februari 2012 Företagsamheten 2012 Norrbottens län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Norrbottens län

Företagsamheten 2012 NORRBOTTENS län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Norrbottens län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering för företagsamheten... 5 Företagsamheten per kommun... 6 Företagsamhetens tillväxt... 7 Ung företagsamhet... 7 Kvinnors företagsamhet.... 8 Långsiktig tillväxt... 8 Tillväxten per kommun.... 9 Nyföretagsamheten... 11 Kvinnors nyföretagsamhet... 12 Nyföretagsamheten per kommun..................................................13 Avslutning av företagsamheten... 15 1

Företagsamheten 2012 NORRBOTTENS LÄN Inledning Svenskt Näringslivs mätning av den svenska företagsamheten utförs en gång om året och använder sig av statistik som inhämtats vid årsskiftet av det aktuella året. Syftet är att studera om antalet personer som väljer att ansvara för ett företags utveckling ökar eller minskar och i vilken takt förändringen sker. Uppgifterna hämtas från UC AB och sammanställs av Kreicbergs Utredning & Opinion AB. Att mäta graden av företagande och nyföretagande på regional och lokal nivå är ofta problematiskt. Vid mätningar av antal registrerade och nyregistrerade företag kan en företagare räknas flera gånger om han eller hon står som ägare till fler än ett företag. Detta förfarande gör att graden av företagande överskattas. När det gäller nyföretagande finns även problem med ombildningar. Om en enskild firma ombildas till ett aktiebolag kan detta noteras som ett nytt företag även fast det är samma person som driver företaget. I detta fall har det ju inte tillkommit någon ny företagare. Andra undersökningar använder sig av samkörning av olika register för att identifiera företagare. Dessa undersökningar har nackdelen att de tar lång tid att sammanställa och aktualiteten i statistiken blir lidande. Svensk Näringslivs företagsamhetsundersökning mäter företagsamma individer och inte registrerade företag och därmed kan vi nu presentera om det tillkommit fler företagsamma människor under året. Detta förfarandesätt gör att vi undviker dubbelräkningar men ändå bibehåller en färsk och aktuell statistik. Som företagsam räknas individer som har en f-skattesedel, är delägare i ett aktivt handelsbolag eller är VD eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag. Alla individer som uppfyller något av dessa kriterier räknas som företagsamma i denna mätning 1. Individerna räknas bara en gång oavsett om personen ansvarar för ett eller flera företag. Av denna anledning finns det alltså fler registrerade företag än det finns företagsamma individer. Företagsmätningen är en totalundersökning och kan därför användas för att jämföra företagsamheten mellan olika kommuner över tiden. Ut ifrån de inhämtade data kan även nyföretagsamheten och avslutning av företagsamhet redovisas på läns- och kommunal nivå. På Svenskt Näringslivs webbplats finns rapporter för Sveriges samtliga 21 län att ladda ned. Ett särskilt fokus har lagts på kvinnors företagsamhet under detta år. 1 På Svenskt Näringslivs webbplats kan en utförlig beskrivning av Företagsamhetsmätningen hämtas. 2

Företagsamheten 2012 NORRBOTTENS län Sammanfattning Norrbottens län Sammantaget kan det konstateras att 2011 var ett rekordår för företagsamheten i Norrbotten. Nu är 9,7 procent av befolkningen i yrkesverksam ålder företagsamma vilket är den högsta noteringen någonsin. Andelen kvinnor som är företagsamma uppgår nu till 5,5 procent vilket också är en rekordnotering. Under året ökade antalet företagsamma personer med 554 personer (+3,2 procent). Det är en uppväxling jämfört med förra året då den lokala företagsamheten växte med 2,7 procent. Norrbotten är därmed en av de snabbast växande regionerna i riket. Totalt finns nu 17 944 företagsamma personer i länet. Dynamiken i företagsamheten är fortsatt hög. Cirka 1 800 nya individer inträdde i företagsamhet medan knappt 1 200 personer försvann från densamma. Trots den tilltagande tillväxten är Norrbotten fortsatt en av de minst företagsamma regionerna i Sverige. Jokkmokks kommun har länets mest företagsamma befolkning där 16,9 procent av kommunens arbetsföra befolkning ansvarar för ett företag. Nettoförändringen av företagsamheten var relativt sett högst i Bodens kommun under mätperioden, med en tillväxttakt på 4,7 procent. I 8 av 14 Norrbottenkommuner växte företagsamheten fortare än i riket som helhet. Svagast utveckling av den lokala företagsamheten registrerades i Överkalix kommun som redovisade en negativ tillväxt på 0,6 procent. Antalet företagsamma kvinnor i länet har ökat snabbast i Pajala där tillväxttakten uppmättes till 14,5 procent under mätperioden. Sammantaget växte kvinnors företagsamhet i hela länet med 4,6 procent, betydligt starkare än riksgenomsnittet på 4 procent. Under år 2011 valde 1 770 nya individer att börja ansvara för ett företag i Norrbotten. Detta är betydligt fler än under förra året då nyföretagsamheten uppgick till 1 609 personer. Nyföretagsamheten i länet ökar således även i relation till befolkningen i arbetsför ålder. Sammantaget valde 9,6 personer i länet att bli företagsamma per 1 000 invånare. I Norrbotten valde 629 kvinnor att bli ansvarig för ett företag under det senaste året. I förhållande till den kvinnliga befolkningen i arbetsför ålder betyder det 7,1 nyföretagsamma per 1 000 invånare. Noteringen är en kraftig förbättring jämfört med förra året då antalet uppgick till 6,8 per 1 000 invånare. 3

Företagsamheten 2012 NORRBOTTENS LÄN Företagsamheten Vid årsskiftet 2011/12 existerade 17 944 aktivt företagsamma individer i Norrbottens län, vilket motsvarar 9,7 procent av den arbetsföra befolkningen (16 74 år). Andelen företagsamma har således ökat med 0,3 punkter jämfört med förra företagsamhetsmätningen. Ökningen till trots är Norrbotten fortsatt en av rikets minst företagsamma regioner. I riket som helhet finns det 836 000 personer som är aktivt företagsamma. Sammantaget är därmed 12 procent av svenskarna i arbetsför ålder på ett eller annat sätt företagsamma en uppgång från förra året då andelen låg på 11,7 procent. Diagram 1. Andel företagsamma individer av den arbetsföra befolkningen (16 74 år). 18,0 % 16,0 % 14,0 % 12,0 % 10,0 % 8,0 % 6,0 % 4,0 % 2,0 % 0,0 % 12,0 % 9,7 % Gotland Stockholm Jämtland Halland Uppsala Riket Skåne Kronoberg Västra Götaland Kalmar Dalarna Jönköping Södermanland Västernorrland Västerbotten Värmland Östergötland Gävleborg Norrbotten Blekinge Örebro Västmanland Ung företagsamhet Vid årsskiftet fanns knappt 2 500 unga (16 34 år) företagsamma personer i Norrbotten och sammantaget ansvarar 4,5 procent av länets ungdomar för någon typ av företag. Det är en ökning med 0,4 procentenheter sedan förra mätningen. Den ökande företagsamheten hos de unga är positiva nyheter inför den pågående generationsväxlingen där fyrtiotalisterna börjar lämna företagsamheten i en allt snabbare takt. Men jämfört med övriga landet (5,6 procent) är andelen yngre företagsamma personer fortsatt relativt svag i Norrbotten. Kvinnors företagsamhet Att kvinnor deltar i företagandet i en högre utsträckning är en nödvändighet för att Sveriges företagande ska nå en europeisk nivå. Av Norrbottens företagsamma individer är 4 853 kvinnor. I likhet med samtliga Sveriges län är kvinnornas företagsamhet klart lägre än männens. Men storleken på skillnaden mellan könen varierar betydligt mellan länen. Av Norrbottens kvinnor i arbetsför ålder ansvarar 5,5 procent för ett företag, vilket är en ökning med 0,3 procentenheter sedan föregående mätning. 4

Företagsamheten 2012 NORRBOTTENS län Kvinnornas företagsamhet växer således alltjämnt snabbare än länets kvinnliga befolkning. Det är däremot en bit kvar till riket som helhet där 7,2 procent av den kvinnliga befolkningen är företagsamma. Skulle Norrbotten nå upp till riksgenomsnittet skulle det betyda ett tillskott på cirka 1 600 företagsamma kvinnor. Diagram 2. Kvinnors företagsamhet i andel av kvinnor i arbetsför ålder (16 74 år). 12,0 % 10,0 % 8,0 % 7,2 % 6,0 % 5,5 % 4,0 % 2,0 % 0,0 % Stockholm Gotland Jämtland Halland Skåne Uppsala Riket Västra Götaland Kronoberg Dalarna Södermanland Kalmar Värmland Västernorrland Gävleborg Norrbotten Östergötland Jönköping Örebro Västmanland Västerbotten Blekinge Historisk toppnotering för företagsamheten Sedan början på 2000-talet har företagsamheten i Norrbotten stadigt ökat i relation till befolkningen i arbetsför ålder. ets notering är också den högsta som någonsin uppmätts. Relativt sett är ökningen störst för kvinnornas företagsamhet och även här är årets notering rekordhög. Ökningen är lägre för den yngre befolkningen, men även för denna grupp är årets nivå den hittills högst uppmätta. Diagram 3. Utveckling av andel företagsamma personer i andel av befolkningen 2001 2011. 12,0 % Total 10,0 % 9,7 % Kvinnor Unga 8,0 % 7,8 % 6,0 % 5,5 % 4,0 % 3,9 % 3,7 % 4,5 % 2,0 % 0,0 % 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 5

Företagsamheten 2012 NORRBOTTENS LÄN Företagsamheten per kommun Det finns stora skillnader mellan länets kommuner när det gäller deras respektive grad av företagsamhet. Skillnaderna beror många gånger på olika näringslivsstrukturer och dessa förändras i de flesta fall i en långsam takt. Det är alltså inte troligt att andelen företagsamma i en kommun förändras kraftigt från år till år. Jokkmokks kommun har Norrbottens mest företagsamma befolkning. Av kommunens arbetsföra befolkning ansvarar hela 16,9 procent för ett företag. Lägst andel uppvisar Haparanda där endast 8,4 procent räknas som företagsamma. Fyra av kommunerna har en högre företagsamhet än riksgenomsnittet. Jokkmokk har även länets yngsta företagsamhet. Av de som ännu inte fyllt 35 år ansvarar 8,8 procent för ett företag. När det gäller kvinnors företagsamhet uppvisar samma kommun länets klart högsta deltagande. Av kvinnorna i arbetsför ålder är hela 11 procent företagsamma. Men förutom Jokkmokk är det endast Arjeplogs kommun som når upp till riksgenomsnittet när det gäller det kvinnliga deltagandet i företagsamheten. I länets största kommun, Luleå, är 9,3 procent av den arbetsföra befolkningen företagsam, vilket är en uppgång med 0,2 procentenheter jämfört med förra mätningen. Kvinnornas företagsamhet har också ökat med 0,2 procentenheter, men ligger på en klart lägre nivå (5,3 procent). Tabell 1. Företagsamhet i andel av befolkning. Kommun Antal företagsamma Andel företagsamma Andel kvinnor Andel unga Jokkmokk 639 16,9 % 11,0 % 8,8 % Arjeplog 347 15,1 % 8,9 % 7,7 % Pajala 594 13,4 % 7,0 % 6,5 % Övertorneå 455 13,1 % 6,1 % 4,3 % Överkalix 308 11,9 % 6,8 % 4,1 % Kalix 1 279 10,6 % 5,4 % 4,7 % Arvidsjaur 465 10,0 % 5,6 % 4,5 % Älvsbyn 565 9,6 % 4,7 % 4,1 % Kiruna 1 593 9,4 % 5,4 % 4,9 % Luleå 5 249 9,3 % 5,3 % 4,1 % Piteå 2 816 9,3 % 5,3 % 4,6 % Boden 1 815 8,9 % 5,1 % 3,8 % Gällivare 1 194 8,7 % 4,8 % 4,6 % Haparanda 625 8,4 % 4,6 % 3,7 % 6

Företagsamheten 2012 NORRBOTTENS län Företagsamhetens tillväxt Under år 2011 ökade företagsamheten i Norrbotten med 554 individer, vilket motsvarar en tillväxttakt på 3,2 procent. En betydande uppväxling jämfört med föregående år då tillväxten skrevs till 2,7 procent. Toppnoteringen i länet uppmättes år 2007 då den lokala företagsamheten växte med 3,7 procent. Den tilltagande tillväxten gör att länet ökar i förhållande till riksgenomsnittet där tillväxttakten uppmättes till 2,7 procent. Endast Stockholms län redovisar en starkare tillväxttakt än Norrbotten. Bakom tillväxten föreligger en stor dynamik. Under det senaste året har 1 770 nya individer tillkommit som företagsamma medan 1 188 har lämnat företagsamheten. Norrbotten uppvisar däremot ett flyttunderskott av företagsamma individer. Diagram 4. Tillväxt av antal företagsamma individer. 4,0 % 3,5 % 3,2 % 3,0 % 2,7 % 2,5 % 2,0 % 1,5 % 1,0 % 0,5 % 0,0 % Stockholm Norrbotten Västerbotten Jämtland Västmanland Riket Skåne Västernorrland Gävleborg Värmland Örebro Gotland Halland Västra Götaland Östergötland Blekinge Dalarna Uppsala Jönköping Kronoberg Kalmar Södermanland Ung företagsamhet Den unga företagsamheten i länet växer med en klart starkare takt än vad den totala företagsamheten gör. Antalet yngre företagsamma individer har under året ökat med 179 personer, vilket ger en tillväxttakt på 7,9 procent. I likhet med övriga Norrlands län ökar Norrbotten betydligt snabbare än riket när det gäller den unga företagsamheten. I Sverige som helhet växte antalet unga personer med ansvar för ett företag med 3,7 procent. 7

Företagsamheten 2012 NORRBOTTENS LÄN Kvinnors företagsamhet I majoriteten av Sveriges län har kvinnornas företagsamhet vuxit betydligt snabbare under det senaste året än vad den generella företagsamheten gjort. Norrbotten är inget undantag. Sammantaget har kvinnornas företagsamhet vuxit med 214 personer, vilket motsvarar en tillväxttakt på 4,6 procent. Den kvinnliga företagsamheten i länet har alltså vuxit 1,4 procentenheter snabbare än den totala företagsamheten. Endast Stockholms län kan uppvisa en starkare tillväxt av den lokala kvinnornas företagsamhet. I riket som helhet har det tillkommit cirka 9 500 kvinnor i företagsamheten under det senaste året, vilket motsvarar en tillväxttakt på 4 procent. Diagram 5. Tillväxt av kvinnors företagsamhet. 6,0 % 5,0 % 4,0 % 4,6 % 4,0 % 3,0 % 2,0 % 1,0 % 0,0 % Stockholm Norrbotten Västernorrland Västerbotten Riket Skåne Värmland Gävleborg Halland Västmanland Gotland Kronoberg Västra Götaland Örebro Östergötland Jönköping Jämtland Dalarna Uppsala Kalmar Blekinge Södermanland Långsiktig tillväxt Två grupper är särskilt viktiga för att Sveriges företagsamhet ska utvecklas i en positiv riktning. Dels ungdomar där ett tidigt inträde i företagandet ger viktig erfaren het. Ungdomar går ut och in i företagandet i en snabbare takt, men erfarenheten av företagandet i yngre år är viktig för en framtida, mer långvarig satsning på företagandet. Den andra gruppen är kvinnorna vars delaktighet i företagandet är klart lägre i Sverige än i stora delar av övriga Europa. För att företagandet i Sverige någon gång ska nå europeiska nivåer är det helt nödvändigt att kvinnorna blir mer involverade i företagsamheten. Svenskt Näringslivs företagsamhetsundersökning har tillgång till lokala och regionala data som sträcker sig från 2000-talets början. Det gör att vi kan utläsa hur dessa bägge gruppers långsiktiga tillväxt har utvecklats. Vi kan dessutom sätta den i relation till riksgenomsnittet samt den totala företagsamheten. Samtliga gruppers företagsamhet har utvecklats långsammare i Norrbotten än i riket som helhet. Den totala företagsamheten har ökat med 24 procent sedan år 2001, vilket är en bit svagare än rikets tillväxttakt på 26 procent. 8

Företagsamheten 2012 NORRBOTTENS län Kvinnors företagsamhet har vuxit betydligt snabbare än den generella företagsamheten under motsvarande tidsperiod i såväl Norrbotten som riket. Men Norrbottens tillväxttakt är även här något lägre än i landet som helhet. Sedan år 2001 har kvinnors företagsamhet vuxit med 37 procent i länet, jämfört med 41 procent i riket. Den unga företagsamheten har vuxit långsammare än den generella företagsamheten i såväl länet som i riket som helhet. I Norrbotten har den endast vuxit med 18 procent under den senaste tioårsperioden, vilket är en något lägre tillväxt än riksgenomsnittet. Diagram 6. Tillväxt per grupp. 2001 2011. Riket 45 % 41 % Norrbotten 40 % 37 % 35 % 30 % 25 % 26 % 24 % 22 % 20 % 18 % 15 % 10 % 5 % 0 % Totalt Kvinnor Ungdomar Tillväxten per kommun Förutom att personer blir företagsamma och avslutar sitt företagande påverkas netto förändringarna av in- och utflyttningar av företagsamma personer. För en del kommuner utgör denna inflyttning en ansenlig del av företagsamhetens tillväxt. Bodens kommun uppvisar den starkaste tillväxttakten under det senaste året. Företagsamheten har ökat med 81 individer under mätperioden, vilket motsvarar en tillväxttakt på 4,7 procent. En delförklaring till den höga tillväxten är att kommunen haft ett flyttöverskott under året. Det har alltså flyttat in fler företagsamma personer under 2011 än som flyttat ut. Den mest företagsamma kommunen, Jokkmokk, uppvisar däremot en relativt svag tillväxt. Antalet företagsamma personer i kommunen har endast ökat med blygsamma 1,4 procent. Överkalix är den enda kommunen i länet där företagsamheten har backat under det senaste året. Här har antalet företagsamma personer minskat med 0,6 procent. Sammantaget är det 34 kommuner i hela Sverige som har haft en negativ tillväxt av företagsamheten. 9

Företagsamheten 2012 NORRBOTTENS LÄN Tabell 2. Tillväxt av antal företagsamma individer. Kommun Företagsamma 2011 Företagsamma 2010 Tillväxt Tillväxt kvinnor Tillväxt unga Boden 1 815 1 734 4,7 % 5,9 % 21,7 % Övertorneå 455 435 4,6 % 0,0 % 12,5 % Kiruna 1 593 1 523 4,6 % 4,0 % 9,2 % Pajala 594 570 4,2 % 14,5 % 8,3 % Haparanda 625 601 4,0 % 11,6 % 10,4 % Piteå 2 816 2 721 3,5 % 4,5 % 8,4 % Gällivare 1 194 1 156 3,3 % 4,7 % 10,4 % Luleå 5 249 5 093 3,1 % 4,3 % 4,3 % Kalix 1 279 1 248 2,5 % 4,0 % 14,6 % Jokkmokk 639 630 1,4 % 5,3 % 4,3 % Arvidsjaur 465 461 0,9 % 1,6 % 7,3 % Älvsbyn 565 562 0,5 % 0,8 % 7,0 % Arjeplog 347 346 0,3 % 5,4 % 8,5 % Överkalix 308 310 0,6 % 0,0 % 13,6 % Antalet företagsamma kvinnor har ökat snabbast i Pajala där tillväxttakten uppmättes till hela 14,5 procent under mätperioden. Även Haparanda kommun uppvisar en stark tillväxt av den kvinnliga företagsamheten. Arvidsjaur kommun uppvisar länets svagaste tillväxt av företagarkvinnor och kommunen redovisar en negativ tillväxt på 1,6 procent under det senaste året. Överlag är tillväxten av den kvinnliga företagsamheten i Norrbotten jämnt fördelad. Sammantaget når hela 10 av 14 Norrbotten kommuner upp till rikets tillväxttakt för kvinnornas företagsamhet. När det gäller företagsamheten för personer yngre än 35 år är det återigen Bodens kommun som uppvisar länets snabbaste utveckling. Jämfört med förra året har antalet unga företagsamma i kommunen ökat med hela 21,7 procent. Däremot har antalet unga företagsamma personer blivit färre i Älvsbyn där tillväxttakten skrivs till 7 procent. Även den mest företagsamma kommunen i länet, Jokkmokk, uppvisar en negativ tillväxttakt av den unga lokala företagsamheten. 10

Företagsamheten 2012 NORRBOTTENS län Nyföretagsamheten Med nyföretagsamma avses de personer som blivit företagsamma under det senaste året i en region. Vi skiljer här på genuint nyföretagsamma personer och inflyttade företagsamma individer. Genuint nyföretagsamma personer är sådana som inte ansvarade för någon typ av företag under förra året, men som någon gång under innevarande år blev det. Inflyttade företagsamma individer är personer som var ansvariga för ett företag under förra året, men som under innevarande år flyttat till en annan kommun. På länsnivå redovisas enbart de genuint nyföretagsamma. 2 Under år 2011 valde 1 770 nya individer att börja ansvara för ett företag i Norrbotten. Detta är betydligt fler än under förra året då nyföretagsamheten uppgick till 1 609 personer. Nyföretagsamheten i länet ökar således även i relation till befolkningen i arbetsför ålder. Sammantaget valde 9,6 personer i länet att bli företagsamma per 1 000 invånare. Motsvarande notering vid den förra företagsamhetsunder sökningen uppgick till 8,7 per 1 000 invånare. Det är fortfarande en bit kvar till riksgenomsnittet som denna gång uppmäts till 11,8 per 1 000 invånare. Diagram 7. Antal nyföretagsamma per 1 000 invånare i arbetsför ålder. 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 11,8 9,6 Stockholm Gotland Jämtland Skåne Riket Halland Uppsala Västra Götaland Kronoberg Västernorrland Dalarna Östergötland Norrbotten Västerbotten Västmanland Södermanland Örebro Kalmar Jönköping Värmland Gävleborg Blekinge 2 Orsaken är att om det sker flyttningar mellan kommuner i samma län skulle länets nyföretagsamhet kraftigt överskattas om dessa personer inkluderades. 11

Företagsamheten 2012 NORRBOTTENS LÄN Kvinnors nyföretagsamhet Som vi tidigare nämnde är det låga företagandet i Sverige en funktion av framförallt kvinnornas låga deltagande. En nödvändig förutsättning för ett högre deltagande i företagandet är nyföretagsamheten. En högre nyföretagsamhet ger givetvis större möjligheter till en långsiktig högre tillväxt av kvinnors företagsamhet. I Norrbotten valde 629 kvinnor att bli ansvarig för ett företag under det senaste året. I förhållande till den kvinnliga befolkningen i arbetsför ålder betyder det 7,1 nyföretagsamma per 1 000 invånare. Noteringen är en kraftig förbättring jämfört med förra året då antalet uppgick till 6,8 per 1 000 invånare. Men även när det gäller kvinnors nyföretagsamhet ligger Norrbotten en bit efter riksgenomsnittet. Diagram 8. Kvinnors nyföretagsamhet per 1 000 invånare. 14,0 12,0 10,0 9,0 8,0 7,1 6,0 4,0 2,0 0,0 Stockholm Gotland Skåne Jämtland Halland Uppsala Riket Kronoberg Västra Götaland Dalarna Västernorrland Kalmar Norrbotten Södermanland Östergötland Örebro Västmanland Värmland Västerbotten Gävleborg Jönköping Blekinge Nyföretagsamheten i Norrbotten har ökat relativt konstant under det senaste decenniet. Frekvensen på nyföretagsamheten år 2002 låg på 7,4 per 1 000 invånare i arbetsför ålder. ets notering på 9,6 är den högsta noteringen som hittills uppmätts i länet. I relation till befolkningen uppvisar personer under 35 år genomgående en klart högre frekvens i nyföretagsamheten än vad som uppmäts för såväl kvinnor som den totala nyföretagsamheten. Relaterat till den unga befolkningen har även antalet nyföretagsamma under 35 år mer eller mindre ökat konstant i länet sedan 2000-talets början. ets notering på 11,1 per 1 000 invånare är marginellt lägre än toppnoteringen i länet som sattes år 2007. Kvinnors nyföretagsamhet har ökat kraftigt under det senaste decenniet och den relativa skillnaden till den allmänna nyföretagsamheten har med tiden krympt mer och mer. Denna trend har förstärkts under de senare åren. ets notering på 7,1 nyföretagsamma kvinnor per 1 000 invånare är den högsta noteringen som uppmätts i Norrbotten. 12

Företagsamheten 2012 NORRBOTTENS län Diagram 9. Utveckling av antal nyföretagsamma per 1 000 invånare. 2002 2010. 12,0 10,0 11,1 9,6 Total Kvinnor Unga 8,0 6,0 7,1 4,0 2,0 0,0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Nyföretagsamheten per kommun På kommunal nivå inkluderas även inflyttade företagsamma personer i nyföretagsamheten. Detta gör att nivån på nyföretagsamheten blir betydligt högre för kommuner än för länen och riket (där det endast tas hänsyn till de genuint nyföretagsamma). Värt att nämna är att nyföretagsamheten (och avslutande av företagsamhet) är starkt korrelerad med företagsamheten överlag. I kommuner med många småföretag är det vanligare att personer väljer att involvera sig i företagande. Länets tredje mest företagsamma kommun, Pajala, uppvisar länets högsta nyföretagsamhet. Under år 2011 har 71 nya individer blivit ansvariga för ett företag. Ställt i relation till kommunbefolkningen motsvarar det 16 nya företagsamma individer per 1 000 invånare. Av dessa är en knapp femtedel inflyttade från andra kommuner. Överkalix kommun har länets lägsta nyföretagsamhet där 8,9 personer per 1 000 invånare blev ansvariga för ett företag under året som gick. I länets största kommun, Luleå, uppgår nyföretagsamheten till 11,8 personer per 1 000 invånare. Av dessa har 15 procent flyttat sitt företagande från en annan kommun under året. Pajala uppvisar även länets högsta nyföretagsamhet hos den yngre populationen, 16,9 personer yngre än 35 år per 1 000 invånare blev företagsamma i kommunen under det gångna året. Kvinnors nyföretagsamhet är också mest frekvent i Pajala kommun. Av 1 000 kvinnor i arbetsför ålder i kommunen blev 17,7 individer företagsamma under det gångna året. 13

Företagsamheten 2012 NORRBOTTENS LÄN Tabell 3. Antal nyföretagsamma individer per 1 000 personer. Kommun Genuint nya Inflyttade Totalt nya Per 1 000 inv Kvinnor Unga Pajala 57 14 71 16,0 17,7 16,9 Jokkmokk 46 7 53 14,0 13,9 11,8 Övertorneå 38 10 48 13,9 6,4 14,3 Arjeplog 24 6 30 13,1 13,8 13,6 Luleå 561 102 663 11,8 7,8 13,6 Kiruna 174 19 193 11,4 8,7 12,1 Haparanda 77 6 83 11,1 10,1 13,1 Piteå 293 41 334 11,0 7,5 14,7 Boden 193 32 225 11,0 8,1 12,5 Arvidsjaur 41 6 47 10,1 8,1 11,3 Älvsbyn 50 7 57 9,7 4,9 9,9 Gällivare 110 20 130 9,5 7,2 12,9 Kalix 86 23 109 9,0 7,3 11,6 Överkalix 20 3 23 8,9 7,4 11,4 14

Företagsamheten 2012 NORRBOTTENS län Avslutning av företagsamheten Samtidigt som 1 770 personer blev företagsamma i länet under det senaste året försvann samtidigt 1 188 andra personer bort från företagandet. I likhet med nyföretagsamheten korrelerar avslutandet med den relativa storleken på den totala före tagsamheten. Ju större andel av befolkningen som ansvarar för ett företag desto högre noteringar för avslutningar av densamma. När det gäller avslutningsstatistik på kommunnivå tittar vi också på två olika typer av avslutare. Dels de personer som inte längre uppfyller de krav som ställs för att räknas som företagsamma (genuina avslutare) och dels de personer som visserligen fortfarande är företagsamma men som under mätperioden flyttat till annan ort. I länets näst mest företagsamma kommun, Arjeplog, försvann 29 personer från företagandet under året. I relation till befolkningen betyder det 12,6 avslutare per 1 000 invånare, vilket är den högsta avslutsfrekvensen i länet. Av dessa personer var det 27 procent som flyttade ut från kommunen och fortsatte sin företagsamhet på annan ort. I länets största kommun, Luleå, uppgår avslutningarna till 9,0 personer per 1 000 invånare. Av dessa beslöt en knapp fjärdedel att fortsätta sitt företagarengagemang i en annan kommun. Tabell 4. Antal avslutare per 1 000 invånare. Kommun Genuina avslutare Utflyttade Totalt avslut Per 1 000 inv Kvinnor Unga Arjeplog 21 8 29 12,6 9,2 4,5 Jokkmokk 29 15 44 11,6 8,3 8,8 Pajala 41 6 47 10,6 8,9 7,9 Överkalix 22 3 25 9,6 7,4 3,3 Arvidsjaur 29 14 43 9,2 9,0 6,8 Älvsbyn 47 7 54 9,2 4,6 9,9 Luleå 387 120 507 9,0 5,6 8,1 Övertorneå 23 5 28 8,1 6,4 6,0 Haparanda 54 5 59 7,9 5,3 6,5 Piteå 191 48 239 7,9 5,2 6,7 Kiruna 91 32 123 7,3 6,6 3,9 Boden 123 21 144 7,0 5,3 3,1 Gällivare 67 25 92 6,7 5,1 4,4 Kalix 63 15 78 6,5 5,2 3,0 15

www.svensktnaringsliv.se Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00