ETT BROTT BEGÅS
Så här kan det gå till. Tre killar begår tillsammans en väskryckning. De åker moped och kör upp jämsides med en äldre dam och rycker väskan i farten. Damen stretar emot och får ta emot flera slag och släpas efter mopeden en bit. De åker snabbt från platsen och lämnar den chockade damen som ramlat ihop på vägen.
Vad de inte vet är att det finns ett vittne En man på väg hem från jobbet ser vad som händer och skyndar fram och hjälper damen. Han ringer också polisen och kan ge ett bra signalement på de tre killarna. Bara någon timme senare kan polisen gripa dem.
Förhör Alla tre killarna sätts i var sitt förhörsrum där det blir ett första förhör. Det visar sig att en av killarna är under 15 år. Då är man ännu inte straffmyndig och hans föräldrar och socialtjänsten informeras så de är med på förhöret. Det är sedan socialtjänsten som avgör vad som kommer att hända med den minderåriga killen.
Efter förhöret kopplas en åklagare in på ärendet. Det är åklagaren som: leder förundersökningen(brottsutredningen) bestämmer om de misstänkta ska släppas eller anhållas.
Forts. brottet Anhållande: De två äldre killarna blir anhållna och får alltså sitta kvar hos polisen. De måste släppas senast klockan 12 tredje dagen efter att de blev anhållnas om åklagaren inte hittar bevis för att de är skyldiga.
Forts. brottet Nu gäller det för åklagaren att hitta bevis! Förundersökningen tar fart och fler förhör med de misstänkta hålls. Man talar även med vittnet och gör en husrannsakan hemma hos de äldre killarna. Med det menas att man åker hem och letar bevis hos de misstänkta.
Forts. brottet På tredje dagen efter anhållandet är åklagaren säker på att de gripit de skyldiga. Hon begär att de ska häktas. Det görs om man anser att misstankarna stärks och att påföljden till brottet är ett års fängelse eller mer. Man häktar också personen om man tror att den misstänkte kanske kommer att fly eller förstöra för utredningen.
Forts. brottet Vid häktningsförhandlingen får den misstänkte en advokat en försvarare, som ska föra den misstänktes talan. Under häktningstiden fortsätter utredningen. Normalt ska häktningstiden vara två veckor men häktningstiden kan förlängas efter att man hållit en ny häktningsförhandling efter de två veckorna
Forts. brottet När man är häktad sitter man inlåst på häktet. Där bor man i en enkel cell och får i vissa fall ha mycket liten kontakt med omvärlden. Det är för att man inte ska kunna påverka utredningen och ex. hota vittnen och be andra förstöra bevis. Sverige har fått kritik av FN för att vi isolerar unga människor under så lång tid. Klicka på länken! http://sverigesradio.se/sida/artik el.aspx?programid=83&artikel=6 032080
Åtal Om åklagaren tycker att man har tillräckliga bevis för att fälla den misstänkte väcker man åtal för att man ska ta målet till en domstol. Saknar man bra bevis som vittnen eller teknisk bevisning kan man inte väcka åtal och då läggs fallet ner. (Obs alla fall går inte till domstol är det fråga om ett mindre brott kan åklagaren döma till dagsböter om den misstänkte erkänt)
Rättegången
I rättsalen : Rättegången leds av ordföranden- en kunnig juristdomare. Nämndemän- som hjälper ordföranden (de har valts av kommunfullmäktige). En notarie som för protokoll. Målsägande de som är offret som har åklagaren på sin sida. De tilltalade- de som står åtalade för att ha begått brottet. Till sin hjälp har de en försvarsadvokat som ska försvara dem. För mer info. klicka på länken! http://www.domstol.se/upload/r%c3%a4ttegang/dov.html
Vad händer under rättegången? Åklagaren börjar med att läsa upp vad de tilltalade är åtalade för. Sedan frågar ordföranden om den tilltalade anser sig vara skyldig eller oskyldig. Advokaten svarar vad den tilltalade tycker oskyldig och förklarar kort varför. Sedan försöker åklagaren bevisa och övertyga att den tilltalade är skyldig.
Vad händer under rättegången? Åklagaren kallar efter hand in målsäganden och vittnen om det finns. Det kan även försvaradvokaten göra för att försöka motbevisa. Man läser också upp en personundersökning om den tilltalade. Där beskrivs personens hemförhållanden, skola/arbete, tidigare domar osv.
Vad händer under rättegången? Avslutningsvis håller åklagaren sitt slutanförande. Då sammanfattar hon brottet, bevisen och meddelar vilken påföljd (straff) man yrkar på. Advokaterna håller också ett slutanförande, där de lägger fram sina argument och bevis för att få en friande dom eller en så mild dom som möjligt.
Vad händer under rättegången? Nu måste alla utom ordföranden, nämndemännen och notarien lämna rättssalen. De håller nu en enskild överläggning och går igenom hela fallet med förhör, vittnesmål och bevis.
Domen kan antingen meddelas direkt efter överläggningen eller meddelas först vid ett senare tillfälle. Rättens ordförande talar då om vilken dag och vilket klockslag som domen kommer att meddelas. Den dagen kan man gå till tingsrätten och läsa domen eller ringa dit och få uppgifter om den. Tingsrätten skickar en kopia av domen till parterna samma dag som den meddelas, eller senast en vecka därefter om domen avkunnats vid rättegången.
Om man inte är nöjd med domslutet? Den som inte är nöjd med domen kan överklaga. Det kan vara den som är dömd som vill överklaga eller åklagaren som vill få en hårdare dom. En dom från tingsrätten kan överklagas i hovrätten och sedan till högsta domstolen. Där tar det stopp och domen står fast. TINGSRÄTTEN HOVRÄTTEN HÖGSTA- DOMSTOLEN