Välkommen till 2013 års sjukhusbiblioteksstatistik! Sjukhusbiblioteksstatistiken är en del av Sveriges officiella statistik enligt lagen och förordningen om den officiella statistiken som uppdaterades vid årsskiftet. Tack för att du lämnar uppgifter om ert bibliotek! Frågorna avser den samlade biblioteksverksamheten dvs. den medicinska delen och i förekommande fall även den allmänna. Det är viktigt att vi får svar från alla, annars går det inte att sammanställa uppgifterna på läns- och nationell nivå. Vi önskar att ni besvarar frågorna innan 14 mars 2014, vi blir naturligtvis tacksamma om ni svarar tidigare än så. Om några av uppgifterna bara kan sammanställas på länsnivå därför att flera sjukhusbibliotek samarbetar kan ni kontakta biblioteksstatistik@kb.se för att få en länsövergripande enkät också. Frågorna är desamma som föregående år. Enkäten i pdf-format samt definitioner och tips hittar du på http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/sjukhusbibliotek/, telefon 010-709 36 39. Tryck inte på Skicka innan du är helt klar med alla frågorna. Har man tryckt på den knappen går det inte att logga in i enkäten igen. Tack på förhand! Med vänlig hälsning Cecilia Ranemo, Utredare statistik Kungliga biblioteket Avdelningen för publik verksamhet, Enheten för nationell bibliotekssamverkan Twitter: #biblioteksstat, http://www.kb.se/bibliotek/statistik-kvalitet/ 1. Vilka delar består ert bibliotek av? Endast fackbibliotek - mestadels medicinsk litteratur Endast allmänbibliotek - mestadels skönlitteratur och allmän facklitteratur Biblioteket har två delar, medicinsk fackbibliotek samt allmänbibliotek för patienter (allmänhet) och anställda 2. Vad heter du som fyller i enkäten? Om vi behöver fråga om något. 3. Vad har du för e-postadress? Vi skickar länk till rapporten när den publiceras. E-postadressen valideras automatiskt så att du fyllt i en användbar e-postadress, det går därför inte att skriva två adresser i fältet. 4. Vänligen fyll i ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi har några frågor om de lämnade uppgifterna.
5. Hur många årsverken utfördes av bibliotekets personal under 2013 skriv uppgiften med två decimaler. Bibliotekarier och dokumentalister KVINNOR Bibliotekarier och dokumentalister MÄN Biblioteksassistenter KVINNOR Biblioteksassistenter MÄN IT-personal KVINNOR IT-personal MÄN Övrig personal inklusive kvällspersonal (städpersonal medräknas ej) KVINNOR Övrig personal inklusive kvällspersonal (städpersonal medräknas ej) MÄN Eventuell kommentar till svaret ovan Antalet årsverken delas upp på kvinnor respektive män indelat på fyra olika kategorierer av tjänster. För definition av tjänsteindelning, se fråga 6. Årsverke motsvarar antal heltidsanställda (till exempel motsvarar 2 personer som arbetar halvtid 1 årsverke eller två personer som arbetar 75 procent av heltidstjänst motsvarar 1,5 årsverke). En heltidsanställning motsvaras vanligen av att en person arbetar 40 timmar per vecka, vilket motsvaras av 2080 timmar per år (från 2080 borträknas semester och ledigheter i samband med röda dagar, återstående är då 1700-1800 timmar vid heltidsanställning). Redovisningen av årsverken avser den personal som förutsatts enligt budgeten för forskningsbiblioteksverksamheten. Uppgift om antal årsverken kan anges med flera decimaler. Respektive anställd räknas till den personalkategori som de är anställda som, inte nödvändigtvis utbildade till. Städpersonal räknas inte in eftersom dessa har olika anställningsförhållanden på olika bibliotek och detta skulle leda till att en jämförelse mellan olika bibliotek och bibliotekstyper då skulle bli missvisande, ibland är städpersonalen direkt anställd av huvudmannen, ibland av fastighetsbolaget, ibland direkt av biblioteket etc. Praktikanter räknas endast in om de är avlönade av biblioteket. Personer med lönebidragsanställning räknas in. 6. Hur många personer var anställda i biblioteksverksamheten 2013-03-01? Bibliotekarier och dokumentalister Biblioteksassistenter Antal kvinnor Antal män IT-personal Övrig personal inklusive kvällspersonal (städpersonal medräknas ej) Eventuell kommentar till svaret ovan
Bibliotekarier och dokumentalister: Personal med utbildning i biblioteks- och informationsvetenskap och som har en tjänst som kräver denna utbildning. Utbildningen kan vara antingen formell utbildning, eller att personen har arbetat inom professionen och på det sättet förvärvat motsvarande kunskaper. Biblioteksassistenter: Personal med biblioteksassistentutbildning och som har en tjänst som kräver denna utbildning. Utbildningen kan antingen vara formell utbildning, eller att personen har arbetat inom professionen och på det sättet förvärvat motsvarande kunskaper. IT-personal: personal som innehar tjänst där de huvudsakliga arbetsuppgifterna är IT-relaterade. Övrig personal inklusive kvällspersonal (städpersonal medräknas ej): vaktmästare, chaufförer, administratörer etc. Personal som inte ingår i någon av de andra kategorierna Inkluderar t.ex. personal som arbetar med löneadministration, kopiering, bokuppsättning, vaktmästeri, lokalvård etc. Respektive anställd räknas till den personalkategori som de är anställda som, inte nödvändigtvis utbildade till. I antal anställda inkluderas personer som är tillfälligt sjuka, har semester eller liknande. Helt tjänstlediga, långtidssjukskrivna eller motsvarande inkluderas inte, men däremot vikarier för dessa. Städpersonal räknas inte in eftersom dessa har olika anställningsförhållanden på olika bibliotek och detta skulle leda till att en jämförelse mellan olika bibliotek och bibliotekstyper då skulle bli missvisande, ibland är städpersonalen direkt anställd av huvudmannen, ibland av fastighetsbolaget, ibland direkt av biblioteket etc. Praktikanter räknas endast in om de är avlönade av biblioteket. Personer med lönebidragsanställning räknas in. 7. Hur många årsverken, av det totala antalet årsverken, utfördes speciellt för barn- och ungdomsverksamhet under 2013? Det går bra att lämna en skattning om exakt uppgift inte kan framräknas. Med barn- och ungdomsverksamhet avses informationstjänst för barn, sagostunder, bokprat, sexårsgrupper och liknande. Antal årsverken för barn- och ungdomsverksamhet ska beräknas varav det totala antalet årsverken. Praktikanter som inte uppbär lön från bibliotekets budget räknas inte in. 8. Här kan du lämna eventuella kommentarer till frågeområdet personal. Skriv inga siffror här. 9. Vilka utgifter hade biblioteksverksamheten under 2013? Antal kronor exklusive mervärdesskatt. Avrunda inte till tusental. Skriv uppgifterna utan punkt, mellanslag eller kommatecken. Inköp av fysiska media och AV-material Inköp av virtuella e-baserade media och databaslicenser Lönekostnader personal Kostnader för personalens kompetensutveckling Lokalkostnader Investeringsutgifter Övriga kostnader som inte ingår i punkterna ovan
Inköp av fysiska media och AV-material: En fysisk medieenhet är en enhet som kan läsas utan elektronisk utrustning, ett dokument som är skilt från andra enskilda enheter genom särskilt band, hölje eller andra tekniska anordningar. Inköp av virtuella e-baserade media och databaslicenser: Ange värden i hela kronor, inte avrundat till tusental. Skriv endast siffror i fälten och använd inte mellanslag, punkt eller kommatecken. Värdet av de olika utgiftsposterna ska summera till bibliotekets totala utgifter exklusive mervärdesskatt. Förvärvskostnaden delas upp i kostnader för tryckt material och elektroniska resurser. Förvärvskostnaden omfattar samtliga utgifter för dokument som ingår i bibliotekets samlingar. Transportomkostnader, tull o.d. ska tas med i den omfattningen som de konteras på förvärvskontot. Hanteringskostnaderna för det enskilda dokumentet, t.ex. katalogisering, bindning eller konservering medräknas inte. Utgifter för mjuk- och hårdvara, nätverk och andra kostnader för att tillgängligöra elektroniska informationsresurser inkluderas inte i mediekostnader. I vissa fall kan kostnaderna för elektronisk och tryckt version av samma titel vara sammankopplade. En variant är att biblioteket prenumererar på en tryckt tidskrift och får den elektroniska versionen utan extra kostnad, en annan variant är att biblioteket får den elektroniska versionen till rabatterat pris, och en tredje variant kan vara att biblioteket genom licensavtal på elektroniska tidskrifter från ett förlag får rabatt på de tryckta versionerna av samma tidskrifter. Oavsett hur avtalen ser ut är det användningen som ska redovisas. Om biblioteket genom avtal får tillgång till både tryckt version och elektronisk version men bara använder den elektroniska titeln räknas det elektroniska materialet när det gäller att bokföra kostnader. Om både den tryckta och den elektroniska versionen används delas kostnaden så att hälften bokförs till tryckt material och hälften till elektroniskt. Redovisas i kronor utan moms. Lönekostnader personal: Bibliotekets driftskostnader för sin personal. Personalkostnaderna delas in i löner och kompetensutveckling. Redovisas exklusive moms i kronor. Avlönade praktikanter medräknas. Till löner räknas bibliotekets samlade direkta och indirekta personalomkostnader, inklusive semesterersättning, lagstadgade sociala avgifter, men exklusive traktamenten. Häri inräknas även personal som betalts med externa medel. Kostnader kompetensutveckling personal: Kostnaderna för kompetensutveckling inkluderar kurs- och konferensavgifter, kursmaterial samt kostnader för resor och traktamenten. Kostnader för eventuell ersättningspersonal räknas inte med. Vid internutbildning inkluderas eventuella kostnader för planering och genomförande av utbildningen, t.ex. läromedel, externa föreläsare etc., dock ej lönekostnader för egen personal. Lokalkostnader: I lokalkostnader ingår kostnader för köp, hyra, underhåll och drift av de lokaler i vilka biblioteket bedriver sin verksamhet och ställer upp sina samlingar. Här ingår också ev. kostnader för larm och lås. Investeringsutgifter är sådana kostnader som är avdragsgilla under längre period än ett år. Exempel på investeringsutgifter är fasta inventarier, ombyggnader, tillbyggnader och andra lokalförbättringar, inventarier som finns kvar över flera räkenskapsår, men inte utgifter för medier. Övriga kostnader är de resterande kostnaderna som inte kunnat påföras på medie- personal-, lokal-, eller investeringskostnader. Summan av de olika kostnadsslagen ska uppgå till de totala kostnaderna för biblioteksverksamheten under året exklusive mervärdesskatt.
10. Vilka intäkter hade biblioteksverksamheten 2013? Ange antal kronor exklusive mervärdesskatt. Bara siffror i fälten, inga punkter, kommatecken eller mellanslag. Avrunda inte till tusental. Anslag från moderorganisation 2013 Bidrag och intäkter från övriga delar av den offentliga sektorn och ev. projektmedel Intäkter från privata sektorn, gåvor, stiftelser och ev. projektmedel Genererade intäkter, försäljning, sponsring Övriga intäkter som inte ingår i punkterna ovan Anslag från moderorganisation 2013: Anslag och bidrag till bibliotekets förvärv och löpande verksamhet från bibliotekets ramorganisation, exempelvis landstinget. Anslaget är till det som är utöver lönekostnader. Bidrag och intäkter från övriga delar av den offentliga sektorn och ev. projektmedel: Anslag och bidrag till bibliotekets förvärv och löpande verksamhet från offentliga sektorn utanför bibliotekets ramorganisation. Projektmedel är externa medel från övriga offentliga sektorn för att finansiera (eller delfinansiera) tidsbegränsade projekt som biblioteket bedriver. Intäkter från privata sektorn, gåvor, stiftelser och ev. projektmedel: Anslag och bidrag till bibliotekets förvärv och löpande verksamhet från privata sektorn utanför bibliotekets ramorganisation. Anges i kronor exklusive moms. Projektmedel är externa medel från privata sektorn för att finansiera (eller delfinansiera) tidsbegränsade projekt som biblioteket bedriver. Genererade intäkter, försäljning, sponsring: Inkomster som biblioteket får in genom sin verksamhet, t.ex. från utbildningsinsatser, kopiering, förseningsavgifter etc. Redovisas i kronor utan moms. Intäkter för borttappade eller förstörda medier räknas inte in. Övriga intäkter som inte ingår i punkterna ovan: Alla övriga intäkter som inte ingår i någon av punkterna ovan. Intäkter redovisas i kronor exklusive mervärdesskatt.
11. Hur stort var mediebeståndet, nyförvärv och utlån uppdelat på olika medietyper under 2013? Tryckta böcker skönlitteratur för vuxna Fysiskt bestånd, antal enheter 2013-12-31 Tillgång till antal e- titlar 2013-12-31 - varav antal nyförvärv under 2013 Utlån, inklusive omlån under 2013 Tryckta böcker skönlitteratur för barn Tryckta böcker fack- och referenslitteratur E-böcker Ljudböcker, CD-böcker, kassettbok, ej talböcker Talböcker, DAISY Tidskrifter, periodika, seriella publikationer, löpande titlar Tidningar, dagstidningar, veckotidningar, löpande titlar E-musik Musik på CD, LP, MP3, kassett, ljudband Film på DVD, VHS, filmkassett, filmpatron, videogram, Blu-ray Mikrografiska dokument, microfil, microfiche Grafiska och kartografiska dokument, OH, presentationer Manuskript, artiklar, avhandlingar, patent, konferenshandlingar, festskrifter, rapporter Interaktiva medier, CD-ROM, TV-spel, interaktiva läromedel Övriga medietyper som inte ingår i ovanstående kategorier Totalt antal (värdena bör överensstämma med totalen på fråga 15) Beståndet består av alla de dokument som biblioteket ställer till sina användares förfogande. I beståndet inräknas också material som kommit in till biblioteket men ännu inte färdigbehandlats, om avsikten är att införliva dokumenten i bibliotekets samlingar. Dokument som omfattas av bestämmelser som begränsar eller tillfälligt förbjuder användning, ska också räknas in. Till beståndet räknas såväl informationskällor som lagrats lokalt som de ligger på annan server men som biblioteket ger access till, åtminstone för en specificerad tidsperiod. Informationskällor som är fritt tillgängliga på Internet räknas inte med. Beståndet anges efter hur stort det är 31 december. Nyförvärv är de dokument som under statistikperioden förvärvats till bibliotekets samling, vare sig detta skett genom köp, gåva, byte, licensavtal eller på annat sätt (dock ej depositioner). Även dokument som ännu inte är färdiga för användning ska inräknas i förvärvet. Fria elektroniska resurser som görs tillgängliga via bibliotekets webbsida ska inte räknas. Kumulerade utgåvor av ett verk som uppdateras löpande ska medräknas till alla sina delar (häften, volymer, mikrografiska dokument etc.).
Barnböcker är böcker som huvudsakligen är avsedda för personer i åldern 0-14 år. Vuxenlitteratur är verk som huvudsakligen riktar sig till personer som är 15 år eller äldre. Skönlitteratur är böcker som klassas inom SAB signum H eller Dewey 800-899. Facklitteratur är alla övriga signum. Summan av skön- och facklitteratur ska summera till hela det tryckta bokbeståndet. Uppgiften om nyförvärv är samtliga förvärv inom dessa kategorier som biblioteket införskaffat under hela kalenderåret. Även gåvor och gratisexemplar räknas. Räkna antal exemplar, inte antalet titlar. Summan av nyförvärv av skön- och facklitteratur ska summera samtliga nyförvärv av tryckta böcker. Tryckta böcker skönlitteratur för vuxna: Böcker för vuxna är de böcker som i första hand är avsedda för personer som är 15 år eller äldre. Tryckta böcker skönlitteratur för barn: Böcker för barn är de böcker som i första hand är avsedda för personer i åldern 0-14 år. Tryckta böcker fack- och referenslitteratur: Referensexemplar är alla de medier som inte kan lånas hem, som måste läsas på plats i biblioteket, ofta märkta som Ref. Hit räknas också alla böcker inom ämnesområdet Bokoch biblioteksväsen (SAB signum A, eller Dewey 010-017). Ett sätt att räkna referenslitteratur är att ta alla verk i systemet som inte tillåter utlån. Uppgiften används av Sveriges författarfond för beräkning av författarpenning. E-böcker antal titlar: Dokument i digital form som huvudsakligen innehåller sökbar text och som är jämförbar med en tryckt bok (monografi) och som kräver speciell teknisk utrustning för att kunna läsas. E-böcker kan överföras till användarens PC för användning eller lånas ut till användare på läsplattor. Till e-böcker räknas exempelvis referensverk och handböcker. Även encyklopedier och uppslagsverk i elektronisk form räkas hit. Konferensrapporter förs in under Seriella publikationer i elektronisk form eller Övriga digitala dokument beroende på om de är seriella eller inte. Endast de e-böcker som ingår som en del av bibliotekets samlingar exempelvis genom licensavtal räknas. De e-böcker som finns fritt tillgängliga på Internet och som görs tillgängliga genom bibliotekets försorg, i exempelvis den publika katalogen eller i länksamlingar, räknas inte. Ljudböcker, CD-böcker, kassettbok, ej talböcker: Ljudböcker kan finnas på ett flertal olika medieformer, det som är utmärkande är att texten läses upp av en röst. CD-böcker är detsamma som ljudböcker. I denna kategori ska inte talböcker i DAISY-format räknas in, de räknas separat. Talböcker, DAISY: står för Digitalt anpassat informationssystem och är en öppen, internationellt etablerad standard för talböcker. En DAISY-spelare är en fristående CD-romspelare med funktioner för att läsa och navigera i DAISY-talboken. Tidskrifter, periodika, seriella publikationer, löpande titlar: Tidningar, dagstidningar, veckotidningar, löpande titlar: Seriella publikationer i tryck och elektronisk form räknas i antal löpande titlar, dvs. titlar som biblioteket under rapporteringsperioden prenumererat på eller haft licensavtal för. Titeldubbleringar räknas inte. Periodika: Seriell publikation som utkommer mer sällan än en gång i veckan. Inkluderar tidskrifter och serier inklusive rapportserier och kongresstryck. Monografiserier inkluderas inte utan hänförs till böcker. Tidningar: En seriell publikation av nyhetskaraktär som utkommer minst en gång i veckan. Antalet tidningar och periodika i elektronisk form avser tillgång till fulltext som biblioteket genom prenumerationsavtal eller liknande erbjuder sina användare. Seriella publikationer i elektronisk form räknas i antal löpande titlar. De tidskrifter som finns fritt tillgängliga på Internet och som görs tillgängliga genom bibliotekets försorg, i exempelvis den publika katalogen eller i länksamlingar, räknas inte med. Periodika i elektronisk form bör särskiljas från fulltextdatabaser. För att räknas till periodika i elektronisk form (antal löpande titlar) ska det finnas ingång till publikationen (tidningen, tidskriften, rapporten etc.) t.ex. via ett index, där artiklar i en och samma volym ska kunna återfinnas samlat, så att varje enskild artikel inte ska behöva sökas var för sig. publikationen (tidningen, tidskriften, rapporten etc.) inte vara belagd med embargoperiod, utan finnas tillgänglig samtidigt som den eventuella tryckta motsvarigheten. Digitala resurser som innehåller artiklar i fulltext men som inte uppfyller ovanstående krav, ska föras in under rubriken databaser. E-musik antal titlar: redovisas separat och ska inte inkluderas i musik på olika medier,se nedan. Med egen licens avses att det är en nedladdad fil till ett fast medium t.ex. CD eller mp3 eller media i t.ex. en lokal jukebox där inte biblioteket betalar för varje enskild nedladdning. I bestånd av e-musik räknas inte antalet titlar på t.ex. Naxos eller musikfiler som är allmänt tillgängliga via Internet. T.ex. tillgång till Naxos räknas som (1) under databaser. Musik på CD, LP, MP3, kassett, ljudband: alla former av musik utom e-musik. Musiken kan finnas på t.ex. CD-skivor, DVD-skivor, mp3-filer, grammofonskivor (vinyl) och ljudband (inklusive kassetter) samt fonogramrullar etc. En enhet med flera musikstycken räknas som 1. Film på DVD, VHS, filmkassett, filmpatron, videogram, Blu-ray: Mikrografiska dokument, microfil, microfiche: Grafiska och kartografiska dokument, OH, presentationer: Manuskript, artiklar, avhandlingar, patent, konferenshandlingar, festskrifter, rapporter: Interaktiva medier, CD-ROM, TV-spel, interaktiva läromedel: Övriga medietyper som inte ingår i ovanstående kategorier: Totalt antal (värdena bör överensstämma med totalen på fråga 11): En fysisk enhet är normalt liktydig med den enhet i vilket material utlånas. Som fysiska enheter räknas således band, kapslar, kassetter, spolar, filmrullar, askar, pärmar med mikrokort, enstaka mikrokort, CD-ROM-skivor, enstaka blad m.m. i det tillstånd de har ställts upp eller kommer att ställas upp i hyllorna eller på andra förvaringsställen. Obundna seriella publikationer behandlas som bundna i
enlighet med bibliotekets generella riktlinjer för seriella publikationers volymomfång. Om obundna seriella publikationer förvaras i kapslar räknas varje kapsel som en enhet. Exempel: Ett verk i fem band är fem fysiska enheter. Två böcker som katalogiserats separat men bundits i samma band är en fysisk enhet. Tio brev, bundna i ett band, är en fysisk enhet. Sex mikrofiche räknas som sex fysiska enheter om de är uppställda och kan utlämnas/utlånas var för sig. Har de placerats tillsammans i en pärm eller i en ask räknas de som en fysisk enhet. Dubbletter räknas som separata fysiska enheter; detsamma gäller mikrofilm med olika polaritet. 12. Hur många referensexemplar hade biblioteket totalt 2013-12-31? Svaret används av Sveriges författarfond. Referensexemplar är alla de medier som inte kan lånas hem, som måste läsas på plats i biblioteket, ofta märkta som Ref. Hit räknas också alla böcker inom ämnesområdet Bok- och biblioteksväsen (SAB signum A, eller Dewey 010-017). Ett sätt att räkna dessa är att ta alla verk i systemet som inte tillåter utlån. Uppgiften används av Sveriges författarfond för beräkning av författarpenning. 13. Hur stort var beståndet av anpassade medier för personer med läshinder 2013? Dessa medier bör även ingå i sammanställningen på fråga 11. Bestånd 2013-12-31 Utlån, inklusive omlån under hela 2013 Ev. kommentar Dessa medier ska inte exkluderas från någon annan sammanställning som gjorts under bestånd eller utlån. T.ex. räkna även här med talböckerna du fyllde i under AV-bestånd, en gång till. Anpassade medier för personer med läshinder avser talböcker (producerade enligt undantagsparagraf 17), talboksspelare, datorer med särskild anpassning, DVD och videogram (teckentolkade) för döva, storstilsböcker, lättläst och punktskrift. Räkna även med varje enskilt media som ni har på eventuell Äppelhylla. Som talbok räknas de titlar som är producerade för personer med funktionsnedsättning vad gäller läsning, oavsett om de är köpta, nedladdade, sparade på minneskort, mp3-spelare eller i andra fysiska format. Om fem olika boktitlar sparats på ett minneskort räknas det som fem utlån i statistiken. En nedladdad talbok som kastas efter utlån ska tas med under utlån men inte under bestånd. Böcker som är gjorda för alla barn i lära-läsa-åldern, läsa lätt-böcker skall inte räknas in här. Om du har läsa-lätt för vuxna skall de räknas in. Bestånd anges per 2013-12-31. Utlån, inklusive omlån, räknas under hela 2013. 14. Hur många betaldatabaser hade biblioteket tillgång till 2013-12-31? Ej databaser som är fritt tillgängliga via Internet Betaladatabaser är samlingar av elektroniskt lagrad data eller poster där datat/posterna kan återvinnas med hjälp av mjukvara. Datat/posterna som ingår i databasen har som regel samlats in i ett speciellt syfte eller är relaterade till ett specifikt ämne. Exempel på databaser som sjukhusbibliotek kan vara uppkopplade till är Eira. När antalet databaser rapporteras ska ingen åtskillnad göras mellan olika typer av databaser (bibliografiska, fulltext etc.). Det spelar heller ingen roll om de är lokala eller har fjärråtkomst. De databaser som finns fritt tillgängliga på Internet och som görs tillgängliga genom bibliotekets försorg, i exempelvis den publika katalogen eller i länksamlingar, räknas inte. Bibliotekets egen systemkatalog räknas inte.
15. Hur många fysiska lån, elektroniska dokument och papperskopior levererades under 2013? Summan av alla lån bör överensstämma med totala siffran på utlån på fråga 11. Lokala lån, exklusive omlån Lokala lån, inklusive omlån Fysiska lån Leverans av elektroniska dokument Leverans av papperskopior Fjärrutlån inom Sverige Fjärrutlån utom Sverige Fjärrinlån inom Sverige Fjärrinlån utom Sverige Lokala lån, exklusive omlån: Initiala lokala lån. Lokala lån, inklusive omlån: Det totala antalet lokala lån. Fjärrlån är ett utlån av ett dokument, eller leverans av en kopia av ett dokument, till en annan institution. Lån mellan bibliotek räknas som fjärrlån, om det är en fråga om lån mellan två separata administrativa enheter. Lån mellan två administrativa enheter räknas emellertid som lokalt lån, om enheterna hör till samma ramorganisation eller har samma systemkatalog. Antalet effektuerade lån ska räknas, inte antalet beställningar. Kopior ska räknas. Fjärrlån som inte får lånas hem räknas. Fjärrlån som beställts, anlänt och sedan avbeställts räknas. Fjärrlån som beställts, inte anlänt och sedan avbeställts, räknas inte. Inlån av ett dokument, eller leverans av en kopia av ett dokument, från en annan institution räknas. Uppgifter om användningen av Eira-resurserna: (sammanställt av Anneli Mindemo, Monica Moberg, Marie Källberg under 2013) Mycket av uppgifterna om användning av e-resurser finns att hämta i Eira-statistiken på Projektplatsen (under Dokument/Statistik/2012). En hel del av 2012 års statistik är klart, och det som inte är det kommer att bli det snart. Dokumentet på Projektplatsen som innehåller uppgifterna om den totala användningen per landsting heter Eiraförlagen totalt per landsting. Där finns flikar för varje landsting och uppgift per förlag om antal nedladdningar. För några förlag brukar vi sålla vi statistiken för att bara få med de tidskrifter som ingår i bas-eira (det gäller Elsevier, Ovid/Wollters Kluwer, Nature, Wiley), men i dokumentet Eira-förlagen totalt är siffrorna den totala användningen, dvs även tillagda prenumerationer från olika landsting ska finnas med. (Här kan Ovid vara ett undantag, vill ni vara säkra på att inte missa statistik kolla gärna Ovid med ert eget login). I år kommer vi att skicka in den samlade statistiken över användningen av bas-eira till KB, men mer som ett komplement, den riktiga statistiken är den ni skickar in i enkätsvaren. Hur redovisa per sjukhusbibliotek när användningen av e-resurser är per landsting? Frågan om hur man redovisar statistiken över användning av e-tidskrifter, e-böcker och databaser per bibliotek när man bara kan få fram den per landsting diskuterade vi på senaste mötet i sjukhusbibliotekschefsnätverket och beslöt att rekommendera att ett av sjukhusbiblioteken i landstinget redovisar den samlade statistiken och anger i en kommentar att statistiken gäller hela landstinget och vilka sjukhusbibliotek som ingår. De andra sjukhusbiblioteken hänvisar i sitt enkätsvar till det bibliotek som redovisat den samlade statistiken. 16. Här kan du lämna eventuella kommentarer till frågeområdet bestånd och nyförvärv. Skriv inga sifferuppgifter i detta fält.
17. Hur många besökare, virtuella och fysiska, hade biblioteket under 2013? Fysiska besök i biblioteket, inklusive ev. filialer Virtuella besök på interna webbsidan (startsidan, indexsidan) Virtuella besök på externa webbsidan (startsidan, indexsidan) Antal besök i bibliotekets OPAC Antal aktiva låntagare (minst ett lån eller omlån under 2013) Fysiska besök i biblioteket, inklusive ev. filialer: Används samma räkneverk för både in- och utpasseringar ska siffran halveras. Antal besök är inte liktydigt med antal personer eftersom en och samma person kan besöka biblioteket upprepade gånger samma dag, varje gång räknas då som ett besök. Virtuella besök på interna webbsidan (startsidan, indexsidan): Virtuella besök på externa webbsidan (startsidan, indexsidan): Antal besök i bibliotekets OPAC: En sökning representerar i detta sammanhang en unik intellektuell fråga i en databas eller OPAC och registreras varje gång en sökfråga skickas till servern. En felstavad eller felaktigt formulerad fråga registreras även om den inte kan definieras som en unik fråga. I praktiken kan biblioteken dock inte särskilja dessa frågor från andra sökningar. För externa resurser som förvärvats t.ex. genom licensavtal, kan uppgift om antalet sökningar i regel erhållas från databasleverantören. För databaser som innehåller flera mindre databaser bör information erhållas för varje databas som ingår. För OPAC fås uppgifter om antalet sökningar från systemets statistikmodul. Användningen av databaser som finns på fysiska enheter som CD-ROM och disketter för utlån, eller tillgänglig på en användarstation, räknas inte med. I den mån databaserna lånas ut, exempelvis som läsesalslån, hänförs användningen till rubriken utlån. Om biblioteket har en sammanslagen webbplats och OPAC (discovery-system) bör en uppskattning av hur den procentuella fördelningen av besök är mellan de två göras och de skattade värdena anges. Ange sedan att ni gjort detta i textfältet närmast nedanför. Antal aktiva låntagare: Aktiva låntagare är de som under kalenderåret utfört minst en transaktion. Här avses såväl privatpersoner som institutioner. Med transaktion avses utlån, återlämning, omlån eller reservation. 18. Hur många olika resurser hade användarna tillgång till under 2013? Antal publika datorer endast avsedda för sökning Antal publika datorer totalt sett Antal studieplatser (sittplatser vid skriv-/läsyta) Antal bokvagnsronder under 2013 (värdet kan skattas) Antal publika datorer endast avsedda för sökning: Antal datorer/terminalplatser som endast kan användas för sökning i biblioteket medier. Antal publika datorer totalt sett: Hit räknas alla datorer (terminaler) som är tillgängliga för bibliotekets besökare och som används för exempelvis sökningar i databaser och i bibliotekskataloger (bibliotekets egna och andras, lokala och i nätverk). Även s.k. tunna klienter ingår. Datorer i datorrum etc. räknas med om de ingår i bibliotekets service. Uttag eller trådlöst nätverk för besökares medhavda datorer redovisas inte i denna statistik. Antal studieplatser (sittplatser vid skriv-/läsyta): En plats där sittplats finns i kombination med läs/skrivyta, skrivbord eller skrivplatta. Antal bokvagnsronder under 2013, värdet kan skattas om det inte finns exakta uppgifter.
19. Hur mycket hade biblioteket öppet under 2013? Öppet per år, antal dagar - varav antal dagar med reducerad service Öppet per vecka, antal timmar - varav antal timmar med reducerad service Öppet med reducerad service innebär att bibliotekets lokaler är öppna och bemannade, men att besökare inte har tillgång till personal med bibliotekariekompetens. Antalet timmar per normalvecka med bemannat öppethållande vid minst ett serviceställe. Exempel: Ett bibliotek har två serviceställen. Det ena servicestället är under en normal vecka bemannat 08.00 14.00 måndag fredag. Det andra servicestället är bemannat 14.00 18.00 måndag fredag. Öppethållande per vecka för biblioteket är tio timmar per dag multiplicerat med fem dagar, dvs. 50 timmar per vecka. Ett bibliotek har två serviceställen. Det ena servicestället är under en normalvecka bemannat 08.00 14.00 måndag fredag. Det andra servicestället är bemannat 12.00 16.00 måndag fredag. Öppethållande per vecka för biblioteket är åtta timmar per dag multiplicerat med fem dagar, dvs. 40 timmar per vecka. För att biblioteket ska räknas som öppet med full service ska besökare ha tillgång till personal med bibliotekariekompetens. Exempel: Ett bibliotek har öppet sju dagar i veckan 10.00 17.00, men på söndagar är lokalerna endast bemannade av timanställda studenter. Biblioteket har öppet 49 timmar per vecka varav sju timmar med reducerad service. Antalet dagar per år med bemannat öppethållande vid minst ett serviceställe inom ett bibliotekssystem. Exempel: Ett bibliotek har två serviceställen. Det ena servicestället är bemannat måndag till torsdag och det andra servicestället är bemannat på fredagar. Öppethållande per år för biblioteket är fem dagar i veckan multiplicerat med antalet öppna veckor under året. Ett bibliotek har två serviceställen. Det ena servicestället är bemannat måndag torsdag och det andra servicestället är bemannat på torsdagar. Öppethållande per år för biblioteket är fyra dagar i veckan multiplicerat med antalet öppna veckor under året. För att biblioteket ska räknas som öppet med full service ska besökare ha tillgång till personal med bibliotekariekompetens. 20. Vid hur många tillfällen anordnades programaktiviteter under 2013 och hur många deltog? Författarbesök Lärarledd undervisning Antal tillfällen Totalt antal besökare/deltagare "Boka en bibliotekarie" Sökningar på uppdrag Annan programaktivitet än ovanstående Varje delfråga besvaras med uppgift om antal tillfällen detta inträffat under det efterfrågade kalenderåret samt uppgift om det totala antalet besökare/deltagare som deltagit i respektive. Antalet deltagare kan skattas om inte exakta uppgifter finns sammanställt. Författarbesök: ett inplanerat besök av en författare i biblioteket för information, mingel, högläsning eller föreläsning. Lärarledd undervisning: undervisning i hur man söker, värderar och refererar till information och/eller använder biblioteket och dess tjänster. Bokad och formell. Rundvandringar som främst syftar till att lära användarna hitta i bibliotekets lokaler, räknas inte. Boka en bibliotekarie : en användare bokar en fast tid med en bibliotekarie för att få hjälp att söka böcker, artiklar eller annat material eller för en genomgång av databaser, sökstrategier, söktermer, eller andra källor. Sökningar på uppdrag: en biblioteksanställd genomför avancerade sökningar på uppdrag av en användare för att finna relevanta medier inom ett speciellt ämnesområde. Annan programaktivitet än ovanstående: De programaktiviteter som inte ingår i någon av de övriga kategorierna.
21. Här finns ett textfält som du kan kommentera dina svar i, lämna förklaringar och förtydliganden samt kommentarer till hur undersökningen lagts upp och eventuella svårigheter som du stött på när du fyllt i enkäten: 22. Uppskatta den effektiva tidsåtgången för att samla in och fylla i uppgifterna i denna enkät. Uppgifterna skickas till SCB som har i uppgift att sammanställa kostnaderna för Sveriges officiella statistik. Antal timmar Antal minuter Ange tidsåtgången i antal hela timmar och eventuella tillkommande minuter. Uppskatta all tid som gått åt för att sammanställa underlaget till ert svar samt den tid det tog att föra in uppgifterna i webbenkäten. Sjukhusbiblioteksstatistiken är en produkt inom ramen för Sveriges officiella statistik. Uppgifterna om tidsåtgång sammanställs och lämnas till Statistiska centralbyrån, SCB, för att samhällets kostnader för den officiella statistiken ska kunna beräknas. De 356 olika officiella statistikprodukter som samlas in regelbundet beräknades 2012 till 899,8 miljoner kronor hos de 27 myndigheter som samlar in all officiell statistik och till 610 miljoner kronor hos de institutioner, företag och privatpersoner som besvarar den. Stort tack för att du besvarade enkäten! När du är helt klar, tryck på Skicka, så läggs ditt svar i databasen hos Kungliga biblioteket. När du väl tryckt på knappen Skicka, går det inte att öppna enkäten igen.