1 SKOGS KYRKA Restaurering av fönster Skogs församling, Kramfors kommun, Ångermanland Dokumentationsavdelningen. Rapport nr 2012:19 Bodil Mascher
2 Innehåll: Sid. Inledning 3 Objekt / dnr. Beställare Beställarens ombud Entreprenör Arbetsbeskrivning Antikvarie Objektbeskrivning 4 Beskrivning / Historik 4 Kulturhistorisk status 6 Åtgärder och genomförande 7 Tillstånd före restaurering / Planerade åtgärder 7 Fotografier före restaurering 8 Genomförda åtgärder 11 Norra fönstret och sakristians fönster 11 Fönster på södra och västra fasaden 16 Källor 22 BILAGOR Murberget Länsmuseet Västernorrland, Hjördis Ek: Arbetsbeskrivning för fönstermålning. Härnösands stift, Rickard Isaksson: Protokoll, Startmöte 2011-10-18.
3 Inledning Objekt / dnr. Skogs kyrka, Nora och Skogs församling, Kramfors kommun. Länsmuseets dnr. 2011 / 305. Beställare Nora och Skogs församling, Prästbordet 101, 872 98 Noraström. Beställarens ombud Kristina Löfroth, Nora och Skogs församling. Entreprenör Nora och Skogs församling. Arbetsbeskrivning Murberget Länsmuseet Västernorrland, Hjördis Ek 2009-11-20. Härnösands stift, Rickard Isaksson 2011-10-18. Antikvarie Murberget Länsmuseet Västernorrland, Bodil Mascher.
4 Objektbeskrivning Beskrivning och historik Skogs kyrka Kyrkan är rektangulär med brant spåntäckt sadeltak, sakristia mot norr och vita slätputsade fasader. Stommen är byggd av gråsten i skalmursteknik. Huvudentrén finns på södra långfasaden. Interiört påminner exempelvis dopfunten från 1350-talet om den medeltida epoken i kyrkans historia medan inredningen i övrigt vittnar om 1700-och 1800-talets skickliga storsnickare. När Skogs kyrka uppfördes är okänt, tillkomsttiden slutet av 1200-talet och början av 1300-talet förekommer i litteraturen. Inga spår finns efter ett smalare rakslutet 1200- talskor. Skog är inte upptagen i påvens insamling, den sk. sexårsgärden från 1314, där exempelvis Nora, Nordingrå med annex Nätra är omnämnda. Första gången Skog anses säkert omnämns är 1531 då ärkebiskop Andreas Laurenti Björnram besöker Nora församling. Skog fick sin första komminister 1639. Ifall Skogs kyrka byggdes med rektangulär plan utan smalare kor redan från början är okänt. Det smalare koret kan ha kommit ur modet vid nybyggnadstiden om kyrkan byggdes senare. Tak och väggar genomgick delvis reparation vid 1640-talets slut. 1646 hade ett åskväder orsakat skada på en stor del av kyrkans tak och delvis på två väggar. Kyrkoherden i Nordingrå undsatte sockenborna och skrev 1647 ett brev till drottning Kristina med anhållan om medel för upprustning av tak och väggar, vilket drottningen också beviljade. Kyrkan genomgick även omfattande reparationer 1726-1740 och på 1750-talet. Kyrkan rustades upp 1734/35. Gotlandskalk inköptes av en handelsman Hellström i Härnösand och gråare kalk från Näs i Nordingrå för in- och utvändig kalkning av kyrkan. För att reparera ett valv köptes järn av Graninge bruk för tillverkning av kilar, som smiddes av Johan Nilsson i Björås. Murarmästaren Erich Frisk fick 84 daler kopparmynt för lagning kring det förstorade korfönstret och 100 tegel köptes i Gudmundrå till murningen. Ett besiktningsprotokoll 1736 ger intressant information om kyrkans utseende vid denna tid. Kyrkan var 34 1/2 x 14 ¾ alnar och murad av gråsten. Taket på långhus, vapenhus och sakristia var spåntäckt. Norra takfallet var otjärat och med påväxt av mossa och behövde nytt spån öfwerallt medan södra takfallet var bättre med nyare spån och endast någon del behövde bytas. Kyrkans murar var helt okalkade och små grässtrån växte mellan murstenarna och ansågs i så dåligt skick att man befarade att de skulle förstöras om inget gjordes. Vapenhuset var av sten, orappat invändigt och utan innertak. Kyrkan hade tre fönster, varav ett förstorat 1735, de andra två öster om vapenhuset var små och mörka, glaset och blyet förstörda och i behov av upprustning. Det idag rivna vapenhuset var beläget nästan mitt på kyrkan och väster om detta uppgavs kyrkan sakna fönster och vara mycket mörk. Man föreslog också att hugga upp två fönsteröppningar där. Invändigt fanns inga andra Zirater än en gammal altartavla och ljuskrona, predikstolen var gammal och utan bildhuggeri.
5 Valven var dock lagade och väggarna rappade. Det fanns ingen läktare. Golvet var gammalt och krävde reparation och bänkarna förfallna. Skador och brister borde åtgärdas enligt protokollet. Kyrkan var i behov av nytt tak, kyrkan och bogårdsporten borde rappas utvändigt. Bogården och klockstapeln tycktes i övrigt vara i bra skick men klockan gammal och sliten. 1738-1739 satte man igång reparationsarbeten. Murarmästare Frisk har rappat kyrkan in- och utvändigt, lagat valvet och tagit upp ett fönster på västra gaveln. Johan Jonsson i Fantskog hade fått betalt för att sätta i glas och bly i ett fönster och Johan Jonsson för smide med galler på samma fönster. Frisk hade köpt bland annat 18 tunnor kalk från Mjösjö i Nordingrå, sju tunnor i Utvik, Nordingrå och 34 tunnor av Dala byamän i Skog samt 1820 rödtegel av vilka 1200 i Gudmundrå. 1852 började vapenhuset att rivas och det norra fönstret togs upp. Kyrkans har varit spåntäckt i äldre tid men mellan 1886 1928 var kyrkans tak täckt med asfaltpapp, som hade resulterat i ett flertal lagningar från 1900-talets början. Man valde slutligen att gå tillbaka till kyrkspån efter att ha valt mellan spån och koppartak. Invändigt gjordes en stor investering då den nya predikstolen utförd av bildhuggaren Christian Kramm i Gudmundrå tillkom 1756 i den för övrigt enkla inredningen. Nästa större förändring var altaruppsatsen i rokoko som omger korfönstret även idag. Den utfördes av Jon Göransson Westman i Utanö på Hemsö 1783 och målades och förgylldes 1786 av Jonas Wagenius i Sundsvall och hans gesäll Johan Träff. Predellan, Kristus i örtagården, skars samtidigt av J. Göransson Westman. Läktaren och läktarbarriären, som tillverkades av sonen, Pehr Westman i Utanö 1799-1800. Enligt en osäker källa omtalas en läktare också på 1740-talet. Vid den omfattande restaureringen 1852-54 tillkom altarring, altarbord, ljudtaket till predikstolen, korset med svepeduken och nummertavlorna tillverkade av Olof Hofrén i Säbrå. Hofrén anlitades först för ljudtaket och vitmålning av predikstolen. Gamla predikstolen flyttades till Berghamns fiskekapell (b. 1754). Inredningen (altaruppsats, predikstol, läktarbarriär och pelare) var vitmålad från 1854-1935, då nästa restaurering skedde under arkitekt David Frykholm, då ursprunglig färgsättning togs fram på predikstolen, altaruppsättningen, läktarbarriären och pelare av konservatorn Carl Wilhelm Pettersson. Konservator Pettersson undersökte även väggar och valv med avseende på underliggande målningar, men inga målningar hittades. Färgundersökning gjordes även av inredningens olika färgskikt. Det blyinfattade och glasmålade korfönstret från 1935 är tillverkat av N P Ringström, Stockholm tillkom efter förlaga av konstnären Bengt Hamren, född i Norsjö i Västerbotten senare verksam i Stockholm. Nuvarande klockstapel av sk bottnisk typ uppfördes1769-71. Den brädslogs 1882 och försågs med plåttak 1911 enligt ett visitationsprotokoll. Den första uppgiften om den tidigare klockstapeln finns i kyrkoräkenskaperna från 1697. Denna omnämns i samband med en reparation 1751 och revs när nuvarande stapel byggdes. Stigport finns i öster med murade och putsade pelare, centralt placerad strålsol med krona och med Oscar II:s namn i romersk skrift och smidesgrindar. 1879 utgjordes ingången av murade pelare och två grindar av trä. Tidigare stigportar omnämns 1756 då man ville brädslå en stegport med regelstomme, den skulle 1872 ha inrymt kyrkliga skulpturer. Den tillkom 1936-40 med den östra porten utan överstycket som
6 förlaga efter ritningar av vägmästare Thure Kettissen i Herrskog. J.A. Törnqvist i Gallsäter murade pelarna. Grindarna tillverkades av smeden Ahlenius i Nordingrå. Gamla kyrkogården ligger söder om kyrkan. Södra bogårdsmuren började byggas 1869 och ersatte en rödmålad bogård i trä. Kyrkogården norr om kyrkan anlades 1919-26. Kyrkstallar som stått norr om kyrkan revs utom ett 1929-30 Det sista stallet revs i samband med vägarbeten 1959. Kyrkstallar omnämns i lantmäterihandlingar från 1791. Fönster Kyrkan har 6 stora rundbågefönster och sakristian har 2 mindre kvadratiska fönster. Långhusets fönster har 6 lufter med spröjsade innerbågar. I innerbågarna sitter 12 små blyinfattade antikglas i varje båge, utom västra gavelfönstret som saknar innerbåge. Korfönstret har glasmålningar i innerbågen. Fönstersnickerierna är utvändigt målade i en brun kulör, invändigt i grå kulör. 1933 Korfönstret försågs med glasmålning. Fönstren på norra fasaden och de två östliga på södra sidan försågs med antikglas. 1934-35 Kopplade fönster tillkommer försedda med inre båge. 1972 Fönstren ommålades. 1996 Restaurering efter Ivan Johnssons förslag av samtliga fönster in- och utvändigt. Insättande av blyinfattat glas i det västra av södra fasadens fönster. (Arkivet, Leif Markströms samling, Skogs kyrka; Program för restaurering, Leif Markström, 1997-11-25. 1997 observerades på södra sidan kondensfukt mellan ytteroch innerbågar i ett par fönster. Kulturhistorisk status Kyrkan skyddas enligt Kulturminneslagen kap. 4.
7 Teckning av Skogs kyrka och klockstapel från 1828 (ur Ivan Johnson 2009). Åtgärder och genomförande Tillstånd före restaurering / Planerade åtgärder Ommålning av samtliga kyrkfönster. Vaktmästaren Staffan Nordlander, som har gått Stiftets fönsterkurs ska utföra restaureringen. Länsmuseet har genom Hjördis Ek gjort arbetsbeskrivningen godkänd av Länsstyrelsen, Linnea Tidäng (tjänsteanteckning). Fönstren ska ommålas med linoljefärg i befintlig kulör och kittas med linoljekitt. Vid startmöte 2011-10-18 görs en besiktning av demonterade fönster tillsammans med stiftsantikvarien Rickard Isaksson. Det finns 27 ytterbågar på kyrkan med 6 lufter i varje. Ytterbågarnas utsidor är i sämst skick på södra fasaden. På ett flertal bågar sitter kittet bitvis löst, har djupa sprickor eller saknas. Insidan ytterbågarna är i så gott skick att det räcker med en färdigstrykning. Bågarna rengörs till fast grund. Sprucket kitt tas bort. Korfönstret åtgärdas från ställning utifrån. En komplettering av arbetsbeskrivningen görs efter besiktning (Startmötesprotokoll 2011-10-18, R. Isaksson).
8 Ett flertal bågar är kittade med ett hårt vidhäftande plastkitt typ Tremco. På bågar som har gamla tunna glas får eventuellt plastkitt som sitter bra vara kvar för att skona det gamla glaset. Den långsiktiga ambitionen är dock att byta ut plastkittet mot linoljekitt när plastkittet börjar spricka. Vi gör bedömningen, att det gamla glaset som material får värderas ur kulturhistorisk synpunkt än användningen av traditionella material. Korfönstret med glasmålning i innerbågen görs ej denna etapp. Fönstren är skruvade på skrå i karmarna med stjärnskruv men skruvhålen har blivit nötta och man får därför i stället använda en modern skruv med torxskalle som har ett bättre grepp. Fotografier före restaurering 2011-11-28. Färgskador på kitt. Södra fönstret närmast koret.
9 2011-11-28. Närbild, färgskador på kitt, södra fönstret närmast koret. 2011-11-28. Kittbortfall på söderfönster nr 2 från öster räknat.
10 2012-01-11. Översta rundbågens mittpost på västra söderfönstret. 2011-10-18. Innerbåge mot söder i gott skick.
11 Genomförda åtgärder Ytterbågarnas utsidor samt karmarnas yttre del är rengjorda till fast underlag och oljade med Jupex träolja på hela bågen före ommålning. Utsidorna (bruna) är ommålade med Wibo Mellanstrykningsfärg 1 ggr därefter strykning 1 ggr med Wibo Färdigstrykningsfärg. Vid omkittning användes Åffa linoljekitt. Tätningslist sattes på innerbågarna. Församlingen inhandlade färger, material och redskap, fuktmätare mm. hos Berglund & Boij i Häggdånger. Insidan ytterbågar putsades med fint sandpapper. Endast trärena ytor på insidor behandlades med Jupex träolja. Därefter strykning 1 ggr med Wibo Färdigstrykningsfärg. Kulör utvändigt bågar: Brun färg märkt ID-44-08 (recept från Berglund & Boij) dvs. samma kulör Anders Berglund tidigare blandat för kyrkporten. Kulör invändigt bågar: Grå färg NCS 3000- N. Fönstren fästes med torxskruv av rostfritt stål som spacklades och målades i stället för stjärnskruv. Besiktning av fönster invändigt gjordes 2011-11-16 för att se om hake och hasp kunde användas i stället för att skruva fast fönstren. Det fanns endast haspar på två fönster i norr och söder närmast koret. På övriga ställen fanns övermålade spår som inte passade nuvarande fönster från 1933-34. Bågarnas hörnbeslag behandlades ej. Hörnbeslagen var oskadda utan rost och med vidhäftande färg. I sådana fall blir det större åverkan på bågen trä att ta lös hörnbeslagen vid rengöring. På södra fasaden var en glasruta trasig sedan tidigare. På norra fasaden gick en glasruta med planglas sönder i samband med en plötslig virvelvind. Norra fönstret och sakristians fönster Restaureringen påbörjades i slutet av november 2011 i Nora gamla brandstation, dit fönstren fraktades vartefter. Fönsterbågarna på kyrkans norrsida och sakristians fönster åtgärdades först. 2011-12-13 hade Staffan målat om sakristians fönster och nedre bågar på kyrkans norra sida som han kunde komma åt utan ställning. Fuktkvoten var 11 %, målning och kittning var väl utförd. Kittet fick torka ett par dagar före målning. På norra fasaden gjordes förhållandevis få kittkompletteringar. Trasigt kitt med sprickor togs bort och ersattes med linoljekitt. Det fanns delvis plastkitt med tekniskt god funktion, mest på de översta bågarna. Staffan använde speed-heater. Stiftpistol användes i stället för stifthammare och rombiska plåtbitar i stället för stiftspik. Inga glas gick sönder i samband med själva restaureringen. Insidan fönsterbågarna behövde ej tvättas utan mattputsades med ett fint sandpapper före ommålning med Wibo Färdigstrykningsfärg. Provyta för grå färg Kulör NCS 3000- N på bågarnas insidor godkändes 2011-11-25.
12 De översta bågarna åtgärdades något senare, när man hade skaffat byggnadsställning från Jämtfasad. Bågarna fick lossas invändigt först, för att kunna lossa skruvarna på utsidan. Västfönstrets nedre del är särskilt svåråtkomligt med orgelpumpens inbyggnad framför. 2011-11-25. Staffan har påbörjat ommålningen med sakristians fönsterbågar. 2011-11-25. Båge från sakristians östra fönster kompletteringskittad med linoljekitt och struken med träolja.
13 2011-11-25. Närbild kompletteringskittad båge oljad från sakristians östra fönster. 2011-11-25. Del av rengjord oljad båge på sakristian, där allt kitt togs bort.
14 2011-11-25. Mellanstrukna bågar från sakristians fönster. 2011-11-25. Utsidan båge med 3 dagar gammal mellanstrykningsfärg.
15 2011-11-25. Insidan båge som endast har slipats och strukits med färdigstrykningsfärg. 2011-11-25. Insidan båge där hörnen skrapats och oljats på trärena ställen.
16 Fönster på södra och västra fasaden 2012-01-11 pågick restaurering av södra fönstren på verkstaden. Flertalet av ytterbågarna hade omfattande färgskador utvändigt. Bågarna rengjordes utvändigt till fast underlag, oljades med Jupex träolja före ommålning 2 ggr. Insidan bågarna putsades endast före ommålning 1 ggr. Det mesta av kittet var trasigt, främst på bottenstycken, och måste ersättas med linoljekitt. Ungefär hälften av falsarna var kittade med plastkitt. På insidan satt en sträng plastkitt med god vidhäftning. Plastkittet kunde inte mjukas upp med speed-heatern. Helt och välsittande kitt fick sitta kvar för att inte knäcka de tunna glasen. Den långsiktiga ambitionen är att byta ut plastkittet mot linoljekitt när det börjar spricka. Färgen på plastkittet hade sprickor. Kittet hade troligen målats omedelbart efter kittningen då den färska ytan har expanderat, till skillnad mot färgen, som ej flagade. Kittsträngen slipades före ommålning. Det västra söderfönstret har varit värst utsatt för väder och vind. Nedersta bågen har en gammal lagning med en infälld list på den stående delen. På bottenstycket nära ett hörn saknades en träbit, som Staffan tog tillvara och limmade tillbaka. Bågen hade sprickor i kittet. Den rengjordes och kittades om i sin helhet. På översta rundbågen ersattes bottenstyckets spruckna kitt med linoljekitt. Sprucket kitt på ena sidan av mittposten samt några mindre partier med sprickor omkittades också. 2012-01-11. Nedersta bågen i västra söderfönstret,rengjord och oljad.
17 2012-01-11. Saknad träbit och infälld kantlist nederst på västra söderfönstrets ytterbåge, bottenstycket. 2012-01-11. Plastkitt med sprucken färg, västra söderfönstrets insida, mellanbågen.
18 2012-02-07. Nytt glas i mellersta bågen, södra fönstret längst i öster. 2012-02-07. Färdigmålad båge i söderfönster till höger om kyrkporten.
19 2012-02-07. Insidan av översta bågen färdigmålad. Söderfönster till höger om kyrkporten. Söderfönstret längst i öster hade en trasig glasruta av äldre 2 mm industriglas i mellersta bågen som ersattes med likvärdig. 2012-03-21 var söderfönstren ommålade och färgen hade börjat dra in. Inga trälagningar behövde göras på södra fönstren. Därnäst byggdes ställningen för fönstret högt uppe på västra gaveln. All fönstermålning var avslutad i maj 2012. Under högsommaren 2012 ommålades karmar utvändigt.
20 2012-06-05. Del av nedersta bågen på västra fönstret monteras (skruvskallarna målades senare). 2012-09-13. Färdigmålat norrfönster.
2012-04-16. Färdigmålat söderfönster till höger om kyrkans huvudentré (karmar ännu ej målade). 21
22 Källor Litteratur Johnson, Ivan: Skogs medeltidskyrka en berättelse om kyrkan, händelser och människor, 2009. Arkiv Topografiska arkivet, Skogs kyrka, kyrkoärenden. Leif Markströms samling, Skogs kyrka; Skogs kyrka samt klockstapel 1993-98.
23 Bilaga Arbetsbeskrivning för fönstermålning Fönsterbågarna plockas ned och köres till verkstaden. Karmama rengöres från lös färg och målas på plats med linoljefärg. På fönsterbågarna borttages all lös färg. Om färgen sitter fast är det inte nödvändigt att ta bort den till trären yta. Tag bort löst kitt som har spruckit, eftersom vatten kan tränga in. Kolla fönsterbågen, särskilt bottenstycket, så det inte finns rötskador. Om sådana finns, byt ut rötskadade delar med virke av god kvalitet. Kolla beslag så att de inte är rostskadade. Om de har rostskador, målningsbehandla som för smide. Fyll beslagen med kitt efter att de är målade. Ibland är fönsterbågarna kraftigt uttorkade och träet har sprickor. Oftast kan man undvika att byta dessa delar genom att inolja träet. Mindre sprickor kan kittas igen för att undvika att fukt tränger in i träet. Kittfalsen oljas in. Vänta med att kitta tills oljan har dragits in i träet. Använd linoljekitt och en kittkniv. Om glasrutan tas lös skall det först läggas tryckkitt under rutan. Stifta rutan med stiftpistol. Grundmåla träet och kittfalsen med linoljefärg grundfärg. Måla med rund pensel (anstrykare). Stryk ut färgen i tunna lager. Låt färgen torka ordentligt innan mellanstrykningsfärg används. (linoljefärg). Slutligen, måla med linoljefärg slutstrykning. Solbänkar tjäras rned dalbränd tjära under lämplig tidpunkt, efter att fönstren är målade. Bilaga
24 Bilaga Kulturarvet/RI 2011-10-18 Eva Lång Kristina Löfroth Bodil Mascher Staffan Nordlander Arne Palmqvist Anders Nordvall Lennart Andersson PROTOKOLL STARTMÖTE 2011-10-18 Skogs kyrka, underhållsmålning av fönster 1. Rickard Isaksson öppnar mötet. 2. Parter i projektet. a) Rickard Isaksson är projektledare till årsskiftet 2011/2012. Rickard leder möten och besiktningar, skriver protokoll och utgör ett stöd till församlingen och till Staffan. Efter årsskiftet kontaktas stiftet för fortsatt engagemang i projektet. b) Bodil Mascher är tillfrågad som antikvarisk medverkan i projektet och kommer in med en offert. En utökad tillsyn bör ligga till grund för offerten. Antikvarien ska dokumentera arbetet samt vara ett stöd för Staffan i arbetet. c) Eva Lång, Kristina Löfroth, Anders Nordvall, Lennart Andersson är församlingens representanter i projektet. Kyrkorådets ordförande är ytterst ansvarig för underhållsarbetena. d) Staffan Nordlander är ansvarig för utförandet av arbetena enligt arbetshandlingarna. Arne Palmqvist bistår Staffan vid behov. 3. Ansökningshandlingarna som ligger till grund för ansökan gås igenom. De är sammanställda av Roger Gjersvold och arbetshandlingen är utförd av Hjördis Ek, Länsmuseet Västernorrland. 4. Tillägg till arbetshandlingarna: Arbetsbeskrivningen tillsammans med detta protokoll ligger till grund för arbetet och utgör således projektets arbetshandlingar. Bokstäverna nedan hänvisar till arbetsbeskrivningen. a) De yttre fönsterbågarna tas ned och transporteras till verkstadslokalen i Nora (gamla brandstationen). b) Intäckning av innerfönster och karm sker med plast som häftas fast. Var noga med att avlägsna klamrarna efter att plasten tagits bort.
c) Om det är möjligt kan en strykning göras med kinesisk träolja på innerbågens yttre sida och karmen fram till innerbågen, dvs det som är målad med röd färg. Överflödig olja torkas bort med trasa. d) Färg borttages ned till fast grund. e) Linoljekitt tas bort där sprickor uppkommit. Plastkittet som finns på ett flertal bågar sparas om det fortfarande fungerar tekniskt och om det sitter på ett valsat glas (om glaset har lite ojämn yta, ej planglas). Detta är för att minimera glaskross av värdefullt glas. Om nytt kitt används ska det alltid vara linoljekitt!! f) Inga kommentarer. g) Inga kommentarer. h) Inga kommentarer. i) Inga kommentarer. j) Träet får inte ha en fuktkvot över 15 % vid grundning, mellanstrykning eller färdigstrykning. Wibos linoljefärgsystem ska användas och deras anvisningar gäller. k) Wibos linoljefärgsystem ska användas och deras anvisningar gäller. l) Wibos linoljefärgsystem ska användas och deras anvisningar gäller. m) Tjärningen av solbänkarna utgår ur projektet. Dessa ska tjäras i samband med taket. 5. Länsstyrelsens tillstånd. Kristina Löfroth har pratat med Linnea Tidäng som meddelar att det inte behövs något tillstånd utifrån Hjördis Eks arbetshandlingar. 6. Timredovisning ska ske löpande och vid rekvisitionen ska kostnader för eget arbete redovisas. Övriga kostnader i projektet ska godkännas av en auktoriserad revisor genom ett revisorsintyg. 7. Bas-U och Bas-P. Arbetsmiljöplan upprättas av Staffan Nordlander och godkänns av kyrkorådet. Den ska vara färdig innan arbetet påbörjas!! Särskilda risker för personal och allmänhet ska dokumenteras. Planen sätts in pärm och ska finnas tillgänglig för personalen på byggarbetsplatsen. 8. Informationsskylt sätts upp på anslagstavlan som berättar om arbetena och finansiering. 9. Bättre låssystem för fönsterbågarna. Idag skruvas bågarna fast utifrån vilket inte är en långsiktigt bra lösning då hålen nöts varje gång fönstren tas bort. Det finns idag några hakar kvar på fönsterkarmarna invändigt. Dessa skulle kunna kompletteras med haspar. Ett prov på ett fönster ska godkännas av församlingen och antikvarien innan tillstånd söks för åtgärden. Om ändå skruvar används ska dessa vara rostfria av modell "torx". 10. Den antikvariska medverkan uppdras att så snart som möjligt ta prov på den grå kulören för att bestämma dess NCS-nummer samt vilka pigment som ska användas så att färg kan beställas. Staffan ansvarar för att meddela detta till antikvarien. 11. Säkerhet. Godkända ställningar ska användas och Allmän ställningsutbildning krävs för personalen som vistas på ställning. God ventilation, ljus ska finnas i verkstaden. Övriga risker ska framgå i arbetsmiljöplanen. 12. Försäkringar. Församlingen har en gällande försäkring för sin personal i arbete. 25
13. Garantier. Inga garantier finns i detta projekt för arbetet. Materialleverantörerna har olika garantier. 14. Nästa byggmöte är den 13 december kl. 9.30 i Skogs församlingshem. I tjänsten Rickard Isaksson Kopia diariet Härnösands stift Bilaga: Arbetsbeskrivning, stiftsstyrelsens beslut för KAE och KBB. 26