9. FLYTTNING OCR 07EgYIgggIIg_HQS_KyiSMAROMEAlETS _ R&KOE av Ike Pettersson S y f t e Iterfynd av krakor ringmarkta vid Kvismaren visade tidigt att flyttning mot sydvast fdrekom. Varje vinter ses emellertid flockar av kvarstannande krakor. For att utreda om dessa ar overvintrare norrifr&n eller nor till det hackande bestandet vid Kvismaren startades fangst vintertid i en falla och fargringmarkning av boungar. Besultat av denna undersb'kning och alia aterfynd av Kvismare fagelstation ringmarkta krakor redovisas i denna uppsats. F a l t a r b e t e Kvismare fagelstation har sedan 964 bedrivit ett projekt rorande krakana hackningsbiologi i ett km stort omrade runt KvifflBarsjSania (SOSDELL 976, HBT^ERSSCH 977). I samband med detts har 880 bouogar ringmarkts. I denna sunmia ingar ocksa 4 krdkungar riogoarkta rid Oset och Tysslingen under 960talet. De forsta kullarna ar umrkstora i mitten av maj och de sista ungefar en manad senare. Iren 964 ^ 968 blev i genomsnitt 5 krakungar ringmarkta per ar.?ran 969 till 97 var arssiffran mellan 50 och 75. Under den senaste femarsperioden har omkring 00 krakxmgar arligen forsetts med ring, dock med undantag for 976 som var ett daligt &r med bara 47 exemplar. Ar 977 var det hittills basta aret med 4 markta. Under vintrarna 97/7 och 97/74 fangades krikor i en falla av norsk typ vid Kvismaren. Forsok till fangst gjordes ocksa vintrarna 974/75 och 976/77 men utan framgang. Fallfangsten resulterade i 4 riugmarkta krakor, de fiesta under april manad 97. Dessutom kontrollerades sex krakor ringmarkta som boungar vid Kvismaren. Sedan 97 har alia krakungar vid Kvismaren fb'rsetts med en plastring, vars farg betecknar aret. En regelbunden uppfcljning (en 45 km lang stracka kb'rs med bil varje manad) har bidragit med en del information om krakornas upptradande vid Kvismaren, Aterfynd Fram till november 977 har ringmarkningen av krakungar givit 9 aterfynd utanfbr Karke. Av 0 fynd i landskapet ar 8 rapporterade mindre an en mil fran markplatsen. Fern flygga (fullvuxna av obestamd
alder) krakor ringmarkta vid fallan bar ocksa aterfunnits. I tabell redovisas aterfyndsatten och darmed i regel dbdsorsakerna. Aterfyndsprocenten for ungar fram till 976 ar 8 %. Att den ar si hog iiar sin fbrklaring i att krakan ar utsatt for ett hart jakttryck, hela 76 % ar rapporterade som skjutna. EIMLUND & PETERSON (u &) anger aterfyndsprocenten till for flygga fcrakor f&ngade i falla pa Getterbn. Tabell. JLterfyndssatt for krakor ringmarkta vid Kvismaren. De sex kontrollerna i krakfallan ing&r ej. 0. Orsak Skjuten Funnen dbd Funnet kadaver Drankt i vattenho Do" d under elledning Antal 44 Orsak Kildodad Dodad av predator Skelett i ormrraksbo Fbrlamad Summa Antal 58 Dbdligheten under krakans forsta levnadsmanader ar bog, av 5 aterfynd gjordes mindre an ett halvar efter fflarkningen. Under det fb'rsta levnadsaret aterfanns 8 st, under det andra * medan nadde ee alder av minst tvs ar. Aldsta fyndet utgbr en kraka som blet funnen i ett ormvraksbo under 977 och som da Tar 5 &r och manader gammal. (977) redovisar en kraka som nadde en alder sv 9 &r. Tabell. Geografisk fb'rdelning av aterfunna kr&kor ringmarkta som boungar vid Kvismaren 96 976. Omrade Kvismaren ' Gvriga Harke Ovriga Sve aland Gotaland Danmark 4 5 6 9 7 Holland ; Summa 7 4 ) Mindre an mil fran markplatsen. 7 M 8. ~ a n a 9 0 d 6 6 6 _ 4 4 4 Summa 8 4 59 Av figur framgar aterfynden av krakor ringmarkta som boungar vid Kvismaren 96 976. Hoststracket ager rum under okrtober och gar mot sydvast. Overvintringen sker huvudsakligen pa Jylland i Danmark (se a ven tabell ). De eydligaste fynden ar fran Holland och norra Vasttyskland. Aterstracket sker under mars och april, Straekrakningar vid Skagen pa Jyllands nordspets visar en topp i slutet av mars och bbrjan av april (BEETEL m fl 975). Det nordligaste fyndet st&r en ettirig kraka
K Kvismaren okt mars o apr sept Figur. Karta Tisande 9 aterfynd av krakor ringtnarkta soia boungar vid Kvismaren 96 976. for, skjuten vid Grangarde i Dalama. Av de fynden utanfbr Sveriges granser gjordes under'det fbrsta, 9 under det andra samt vardera ett under det tredje och fjarde levnadsaret. Btt markligt aterfynd utgor den kraka som. vid fyra ars alder i maj maaad skbts p& Jylland. Vinterfynden utomlands kcaauaer saledes till stsrsta delen fran krakor under sitt fbrsta och andra levnadsar, vilket med stor sannolikhet innetar att de inte hackat. Kvismarfynden ar koncentrerade till varen och forsommaren (se tabell ). Porklaringen till det stora antalet fynd i mars och april ar att sex kontroller gjorts i fallan och att jakten ar intensiv vid denna tid, 7 av 5 blev skjutna. Aterfvnden i juni beror p5 hog dodlighet bland arsungarna. Av de 4 krakorna som ringmarktes i fallan bar 5 aterfumiit s. Ire er rapporterade fran Finland} en nara Kemi i norra ^sterbotten, en
straz intill den ryska gransen i sodra Osterbofben samt en nara. Bjorneborg i sydvast. De tva forstnamnda aterfynden ar gjorda i april, det senare i augusti. En kraka inarktes i januari, de andra tva i april men kan anda mycket val vara rastare vid Kvismaren. Eingmffrlmlngaraa rid fallan bar ocksa gett tva oktoberfynd at sydvaet, ett i BohusLaa och ett pa Pyn i Denmark. Bada f&glarna var ringitarkta vid KTiamaren under april manad. Att finska krakor Svervintrar pa svenska vastkusten har visats av EIMLUSD & PE*BESON (u a). Av ateriynden fr&n Getfcerofflarkmingarna kommer hela 7 % fran Finland. De bvervintrande krakorna Be kr&kflockar som vintertid forekoraaer i omradet ar troligen mye ket stationara \inder stranga perioder. Ett nagorlunda konstant antal i flockaraa och forekomsten av fargringmarkta individer talar for detta. Blandflockar av krakor och kajor' uppehaller sig under vintern ofta kring g&rdar med djurbesattning. Godselstacken ar dar en given plats for fodosok. Man kan ocksa se krakorna langs vagar oeh vid avstjalpningsplatser for spillsad. Snorika vintrar, som den 976/77, ar sakert racket svara och krakorna tvingas ds, att ta vad soa erb^uds i fodovag. Den senaste vintern stod t ez ronnbar pa menyn vid Kvismaren. En fraga man staller sig ar om vinterkxakoma ar lokala f^glar eller harstammar fran andra omraden, Ett aterfynd frah Finland av en i januari ringmarkt kraka visar att fiaska faglar kan firmas vid Krismaren. Det finns inga aterfynd av krakor vid KVismaren under perioden november till februari. Alia fynd under dertaa tid ar fran Danmark (4) och Holland (i) (se tabell ). Ett forsta intryck &r all.ts& att fcvismarkrakorna flyttar mot sydvast och bvervintrar framst i Daniaark. Under de milda vintrarna 974/75 och 975/76 stannade emeiiertid nagra fargmarkta krdkor redan under sitt forsta levnadsar. Exafeji: Balder andra och
. tredje levnadsaret har ocks& overvintrat. Hagot som talar for att de revirhallande krakorna stannar kvar under vintern ar att man under milda dagar kan se dem parvis intill f jolarabona. De sitter ofta i tradtopparna och avger revirlaten. Det ar troligt att dessa f&glar ingar i flockarna under kalla perioder. I februari ses krakparen alltmer i reviren och i borjan av mars ar mer an halften av dessa besatta. Den mars 975 kontrollerades 9 boplatser ocja vid av dem farms krakpar. Krakor som inte haller nagot revir lever i flock under hela aret. CHARIES (97) har visat detta i norra Skottlaad och vid Kvismaren fb" rekommer ocksfi sadana ansamlingar under hackningstid. Plocfckrakxirna bestar av bade ettariga och helt kbnsmogna faglar. Diskussion Slutsatsen av har redovisade resultat blir att krakor utan etablerade revir till stor del flyttar bort mot sydvast for att overvintra framst i Danmark, medan de revirhallande krakorna till stor del staruaar i omradet vintern igenom. Btt l> j.akttryck och l&g dsdlighet hos de stationara krakorna vintertid i Mellansverige kan vara orsafcerna till att inga vinterfynd har gjorts av aldre krajcor. Itaterialet frfin Kvisa^ren ar trots allt garxska litet och de har &ragna alutsatserna bor darfor kontrolleras pa ett storre material. Ett forhallande dar ej haekande individer ar flyttf&glar, Bffidan de hackande overvintrar i rt&rheten av reviren ar gynnsam for arten da detta minskar konfcurrensen om fodan under den svara vintern. En art som har en sadan etxategi ar t ez kungsgraen. Referenser BKRTEL, B, BGEBUMHHj D & JENSEN, 0.B. 975. Skagens Fuglestation 974. Dansk Ornithologist Forening. Kbpenhamn. CHARLES, J K. 97. Territorial behaviour and the limitation of population siae in crows Corvtis c corone and Corvus corone cornix. Opublicerad doktorsavhandling. Universil^ of Aberdeen. ELMLUND, B & PETERSON, K. Utan ar. Ringmarkning av kraka Oorvus coroue cornix pa Getterons fagelstation under tiden 96 97. Verksamheten vid Getterons fagelstation 97. Varberg. PETTERSSON, i. 977. Hackning sframgang och ungvikter has Kvismaromradets krakor Corvus corone cornix 97 976. Tar Fagelvarld 6: 6 7. SONKELL, J. 976. Populationsutveckling hos kraka Corvus corone cornix i Kvismaren, Narke, 964 97 Var Pagelvarld 5:. S. 977. Report for 968 of the Bird Hinging Office. The Swedish Museum of Natural History. Stockholm.