver. En stor del av världens tillverkning sker i Kina och därför är det viktigt att på plats besöka fabriker för att se hur bolagen följer upp hållbarhetskrav på sina leverantörer. För företag med verksamhet eller leverantörer i Kina finns det en mängd problem att hantera. Ofta saknas fria fackföreningar och rätt till kollektiva förhandlingar, det är vanligt med felaktiga löneutbetalningar, olagligt stora övertidsuttag, bristfällig brandsäkerhet och dålig kemikaliehantering. Arbetsstyrkan på fabrikerna på världens verkstadsgolv består till stor del av immigrantarbetare som både bor och arbetar på fabrikerna. I oktober 2010 gjorde vi en resa till Guangdongprovinsen i södra Kina för att besöka några svenska konfektions- och teknikhandelsbolags leverantörer. Vi träffade också två olika människorättsorganisationer baserade i Hong Kong för att diskutera utvecklingen av arbetsförhållanden i Kina. De bolag vi analyserar har i allt större utsträckning formulerat uppförandekoder för sina leverantörer men fortfarande brister i många fall kontrollerna av att leverantörerna uppfyller kraven i praktiken. Bolagen som ligger i framkant har reviderat sina leverantörsnät flera gånger och bedriver utvecklings- och utbildningsinsatser tillsammans med sina leverantörer. Kina världens verkstadsgolv Bransch Fokusfrågor 2010 Handel Ansvar i leverantörsledet Affärsdrivet hållbarhetsarbete Främjande av hållbar konsumtion Vi lägger stor vikt vid hur bolagen tar ansvar för hållbarhetsfrågor i sin tillverkning både i egna anläggningar och i leverantörernas fabriker. De största miljömässiga och sociala utmaningarna ligger oftast längre bak i leverantörskedjan, hos leverantörernas leverantörer och vid framställningen av råvarorna. Vår syn är att bolagen i första hand är ansvariga för att säkerställa goda förhållanden hos första ledets leverantörer, men ser positivt på de bolag som sträcker sina ambitioner längre än så genom att försöka tidigare i kedjan. 10 Hållbara investeringar, Vårt arbete 2010
Många gruvbolag har stora utmaningar Bransch Fokusfrågor 2010 Gruv Hållbarhetskompetens i styrelsen Ansvar för gamla miljöskulder Klimat- och energistrategi Tillgång på mineral i riskländer leverantörskrav Säkerhet Relativt de flesta andra branscher har gruv- och metallbranschen stora risker inom miljö och klimat samt för anställdas säkerhet genom sin produktion, energiförbrukning och sina transporter. Riskerna finns både inom egen verksamhet och i leverantörsledet. Vare sig bolagen bedriver egen verksamhet eller har leverantörer i riskländer kommer den politiska/geografiska risken bli allt mer påtaglig framöver eftersom de oexploaterade mineralresurserna framförallt återfinns i Afrika samt Asien och Latinamerika. Vi vill bland annat att fler bolag ska ta fram mer långsiktiga klimatstrategier, skärpa kontrollen i leverantörsledet av miljöpåverkan och säkerhet samt säkra upp ansvaret för materialflödet i värdekedjan. I början av 2010 förde vi en dialog med Boliden angående deras ansvar i fallet med giftigt avfall från Chile. För andra året i rad stödde vi en resolution på gruvbolaget Freeport McMorans bolagsstämma med krav på att tillsätta en oberoende miljöexpert i bolagets styrelse. 11 Hållbara investeringar, Vårt arbete 2010
6. Samarbete med ideella organisationer Genom hållbarhetsfonder kan våra sparare påverka på flera sätt. Den som sparar i någon av våra fem ideella fonder ger en del av sin fondförmögenhet till en ideell organisation som de själva valt. Organisationernas kunskaper och perspektiv berikar vår analys och bolagsdialog. Genom att välja våra ideella fonder Banco Humanfonden, Banco Ideell Miljö eller Banco Hjälp bidrar spararna årligen med 1-2 procent av sitt fondvärde till anslutna organisationer. Totalt kan spararna välja att stödja någon av 79 ideella organisationer. 2010 skänkte spararna i Swedbank Roburs ideella fonder 45 miljoner SEK till välgörande ändamål. Sedan starten 1992 har cirka 800 miljoner SEK förmedlats via fonderna. Genom att ha en löpande dialog med miljö- och människorättsorganisationer håller vi oss uppdaterade kring aktuella frågor och debatter. Under 2010 arrangerade vi tillsammans med Rädda barnen ett seminarium kring barnarbete, där svenska bolag bjöds in både för att dela erfarenheter kring denna viktiga fråga. Seminariet blev också startskottet för att utveckla vår egen ståndpunkt om barns rättigheter som du kan läsa om i föregående kapitel. 7. Nätverk Samarbete för ökad transparens och aktivitet kring hållbarhetsfrågor Vi deltar i en rad nätverk och initiativ för att bidra till ökad transparens kring bolags hållbarhetsarbete och för utökat arbete inom finansvärlden kring hållbarhetsfrågor: www.unpri.org www.swesif.org www.hallbartvardeskapande.se www.finansanalytiker.se www.fondbolagen.se Vi är dessutom genom vår ägare Swedbank med i ytterligare nätverk och initiativ. Läs gärna mer på Swedbanks webbplats. 12 Hållbara investeringar, Vårt arbete 2010
Företagsseminarium om barns rättigheter med Rädda barnen Den 10 februari 2010 bjöd Swedbank Robur och Rädda Barnen in cirka 100 börslag till ett seminarium om barnarbete och barns rättigheter. Syftet var att sätta fokus på att frågan om barns rättigheter och barnarbete fortfarande är en aktuell fråga för bolagen och att diskutera verktyg för bolagen. Rädda Barnens generalsekreterare, Elisabeth Dahlin, lyfte fram utvecklingen inom området ansvarsfullt företagande som har haft en stark utveckling under 2000-talet och blivit en strategisk fråga för både ägare, investerare och medarbetare Framgångsrika företag är medvetna och aktiva i de här frågorna och vet att det är en förutsättning för att upprätthålla en långsiktig lönsamhet. En stor utmaning är att förväntningarna ständigt ökar på att företag tar ansvar för arbetsvillkor och mänskliga rättigheter. Frågan om barnarbete och barns rättigheter är en av de svåraste. Här kan vi på Rädda Barnen vara en viktig samarbetspartner. Vi är imponerade över Swedbank Robur som går i bräschen och tar en tydlig position för barns rättigheter i samhället och bryter ny mark i frågan, tyckte Elisabeth Dahlin. Elisabeth Dahlin poängterade att det har skett en viktig svängning där företagen har gått från 1990-talets riskminimering till att ta ett aktivt samhällsansvar. Många företag är engagerade. Men det är viktigt att de även har barnens rättigheter som ledstjärna i sina styrsystem och modeller i sitt övriga arbete med mänskliga rättigheter, ansåg Elisabeth Dahlin. Som inköpare har vi ett stort ansvar och vi jobbar aktivt med ett långsiktigt förbättringsarbete. Vi har egen personal som kontinuerligt gör revisioner, rapporter, åtgärdsplaner och uppföljning. Vi har även ett CSR-kontor i Kina, där vi gör merparten av våra inköp. Man kan säga att inköp och CSR jobbar hand i hand, sa John Womack. Maritha Lorentzon, Global Code of Conduct-koordinator på H&M, berättade hur företag kan ta ansvar längre ned i leverantörskedjan. H&M har kommit långt i arbetet mot barnarbete och deras uppförandekod signeras av alla företagets leverantörer. Maritha Lorentzon framhöll att de fall av barnarbeten som påträffats är enstaka och inte något företagen gör systematiskt för ekonomisk vinning. Det är dock svårare för H&M att kontrollera hela produktionskedjan; där är man beroende av externa rapporter och samarbeten med olika organisationer. Via ett samarbetsprojekt All for Children med UNICEF hjälper H&M till att påverka bomullsindustrin. Britta Östrom, Executive Director CCR CSR i Beijing, Rädda Barnen, berättade om hur företagens verksamhet påverkar barnen och om Rädda Barnens erfarenheter från samarbeten med företag i Kina. Center for Childrens Rights arbete vilar på fyra pelare: Informationsservice, rådgivning, hjälp att driva projekt, samt samarbete och relationer. Anna Nilsson, analyschef hållbarhetsinvesteringar berättade om hur Swedbank Robur tar hänsyn till bolagens arbete för barnens rättigheter. Vi har alltid tittat på barnarbete i våra bolagsanalyser, men nu har vi valt att lyfta upp frågan igen då vi anser att skadligt barnarbete fortfarande är ett problem längre bak i leverantörskedjan, samt att det är en viktig fråga för våra kunder, förklarade Anna Nilsson. John Womack, Informations- och IR-chef och ordförande i Clas Ohlsons CSR-forum, berättade om hur företaget arbetar med leverantörsuppföljning med speciellt fokus på barnarbete. Fotograf: Pernilla Norström/Rädda Barnen 13 Hållbara investeringar, Vårt arbete 2010
8. Volymer och resultat 2010 Vi ser en fortsatt stor efterfrågan på fonder och förvaltningstjänster med hållbarhetsinriktning. Det förvaltade kapitalet i fonder med våra långtgående krav företags arbete med hållbarhetsfrågor uppgick vid årsskiftet till 26 miljarder SEK. Det omfattar bl.a. våra fondfamiljer Ethica, Banco, Talenten och Förbundsfonden. Denna andel ökar stadigt vilket åskådliggörs av grafen nedan. Totalt förvaltades 280 miljarder SEK i fonder och kunduppdrag med någon form av etikkriterier. Merparten av detta kapital förvaltas enligt Folksams och KPA:s kriterier som omfattas av Folksamgruppens och KPA Pensions etikkriterier. I tabellen nedan återfinns fondavkastningen för några av våra hållbarhetsfonder. 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 061231 071231 081231 091231 101231 Förvaltat kapital med långtgående hållbarhetskrav (MSEK) Fondavkastning slutkurs (inkl utd), % 101231 081231 081231 071231 061231 Banco Etisk Europa -5,5 19,9 - - - Banco Etisk Sverige 23,7 50,6 - - - Effektiva Världen -12,7 27,9-51,6 1,2 - Ethica Global MEGA 4,0 21,3-26,5 1,2 2,1 Ethica Miljö Sverige 24,7 52,0-39,0-4,3 27,0 Ethica Offensiv 3,1 19,1 - - - Ethica Ränta 1,0 2,7 10,4 1,7 1,0 Ethica Stiftelse 11,6 25,0-18,1-1,0 14,6 Ethica Sverige Global 13,2 37,2-32,7-2,2 15,4 Ethica Sverige MEGA 25,3 53,2-38,2-3,5 30,5 Humanfonden 23,6 50,8 - - - 14 Hållbara investeringar, Vårt arbete 2010
Intervju med förvaltare Ian Raftell, en av förvaltarna av Swedbank Roburs hållbarhetsfonder, berättar om sitt arbete. Vad är det som driver avkastningen i Swedbank Roburs hållbarhetsfonder? Vår förvaltning utgår ifrån det urval av bolag som våra hållbarhetsanalytiker aktivt godkänt. I regel har dessa bolag en bra struktur på sin verksamhet, inte bara ur ett miljömässigt och socialt perspektiv men också hur de bedriver sin kärnaffär. Att man har genomarbetade processer betyder större professionalism och ökade möjligheter till framgång i affärsverksamheten vilket i slutändan är det som gör en framgångsrik investering för oss, säger Ian Raftell. Hur sker samarbetet mellan hållbarhetsanalytikerna och förvaltarna av hållbarhetsfonderna? Vi förvaltare utgår från de bolag som hållbarhetsanalytikerna har godkänt. Utifrån vår ekonomiska analys inkluderar vi därefter ett begränsat antal av de godkända bolagen i hållbarhetsfonderna. Hållbarhetsanalysen bedrivs oberoende av förvaltarnas ekonomiska analys och svarar endast inför det oberoende etikråd som finns kopplat till Swedbank Robur. Detta för att säkerställa analysens oberoende och därmed trovärdighet, förklarar Ian Raftell. Vad tror du om intresset för hållbarhetsfonder framöver? Ser du några trender för vad spararna önskar inom området hållbara investeringar? Området har under åren växt inom Swedbank Robur. Mot institutioner som organisationer, stiftelser och kommuner är fondernas hållbarhetsanalys en nödvändighet för att kunna leva upp till institutionernas placeringsreglementen. Hos den breda allmänheten finns en ökad medvetenhet om de frågeställningar som hållbarhets- och etikanalysen berör. I vår kontakt med allmänheten skulle vi självfallet som fondbolag också bättre kunna informera om koncepten som kanske kan verka komplexa vid ett första påseende, anser Ian Raftell. Bästa etikfond 2010 För andra året i rad gick utmärkelsen Bästa etikfond till en av Swedbank Roburs fonder. I år var det Banco Ideell Miljö som belönades. Bakom utmärkelsen står Fondmarknaden.se, som varje år utser årets bästa fonder baserat på absolut avkastning inom tolv kategorier. 15 Hållbara investeringar, Vårt arbete 2010
9. Resurser och kontakter Vi satsade tidigt på att bygga upp egen kunskap på hållbarhetsområdet och kombinerar det med extern expertis. Intern hållbarhetsanalys Sedan 2009 är vi fyra heltidsanställda hållbarhetsanalytiker, som bevakar branscher och bolag. Avdelningen har ett nära samarbete förvaltningsorganisationen och med avdelningen för ägarstyrning. Marianne Nilsson som är chef för ägarstyrning är även ansvarig för hållbarhetsinvesteringar i Swedbank Roburs ledningsgrupp. Kontakta gärna: Anna Nilsson, analyschef Hållbarhetsinvesteringar anna.nilsson@swedbankrobur.se 08-585 926 76 Swedbank Roburs Etik- och miljöråd Ett externt Etik- och miljöråd, med sakkunniga inom olika relevanta områden, ansvarar för analyskriterierna och stödjer avdelningen i bedömningar och beslut om kritiska frågor och specifika bolag. Marianne Nilsson Chef för ägarstyrning, Swedbank Robur (ordf.) Renée Andersson Etik- och miljöansvarig, Indiska Magasinet AB Gösta Karlsson Controller, Unionen Hans Lundberg Professor i internationell miljökommunikation vid Mälardalen högskola, ansvarig för internationella kontakter vid IVL Svenska Miljöinstitutet Agneta Melin Miljöchef på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Tidigare Miljöchef TetraPak Norden. Ulrika Rasmuson Konsult och delägare i Riddarfjärden Ledarskap och Utveckling AB. Ledamot i styrelsen i Världsnaturfonden. Tidigare Generalsekreterare i Svenska Naturskyddsföreningen. Claes Trollestad Docent i livsåskådningsvetenskap, partner i Gullers Grupp AB. Extern hållbarhetsanalys Som komplement till vår egen analys använder vi information från MSCI ESG Research, Ethix SRI Advisors och GES Investment Services för i första hand våra globala Ethica-portföljer. www.msci.com www.ethix.se www.ges-invest.com 16 Hållbara investeringar, Vårt arbete 2010