FOLKHÄLSORÅDET I SKELLEFTEÅ PROTOKOLL 1(10) Plats och tid Expolaris Kongresscenter Fredag 19 december 2008, klockan 08.15-12.00 Beslutande Janeth Lundberg VLL, Folkhälsonämnden, mötesordförande Joakim Wallström Fritidsnämnden Katarina Köhler Miljönämnden 08.15-11.30 Bertil Almgren Gymnasienämnden Maria Wiksten Gymnasienämnden Göte Johansson Kulturnämnden Kjell Hanseklint Kulturnämnden Agneta Hansson Socialnämnden Gunilla Åström Socialnämnden Maria Marklund Barn- och grundskolenämnden Jörgen Lundqvist Barn- och grundskolenämnden Bengt Wiström VLL, Folkhälsonämnden Övriga deltagare Britt-Mari Morén Gymnasiekontoret Östen Lövgren Fritidskontoret Staffan Näslund Socialkontoret Anna Löfgren VLL, sekretariat Berith Nyström VLL FOUU C-G Olofsson VLL/Psykkliniken 08.40-12.00 Christina Sisth VLL, folktandvården Jan Tarras-Wahlberg Bygg- och miljökontoret 08.15-11.00 Yvonne Backlin Skol- och kulturkontoret 08.15-10.30 Maria Dahlgren Skellefteå kommun/solkraft Lena Stenvall VLL/Psykkliniken Malin Andersson VLL/Psykkliniken, äldreteamet Michael Pante VLL/Psykkliniken, äldreteamet Anna-Britta Lundberg VLL/Psykkliniken Tomas Hedström Socialkontoret Gun-Kajsa Lindström Ungdomshälsan 08.45-09.40 Utses justera Maria Marklund Paragrafer 22-30 Underskrifter...... /Janeth Lundberg, ordförande/ /Östen Lövgren, sekreterare/... /Maria Marklund, protokollsjusterare/
FOLKHÄLSORÅDET I SKELLEFTEÅ PROTOKOLL 2 22 Psykisk hälsa och ohälsa - inledning Anna-Britta Lundberg och Berith Nyström inledde Folkhälsorådets möte som har temat psykisk hälsa och psykisk ohälsa. Först konstaterades ingen hälsa finns om det inte finns psykisk hälsa. Vi vet även vårt samhälle skapar psykisk ohälsa och mer än 50% av sjukvårdens kostnader beräknar man orsakas av psykisk ohälsa. 2020 räknar man med depressioner är den mest kostsamma sjukdomen. Många av de problembilder som finns är kopplade till missbruk eller riskbruk av olika art. Samtidigt finns det klara tecken på de insatser som görs ger resultat Det finns ett antal insatser som kan förbättra den psykiska hälsan: - Fysisk aktivitet - Sömn, inflytande, bra mat, lagom stress - Socialt nätverk, socialt stöd - Meningsfull fritid - Natur, djur, kultur Det handlar om de olika livsrummen: Inre rummet: Grundinställningen, framtidsoptimism och handlingskraft ger känsla av frihet och kontroll. Vardagsrummet: Uppskning, stöd, nöjd med arbetsfördelningen i hemmet Arbetsrummet: Påverkan, engagemang, bekräftelse
FOLKHÄLSORÅDET I SKELLEFTEÅ PROTOKOLL 3 23 Psykisk hälsa och ohälsa - om barn Yvonne Backlin från skolhälsovården gav sin bild av barnens situation. Det finns tre grupper av barn som löper särskilt stor risk: - Flickor i tonåren - Barn i socioekonomiskt utsa områden - Barn där båda föräldrarna är invandrare Många barn har också diagnoser i dag där man vet de innebär begränsningar i deras framtida liv. Antalet ärenden på BUP har ökat från cirka 250 per år 1985 till cirka 800 per år 2006. Det är viktigt tänka långsiktigt: - Generella insatser från samhället är betydelsefulla - Samverkan mellan olika verksamheter - Kunskap om insatsernas effekt - Viktigt med tidiga och långsiktiga insatser - Forskning behövs.
FOLKHÄLSORÅDET I SKELLEFTEÅ PROTOKOLL 4 24. Psykisk hälsa och ohälsa - om ungdomar. Gun-Kajsa Lindström från Ungdomshälsan rapporterade från denna verksamhet. Man har nu kommit igång i en bra omfning. Det finns tre kategorier av besök, nämligen drop-in besök, planerade besök och de hälsofrämjande grupper man bedriver. De planerade besöken är dominerande Totalt har man haft 896 kontakter under perioden 2008-04-27 2008-12-17. Av dessa var cirka 1/3-del killar och 2/3-delar tjejer och majoriteten i åldersgruppen 16-19 år. Orsaken till besöket var för 30,5% fysiska skäl, för 39% psykiska skäl och för 30,5% sociala skäl. Vid besöken får ungdomarna i första hand egenvårdsråd. I övrigt sker en del förmedling eller hänvisning till Hälsocentraler, Elevhälsovården, Ungdomsmottagningen KKBC, Sjukgymnast m.fl. Ungdomshälsan genomför även en hel del hälsofrämjande arbete genom information i skolorna, vid hälsodagar, i samband med studiebesök, i hälsogrupperna och sex och samlevnad i årskurs 8. Det finns flera samarbetspartners och mycket sker via kontaktnätverket Ungas Hälsa.
FOLKHÄLSORÅDET I SKELLEFTEÅ PROTOKOLL 5 25. Psykisk hälsa och ohälsa - om ungdomar Malin Andersson och Mikael Pante från äldreteamet vid psykiatriska kliniken informerade om det arbete man bedriver. Uppdraget är at samverka med olika yrkeskategorier för ge den enskilda individen bästa möjliga hjälp utifrån de behov som föreligger. Man bedriver uppsökande verksamhet och arbetar för äldre inte ska falla mellan stolarna när det gäller det stöd samhället kan erbjuda. Teamets samarbetspartners finns inom många kategorier: - Primärvården - Kommunens äldreomsorg på olika nivåer - Psykogeriatriken - Psykkliniken - Diakoner - Intresse- och frivilligorganisationer - Anhöriga Arbetssättet är vara spindeln i nätet
FOLKHÄLSORÅDET I SKELLEFTEÅ PROTOKOLL 6 26. Att bygga för gemenskap. Thomas Hedström från socialkontoret berättade om hur man planerar för de äldres situation. Medellivslängden ökar och därmed antalet äldre. Människor har blivit allt friskare i varje åldersgrupp, men samtidigt ökar antalet som drabbats av demenssjukdomar. Under 30-, 40- och 50 talen byggdes ålderdomshemmen, gemenskap i liten familjär skala! Under 70- och början av 80-talet betonades individualitet och oberoende som en motreaktion mot slutna och passiviserande ålderdomshem. Ordet demens nämndes över huvud taget inte. I slutet på 80-talet utvecklades det första gruppboendet i Skellefteå. Den lilla familjära gemenskapen får åter betydelse utifrån skapa en mer avgränsad miljö i den demenssjukas livsvärld. Aktivering och hushållsarbete skapar gemenskap den lilla gruppen och är en möjlighet till terapeutisk verksamhet. I dag består boendet av enrumsbostad med närhet till gemensamt kök och vardagsrum. Slutligen visade Thomas hur planerna ser ut för det boende som byggs för närvarande i kvarteret Ömheten. Att
FOLKHÄLSORÅDET I SKELLEFTEÅ PROTOKOLL 7 27 Passagen använda häst i behandling Lena Stenvall från psykiatriska kliniken berättade om denna verksamhet. Utifrån den bild av resurser och behov man skapar tillsammans med patienten ska en process till förändring ske. I stället för ett fiktivt/abstrakt samtal kan man arbeta i en situation där ens problem blir tydliga och diskutera utifrån detta. Upplevelsen blir grunden till det man ska arbeta med. Hästarna har viktiga egenskaper: - Är icke värderande - Icke verbala handlar om läsa av och signalera - Kravlös närhet och värme den gäller här och nu - Ärlighet ljuger aldrig. - Fungerar annorlunda än vi vi lär om oss själva av deras sätt vara - Kan ofta spegla patienternas känslor bättre än vi. - Som metaforer - Förtroende och tillit går via hästen = går fortare - Hästar är stora = Utmaning, tydliga och påtagliga Lena avslutade med visa en film som visade verksamheten.
FOLKHÄLSORÅDET I SKELLEFTEÅ PROTOKOLL 8 28. Hälsans trädgård - Solkraft Karin Dahlgren från Solkraft informerade om Hälsans trädgård som är en idé kring utveckling av nuvarande verksamhet. Utifrån de erfarenheter man har skaffat sig under de 24 år verksamheten pågått är man nu på väg ta ytterligare ett steg. Hälsans trädgård handlar om skapa en miljö som innehåller många olika inslag som växthus, odlingar, fysisk aktivitet, social samvaro, djur, rekreation och rehabilitering. För till exempel äldreboenden kan man använda miljön för låta de äldre Möta djur som ger en känsla av välbefinnande Komma ut till en levande och frisk miljö Vara i en igenkännande miljö med jordbruk, redskap, växter och bageri Men det skapar möjligheter för många nyttja denna miljö, som handikappomsorgen, skola/barnomsorg, psykiatrin m fl. Att här i Skellefteå få tillgång till stadsnära Grön Miljö ger oss stora möjligheter till bli ännu bättre på rehabilitera våra medmänniskor. Fördelarna med Hälsans Trädgård är det finns så stort användningsområde av en sådan anläggning. Naturen finns och vi måste ta vara på dess otroliga förmåga till ge oss hälsa/återhämtning och välbefinnande
FOLKHÄLSORÅDET I SKELLEFTEÅ PROTOKOLL 9 29. Exempel på hur psykisk hälsa kan integreras i folkhälsoprogrammets målområden Berith Nyström och Anna-Britta Lundberg menade de områden som lyfts fram i dag inryms i de Folkhälsopolitiska målen. De gjorde en redovisning av vilka insatser som kan kopplas till var och ett av målen. Vad krävs då för vi ska bli framgångsrika i detta arbete? Bibehålla och utveckla det goda samarbetet Erbjuda utbildning till medarbetare i kommun och landsting Sprida information till Skellefteborna Återkommande seminarium om främjande av psykisk hälsa 2010 Psykisk hälsa-året 30.
FOLKHÄLSORÅDET I SKELLEFTEÅ PROTOKOLL 10 Övriga frågor a) Nästa folkhälsoråd. Beslutades nästa folkhälsoråd ska vara fredagen den 20 mars klockan 08.15 12.00. Beredningsgruppen fastställs senare med utgångspunkt från detta datum. b) Kommande möten. Det framkom vi borde lägga något möte i framtiden kopplat till någon verksamhet/miljö vi lyft fram i vårt arbete, t ex Rosengård. Beredningsgruppen fick i uppdrag titta på detta.