BESLUTSUNDERLAG 1/1 Regionstyrelsen Finanspolicy samt placeringsriktlinjer Inledning Samtliga dokument som beskriver den finansiella verksamheten i regionen har setts över och värderats utifrån erfarenheter av nuvarande regelverk, dagens finansiella situation och terminologi. Två av dokumenten beslutas av regionfullmäktige och övriga beslut hanteras inom ledningsstaben men beskrivs för att få en helhetsbild. Placeringsföreskrifterna, bilaga1, är utformade för att kunna användas som direktiv till externa placerare. Dokument som beskriver den finansiella verksamheten är: Finanspolicy: generella riktlinjer för placering av likvida medel, upplåning, utlåning och borgensåtaganden (fullmäktige 2013). Placeringsföreskrifter, bilaga till finanspolicyn (fullmäktige 2013). Finansiella kontrollrutiner (regiondirektör juni 2016). Finansiella riktlinjer (tillämpningsanvisning) (ekonomidirektör 2013). Ramverket är i sak oförändrat efter genomgången men i placeringsföreskrifterna har två större förändringar gjorts; möjlighet att placera i alternativa placeringar (maximalt 10 procent) samt att begreppet ansvarsfulla placeringar har införts. Till ärendet bifogas även som bilaga 2 de överväganden som ligger bakom uppdateringen av finanspolicyn och placeringsföreskrifterna. Regionstyrelsen föreslås tillstyrka regionfullmäktige BESLUTA a t t anta angivna regler i finanspolicyn att gälla fr. o. m. 2017-01-01, samt a t t anta i ärendet framlagt förslag till placeringsföreskrifter. Mats Uddin Regiondirektör Åsa Hedin Karlsson Ekonomidirektör
1/5 Regionstyrelsen Finanspolicy inledning och syfte Enligt kommunallagen 8 kap 2 ska fullmäktige meddela föreskrifter om medelsförvaltningen och särskilda föreskrifter om förvaltning av medel avsatta för pensionsförpliktelser. Finanspolicyn utgör ett övergripande regelverk för den finansiella verksamheten. Här beskrivs ramverket omkring placering av likvida medel, upplåning, utlåning och borgensåtagande. I finanspolicyn beskrivs även pensionsavsättning och hantering av pensionsmedlen. Finanspolicy och placeringsföreskrifter gäller även för donationsmedelsförvaltningen. Bestämmelser i övrigt framgår av regionstyrelsens beslutsordning avseende ekonomiområdet samt av fullmakter utfärdade av firmatecknare. Därutöver finns följande dokument som beskriver den finansiella verksamheten: Placeringsföreskrifter bilaga 1 (regionfullmäktigebeslut). Finansiella kontrollrutiner (regiondirektörsbeslut enligt uppdrag i finanspolicyn). Finansiella riktlinjer (ekonomidirektörsbeslut) Mål för den finansiella verksamheten Region Östergötland ska i enlighet med kommunallagen 8 kap 2 förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet, det vill säga begränsad risk, tillgodoses. Den övergripande målsättningen är att vid varje tillfälle säkerställa betalningskapaciteten för regionen. Region Östergötland har därutöver ett långsiktigt åtagande att möta framtida pensionsförpliktelser och investeringsbehov.
2/5 Placering av likvida medel Likviditet som inte behövs för de normala betalningsströmmarna ska i första hand användas till att återbetala lån. Om det inte finns några lån ska de likvida medlen förvaltas enligt de placeringsföreskrifter (bilaga 1), som fortlöpande beslutas av regionfullmäktige. Avtal angående placering av likvida medel diarieförs och förvaras hos Upphandlingscentrum. Regionstyrelsen informeras om träffade avtal i Finansiell månadsrapport (C-ärende). Hantering av pensioner och pensionsmedel Landsting/regioner och kommuner ska enligt gällande lag endast redovisa den pensionsskuld som intjänats från och med 1998 i balansräkningen, den så kallade blandmodellen. Region i Östergötland har dock beslutat att redovisa den totala pensionsskulden i balansräkningen, så kallad full fondering av pensionerna (LF 2001-02-15 13), men presenterar även resultatet enligt blandmodell för att uppfylla lagkravet. Under 2016 har en statlig utredning föreslagit en lagändring som innebär redovisning av pensionerna enligt fullfondering, beslut kommer att fattas under 2017. Pensionsskulden och pensionsavsättningar redovisas inom en särskild produktionsenhet, pensionsförvaltningen. Syftet är att pensionsåtagandet ska vara tydligt. Den årliga avsättningen inom resultaträkningen som görs för att täcka hela pensionsskulden har medfört att likviditen har ökat. Det har dock inte räckt för att täcka hela pensionsskulden och pensionsförvaltningen har en fordran på finansförvaltningen så att det egna kapitalet alltid är noll. Pensionsmedlen är inte reserverade till att enbart användas till pensioner. Vid behov och efter ekonomisk bedömning kan medlen omsättas till andra tillgångar, t ex anläggningstillgångar. Det är inte god ekonomisk hushållning att ta upp lån när det finns likvida medel att tillgå. Regionen har strategiska mål som innebär positivt eget kapitalet och årliga positiva resultat för att täcka in framtida pensionsutbetalningar och investeringar. Det finns ett forum för ömsesidig information i alla de frågeställningar som rör pensioner och pensionsmedel - samrådsgrupp för pensionsförvaltning. Där ingår representanter för de största fackliga organisationerna. Gruppen ska träffas en gång per år men kan kallas samman av alla parter vid behov. Det är finanschefen som är sammankallande. Det är reglerat i avtal.
3/5 Kortfristig extern upplåning Kortfristig upplåning inom ramen för avtal om checkräkningskrediter med olika banker medges för att hantera fluktuationer i penningflödet. Långfristig extern upplåning Regionfullmäktiges beslut om lånefinansiering fattas i treårsbudgeten. Lånen tas upp i konkurrens på lånemarknaden i såväl svensk som utländsk valuta. Lånevillkoren ska vara avgörande för val av långivare. Avtal angående upplåning diarieförs och förvaras hos Upphandlingscentrum. Regionstyrelsen informeras om träffade avtal i Finansiell månadsrapport (Cärende). Extern utlåning Utlåning kan ske till bolag inom regionkoncernen. Beslut fattas av regionfullmäktige i varje enskilt fall. Stor restriktivitet ska iakttas. Till bolag, där regionen är ägare till 50 % eller mera, bör utlåningen i det enskilda fallet inte överstiga regionens andel. Till bolag, där regionen äger mindre än 50 %, bör lån inte lämnas. Låntagarens ekonomiska situation ska vara avgörande för möjligheten att erhålla lån. Av regionfullmäktiges beslut ska framgå lånebelopp, löptid, lånevillkor i övrigt samt säkerheter för lånet. Avtal angående utlåning diarieförs och förvaras hos Upphandlingscentrum. Regionstyrelsen informeras om träffade avtal i Finansiell månadsrapport (Cärende).
4/5 Borgensåtaganden Beslut om borgen fattas av regionfullmäktige i varje enskilt fall. Stor restriktivitet ska iakttas. Borgen för tryggande av pensionsutfästelser följer överenskommelser i särskild ordning. Till bolag, där regionen är ägare till 50 % eller mera, bör borgensåtagandet i det enskilda fallet inte överstiga regionens andel. Till bolag, där regionen äger mindre än 50 %, bör borgen inte lämnas. Gäldenärens ekonomiska situation är av avgörande betydelse för behandlingen av ansökan om borgen. Borgen till rörelsekrediter bör inte lämnas. Regionens borgensåtaganden ska vara tidsbegränsade och omfatta längst 5 år. Rapportering En rapport om finansiella transaktioner per senaste månadsskifte ska lämnas varje månad med benämning "Finansiell månadsrapport". Rapporten ska innehålla följande uppgifter: En kortfattad information om större förändringar i likviditeten, om större förändringar i upptagna långfristiga externa lån och om läget på finansmarknaderna. En beskrivning av de likvida medelens förändring under året. En förteckning över placeringar per senaste månadsskifte med angivande av låntagare, räntesatser, placerat belopp och bindningstid. En förteckning över upptagna externa lån med angivande av räntesatser, aktuellt lånebelopp samt tidpunkter för återbetalning. En förteckning över utlämnade externa lån med angivande av räntesatser, lånebelopp samt tidpunkter för återbetalning. En förteckning över regionens borgensåtaganden.
5/5 Information om träffade avtal för placering av likvida medel och upplåning. Därutöver kan annan lämplig aktuell information lämnas. Rapporten ska ställas till regionstyrelsens ordförande, regiondirektören, ekonomidirektören, regionens revisorer samt regionstyrelsen för kännedom (C-ärende). Därutöver ska rapporten skickas till de fackliga representanterna i samrådsgruppen för pensionsförvaltning. Finansiella kontrollrutiner (interna inom regionen) Fullmäktige uppdrar åt regiondirektören att vid behov, dock minst en gång per år, fastställa kontrollrutiner för placering av likvida medel, för verkställande av extern upplåning, för extern och intern utlåning, samt för borgensärenden. Rutinerna översändes till regionstyrelsen för kännedom (Bärende). Utlåning till interna produktionsenheter Samtliga enheter i regionen är anslutna till internbanken inom finansförvaltningen. Produktionsenheters lånebehov täcks genom utnyttjande av kortfristig kredit på enhetens konto i internbanken. Utvecklingen ska följas upp i samband med delårsbokslut.
Bilaga 1, 1/4 Regionstyrelsen Placeringsföreskrifter för Region Östergötland Inledning och syfte Gäller från och med 2017-01-01 och ersätter föreskrifter beslutade av fullmäktige 2013-03-05. Placeringsföreskrifterna är en bilaga till finanspolicyn och utgör ett ramverk över tillåtna placeringar och vilka begränsningar som gäller. I avtalen med respektive kapitalförvaltare beskrivs vad som är överenskommet för den enskilda placeringen och tillämpliga delar i placeringsföreskrifterna ska följas. Målsättning Region Östergötland ska i enlighet med kommunallagen 8 kap 2 förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet, det vill säga begränsad risk, tillgodoses. Genom att på ett effektivt sätt tillvarata tillväxten på den globala finansmarknaden ges förutsättningar för regionen att möta pensionsåtaganden och behovet av kommande investeringar. Tillåtna tillgångsslag samt den totala fördelningen Tillgångsslag Som lägst, % Som högst, % Räntebärande värdepapper 60 100 Aktier 0 30 Alternativa placeringar 0 10 Räntebärande värdepapper Emittenter Placering får ske hos följande svenska eller utländska emittenter: - Stat - Kommun/landsting/region - Bostadsinstitut. - Aktiebolag.
Bilaga 1, 2/4 Rating emittenter samt övriga begränsningar Investering i värdehandlingar utgivna av emittenter som anges i tabellen får ske endast om följande gränser för rating är uppfyllda: Emittenter Svenska staten och Svenska kommuner och landsting/regioner Kortfristiga placeringar A-2 Långfristiga placeringar BBB Företagscertifikat K 2 rating enligt S&P Krävs ej I tabellen anges ratingnivå enligt Standard & Poor (S&P), som är ett av flera ratinginstitut. Det är även tillåtet med motsvarande bedömd risk nivå av andra finansiella institut. När det gäller enskilda placeringar som initieras av regionen och inte via anlitad kapitalförvaltare gäller lägst rating enligt tabellen. För fondplaceringar som görs av anlitad kapitalförvaltare gäller genomsnittlig rating enligt tabell. Regionen kräver en låg kreditrisk/hög kreditvärdighet för den sammanlagda placeringen samt en regelbunden uppföljning av fördelningen mellan ratingnivåer (regleras i avtal). Durationen för en portfölj av räntebärande investeringar får inte överstiga 5 år. Högst 30 procent av de räntebärande placeringarna får vara utgivna av samma emittent av svenska säkerställda bostadsobligationer. Högst 10 procent får vara utgivna av samma emittent vad gäller övriga emittenter (undantag svenska staten där det inte finns någon begränsning). Valutarisk Vid placeringar i utländska värdehandlingar ska målsättningen vara att begränsa valutarisken. Derivatinstrument kan användas för att minska risken i portföljen genom att t.ex. valutasäkra eller kurssäkra en direktplacering i en underliggande tillgång. Derivat får inte användas i spekulativt syfte. Aktier Placering får ske i aktier, både svenska och utländska. Placering får endast ske i aktier som är börsnoterade, det vill säga som är föremål för regelbunden handel på auktoriserad marknadsplats som står under tillsyn av myndighet. Placering får ske i fonder som har Finansinspektionens, eller motsvarande myndighets, tillstånd och vars placeringsinriktning i stort överensstämmer med
Bilaga 1, 3/4 bestämmelserna i detta dokument. Marknadsvärdet av enskilda aktier och aktiefonder får sammantaget inte överstiga 30 procent av regionens totala likvida medel. Om andelen tillfälligt överskrids genom förändrade marknadsvärden är tidsgränsen för justering två månader. Generellt sett gäller denna begränsning också det enskilda placeringsuppdraget om inte annat framgår av avtalet mellan regionen och kapitalförvaltaren. I varje enskilt förvaltningsuppdrag får andelen aktier i enskilda bolag/koncerner inte överstiga 10 procent av bolagets/koncernens totala aktiekapital mätt i aktuellt marknadsvärde. Samma begränsning gäller för enskild fonds placering. Alternativa placeringar Med alternativa placeringar avses placeringar med förväntad låg korrelation till aktier och räntor. Exempel på detta är investeringar i råvaror, fastigheter, hedgefonder m.m. Placeringarna ska i allt väsentligt leva upp till bestämmelserna i denna föreskrift. Inom detta tillgångsslag tillåts dock derivatinstrument samt även värdepapperslån och belåning. Maximalt 10 procent av regionens totala likvida medel får vara placerade i alternativa placeringar. De alternativa placeringarna ska kännetecknas av hög likviditet och begränsad risk. För placeringar i alternativa investeringar gäller: att de endast får utgöras av fondplacering att fonden har lägst en månatlig värdering av sitt innehav att fonden kan handlas minst på månadsbasis att placeringen ingår som en del i ett externt förvaltningsuppdrag att placering får ske i fonder som har Finansinspektionens, eller motsvarande myndighets, tillstånd. Samtliga kriterier ovan ska vara uppfyllda. Ansvarsfulla placeringar Ett av Region Östergötlands strategiska mål är en långsiktig hållbar ekonomi. Det innebär bl.a. att placeringarna ska vara långsiktigt hållbara och ansvarsfulla. Med anledning av detta ska hänsyn tas till hållbarhetsbegreppets alla tre delar; ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet.
Bilaga 1, 4/4 Investeringar ska endast göras i de företag som på ett godtagbart sätt uppfyller kraven i de internationella konventionerna som Sverige har undertecknat. De konventioner som främst avses är: konventionerna om de mänskliga rättigheterna barnkonventionen ILO-konventionen (internationella arbetsorganisationen, FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor) internationella miljökonventioner. Regionen ska undvika placeringar i företag där en del av omsättningen kommer från produktion och försäljning av tobak eller tobaksprodukter, alkoholvaror, pornografi eller vapen. Regionen ska också undvika investeringar i företag som arbetar med att prospektera, exploatera, utvinna eller producera kol, olja och gas. Regionen är positiv till placeringar som innebär en bredare miljöhänsyn. Dessa instruktioner ska gälla vid förvaltning av direktinvesteringar i svenska och utländska aktier samt företagsobligationer. Vid indirekta investeringar såsom innehav i fonder, hedgefonder, strukturerade produkter och derivat gäller att dessa instruktioner så långt det är möjligt tillämpas i så stor del av de underliggande placeringarna som möjligt. Ansvaret att se till att ovanstående begränsningar följs ligger på kapitalförvaltaren om inte direktinvestering har skett. Uppföljning av hållbarhetsarbetet och dess utfall ska genomföras årligen (regleras i avtal). Om det kommer till regionens kännedom att dessa föreskrifter inte följs kommer detta att leda till att kapitalförvaltaren uppmanas att göra en utvärdering av den enskilda placeringen och därefter gör Region Östergötland en bedömning av kapitalförvaltarens lämplighet.
Bilaga 2, 1/6 Regionstyrelsen Överväganden inför uppdaterad finanspolicy/placeringsföreskrifter Inledning Denna bilaga avser att förtydliga de ställningstaganden som har gjorts i finanspolicyn och i placeringsföreskrifterna. Rubrikerna följer strukturen i dessa båda dokument. Finanspolicy Inledning Finanspolicyn utgör ett övergripande regelverk för den finansiella verksamheten. Målsättning/avkastningskrav I finanspolicyn och i placeringsföreskrifterna anges inget tydligt avkastningskrav. Det är ingen förändring jämfört med tidigare. Internt har dock regionen ett långsiktigt avkastnings-/uppföljningsmål på 4,65 procent som mäts över rullande 10-årsperioder (konjunkturcykel). Avkastningsmålet beräknades för ett antal år sedan och har därefter inte reviderats. Målet ligger fast men ska vid uppföljning värderas utifrån aktuell marknadssituation. Resonemang: Ett uttryckligt mål skulle kunna ge bättre vägledning för kapitalförvaltare och reducera onödigt risktagande eftersom de inte behöver sträva efter den högsta avkastningen utan det är tillräckligt att nå målnivån. Samtidigt vill regionen ha del av hela tillväxten på de finansiella marknaderna och ett fast mål kan motverka det. Ett fast mål kan också leda till ett ökat risktagandet när förvaltare som ligger under målet försöker nå önskat mål. Övriga förändringar Finanspolicyn har kompletterats med att den även gäller för donationsmedelsförvaltningen (stiftelser). Inga övriga principiella förändringar har gjorts. Fortfarande råder restriktivitet inför borgensåtaganden och extern utlåning.
Bilaga 2, 2/6 Placeringsföreskrifter Inledning Placeringsföreskrifterna, bilaga 1, är utformade för att fungera som direktiv till kapitalförvaltare som fått ett uppdrag av regionen. Avtalen med respektive kapitalförvaltare är dock mer specificerade och innebär att endast tillämpliga delar av placeringsföreskriften är aktuella. Räntebärande värdepapper Ingen förändring har gjorts som avser godkända ratingnivåer, det vill säga kreditvärdigheten hos de som lånar pengarna. Följande ratingnivåer finns (Standard & Poor) där AAA är högst rating och D är lägst: AAA, AA+, AA, A+, A, A-, BBB+, BBB, BBB-, BB+, BB, BB-, B+, B, B-, CCC+, CCC, CCC-, CC, C, D Resonemang: Föreskrifterna innebär en genomsnittlig ratingnivå kompletterat med att kapitalförvaltarna månadsvis ska informera om fördelningen mellan ratingnivåer. Inför revideringen av placeringsföreskrifterna har en utvärdering gjorts av hur de av regionen anlitade kapitalförvaltarna har agerat utifrån nuvarande placeringsföreskrifter. Resultatet visar att inga kapitalförvaltare har utnyttjat genomsnittsmodellen till att ha en stor del i de lägre ratingnivåerna och de flesta redovisar bra underlag över fördelningen mellan nivåerna. Det finns några placerare som har några få procent placerat i företag med rating ned till B. De flesta har dock mycket få placeringar som är lägre än BBB. Det var vid föregående revidering av placeringsföreskrifterna som lägsta ratingnivån ändrades till genomsnittlig. Anledningen till förändringen var att en genomsnittlig rating innebär en möjlighet att placera i företagsobligationer som har en lägre rating om det vägs upp av räntepapper med en högre rating. Det finns också företag som ingår i fonderna som inte är ratade eftersom det kostar och företagen har inte behov av att ha en rating. Dessa företag kan vara mycket kreditvärdiga. Samtliga kapitalförvaltare som regionen idag anlitar har metoder för att bedöma kreditvärdighet och har egna maxgränser eller begränsningar hur mycket som får placeras i särskilda innehav. Det sätt som kapitalförvaltarna arbetar på för att minimera riskerna är dock olika och det försvårar en generell skrivning i placeringsföreskrifterna. Inga ändringar föreslås därför och det står även fortsättningsvis att det krävs en låg kreditrisk/hög kreditvärdighet för den sammanlagda placeringen och att en regelbunden uppföljning ska göras av fördelningen mellan ratingnivåer. För egenvalda och enskilda placeringar gäller dock lägst rating enligt den tabell som finns i placeringsföreskrifterna.
Bilaga 2, 3/6 Övriga förändringar avseende räntebärande värdepapper Beskrivningen av vad som avses med räntebärande värdepapper har tagits bort. Det bedöms inte vara nödvändigt utan kan istället innebära en ofrivillig begränsning. Ett förtydligande har gjorts att derivatinstrument kan användas för att minska risken i portföljen genom att t.ex. valutasäkra eller kurssäkra en direktplacering i en underliggande tillgång. Derivat får dock inte användas i spekulativt syfte. Beskrivningen av aktieindexobligationer och dess begränsningar har tagits bort. Anledningen är att placeringen räknas som en alternativ placering och ingår i det begreppet. I nuvarande placeringsföreskrifterna framgår att maximalt 30 procent av en ränteplacering får vara placerade hos en emittent (gäller ej staten). Den skrivningen har skärpts för att minska risken. För svenska säkerställda bostadsobligationer gäller fortsättningsvis maximalt 30 procent per emittent medan maximalt 10 procent får placeras hos en enskild övrig emittent. Precis som tidigare är staten som emittent undantagen från begränsningen. Aktier Ingen förändring har gjorts av den maximala andelen på 30 procent av regionens totala likvida medel som får placeras i aktier. Resonemang: Ränteläget är rekordlågt och det råder osäkerhet omkring framtida tillväxt i Europa efter bl.a. Storbritanniens omröstning som ledde till utträde ur EU (Brexit). Även i övriga världen är osäkerheten stor, t.ex. hur presidentvalet i USA kan komma att påverka den finansiella marknaden. Kontentan är att det blir svårare att nå en god avkastning i förhållande i önskad risknivå. Det är ett scenario som flera av regionens anlitade kapitalförvaltare vittnar om. Om regionen skulle tillåta en ökad aktieandel skulle det innebära en större risk jämfört med idag och att regionens resultat vid en nedgång på aktiemarknaden skulle påverkas än mer negativt i absoluta tal. Den strategi som regionen har för närvarande innebär att kapitalförvaltarna kan minska aktiedelen när de bedömer att aktiemarknaden är osäker. Detta gör att en minskad andel i aktier inte är motiverad. Genom att låta några kapitalförvaltare ha uppdrag som tillåter en högre aktieandel än tillåten maximal nivå, men att regionen håller koll på andelen på totalnivå, möjliggörs att aktieandelen kan hamna närmare maximinivån när den finansiella marknaden är positiv. Den nuvarande fördelningen med maximalt 30 procent
Bilaga 2, 4/6 i aktier har över tiden visat sig fungera relativt väl om man tittar på avkastningen över tid. Endast ett år sedan 2006 har avkastningen varit negativ och det var 2008 under finanskrisen. Strategin att flytta mellan aktieoch ränteplacering bidrog då till att begränsa den negativa avkastningen. Inga placeringar behövde säljas och kapitalet kunde återhämta sig kommande år. Anmärkning: I budgeten beräknas en betydligt lägre avkastning av försiktighetsskäl och det påverkar kurvan från och med 2016. Det är viktigt att komma ihåg att inte heller ränteplaceringarna är riskfria men friheten att välja mellan korta och långa räntefonder och mellan nominella och reala räntefonder ger en frihet för kapitalförvaltarna att anpassa sig till marknaden. Se även avsnitt om alternativa placeringar som är en annan möjlighet att öka avkastningen.
Bilaga 2, 5/6 Alternativa placeringar Det föreslås bli tillåtet att investera i alternativa placeringar såsom råvaror, hedgefonder med mera med 10 procent på regionövergripande nivå. Resonemang: Genom att investera i alternativa investeringar (t.ex. råvaror, hedgefonder) med förväntad låg korrelation (följsamhet) till aktier och räntor kan den totala portföljrisken reduceras. Man säger att risken vid alternativa investeringar ligger någonstans mellan aktie- och ränteplacering. Vid tidigare utvärderingar har dock slutsatsen blivit att regionen inte skulle öppna upp möjligheten för alternativa placeringar. Det grundades främst på att även de flesta alternativa placeringar under finanskrisen 2008 följde den negativa trenden och placeringarna kunde inte heller garantera regionens etiska krav. Men marknaden och produkterna har förändrats. Genom att öppna möjligheten för alternativa placeringar kan regionen öka möjligheten till meravkastning. I placeringsföreskrifterna begränsas risken genom att maximalt tio procent av regionens placeringar får vara i alternativa placeringar. I placeringsföreskrifterna framgår ytterligare begränsningar såsom: - endast fondplacering (säkrar en bred placering) - krav på månadsvärdering (möjliggör aktuell redovisning) - likvida per månad (möjliggör försäljning vid behov) - endast köpas av externa kapitalförvaltare inom ett allokeringsuppdrag (möjliggör för kapitalförvaltare att det går att gå in och ur i denna placeringsform när det är rätt läge). Mot bakgrund till detta föreslås möjligheten till alternativa investeringar öppnas. I samband med upphandling av kapitalförvaltare får utvärdering göras utifrån kapitalförvaltarens beskrivning av upplägg och historisk avkastning om det kan bli aktuellt med denna typ av investering. Ansvarsfulla placeringar Ansvarsfulla placeringar är ett nytt avsnitt som tydliggör kapitalförvaltningens bredare perspektiv på ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Ett krav på årlig uppföljning av hållbarhetsarbetet har tillkommit. Resonemang: Förslagen utgår från målen i regionens strategiska plan. Beskrivningen är bredare men fortfarande relativt generell. Det tydliggörs att regionen ska undvika investeringar i bolag som arbetar med att prospektera, exploatera, utvinna eller producera kol, olja och gas samt att regionen är positiv till investeringar som tar miljöhänsyn. I nuvarande placeringsföreskrifter beskrivs att regionen ska undvika att placera i krigsmateriel och det har ersatts med vapen. Anledningen är att krigsmateriel omfattar ett stort område som är svårt att definiera, t.ex. inom fordonsindustrin. De
Bilaga 2, 6/6 konventioner som Sverige har skrivit på och som framgår av föreskrifterna reglerar detta. Vissa landsting/regioner/kommuner köper in extern hjälp med att screena sina placeringar för att säkerställa att placeringarna håller vad som utlovats. Det är regioner som själva väljer fonder. Region Östergötland placerar enligt nuvarande strategi i fonder via avtal med kapitalförvaltare. I deras uppdrag ingår att följa den generella skrivning som finns och att arbeta aktivt för att uppnå detta. I samband med uppföljningsmöten med kapitalförvaltarna är detta en stående punkt på dagordningen. De nuvarande kapitalförvaltarna arbetar seriöst med frågan men på lite olika sätt. Genom förändringen att kräva årlig uppföljning av hållbarhetsarbetet kan utvärderingen bli bättre.