ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN

ENERGI

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN

KUNGL. INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN (IVA) är en fristående akademi med uppgift att främja tekniska och ekonomiska vetenskaper samt näringslivets utveckling. I samarbete med näringsliv och högskola initierar och föreslår IVA åtgärder som stärker Sveriges industriella kompetens och konkurrenskraft. För mer information om IVA och IVAs projekt, se IVAs webbplats: www.iva.se. KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIEN (KVA) är en fristående akademi, vars uppgift är att främja vetenskaperna, företrädesvis matematik och naturvetenskap samt att arbeta för att stärka vetenskapernas inflytande i samhället. För mer information om KVAs verksamhet, se KVAs webbplats: www.kva.se Utgivare: Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), 2009 Box 5073, SE-102 42 Stockholm Tfn: 08-791 29 00 IVA-M 413 ISSN: 1102-8254 ISBN: 978-91-7082-815-7 Projektledare: Elin Vinger, IVA (andra upplagan) Redaktör och ansvarig utgivare: Henrik Lagerträd, IVA (andra upplagan) Layout och illustationer: Airi Iliste Huvudskribent: Eva Stattin, IVA Texter: Håkan Borgström (Capio AB), Harry Frank, Bengt Kasemo, Henrik Lagerträd, Christer Sjölin, Eva Stattin och Elin Vinger. Produktion: Pelle Isaksson Tryck: Billes Tryckeri AB Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) och Kungl. Vetenskapsakademien (KVA) Denna skrift är framtagen inom ramen för IVAs och KVAs projekt Vetenskap & Vardag Aspekter på energi där ledamöter från IVAs Energi och Miljöråd samt KVAs Energiutskott har medverkat.

Förord Allt oftare läser vi larmrapporter om klimathot, global uppvärmning och den påverkan som koldioxid och övriga växthusgasutsläpp får på vår miljö. Vi läser även om kommande oljebrist, men vet inte säkert när. Energiförsörjning, energianvändning och energiberoende är centrala frågor för vår välfärd och debatteras flitigt både i medierna och inom politiken samtidigt är det frågor som är svåra att få grepp om. Oavsett om vi är unga eller gamla, lekmän eller forskare, politiker eller näringslivsrepresentanter behöver vi samlad och saklig information utan ideologiska eller mediala vinklingar. Ökad kunskap, saklig debatt och diskussion bidrar till att finna de bästa lösningarna inför framtiden. Boken du håller i din hand är en ny upplaga av boken Energi möjligheter och dilemman. Nya, aktuella siffror och nya, intressanta exempel är några av de uppdateringar som genomförts. Grunden är dock densamma en problematiserande, saklig framställning av energiområdet. Problematisering innebär bland annat, att med fakta, resonemang och olika ståndpunkter belysa stora utmaningar och komplexa frågor, som saknar enkla lösningar och svar. Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens Energi och Miljöråd och Kungl. Vetenskapsakademiens Energiutskott har tillsammans tagit initiativ till projektet, med målet att ur ett vetenskapligt perspektiv sprida kunskap om energifrågor i ett större sammanhang. Ett viktigt motiv till projektet var insikten att frågorna om energi och energiförsörjning under överskådlig tid kommer att vara en ödesfråga både för Sverige och världen i övrigt. Ett annat motiv var övertygelsen om att forskare och ingenjörer har en viktig uppgift i att bidra till hållbara lösningar. Styrgruppen för andra upplagan har bestått av undertecknad, professor Bengt Kasemo (ledamot IVA och KVA), som ordförande. Övriga ledamöter i styrgruppen har varit Gerd Bergman (KVA/NTA), professor Harry Frank (ledamot IVA och KVA), vicerektor Eric Giertz (ledamot IVA), fil. dr Dick Hedberg (ledamot KVA), kommunikatör Henrik Lagerträd (IVA), direktör Christer Sjölin (ledamot IVA) och projektledare Elin Vinger (IVA). Vi vill bidra med en samlad kunskap om energifrågornas stora betydelse på ett sätt som både ökar ditt engagemang och tydliggör de utmaningar vi står inför. Det här är en bok att bläddra och göra nedslag i. Förhoppningsvis leder det till att du läser vidare, och får en bild av energifrågornas komplexitet. Kanske har du då också funnit några av svaren på frågorna inför framtiden eller åtminstone fördjupat din kunskap inom området. Bengt Kasemo, styrgruppsordförande, projektet Vetenskap & Vardag Aspekter på energi, ledamot av IVA och KVA

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kapitel 1 Beroende av energi? 6 Faktaruta: EFFEKT OCH ENERGI 7 Faktaruta: ENERGIBÄRARE 7 Ett lyft 8 Faktaruta: FYSIKENS LAGAR 8 Faktaruta: TERMODYNAMIK 10 Faktaruta: EXERGI 10 Faktaruta: EXERGI I PRAKTIKEN 11 Energikvalitet 10 Förluster är svåra att undvika 11 Energibärare 11 Balanskonster på nätet 12 Faktaruta: VAD ÄR EFFEKTBRIST? 13 Faktaruta: ELIMPORT 13 Magasinering och reglering 14 Faktaruta: VATTENKRAFT 14 Faller en faller flera 15 Den totala energianvändningen i vårt land 16 Syns inte men finns ändå 19 Energi och mat 20 Energi till bostäder och service 21 Synliga förbättringar mindre synliga förluster 22 Faktaruta: FJÄRRKYLA 22 Faktaruta: TRE SORTERS KRAFTVERK 23 Energi till transporter 24 Faktaruta: ENERGIDEKLARATIONER FÖR FASTIGHETER 24 Faktaruta: LITE DYRARE MED E85-BRÄNSLE 25 Energi till industrin 25 Faktaruta: EXTERNA KOSTNADER 26

Vad påverkar elpriset? 26 Faktaruta: LIVSCYKELANALYS 28 Livscykelanalyser ett försök att uppskatta alla kostnader 28 Faktaruta: MARGINALEL 29 Kapitel 2 Energi i globalt perspektiv 31 Skiftande tillgång till jordens energiresurser 32 Faktaruta: EKOLOGISKA FOTAVTRYCK 38 Energi och globalisering 38 Vem vill inte ha en egen bil? 39 Säkerhetspolitik 40 Oljekris 41 Faktaruta: KAMPEN OM ENERGITILLGÅNGARNA 41 Peakteori 42 Växthuseffekt orsaker och verkan 44 Faktaruta: LIVGIVANDE TRÄD 44 Faktaruta: KOLSÄNKA 45 Faktaruta: VÄXTHUSEFFEKT-OM DETTA TVISTA DE LÄRDE 47 Faktaruta: FÅNGST OCH LAGRING AV KOLDIOXID 48 Lagring av koldioxid 48 Faktaruta: UTSLÄPPSRÄTTER 50 EUs grönbok 50 Djupa skogar och eroderade vidder 51 Omställningar och överväganden 51 Faktaruta: KAMP OM RÅVARAN 52 El på en gemensam marknad 54 Faktaruta: RISKER OCH MÖJLIGHETER FÖR FÖRETAG 56 Drivkrafter och alternativ 57

Kapitel 3 Framtida lösningar 59 År 2050 ett scenario 60 Aspekter på energi 60 Tekniksprång 61 Faktaruta: ETT PAR EXEMPEL PÅ LEAPFROGGING 64 Svensk energiteknik under framväxt 64 Ny teknik och lösningar inom bostadssektorn 65 Faktaruta: PASSIVHUSEN I LINDÅS PARK 67 Faktaruta: BLI EN ENERGIEFFEKTIV BILÄGARE! 68 Ny teknik och nya bränslen inom transportsektorn 68 Vägar att vinna 69 Faktaruta: FÖRNYBARA BRÄNSLEN 70 Satelliter som guidar 72 Faktaruta: ELBILAR OCH HYBRIDBILAR 72 Svenskt brännvin eller sprit från Brasilien? 72 Bränsleceller 74 Mer och fler transporter 74 Ny teknik och nya bränslen inom industrin 74 Exempel på framtida tekniker för elproduktion 76 Kärnkraft 77 Fusionskraft 78 Fler alternativ 79 Kraft från solen 81 Faktaruta: GRÄTZELCELLEN 81 Vågkraft 82 Elsamhälle 83 Faktaruta: HUR LÅNGT KAN MAN KÖRA PÅ EN HEKTAR ÅKERMARK? 84 Vätgassamhälle 85 Livsstil, attityder och inlärda beteenden 87

Kapitel 4 Mer om energikällor 89 Mer om energi 90 Förnybart eller ej indelning av energikällor 90 Fossila energikällor 91 Olja 91 Kol 91 Fossilgas 92 Kärnkraft 93 Tjernobyl och andra incidenter 97 Geotermisk energi 98 Bergvärme 99 Ytjordvärme 99 Förnybara källor 99 Vattenkraft 100 Vindkraft 100 Biobränslen 101 Biopellets 102 Solkraft 103 Artificiell fotosyntes bränsle från solenergi och vatten 103 Solfångare 104 Solceller 106 Havskraft 106 Register 109 Källförteckning 112 Om projektet 116

Kapitel ett Beroende av energi? Frågor att fundera över: Vilken energi kan du klara dig utan och hur mycket energi behöver du för att just ditt liv ska fungera? Hur mycket energi använder du egentligen under en dag, under ett år, under ett liv? Går det verkligen att sätta en prislapp på all den påverkan på miljö och omvärld som energianvändningen för med sig? 6

EFFEKT OCH ENERGI Effekt (Watt) är energi per tidsenhet, alltså den kraft som krävs för att utföra något under en viss tid. W (watt) anger effekt (energi per tidsenhet) kw (kilowatt) 1 000 W MW (megawatt) 1 000 000 W GW (gigawatt) 1 000 000 000 W TW (terawatt) 1 000 000 000 000 W Energi är det arbete som krävs för att utföra en prestation under en viss tid. All energi kan omvandlas. Energi är resultatet av effekten x tiden. 1 kwh (kilowattimme) 1 kilowatt under 1 timme. 1 MWh (megawattimme) 1 000 kwh 1 GWh (gigawattimme) 1 000 000 kwh 1 TWh (terawattimme) =1 000 000 000 kwh ENERGIBÄRARE Ett ämne eller ett tillstånd som kan användas för att lagra, förflytta eller överföra energi. Bränslen är energibärare med kemiskt bunden energi. Elektricitet är en energibärare som kräver att spänning och strömstyrka upprätthålls vid definierade nivåer. I vattenmagasin lagras lägesenergi (potentiell energi). Hetvatten i fjärrvärme är en energibärare som överför värmeenergi till fastigheter. Kylt vatten i fjärrkyla är en energibärare som upptar värmeenergi från fastigheter. Vätgas är en energibärare som måste produceras från andra energikällor. Morgon hos familjen Eriksson D en elektriska väckarklockan ringde. Cecilia vred sig trött, tände sänglampan och stängde av oljudet. Kvart över sex. Hon suckade, reste sig och satte ned fötterna på golvet. Golvvärmen hjälpte till lite i alla fall. På väg mot duschen kände hon kaffedoften och en härlig lukt av rostat bröd. Maken Patrik hade tydligen gått upp tidigare och lagat frukost. Härligt! När hon klätt sig, fönat håret och väckt det minsta barnet, Ellen, hörde hon hur Johns klockradio gick igång. Hoppas bara tonåringen nu vaknade. Hon hämtade lite kläder till Ellen direkt ur torktumlaren. Tur att det går att torka overaller så snabbt i dessa tider när det är så slaskigt på dagisgården, tänkte hon. Medan hon hjälpte Ellen med kläderna slog hon ett öga på nyheterna på TVn i sovrummet. I Johns rum gick stereon igång, så nu var han vaken i all fall. När Cecilia kom ner i köket hälsade hon glatt på Patrik som doftade rakvatten. Han såg upp och slog som vanligt huvudet i taklampan ovanför bordet när han satte ned filmjölkspaketet. Efter att ha hjälpt honom med frukosten och dukat fram juice, flingor, bröd, choklad och te, bänkade hon sig tillsammans med barnen och slog upp tidningen. En fet rubrik täckte förstasidan: Vårt energiberoende en risk! Det stod att svenskarna inte ökat sin energianvändning under de senaste 30 åren, men blivit allt mer beroende av tillgången till energi. Hur då?, tänkte Cecilia. 7

1 Ett lyft ljus och värmestrålning Från 1800-talet har tillgången på energi lett till omvälvande förändringar av samhället. Häst och vagn har ersatts av skåpbilar, gåspennor av datorer, segelfartyg av flygplan. Eldstäder för värme är idag utbytta mot fjärrvärme och andra bekväma uppvärmningsmetoder. Vi är inte längre hänvisade till sill och potatis, utan kan välja mellan maträtter från hela världen. Möjligheter att effektivt kyla ned och snabbt kunna värma upp livsmedel har inte bara bidragit med bekvämlighet utan också till minskad sjukdomsspridning och förbättrad hälsa. På område efter område har tillgången till billig och lätt åtkomlig energi formligen lyft hela vårt samhälle. Allt fler människor får möjlighet att resa och se nya platser, vissa av oss till och med ut i rymden. Men hela detta lyft, den stora omvälvning som tillgången till energi inneburit, har också en del baksidor. lägesenergi rörelseenergi Vad är energi? Energi tros vara världsalltets upprinnelse. Enligt fysikerna är vårt universum resultatet av en enda stor energiomvandling. Under den första sekunden efter universums födelse omvandlades ofattbara mängder energi till materia massa i form av protoner och neutroner. Fysikern Albert Einstein visade att energi och massa i själva verket är en och samma sak. Hans berömda formel E=mc 2 anger hur mycket energi som motsvaras av en viss massa. Även om många var tveksamma till Einsteins teorier då det begav sig, har senare forskning givit honom rätt: vid klyvning av atomkärnor omvandlas en liten del massa till rörelseenergi. Energi omvandlas ofta i långa kedjor. Exempel från naturen kan vara en sjö, eller ett magasin med vatten, som kan ha energi genom sitt läge, då vattnet ligger högre än sin omgivning. Denna energi kan omvandlas till rörelseenergi som fångas upp i en vattenkraftsturbin, som sedan omvandlas till elektricitet i generatorn. Den energi som transporteras via 8 FYSIKENS LAGAR Fysikens lagar säger att energi varken kan ta slut eller förstöras utan bara omvandlas från en form till en annan, exempelvis från massa till energi. Energi kan alltså aldrig försvinna, bara ändra form. Till exempel kan den kemiska energin i ett äpple lagras i kroppen. Den omvandlas till rörelseenergi i benen när man går eller springer, då energirika molekyler förbränns i kroppens muskelceller.

elektrisk energi kemisk energi elektrisk energi värmeenergi rörelseenergi el kan omvandlas till värmeenergi i en köksspis och få vatten att koka, rörelseenergi genom köksfläktens motor och ljus i köksfläktens lampa. Det vatten som regnat ned från himlen och fyllt vattenmagasinen har ursprungligen värmts av solen. När vattnet värms av solen omvandlas det till vattenånga, som stiger till himlen och bildar moln. När det regnar fylls magasinen på nytt. Det finns alltså flera olika former av energi. Gemensamt för dem alla är att de kan uträtta arbete. Uttrycket energi kommer av det grekiska ordet ergon som betyder arbeta. Energi betyder helt enkelt förmåga att uträtta arbete. Nästan all energitillförsel här på jorden har sitt ursprung i kärnreaktioner. Enda undantaget är tidvattnet som uppstår som en följd av gravitationskraften främst mellan jorden och månen. När atomkärnor klyvs i en reaktor omvandlas en del av deras massa till rörelseenergi som senare blir värmeenergi, som i sin tur bland annat omvandlas till elektricitet som sedan kan uträtta arbete. Energin som strålat ut från solens varma yta har genererats av fusion av vätekärnor i solens mycket varma inre. Även i jordens inre pågår kärnreaktioner, radioaktiva sönderfall främst av grundämnena uran och torium, som orsakar jordvärme, så att det blir varmare ju längre ner i jorden vi kommer. För en uthållig framtid diskuteras energi som bygger på förnybara energikällor som solstrålning, vatten i rörelse, vind och biomassa. Kärnkraft, kärnfission och kärnfusion, är också exempel på energilösningar som kan säkra en långsiktig tillförsel av energi.! Visste du att energiinnehåll i bland annat mat mäts i joule? Människan behöver 8 10 megajoule (MJ) per dag. Måttet joule har ersatt det äldre energimåttet kalori och kilokalori, kcal. En kalori är 4,19 joule. Trots att det är ett äldre begrepp talas ofta än idag om matens kaloriinnehåll. Till exempel innehåller en 200 grams påse chips 1 000 000 kalorier, det vill säga 1 000 kilokalorier. Med dagens mått blir det 4 190 000 joule, det vill säga drygt 4 megajoule. Det är för övrigt samma mängd energi som krävs för att värma 10 liter nollgradigt vatten upp till kokpunkten. 9

10 TERMODYNAMIK Termodynamik är läran om energi. Det finns två termodynamiska huvudsatser som kan vara bra att känna till: 1. Energiprincipen säger att energi inte kan skapas och heller inte förstöras. Det finns alltså egentligen inget sådant som energiproduktion eller energikonsumtion, även om vi kallar det så i vardagligt tal. Mängden energi i universum är nämligen konstant. Däremot kan energiomvandlingar ske till exempel från energi bunden i massa till rörelseenergi. 2. Entropiprincipen Energins kvalitet minskar varje gång en energiomvandling sker. EXERGI Exergi betecknar energikvalitet. Exergi förväxlas ofta med energi. Exergi är ordnad rörelse, eller förmåga till arbete. Energi däremot är rörelse eller förmåga till rörelse, alltså inte nödvändigtvis arbete. Energikvalitet med faktor 1,0 (exempelvis elenergi) innebär i praktiken att all energi kan utnyttjas för att uträtta arbete. Energikvalitet med exempelvis faktor 0,2 lämpar sig väl till uppvärmning av hus, men kan inte användas till så mycket annat. Kvalitetsfaktorn för olika energiformer i en standardomgivning av rumstemperatur (20 C) Energikälla mekanisk energi elektrisk energi kärnbränsle solstrålning kemiska bränslen termisk energi och värmestrålning vid 300 C termisk energi och värmestrålning vid 100 C termisk energi och värmestrålning vid 40 C termisk energi och värmestrålning vid 20 C Kvalitetsfaktor 1,00 > 1,00 0,95 0,93 omkring 1 0,49 0,21 0,06 0,00 Energikvalitet En aspekt på energins värde är att se till olika energikällors effektivitet och användningsområden. Den helt omvandlingsbara delen av energin kalllas för exergi, den del som kan konsumeras. Exergibegreppet tar alltså med i beräkningen om och hur energin kan nyttiggöras. Energi i form av elektricitet är exempelvis ren exergi. Den kan omsättas i mekanisk energi, kemisk energi, värmeenergi etc. Värmeenergi som är spridd i ett rum har däremot låg exergi eftersom den är svårare att utnyttja till annat. Ofta blandas energi och exergi ihop. Det kan leda till att man drar fel slutsatser och ur effektivitetssynpunkt väljer mindre lämpade energikällor till olika ändamål. Det kan vara lätt att tro att en viss energimängd, som 1 kwh, kan utföra samma arbete oavsett om den kommer från värmen av ett eldat vedträ eller från ett vattenkraftverk som gjort el av energin i det strömmande vattnet. Sanningen är istället att den elenergi vi tar från vägguttaget kan utföra flera gånger mer arbete än värmeenergin från vedträet. Sett ur exergiperspektiv gäller: ju fler användningsområden desto värdefullare energiform. I ett samhälle där exergi är den ensamt rådande faktorn för hur man värderar olika resurser i relation till varandra, blir grundregeln för energianvändningen att alltid försöka använda energi med så lågt exergivärde som möjligt. Det är dock svårt

att låta denna aspekt vara ensamt avgörande i beslut om vilka energislag som är mest lämpade. Ett modernt samhälle bygger på samband mellan ett antal olika komplexa system och ställningstaganden utöver vad som ligger i exergibegreppet. Förluster är svåra att undvika Elproduktion i Sverige under ett år MWh/vecka 4,0 Det går åt mycket energi i samhället. Vi behöver energi för uppvärmning och kyla, för belysning och apparater, för att förflytta oss och för produktion och distribution av varor och tjänster. Energin kommer från många olika källor. Sverige är ett avlångt land med vattenkraft i norr och en stor andel hushåll som förbrukar el i söder. Därför har vi ett omfattande elektriskt överföringssystem med kraftnät som leder elen från en landsände till en annan. I ett kärnkraftverk går cirka två tredjedelar av energin som används förlorad i omvandlingen från energikällan (uran) till el. I svenska kärnkraftverk bildas ca 150 TWh värme per år i omvandlingsprocessen, som måste kylas bort. Idag finns inte ett lönsamt sätt att ta till vara denna värme energi, men i en ny generation av kärnkraftverk planeras ett effektivare utnyttjande av primärenergin. För vattenkraften uppstår inte några såna förluster. Under ett normalår producerar Sverige ca 65 TWh elkraft i våra vattenkraftverk. Förluster uppstår dock när elen transporteras genom kraftledningarna. Ungefär 11 TWh (ca 7 procent) av den totala elproduktionen är distributionsförluster över nätet. Energibärare De flesta former av energi kan mer eller mindre enkelt omvandlas till elektricitet. Tvärtemot vad många tror är el inte en energiform, utan en energibärare. Energi kan komma ifrån fossilt bränsle (olja, kol, fossilgas), vatten-, vind-, våg- och solkraft, biobränsle eller kärnkraft innan den Kraftvärme EXERGI I PRAKTIKEN I Kvarnsvedens pappersbruk drivs kvarnarna, som frilägger fibrerna för pappersproduktion, av elenergi. Processen är utformad så att den värme som uppstår vid malningen också används för att producera ånga, som i sin tur används vid torkningen av tidningspappret i pappersmaskinen. Spillvärmen används sedan i Borlänge Energis fjärrvärmesystem. På så sätt optimeras användningen av energi i flera steg, trots allt lägre exergiinnehåll. 3,0 2,0 1,0 0 Vattenkraft Kärnkraft Vecka v 52 Behovet av el kan skifta ganska kraftigt under en vecka. Till exempel kan en plötslig köldknäpp öka behovet avsevärt. I Sverige ligger kärnkraften som bas för elbehovet. Kärnkraft kan regleras veckovis. Vattenkraft kan regleras på sekunden när och kan snabbt täcka förändrade behov. Kraftvärme, som kan ha olika energikällor som bas, ligger på toppen av dessa. Källa: Svensk energi

Syster Jenny på besök C ecilia har fått besök av sin syster Jenny som bor i samma område som familjen Eriksson. Jennys son Christian är jämngammal med Cecilias son John och för drygt tio år sedan gick deras söner på samma dagis. Numera är det familjen Erikssons minsting Ellen som går på dagis och det verkar inte som mycket har förändrats sedan killarna var små. De har så märkliga lösningar på Ellens dagis. Först så har de eluppvärmt med takvärme inomhus. Golven är kalla, så alla barnen måste ha tofflor. Sen när det blir dålig luft inne så öppnar de fönstren. Snacka om att elda för kråkorna. All värme går rakt ut. Sen har de en central knapp för belysningen som tänder och släcker alla lampor i hela huset. Inga mellanlägen där inte! Det låter inte som det hänt någonting sedan John och Christian gick på dagis. Tänk att det inte förändrats på tio år. De har säkert kvar samma torkskåp också, de där som inte kan stängas av förrän efter två timmar. Lite onödigt om man bara ska torka ett par vantar... Jodå torkskåpen är kvar. Faktiskt rätt konstigt när man tänker på det. Det är väl inte tillräckligt lönsamt med nya lösningar helt enkelt. Undrar just hur de gjort på det nybyggda dagiset nere på Slånvägen. Använder de fortfarande direktverkande elvärme? Eller? 12 omvandlas till elektricitet. El är praktisk, eftersom den, så länge det finns tillgängliga kraftledningar för transport över långa sträckor, kan driva olika utrustningar och apparater. Som energibärare i ett framtida energisystem kan förutom el också biogas och fossilgas, eventuellt även väte, komma att spela en roll. Väte i vätske- eller gasform kan framställas antingen genom energikrävande elektrolys av vatten, produktion ur fossila bränslen och biobränslen och i en framtid kanske genom artificiell fotosyntes. Med dagens kända teknik är det dock svårt att lagra och transportera vätgas och det krävs speciell utrustning för att hantera den. Balanskonster på nätet I de flesta länder transporteras en stor del av energin som el. Elledningar är sammankopplade i landstäckande nät. Elen matas in i nätet från ett antal kraftverk, som kan ha olika energikällor som bas, och tas ut av förbrukare på ett stort antal andra ställen. Leveranserna från kraftverken varierar under dag och natt, sommar och vinter. Den mängd el som används i bostäder, inom servicesektorn och industrin varierar också. Något som man sällan tänker på är att den el som krävs för att få en lampa att lysa måste tas fram just när lampan lyser. De nationella näten är sammankopplade så att el kan exporteras och importeras. Ett flöde över landsgränserna sker dagligen för att bäst utnyttja de olika produktionsalternativ som står till buds.det finns ännu inget bra sätt

att lagra el. Däremot kan man lagra råvaror som olja, fossilgas, biomassa, vatten och kärnbränsle som används för att tillverka el. Magasinerat vatten har en särställning, eftersom det omedelbart kan omvandlas till elenergi i kraftverkens turbiner när magasinen töms. Att el inte kan lagras gör ibland situationen lite besvärlig, inte minst i vårt land då elförbrukningen vintertid är avsevärt högre när hus och lokaler ska värmas och lysas upp. Genom att vi på årsbasis (ett normalår då vi inte haft vare sig torka eller stora mängder nederbörd) kan importera el har vi aldrig någon egentlig energibrist i vårt land. Där emot kan effektbrist uppstå, det vill säga att vi har svårt att klara de hårdast belastade perioderna. Det kan hända då det plötsligt slår till och blir kallt i hela Norden och alla vill både använda och importera el samtidigt. Effektbrist kan medföra att det uppstår flaskhalsar i flödena, så att det blir svårt att få ut den el som behövs till alla användare. Vid dessa tillfällen kan det bli nödvändigt att använda oljeeldade reservkraftverk eller att importera el med fossilt ursprung, som producerats från olja, fossilgas eller kol.! Visste du att VAD ÄR EFFEKTBRIST? Effektbrist uppstår när förbrukningen av el är större än produktionen vid en viss tidpunkt. Exempel på situationer då effektbrist kan uppstå är vid mycket kalla vinterdagar eller vid händelser som påverkar förhållandet mellan tillgång och efterfrågan på el i hela eller delar av Sverige, till exempel att en kärnkraftsreaktor snabbstoppas. En åtgärd för att återfå balans i elsystemet är att stänga av strömmen i en till två timmar i några områden. Detta kallas för roterande bortkoppling. En sådan frånkoppling beordras av Svenska Kraftnät och innebär att nästan alla kunder kommer att få sin ström kortvarigt avstängd. Som första åtgärd går dock Svenska Kraftnät ut och vädjar till hushållen att dra ned på sin elförbrukning. ELIMPORT Ett normalår, det vill säga med normal nederbörd, konjunktur och temperatur, tvingas Sverige importera elektricitet. Men importbehovet varierar. Under år 2007 importerade vi exempelvis 1 TWh samtidigt som vattenkraftproduktionen var normal. Energianvändningen var också något lägre än normalt, bland annat på grund av höga priser och svag industrikonjunktur. el är en energibärare och är ett mycket effektivt sätt att transportera energi. Det är sättet att framställa el som kan ge påverkan på miljön, inte elen i sig. den mängd energi vi använder alltid måste täckas av lika mycket tillförd energi? Detta kallas för energibalans, det vill säga jämvikten mellan vår totala energianvändning och den totala mängden energi som skapas i eller importeras till ett land. 13

värme vattenkraft=el 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 ånga regn VATTENKRAFT vattenmagasin Vattenkraft spelar en stor roll för Sveriges framgångar. Tack vare Sveriges goda tillgång på vattenkraft, som lagrar energi i vattenmagasin, kan vi ofta lätt reglera effekten på nätet. I Sverige kommer nära hälften av elenergin från vattenkraft som är att betrakta som en ren energikälla till skillnad från elproduktion från exempelvis olja, kol och fossilgas. Därför kallas ibland vattenkraften för det vita kolet. Å andra sidan har utbyggnaden av vattenkraften påverkat landskapsbilden, torrlagt älvfåror och haft negativ påverkan på växt- och djurliv. Samtidigt ger vattenregleringen i älvar en större möjlighet att kontrollera översvämningsrisker, vilket ger möjlighet att bygga hus närmare vattnet än vad som är möjligt i oreglerade älvar. Vindkraftens effektsvackor måste fyllas med annan elproduktion Exemplet visar dansk vindkraft, timvärden under 5 dygn i okt nov 2006 Magasinering och reglering Vi behöver tillgång till el året om, och eftersom den måste tillverkas i samma stund som vi använder den behöver vi ha tillgång till magasinerade energikällor. Här fyller vattenkraften en viktig funktion i vårt land. De stora vattendammarna i norra Sverige fungerar nämligen som stora lager. I dem bevaras energi i form av lägesenergi. Vi kan låta vattnet rinna ut och omvandla dess rörelse till el när vi själva bestämmer det. På så sätt har vattenkraften dubbla funktioner: den kan både lagra energi och göra den omedelbart tillgänglig när den behövs som bäst. Kärnkraftverken är också stora lager som, när de är fulladdade med uran, kan drivas i flera år. El från kärnkraftverk går också att reglera, men inte lika enkelt och med så korta intervall som i vattenkraftverk. Vattenkraftverk kan regleras efter behoven på sekunden när. Kärnkraftverk regleras istället veckovis. Vindkraftverk saknar denna förmåga eftersom de bara kan generera el när det blåser lagom kraftiga vindar. De kan därför inte heller lagra energi. För att ha en säker och ständigt tillförlitlig eltillförsel behöver därför vindkraft kombineras med andra energikällor, och då är det bästa alternativet den reglerbara vattenkraften. 0 17 okt 24 okt 31 okt 7 nov 14 nov KÄLLA: ENERGINET 14

Faller en faller flera Idag lever vi i ett sårbart tekniksamhälle. I flera avseenden har tekniklösningarna bidragit till att göra livet väsentligt enklare och bättre för oss människor. Men vi har utvecklat ett samhälle där allt och alla är i beroendeställning till varandra. Den kraftiga stormen 2005, som drabbade Småland och andra delar av södra Sverige med stora skador på el- och telenät, skog och fastigheter som följd, är ett talande exempel på detta. Vårt moderna samhälle har blivit allt mer uppbyggt och beroende av tjänster som vi inte längre själva har kontroll över. Sårbarheten ligger i att det sällan finns reservrutiner. Avsaknad av dessa gäller alla former av tekniska kollapser i samhällsviktiga funktioner som el-, tele, vatten, och IT-system, men även logistik och transporter. Tidigare var samhället uppbyggt av självständiga sektorer som fungerade oavsett vad som hände i omgivningen. Så är det inte längre. Forskare vid Krisberedskapsmyndigheten säger att hela samhället numera är byggt utifrån ett justin-time-koncept: tempot är högt och såväl privatpersoner som företag och organisationer måste hämta delar till vardagen från olika håll för att det ska bli en helhet. P å nyheterna varnades det för att en ny storm är på väg in över Sverige och familjen Eriksson har bänkat sig i TV-soffan. I väntan på väderprognosen drar de sig till minnes stormen Gudrun, en av de kraftiga stormar som tidigare dragit in över Sverige: Tänk att den där stormen slog ut el och telefon i nästan hela södra Sverige. Det var många som blev utan ström i flera dagar, till och med veckor. Kan det bli så den här gången också tro? Ja, det är väl först när något sånt händer som man påminns om hur mycket av vår vardag som faktiskt är låst i lösningar som bygger på att vi har tillgång till elektricitet. När vi hade strömavbrott i 20 minuter på jobbet i förra veckan irrade alla omkring som yra höns och fick ingenting uträttat. Jag tycker det var mysigt när strömmen försvann på dagis. Vi fick tända ljus och sitta och mysa med fröken. 15

Energitillförsel och energianvändning i Sverige år 2007 ENERGIKÄLLA Totalt 577 TWh OMVANDLING Vattenkraft: 98 % Vindkraft: 2 % Kärnkraft (33 %) 191 TWh Värmepumpar: 100 % Skog: 87 % Jordbruk: 4 % Torv: 3 % Avfall: 6 % Förnybart (1 %) 6 TWh Biobränsle Fossilt (kol gas olja) (12 %) 67 TWh (20 %) 120 TWh (33 %) 193 TWh omvandling Olja: 80 % Kol och koks: 15 % Fossilgas: 5 % Omvandlingsförluster (mest i kärnkraften) 157 TWh 27 % 16 Den totala energianvändningen i vårt land Sveriges totala energitillförsel år 2007 var cirka 577 TWh. Olja och kärnkraft stod för de största andelarna, följt av biobränsle och vattenkraft. Sedan år 1970 har sammansättningen, mixen, i energitillförseln förändrats rejält. Användningen av råolja och oljeprodukter har exempelvis minskat med drygt 40 procent. Genom utbyggnaden av kärnkraft (och även vattenkraft) har användningen av el ökat. Även elproduktion från biobränslen har mer än fördubblats. Andra saker påverkar också. Under 1980-talet byggde många kommunala energibolag stora värmepumpar för att producera fjärrvärme. I mitten av 1980-talet infördes fossilgasen längs västkusten, och i mitten av 1990-talet påbörjades utbyggnaden av vindkraft, men den bidrar än så länge bara marginellt till den totala energitillförseln i Sverige. Andelen förnybara energikällor i den slutliga energianvändningen uppgick till 43 procent år 2007, vilket enligt Energimyndigheten är en relativt stor andel internationellt sett. Till de förnybara energikällorna räknas biobränslen och avfall, vattenkraft, vindkraft och värmepumpar. Transportsektorn står för den

ENERGIBÄRARE Totalt 420 TWh DISTRIBUTION SLUTANVÄNDARE Totalt 404 TWh ENERGIANVÄNDNING i procent Elektricitet 146 TWh* (35 %) 3 6 % 45 % 46 % Värme 173 TWh (41 %) fossilt bio el Industri 157 TWh 28 % 36 % 36 % Bostäder & service 143 TWh 39 % Elanvändningen inom industrin har ökat med 60 % sedan 70-talet. 48 % 52 % 14 % 36 % 50 % 35 % Drivmedel 101 TWh (24 %) bensin diesel etanol, 98 % 2 % (bio) biogas etc** *Import av elektricitet 1 TWh **Exkl. olja till utrikes sjöfart Distributionsförluster (mest i kraftledningar) 16 TWh 3,5 % Transporter 105 TWh 2 % (bio) 95 % 3 % (el, mest tågtrafiken) Elanvändningen inom bostäder/service har mer än tredubblats sedan 70-talet. 26 % KÄLLA: ENERGIMYNDIGHETEN, BEARBETAT AV KVA/IVA HARRY FRANK dominerande oljeanvändningen i Sverige. Några få procent går till petrokemisk industri eller andra industriprocesser, där man använder oljan som råvara och inte enbart som energikälla. Det finns kondenskraftverk som använder olja för att reglera brister i elproduktionen när det behövs mycket effekt och övriga resurser är begränsade, till exempel vid torrår. Använd mängd energi måste på något sätt alltid motsvaras av tillförd mängd energi. Detta brukar kallas för energibalans, det vill säga balans mellan den totala energianvändningen och den totala energitillförseln i Sverige. Det är användningen som styr hur mycket energi i form av el och värme som produceras. Energianvändningen i landet brukar indelas i sektorer som bostad och service, industri och transport samt förluster och utrikes sjöfart. För bostadssektorn har energianvändningen varit nästan oförändrad sedan 1970-talet. Inom transportsektorn har användningen ökat kraftigt, medan industrins ökning varit måttlig. Bidragen från olika energikällor har däremot förändrats väldigt mycket under de senaste 30 åren. Tidigare var oljan en betydligt mer använd energikälla. Oljans andel av energitillförseln har minskat från 77 procent år 1970 till omkring 30 procent i dagsläget. 17

Sveriges förändrade totalenergitillförsel, TWh elimport minus elexport 457 TWh 624 TWh 1,4 6 191 vindkraft värmepumpar i fjärrvärmeverk kärnkraft, brutto Elanvändningen i Sverige 2007 i TWh Industri 56 Driftel 1) 34 Hushållsel 2) 20 Bostadsuppvärmning 3) 21 Varav: småhus 15 flerbostadshus 2 lokaler 4 Trafik (tåg) 3 Förluster 12 Summa användning 146 4 41 43 18 350 66 120 11 28 vattenkraft, brutto biobränslen, torv mm naturgas, stadsgas kol och koks 1) Avser motordrift, fläktar med mera i affärer, hotell, reningsverk, övriga serviceinrättningar med mera liksom gatubelysning. 2) Avser spisar, kyl och frysar, tvättmaskiner, belysning, TV med mera. 3) Blandning av olika uppvärmningsformer bland annat 4 TWh i direktverkande el i småhus och 1 2 TWh i fritidshus, vattenburen elvärme, värmepumpar, uppvärmning av varmvatten med mera. KÄLLA: Statistik från Energimyndigheten och Svensk Energi bearbetad av Christer Sjölin 199 råolja och oljeprodukter 18 1 1970 2007 KÄLLA: ENERGIMYNDIGHETEN elimport Sedan 1970-talet har energibehovet ökat med omkring 30 procent. Samtidigt har det skett förändringar i sammansättningen av de energikällor som står för energitillförseln i vårt land. Kärnkraften har tillkommit och förnybara energikällor som vattenkraft och biobränseln har ökat i omfattning, medan användandet av fossila bränslen har minskat avsevärt.

kaffeplantage rosteri (el) transport (diesel) förpackning (el) Syns inte men finns ändå transport (diesel) Under en vanlig frukostmorgon använder en genomsnittlig svensk en relativt stor mängd energi, både direkt och indirekt. Den direkt förbrukade energin används till fler saker än man kan tro. Bara i hemmet hos en svensk familj finner vi ofta 30 50 glödlampor och 20 30 apparater som drivs med elektricitet. Till det kommer uppvärmning och ventilation, som ofta är de största energiposterna i ett ordinärt svenskt hushåll. En normalstor villa har en total energianvändning på cirka 25 000 kwh per år. Av dessa går ungefär en femtedel (5 000 kwh) till hushållsel, som belysning, TV, dator och andra apparater. Förutom direkt användning av energi utnyttjar en normalfamilj en vanlig morgon även indirekt energi i form av olja och el för tillverkningsindustri, land-, hav- och lufttransporter, vatten- och reningsverk, uppvärmning och drift av lagerlokaler, kylutrymmen, affärslokaler etc. Bönorna till en familjs frukostkaffe kommer troligen från något land i Sydamerika. Bönorna har färdats långt innan de blev kaffe i koppen på frukostbordet. Sedan de skördats har de torkats och fraktats med båt och lastbil, färdmedel som kräver diesel och bensin. Efter det har de rostats och malts, något som fordrar mycket energi. Den typ av aluminiumburk som bönorna förvaras i kräver mycket el för att tillverkas, färgas och tryckas. Dessutom behöver alla människor som arbetar med produktionen också energi. Innan kaffet till slut når familjens frukostbord har det färdats från grossister till detaljhandel, för att sedan hamna i matkassen på väg hem till familjen i deras bil, vidare ned i bryggaren och till slut står den där en kopp varmt gott kaffe. el 19

20! Visste du att Energi och mat Vår kropp får energi när vi äter mat men det krävs också energi för att producera denna mat. Numera finns hela världen representerad på våra middagsbord, och vi börjar vänja oss vid en livsstil där tropiska frukter och exotiska livsmedel ingår i vardagsmaten. Vi importerar frukt och grönt året om och det som odlas i Sverige under vår odlingssäsong kompletteras ofta med både motsvarande och andra produkter från flera kontinenter. Cirka 95 procent av Sveriges import av frukt och grönt kommer från övriga Europa. Livsmedelsproduktion är energikrävande. Hur långt livsmedlen har färdats, hur mycket de har behandlats, hur de förpackas och hur de tilllagas avgör mängden energi som går åt för att få maten från jord till bord. Kött- och mejeriprodukter har störst energiåtgång. Modern kött- och mejeriproduktion är energikrävande i flera...tomater som odlas i svenska växthus som värms med fossilbränslen leder till fem gånger större utsläpp av växthusgasen koldioxid jämfört med de tomater som fraktats till Sverige hela vägen från exempelvis Spanien. Trots de långa transportsträckorna är det med hänsyn till koldioxidutsläppen effektivare att importera tomater från soligare och varmare länder. Svenska växthus kräver mycket energi för att förse oss med tomater året om....vi svenskar konsumerar stora mängder djupfryst mat jämfört med andra länder. Den djupfrysta maten kräver stora mängder energi, både vid infrysning och för att hålla den frusen. Även färdigmat blir allt vanligare i vårt land. Enligt en SIFOundersökning från år 2001 köper nästan var tionde svensk i åldern 16 74 år färdiglagade rätter från restaurang minst en gång varje vecka. Statistiken visar också att en svensk familj i genomsnitt använder 15 minuter per dag för att laga sina måltider. led av produktionen. Det blir också allt vanligare att förpacka råvaror i olika typer av inplastade tråg av till exempel frigolit och kartong. Det går även åt energi för att framställa allt material som går åt till paketeringen av varorna. Sett ur ett energiperspektiv går det att vrida och vända på fördelar och nackdelar med långväga transporterade livsmedel jämfört med lokalt odlade. Det går också att vrida och vända på fördelar och nackdelar med färdiglagad mat och halvfabrikat. I Sverige har utbudet av färdiglagad mat och halvfabrikat ökat kraftigt de senaste tio åren. Ofta är det energibesparande att tillaga mat i effektiva restaurang- och storkök, som sedan värms i mikrougn i var mans hushåll. I alla fall om man sätter detta i relation till alternativet att varje familj startar sin middag från start med uppvärmning av ugnar, kok av potatis och annat som krävs för att få varm mat på bordet.

Energi till bostäder och service Bostäder och service stod för motsvarade 37 procent av Sveriges totala slutliga energianvändning år 2007. I bostäder går huvuddelen av den energi som används åt till uppvärmning, matlagning och hushållsapparater. I sektorn bostäder och service ingår även kontorslokaler, fritidshus och service som till exempel ventilation, gatu- och vägbelysning, avlopps- och reningsverk samt el- och vattenverk. Energiförbrukningen inom sektorn har inte ökat sedan år 1970. Det kanske kan förvåna, eftersom lokaler har blivit större, bostäder har blivit fler och befolkningen har ökat med elva procent. Det finns flera förklaringar till detta. Energisparprogram och effektiviseringar har genomförts. Oljekriser, ökade energipriser, ändringar i energibeskattning och investeringsprogram har också påverkat både hushållning av energi och övergång från olja till el och fjärrvärme. Fjärrvärme finns idag på hundratals tätorter och svarar för en stor del av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige. Ett vädermässigt normalt år levererar fjärrvärmeverken omkring 55 TWh värme i form av upphettat vatten som leds till kunderna via rörsystem i marken. Elförbrukning i lägenhet och i småhus Belysning 23 % Kyl och frys 24 % Ej redovisat 10 % Annat 5 % Stand-by 4 % Dator 6 % Tvätt 7 % Matlagning 9 % Tv och stereo 12 % Belysning 22 % Kyl och frys 18 % Ej redovisat 22 % Annat 3 % Stand-by 4 % Dator 7 % Tvätt 10 % Matlagning 6 % Tv och stereo 8 % Diagrammen visar preliminär statistik från ett projekt om hushållens energianvändning som initierats av Energimyndigheten under 2006. Även om mätningarna inte redovisar all energianvändning indikerar resultatet att hushållen kan spara en hel del, till exempel genom att att använda lågenergilampor och energisnåla vitvaror. 21

22 Visste du att! i hushållselen (om man undantar den del som står för uppvärmningen av våra bostäder) har belysning blivit den största posten. Samtidigt minskar energiförbrukningen till vitvaror då dessa i regel blivit energisnålare och effektivare. Enligt Energimyndigheten har ett hushåll i genomsnitt 10-15 apparater som är i ständigt stand by-läge och förbrukar el när de är tillsynes avstängda. Beräkningar säger att 30-40 procent av den energi som en enskild apparat förbrukar under en livstid är stand by-el. Det innebär att så mycket som 10 procent av den totala hushållselen förbrukas av en apparat i viloläge en apparat som inte används. För ett hushåll med en total årsförbrukning på 5000 kwh innebär det en möjlig besparing på ca 600 kronor per år. FJÄRRKYLA Behovet av kylanläggningar för komfort och kylning av olika industriprocesser har ökat väsentligt i Sverige, Europa och i den övriga industrialiserade delen av världen under det senaste decenniet. Bland annat har datorer och serveranläggningar bidragit till det ökade behovet. Tidigare producerades kyla till kontor, affärer och industrilokaler i huvudsak med eldrivna maskiner i varje fastighet. Fjärrkyla bygger på samma idé som fjärrvärme att det är bättre att låta en central miljöanpassad anläggning bidra med kyla, istället för att många små kylanläggningar och luftkonditioneringsaggregat gör detta. Fjärrkyla innebär att fastigheten kyls med hjälp av kallt vatten (cirka 5 6 C) som distribueras i rör från en central kylanläggning och ofta drivs av samma företag som producerar fjärrvärme på orten. Fjärrkyla används idag i större fastigheter som skolor, sjukhus och flerbostadshus. Liksom fjärrvärme utnyttjar fjärrkyla ofta spillvärme som annars skulle ha gått förlorad, till exempel vid avfallsförbränning eller produktion av kraftvärme. Ibland används värmepumpar för att i samma anläggning framställa både värme och kyla. I andra fall hämtas kylvatten från närbelägna sjöar och vattendrag. Enligt Svensk Fjärrvärme AB uppgår den totala efterfrågan på fjärrkyla till motsvarande 2 5 TWh. Synliga förbättringar mindre synliga förluster Ytterligare en orsak till att energianvändningen inom bostäder och service inte har ökat sedan 1970 är att antalet elvärmepumpar ökat kraftigt de senaste åren. Användningen av elvärmepumpar minskar den faktiska användningen av energi i byggnader. Elvärmepumpar genererar 3 4 gånger mer energi än den elenergi som de själva förbrukar. Ytterligare faktorer, som minskat energiåtgången för värme och varmvatten i bostäder och lokaler, är att vi faktiskt blivit bättre på att spara energi. Exempel på sparåtgärder är tilläggsisolering och fönsterbyten i gamla hus. Även utbyte av äldre vitvaror med stor energiförbrukning spelar roll. Gamla apparater byts kontinuerligt ut och utvecklingen går mot allt energieffektivare produkter. Men även om den totala energianvändningen inte har ökat inom bostadssektorn har användningen av så kallad drift- och hushållsel ökat. En förklaring ligger i att det blivit allt vanligare att svenska hushåll installerar så kallad komfortgolvvärme med el-slingor i golven i sina hus. Dessutom ökar antalet apparater inte minst hemelektronik som dessutom ofta används i ett viloläge (stand-by). Nya undersökningar visar också att belysning har blivit den största posten i hushållens elanvändning, medan vitvarornas andel av hushållselen minskar. Men allt fler apparater äter som sagt upp effektiviseringsvinsterna.

Ett genomsnittligt svenskt småhus använder cirka 25 000 kwh per år. Nya småhus har ett betydligt lägre energibehov och förbrukar 15 000 17 000 kwh per år. De nya husen är ofta bättre isolerade, har värmeåtervinning på ventilationssystemen och kan tillvarata energi från solinstrålning och överskottsvärme från apparater. De har också nyare och mer energisnål utrustning. I ett småhus av det här slaget kan fördelningen av den köpta energin vara 8 000 9 000 kwh för uppvärmning och ventilation, 4 000 kwh för tappvarmvattenvärmning och 3 000 4 000 kwh för hushållsel per år. Det finns också exempel på nya småhus som är ännu mer energieffektiva. De behöver bara hälften så mycket energi per år jämfört med ordinära nyproducerade småhus. Eller om man hellre vill göra jämförelsen med äldre småhus så klarar de sig med bara en tredjedel av den energi som förbrukas i dessa. I ett helhetsperspektiv använder bostäder och service mer energi än vad siffrorna visar när man redovisar bostads- och servicesektorns energianvändning. Genom att många fastigheter har gått över till fjärrvärme har en stor andel av de omvandlingsförluster som tidigare låg på det enskilda hushållet eller fastigheten flyttats över till dem som producerat fjärrvärmen. Om man väger in alla delförluster som sektorn bostäder och service orsakar blir bilden därför en annan. Ser man till helheten har omvandlingsförlusterna minskat. Numera redovisas dessa som en del i omvandlingsförlusterna i fjärrvärmeproduktionen. TRE SORTERS KRAFTVERK Kondenskraftverk I kondenskraftverk produceras bara el. Kondenskraftverk kan drivas med olika bränslen: uran, kol, olja och biobränslen. Kondenskraftverk som drivs med uran kallas kärnkraftverk. I kondenskraftverket produceras framför allt elektricitet, men en biprodukt är även värme. Den värme som bildas i kärnkraftverken tas idag inte till vara, utan pumpas oftast ut i havet eftersom det i dagsläget inte är lönsamt att ta hand om värmen. Kraftvärmeverk I ett kraftvärmeverk produceras både el och värme. Mängden el blir mindre än i ett kondenskraftverk, men kondensvattnets temperatur är så hög att det kan användas till fjärrvärmeproduktion. På så sätt utnyttjar kraftvärmeverket bränslets energiinnehåll mycket bra. Värmeverk Ett värmeverk är en produktionsanläggning som är kopplat till ett fjärrvärmenät. Fjärrvärmenätens storlek varierar från enstaka bostadsområden eller stadsdelar till hela städer. Värmeverk producerar uppvärmt vatten för fjärrvärme. Uppvärmningen sker genom förbränning av bränsle eller med hjälp av elpannor, värmepumpar eller som utomlands med solfångaranläggningar. MWh/år 25 20 15 10 5 0 Minskande energiförbrukning i småhus Äldre småhus Nyproducerat småhus Framtidens småhus Apparater Belysning Varmvatten Ventilation Uppvärmning KÄLLA: IVAs Energiframsyn 23

ENERGIDEKLARATIONER FÖR FASTIGHETER Vad är energideklaration? Energideklaration är en form av statuskontroll av byggnaders energiprestanda. I deklarationen ska byggnadens energianvändning redovisas. Den ska också innehålla referensvärden för att underlätta jämförelse mellan olika byggnader. Energideklarationen ska dessutom innehålla förslag till åtgärder som fastighets ägaren kan genomföra för att förbättra byggnadens energiprestanda. Syftet med direktivet är att minska energianvändningen i bebyggelsen och reducera utsläppet av klimatpåverkande gaser samt minska EUs beroende av importerad energi. Visste du att!...platta TV-skärmar drar mer el än den äldre och knubbigare varianten. Hur mycket mer den platta skärmen drar skiljer sig mellan olika modeller. Även i frånläge (stand-by) drar de ström. Enligt Konsumentverket drar plasmaskärmar i genomsnitt fem gånger så mycket el som LCDskärmar per år. Jämfört med den vanliga bildrörs-tvn drar plasmaskärmar i snitt tre gånger så mycket el. Plasmaskärmen drar även mer el i frånläge även om skillnaderna då inte är lika stora. 24 Det som kallas för driftel går bland annat till kontorsmaskiner och belysning i kontorslokaler. Ökningen här beror på en snabb tillväxt inom servicesektorn med fler och större lokaler. Belysning och ventilation har blivit effektivare till följd av bättre ljuskällor samt förbättrad driftstyrning och dimensionering. Men det finns ytterligare potential att effektivisera driftsselen i kontor, affärer och offentliga lokaler. EU-kommissionen har i sin Grönbok Mot en europeisk strategi för trygg energiförsörjning visat att bostäder och kontor kan spara 22 procent av sin energianvändning till år 2010. Mycket talar för att lagar, på både nationell nivå och även inom EU, kommer att tvinga fram en långt gående energieffektivisering inom bostadssektorn. Ett exempel på den utvecklingen är kravet på energi deklarationer som finns sedan år 2006. Ännu så länge är det främst vid fastighetsägarbyten som deklarationen måste finnas. Energi till transporter Transportsektorns totala energianvändning har ökat mycket sedan år 1970. Under den senaste 30-årsperioden är ökningen ungefär 80 procent. Transportsektorn står för cirka en fjärdedel (105 TWh 2007) av landets totala slutliga energianvändning. Liksom i övriga världen är oljeprodukter, framför allt bensin och diesel, den främsta energikällan. Användningen av bensin har minskat något från år 2003, vilket enligt Energimyndigheten kan förklaras med en ökad användning av etanol och diesel, som efter år 2000 ökat varje år. Nyttjandet av flygbränsle minskade något i början av 2000-talet för att sedan öka under år 2004. Uppgången beror dels på en starkare konjunktur, dels på en ökad konkurrens som har inneburit ett stort utbud av billiga flygresor. Vi flyger alltså mer idag. Förnybara drivmedel som etanol, rapsmetylester (RME) och biogas utgjorde under år 2007 knappt tre